Niger

	Nigers demografi
	Folkmangdens utveckling mellan 1800 och 2021. Kalla: Our World in Data .
Befolkning	23 605 767 (2021 est.)
Befolkningsforandring	3,65 % (2021 est.)
Fodelsetal	47,28 fodslar/1 000 invanare (2021 est.)
Dodstal	10,09 dodsfall/1 000 invanare (2021 est.)
Summerad fruktsamhet	6,91 barn/kvinna (2021 est.)
Spadbarnsdodlighet	68,12 dodsfall/1 000 levande fodslar (2021)
Migrationsnetto	-0,66 migranter/1 000 invanare (2021 est.)
Aldersfordelning
0?14 ar	50,58 % (2020)
15?64 ar	46,73 % (2020)
Konsfordelning
Total konsfordelning	0.98 man/kvinna (2020 est.)
Etnicitet
Majoritetsbefolkning	Hausa 53,1 % (2006 est.)
Etniska minoriteter	Zarma/Songhai 21,2 %, Tuareg 11 %, Fulani (Peuhl) 6,5 %, Kanuri 5,9 %, Gurma 0,8 %, Araber 0,4 %, Tubu 0,4 %, ovriga 0,9% (2006 est.)
Sprak
Officiella sprak	Franska
Talade sprak	Franska, Hausa, Djerma
	https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/niger/#people-and-society (2022)

Republique du Niger
Republique du Niger
Flagga	Statsvapen
	Valsprak : Fraternite, Travail, Progres ; ( franska for "broderskap, arbete, framsteg")
	Nationalsang: La Nigerienne ;
	lage
Huvudstad ; (aven storsta stad)	Niamey
Officiellt sprak	Franska
Demonym	nigerer, nigerier
Statsskick	republik
Sjalvstandighet	fran Frankrike
Area
Befolkning
BNP ( PPP )	2022 ars berakning
BNP (nominell)	2022 ars berakning
HDI (2021)	▲ 0,400 ( 189:a )
Valuta	CFA-franc ( XOF )
Tidszon	UTC +1
	Topografi
Nationaldag	18 december (Republikens dag)
Nationalitetsmarke	RN
Landskod	NE, NER, 562
Toppdoman	.ne
Landsnummer	227

For andra betydelser, se Niger (olika betydelser) .

Niger ( franskt uttal : / ni??? /), formellt Republiken Niger , ar en stat i Vastafrikas inland, gransande till Algeriet , Benin , Burkina Faso , Libyen , Mali , Nigeria och Tchad . Landet har sitt namn efter floden Niger , som flyter genom omradets sydvastra horn. Invanarna kallas nigerer (sing. och plur.).

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Aldre historia [ redigera | redigera wikitext ]

Under hela sin historia har Niger upplevt krig och folkvandringar. I tusen ar var landet en del av Sudans gamla kulturomrade. Pa 1400-talet hade ett islamskt tuaregsultanat vaxt fram kring Agadez , medan hausa -folket invaderade soderifran fran sin ursprungliga hemtrakt Nigeria. Motsattningarna mellan muslimer och den svarta befolkningen ledde till standiga konflikter. Ett hausa-kungarike, Gobir , kunde halla stand mot tuaregerna pa 1700-talet, men i borjan av 1800-talet inforlivades det efter ett krig med sultanatet Sokoto . De forsta europeiska upptacktsresandena, som kom till omradet pa 1800-talet, kunde beratta om standiga oroligheter.

Vid slutet av 1800-talet ockuperades Niger av Frankrike , men dess kontroll over landet blev inte total forran efter forsta varldskriget . Niger blev fransk koloni 1922 och medlem av den franska vastafrikanska federationen .

Sjalvstandighetstiden [ redigera | redigera wikitext ]

Efter skapandet av den femte franska republiken den 4 december 1958, blev Niger en autonom stat inom Franska samvaldet . Franska Niger blev fullt sjalvstandigt fran Frankrike den 3 augusti 1960 med Hamani Diori som president. Han forbjod det radikala Sawaba -partiet och landsforvisade dess ledare Djibo Bakary , vilket gav landet en viss politisk stabilitet. 1960-talets upptackter av uran i Air-massivet tande hoppet om en starkare ekonomisk framtid for Niger. President Diori stortades i april 1974 genom en militarkupp.

Niger har sedan dess under langa perioder styrts av militara kuppregimer. Berbiska tuareger har tidvis fort en vapnad kamp for okade rattigheter och sedan 2010-talet har islamistiska extremister genomfort valdsamma attentat. ^[
4
]

I spetsen for den militarjunta som tog makten framtradde overste Seyni Kountche . Hans uppgift blev att inrikta sig pa att bekampa verkningarna av den katastrofala torka som under 1970-talet hotat existensmojligheterna for stora delar av befolkningen och som lett till tusentals manniskors dod. Regimen hade anvant inkomster fran uranbrytning for att hjalpa de av torka drabbade omradena. ^[
5
]

1993 holls de forsta fria, demokratiska valen. 1995 gjordes en fredsoverenskommelse med tuaregerna i norr, efter fem ars uppror. Militarkupper 1996 och 1999 foljdes av en overgang till civilt styre igen i december 1999.

