Television

For musikgruppen, se Television (musikgrupp) . For en lat av den svenska punkrockgruppen Noice, se Television (lat) . For andra betydelser av forkortningen TV, se TV (olika betydelser) .

Television (tidigare kallad bildradio ) ar ett system inom telekommunikation for att pa avstand skicka ljud och tvadimensionella rorliga bilder till en mottagare. Det kan forkortas tv eller teve ("teve" bor helst undvikas enligt SAOL:s natupplaga ^[
1
]), aven mediet (”att titta pa tv”) eller for att beskriva tekniska losningar som tillhor nagot av de olika TV-systemen. Systemet for att sanda bilder har funnits kommersiellt sedan 1930-talet och har som massmedium fatt stor spridning varlden over.

Etymologi [ redigera | redigera wikitext ]

Ordet television ar en sammansattning av tva ord med skilda harledningar. Tele ar grekiska for 'fjarran', 'avstand', medan vision kommer fran latinets visio , som betyder 'syn' (jamfor danskans och norskans fjernsyn och tyskans Fernsehen , 'fjarrsyn'). ^[
2
]^[
3
]

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Iden att kunna sanda bilder fran ett stalle till ett annat var en tanke som vaxte fram under flera decennier med hjalp av massor av andra uppfinningar. Ljusets struktur och egenskaper klarnade for vetenskapsman under slutet av 1800-talet. Upptackten av elektroner ar 1897 hade en stor inverkan pa manniskans forstaelse av ljus . Nya upptackter inom fysiken lade grunden for sandning och mottagande av ljus. Tysken Karl Ferdinand Braun kom med ideer om television redan pa 1800-talet.

Efter att telegrafen uppfunnits 1843 var det manga som inspirerades till att forsoka overfora mer an endast punkter och streck over telegrafkablarna. Snabbt utvecklades manga satt att sanda enkla tecken mellan sandare och mottagare, och till och med metoder for sandning av handskriven text utvecklades. 1908 var den tyske fysikern professor Arthur Korn i Stockholm och visade upp sin uppfinning. Ett telefotografi av skadespelerskan Anna Larsen overfordes via telegraf fran Politiken i Kopenhamn till Dagens Nyheters redaktion i Stockholm den 27 september. ^[
4
] Telefotografi namns forsta gangen i svenska spraket 1905; aven da namns Arthur Korn. ^[
5
]. Tillsammans med telefonen (som gjorde ljudsandningar mojliga) sa var dessa uppfinningar mycket viktiga for televisionens utveckling. Enligt Svenska Akademiens ordbok skedde televisionens premiar i Stockholm pa Roda Kvarn 1930, men ordet ar belagt i svenskan forsta gangen 1923.

Det forsta halvmekaniska analoga systemet demonstrerades forsta gangen av John Logie Baird , som den 27 januari 1926 kunde visa en samling vetenskapsman fran Royal Society hur rorliga bilder overfordes mellan tva vaningsplan. ^[
6
] En hel del andra system uppfanns efterhand, men Bairds var det vanligaste. ”Mirror Drum” bestod av en snurra med vinklade speglar som roterade snabbt. Ett annat system anvander en roterande spegel med flera sidor (fyra, sex, atta och sa vidare) och ett antal vinklade speglar bakom. Detta system kan visa mycket hogupplosta (jamfort med nipkowskivan ) bilder pa flera hundra linjer. Faktum ar att laserskrivare anvander ett liknande system med en roterande mangsidig spegel. Ett helt elektroniskt system demonstrerades av Philo Taylor Farnsworth hosten 1927. De forsta regelbundna TV-sandningarna agde rum den 11 maj 1928 i New York, ^[
7
] och den forsta transatlantiska TV-sandningen samma ar, med Bairds mekaniska system. Da anvandes kort- och mellanvagsbanden , dar vagorna kan studsa mot jonosfaren , utan att man behover anvanda en satellit .

De forsta TV-apparaterna var radioapparater med en TV-enhet bestaende av ett neonror och en snurrande skiva ( nipkowskiva ) som kunde visa en bild i rodskala stor som ett frimarke. Det fanns aven andra tekniker for att overfora bilder, till exempel en snurra med vinklade speglar som roterade snabbt. De forsta hogupplosta sandningarna skedde i Tyskland i mars 1935, men var bara tillgangliga i 22 offentliga TV-tittarrum. Systemet hade 180 linjer, som gav en mycket hogupplost bild jamfort med Storbritanniens 30-linjerssystem. En av de forsta storre sandningarna var Olympiska spelen i Berlin 1936 . TV okade dramatiskt efter andra varldskriget . TV-nyheter kom igang ganska snabbt, men folk visste i princip redan om nyheterna; det tog ett par dagar innan man kunde sanda det filmade materialet pa grund av langa transportvagar och klumpiga filmsystem.

Farg-TV kom i USA 1953, via CBS . Den amerikanska regeringen godkande farg-TV-systemet CBS utvecklat, men nar Radio Corporation of America (RCA) kom med ett system som tillat visning av farg-TV-sandningar i svartvitt pa en svartvit TV frangick CBS sitt forslag och anpassade sig till det nya.

Under 1960-talet hade nastan alla en tv i hemmet. Det hade nu blivit storsta sattet att sprida nyheter pa, det var anvandbart nar det var val i USA och man skulle valja mellan till exempel John F. Kennedy och Richard Nixon . Tv gjorde att alla kunde se hur de planerade att styra landet men ocksa fa en uppfattning om deras personligheter. Familjerna samlades runt tv:n for att fa information om vad som hande i omvarlden, man kunde for forsta gangen se hur andra delar av varlden och landet sag ut. Tv:n “visade amerikanska folket for amerikanska folket” nagot som man inte hade sett mycket av forut. Det skapade en kansla av nationell enhet kring kulturella handelser. Tv fungerade aven som en distraktion fran det som hande i varlden med hjalp av de manusskrivna programmen. Det kom talkshower , underhallningsprogram och manga sorters tv-serier och filmer.

