Den har artikeln behover fler eller battre kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2020-05) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Sjukdom ar ett funktionshindrande tillstand som karakteriseras av fysiologisk , psykologisk och/eller social ohalsa . Med sjukdom avses i forsta hand ett forhallande som satter normala funktioner ur spel och som kan vara dodligt, men ocksa mer allmant ett diagnostiserat lidande. ^{[ 1 ]} Ett tillstand som har tecken pa att vara en sjukdom (till exempel onormala blodvarden) men som inte nedsatter funktionaliteten, kallas patogent . Beskrivningen av en sjukdoms uppkomst kallas etiologi , medan dess orsaker kallas patogenitet .

Den vetenskap som behandlar sjukdomar hos manniskan kallas medicin , medan sjukdomar hos alla andra arter behandlas inom veterinarmedicinen . Sjukdomar som i hog grad arvs fran foralder till barn har sin grund i forandringar i arvsmassan och kallas genetiska sjukdomar . De flesta sjukdomar, saval fysiska som psykiska , beror dock pa ett samspel mellan arv och miljofaktorer , vilket forklaras med stress - sarbarhetsmodellen .

Man kan som i engelskan skilja mellan sjukdom dar objektivt uppmatbara patologiska forandringar foreligger, disease , och sjukdom utan objektivt pavisbara orsaker, illness , som betyder "att ma daligt". Den tredje definitionen som finns i engelskan ar ill health som ar en paraplyterm som anvands nar nagon har ett annu odiagnostiserat tillstand dar bade sjukdomssymptom och "att ma daligt" forekommer. Sverige har anslutit sig till FN -organet WHO :s definition pa av vad som ar sjukt respektive friskt. WHO har definierat friskt som franvaro av ohalsa och sjukt ar narvaro av ohalsa. Acceptansen av all ohalsa som sjukdom har harmed okat. Vanliga och normala symptom vid naturliga livskriser har darmed kommit att definieras som sjukdom.

Enligt de tidigare definitionerna pa begreppet sjukdom var det som var onormalt jamfort med en statistisk normal befolknings fysiska och psykiska tillstand ett sjukdomstillstand. Tandrota , som forr var mycket vanligt redan i tidig barndom ^{[ kalla behovs ]} kunde darmed inte definieras som ett sjukdomstillstand, eftersom storre delen av befolkningen var angripen och hela befolkningen kunde inte tilldelas en sjukroll pa grund av ett sa vardagligt tillstand. Men da tidigare all statistik dessutom utgick fran den statistiska normalen for vuxna man foll med automatik alla icke vuxna man utanfor det friska tillstandet.

Vad som betraktas som sjukt respektive friskt ar ocksa kulturberoende. Detta ar viktigt eftersom den som i sitt samhalle har ett som sjukdom definierat tillstand ges, genom att uppfylla definitionens krav, ratt att inta en sjukroll och avlastas skyldigheter som andra individer i samhallet har. Det faktum att vardpersonalen i sitt arbete definierar ett tillstand som sjukt enligt WHO :s definitioner innebar inte att allmanheten eller myndigheternas personal i grunden slapper pa de kulturella kraven och accepterar dessa sjukdomstillstand som tillrackliga for ett sjukrollsinnehav.

Naturalforlopp [ redigera | redigera wikitext ]

Naturalforloppet ar hur en sjukdom, akomma eller skada genomsnittligt utvecklas eller brukar kunna utvecklas, om den inte behandlas alls. Lakarens behandling avser ofta att gora utvecklingen av sjukdomen mer gynnsam an det som naturalforloppet skulle ge.

Valdigt manga krampor som blamarken, traningsvark, forkylning, hosta, nacksparr, ryggskott, spadbarnskolik mm ar vanligen sjalvlakande med tiden utan behov av intervention. Dessa tillstand ar mycket tacksamma for s.k. alternativa behandlingar och aven rent kvacksalveri, som per definition ar verkningslosa, men som tack vare det goda naturalforloppet ger intryck av att ha effekt.

Ofta vill man behandla atminstone symptomen, om de ar alltfor besvarande, i vantan pa att akommans naturalforlopp ska ha sin gilla gang. Smartstillande medel, nasdroppar, slemlosande, vanligt bemotande, akupunktur, massage mm ar exempel pa "interventioner" som kan oka valbefinnandet i vantan pa lakning. Huruvida det okade valbefinnandet i sig kan snabba pa naturalforloppet mot lakning ar kontroversiellt men kanske inte otankbart. Placeboeffekten ar en kraftfull komponent i all behandling, saval konventionell som "alternativ".

En del sjukdomar har tyvarr ett ogynnsamt naturalforlopp som inte gar att bryta mer an mojligen tillfalligt. Muskeldystrofier, Alzheimer , ALS, MS, Parkinson, diabetes, schizofreni m. fl. ar exempel pa det. Nagra av dessa kan emellertid med ratt behandling dampas till den grad att den drabbade kan leva ett normalt eller nastan normalt liv.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• sjukdomsvinst
• infektion
• invaliditet
• ICD-10

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]