I november och december 2004 holls presidentval dar den sittande presidenten Mamadou Tandja vann stod for ytterligare fem ar. Enligt internationella observatorer var valet forhallandevis demokratiskt. 2009 borjade dock president Tandja manovrera for att kunna genomfora en lagandring som skulle ge honom chans till en tredje mandatperiod. Under protesterna som foljde upploste han parlament och avskedade sin regering, och ledde i praktiken landet sjalv, vilket ledde till att Niger diplomatiskt fullkomligt isolerades fran omvarlden. I februari 2010 avsattes han i en militarkupp .

Nigers folkvalde president Mohamed Bazoum avsattes i en statskupp och en militarjunta tog makten den 26 juli 2023. ^[
6
]

Geografi [ redigera | redigera wikitext ]

Niger ar ett av varldens varmaste lander, och 80 procent av landets yta ar oken . Sahara tacker en avsevard del av landets yta, och endast 2 procent kan odlas av den bofasta befolkningen, som ofta ligger i konflikt med nomaderna. ^{[
kalla behovs
]}

Hydrografi [ redigera | redigera wikitext ]

Lagsta punkt: Nigerfloden , 200 meter over havet

Klimat [ redigera | redigera wikitext ]

I nastan hela Niger rader okenklimat. Det ar varmt, torrt och dammigt, utom langst nere i soder dar det ar tropiskt klimat och savann .

Flora och fauna [ redigera | redigera wikitext ]

Torr savann med gras , tornbuskar och en liten del torra skogar finns nastan uteslutande i landets sodra del. I laglanta omraden hittas aven tamarind ( Tamarindus indica ), baobab , kapok ( Ceiba pentandra ) och mahognyvaxter .

Beroende pa den karga vegetationen ar landet fattig pa djurarter. I en nationalpark i sodra Niger lever bland annat lejon , antiloper , giraffer , afrikansk buffel , struts , afrikanska elefanter och flodhastar . I oknen forekommer fennek och gaseller . I bergstrakter hittas babianer och manfar . ^{[
kalla behovs
]}

Naturskydd [ redigera | redigera wikitext ]

Nagra av landets miljoproblem ar jorderosion med atfoljande okenspridning och att vilda djur (till exempel elefant , noshorning , giraff och lejon ) hotas pa grund av tjuvjakt och forstorelse av deras livsmiljo. Niger har skrivit under och ratificierat Kyoto-protokollet om klimatforandring.

I Niger ligger aven ett av varldens storsta naturskyddsomraden, Air and Tenere National Nature Reserve , som upptogs 1991 i UNESCOS varldsarvslista . ^{[
kalla behovs
]}

Styre och politik [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven: Lista over Nigers presidenter

Administrativ indelning [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Nigers regioner

Niger ar indelat i sju regioner och ett huvudstadsdistrikt ( Niamey ). Regionerna ar indelade i 36 departement ( departements ) vilka i sin tur ar indelade i 265 kommuner ( communes ).

Ekonomi och infrastruktur [ redigera | redigera wikitext ]

Niger ar ett fattigt land, placerad pa 189:e plats och tredje sist enligt human development index 2022, ^[
3
] med en ekonomi som bygger pa jordbruk. Mer an 60 procent av befolkningen raknas som mycket fattig, och inkomstskillnaderna ar stora. Fyra femtedelar arbetar inom jordbruk och fiske.

Nastan halften av regeringens budget harror fran utlandska bidragsgivare. ^{[
kalla behovs
]} Landet ar beroende av utlandsk ekonomisk hjalp, och 2000 beviljade Varldsbanken lan for att Niger skulle kunna reformera sin ekonomiska politik. En framtida ekonomisk tillvaxt kan vara mojlig om man kan utvinna sina naturtillgangar i form av till exempel olja, guld och andra mineraler.

Under 2005 drabbades Niger av svalt, och over 3 miljoner manniskor drabbades av hungersnod. ^{[
kalla behovs
]}

Naringsliv [ redigera | redigera wikitext ]

Energi och ravaror [ redigera | redigera wikitext ]

All elektricitet som produceras i landet framstalls av fossila branslen , och darutover importeras el. ^{[
kalla behovs
]}

Naturtillgangar: uran , kol , jarnmalm , tenn , fosfat , guld och petroleum . ^{[
kalla behovs
]}

Handel [ redigera | redigera wikitext ]

Tidigare exporterade man en del uran, men efterfragan har minskat i varlden. ^{[
kalla behovs
]}

Infrastruktur [ redigera | redigera wikitext ]

Transporter [ redigera | redigera wikitext ]

Det nigeriska vagnatet ar cirka 18 900 km langt (2010) och bestar av 3 912 km asfalterade vagar samt cirka 14 900 km utan vagbelaggning. ^[
1
] Dessutom har landet 30 flygplatser (2013) varav 10 har asfalterade landningsbanor. ^[
1
] Mellan december och april kan 300 km av Nigerfloden anvandas som farled. Jarnvag saknas men ar delvis projekterad.