Teknik [ redigera | redigera wikitext ]

TV-kamera [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av TV-kamera .

En TV-kamera eller elektronisk kamera ar en kamera som pa elektronisk vag upptar rorliga bilder som sedan sands direkt till en TV-mottagare eller som lagras pa olika medier som magnetband , DVD , harddisk eller minneskort. TV-kameran anvands professionellt huvudsakligen av TV-bolag och kallas numera endast for videokameran . TV-kamerans grundlaggande princip gar tillbaka till nipkowskivan som patenterades 1883 av den tyske ingenjoren Paul Nipkow . Nipkows mekaniska princip forbattrades 1925 av skotten John Logie Baird . Battre bilder med hogre upplosning blev forst mojliga med hjalp av katodstraleroret ikonoskop som Vladimir Zworykin patentansokte 1923. Med hjalp av denna varldens forsta elektroniska TV-kamera i provdrift gjordes 1933 TV-sandningar fran Empire State Building med en bildupplosning av 240 linjer. Paradoxalt nog var de forsta TV-bilderna upptagna med nipkowskiva progressiva vilket ju ar vanligt idag.

Moderna TV-kameror for fargproduktioner innehaller en eller flera sensorer som omvandlar bilden till en videosignal. En vanlig sensortyp ar CCD (charge-coupled device). I kameror for professionellt bruk delas ljuset upp pa tre olika sensorer for rott, gront och blatt ljus. Ljudet upptas separat, pa sa vis kan bild- och ljudsignalen efterbehandlas separat. Dagens videokameror har en bildupplosning pa upp till 3 840 ganger 2 160 bildpunkter ( skarp-TV ) mot tidigare 720 ganger 576.

Bildatergivning [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av TV-apparat .

TV-bilden kan aterges med flera olika tekniska hjalpmedel.

Innan de platta TV-apparaterna gjorde sitt intag anvandes katodstraleror vilket bestar av en elektronkanon som skjuter elektroner mot en bildskarm som avger ljus nar det traffas av dessa. Elektronstralen sveper over skarmen uppifran och ner och ritar pa sa satt upp en bild. Detta sker enligt CCIR/PAL 625/50 (EIA/NTSC 525/60 - USA) 50 ganger per sekund vilket racker for att ogat skall uppfatta bilden som flimmerfri. Man anvander en teknik kallad radsprang ( interlace ) vilket innebar att tva delbilder ritas upp med en inbordes forskjutning av en linje. Varje delbild innehaller 287,5 synliga linjer vilket totalt ger 575 linjer per helbild i CCIR/PAL-versionen. (Pa underscannad monitor ser man tydligt den halva linjen overst och underst i bild.) I digitala TV-system anvands uttrycket 576i som anvands vid jamforelser mellan olika TV-system eftersom digitala system inte arbetar med udda linjetal.

For att aterge farg ar ytan forsedd med roda, grona och bla punkter arrangerade i grupper om tre men med sadan inbordes placering att hela bildskarmen ar tackt. Det finns da tre elektronkanoner i bildroret, en for varje farg. Om elektronerna fran den bla kanonen traffar en bla punkt lyser den bildpunkten. Om en rod, en bla och en gron punkt intill varandra lyser med en viss ljusstyrka uppfattar ogat det som vitt. Genom att blanda de tre fargerna kan de flesta farger aterges. Detta kallas additiv fargblandning .

En TV-kanal bestar av bild och ljud i form av elektroniska signaler vilka sands ut pa en radiofrekvens . Nar man valjer kanal pa sin TV sa valjer man den frekvens man vill ta emot och omvandlar denna till signaler som far styra elektronkanonen och hogtalarna .

Numera ar sa kallad platt-TV ? apparater dar bilden aterges med LCD - eller plasmateknik i stallet for katodstraleror ? vanligare an katodstralerorapparater. Nya tekniska losningar, till exempel OLED , lovar att kunna skapa annu tunnare bildskarmar.

Aven projektionsteknik kan anvandas for att aterge bilden, antingen som frontprojektion , dar bilden projiceras pa en sarskild projektionsduk eller annan valfri yta, eller med bakprojektion , dar projektor och duk ofta ar inbyggda i ett skap. Sedan andra tekniska losningar sasom VHS , DVD och blu-ray-skiva introducerats har televisionsapparaten inte bara mottagit material utan aven anvants for att visa inspelat material.

Distributionssatt [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av TV-distribution .

Distributionssatt och TV-systemstandard bor ej forvaxlas med varandra da de ar tva skilda ting, men ofta starkt avhangiga av varandra.

En TV-sandning kan distribueras pa nagot av foljande satt:

TV via marksandare
TV via kabel, se kabel-TV
TV via satellit
TV via bredband

En TV-sandning kan distribueras antingen analogt , digitalt eller till viss del som en blandning av bada, ett undantag ar TV-sandning via bredband som ar helt och hallet digital. Analog sandning via marksandare har upphort i Sverige och man har overgatt till digital sandning. For att kunna ta emot en TV-sandning fran en marksandare behovs en digital TV-mottagare .

TV-system [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns tre olika typer av analoga farg-TV-system:

PAL anvands i storre delen Europa , Kina och Australien , SECAM anvands bland annat i Frankrike , NTSC anvands i USA , Kanada och Japan .

TV-produktion [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av TV-produktion .

TV-program produceras pa olika satt beroende pa de forutsattningar som finns. Drama brukar produceras pa samma satt som spelfilm . Vissa TV-program, framfor allt nyheter, sport och evenemang, ar direktsanda .