Utbildning och forskning [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 2015 beraknades 80,9 % av befolkningen aldre an 15 ar vara analfabeter. ^[
1
]

Analfabetism hos man: 72,7 % (2015) ^[
1
]
Analfabetism hos kvinnor: 89 % (2015) ^[
1
]

Befolkning [ redigera | redigera wikitext ]

Demografi [ redigera | redigera wikitext ]

Statistik [ redigera | redigera wikitext ]

Landets nativitet ar mycket hog och darfor okar befolkningen med genomsnittlig 2,75 procent per ar. Det beror framst pa polygami . ^[
7
] Andelen personer som var yngre an 15 ar lag 2008 nastan vid 50 procent. ^[
8
]

Sedan sjalvstandigheten 1960 okade folkmangden till over 12 miljoner manniskor, alltsa fyra ganger det ursprungliga vardet.

Minoriteter [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven: Kategori:Etniska grupper i Niger

Etniska grupper, 2006 ars berakning: ^[
1
] hausa 53,1 %, djerma / songhai 21,2 %, tuareger 11 %, fulani 6,5 %, kanuri 5,9 %, gourmantche 0,8 %, araber 0,4 % tubu 0,4 % och ovriga 1,2 %.

Sprak [ redigera | redigera wikitext ]

Sprak : franska , hausa , djerma , fula , tamaja

Religion [ redigera | redigera wikitext ]

Religios tillhorighet: muslimer 80 %, ovriga ar kristna eller bekannare av inhemska religioner. ^[
1
]

Halsa, ovriga befolkningsdata [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 2014 beraknades andelen av befolkningen i aldern 15-49 med hiv eller aids till 0,49 %. ^[
1
] Till ar 2020 hade andelen smittade sjunkit till 0,2 %, totalt 31 000 personer. Antalet avlidna i aids ar 2020 beraknades till 1 100. ^[
9
]

Befolkningens medianalder: 15,2 ar (2015) ^[
1
]

Mans medianalder: 15,1 ar (2015) ^[
1
]
Kvinnors medianalder: 15,3 ar (2015) ^[
1
]

Sociala forhallanden [ redigera | redigera wikitext ]

Befolkningens tillgang till dricksvatten : under 50 % ^[
10
]

Barnarbete ar mycket utbrett. ^[
11
]

Internationella rankningar [ redigera | redigera wikitext ]

Organisation	Undersokning	Rankning
Heritage Foundation / The Wall Street Journal	Index of Economic Freedom 2019	151 av 180
Reportrar utan granser	Pressfrihetsindex 2019	66 av 180
Transparency International	Korruptionsindex 2018	114 av 180
FN:s utvecklingsprogram	Human Development Index 2018	189 av 189

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

^ [ a b c d e f g h i j k l m ] ”Niger” . The World Factbook . CIA . 12 februari 2016. Arkiverad fran originalet den 8 juni 2020 . https://web.archive.org/web/20200608090454/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ng.html . Last 17 februari 2016 .
^ [ a b c d ] ”World Economic Outlook database: April 2022” (pa engelska). Internationella valutafonden . https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 . Last 2 augusti 2022 .
^ [ a b ] ”Human Development Report 2021/2022” (pa engelska) ( PDF ). United Nations Development Programme. sid. 284-287,297 . https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf . Last 3 december 2022 .
^ Landguiden
^ Tva miljoner ar, berattelsen om manniskan , utgiven av Det basta, andra upplagan 1975, 1981; Reader's digest AB, Stockholm; tryckt i Italien.
^ Sydsvenskan 4 augusti 2023
^ Tagesspiegel: UN-Report: Wo lebt es sich am besten , Der Tagesspiegel, 2009-10-06 (tyska)
^ ”Statistisches Bundesamt Deutschland” . Arkiverad fran originalet den 16 oktober 2010 . https://web.archive.org/web/20101016170624/http://www.destatis.de/jetspeed/portal/cms/Sites/destatis/Internet/DE/Content/Statistiken/Internationales/InternationaleStatistik/Land/Afrika/Niger,templateId=renderPrint.psml . (tyska)
^ ”Niger” (pa engelska). The World Factbook (Central Intelligence Agency). 2022-02-22 . https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/niger/#people-and-society . Last 1 mars 2022 .
^ ”Trinkwasserversorgung” . Arkiverad fran originalet den 20 augusti 2011 . https://web.archive.org/web/20110820035854/http://www.fr-online.de/blob/view/-/4516660/data/2561002/-/Trinkwasser-Versorgung.PDF.pdf . (tyska) , besokt 18 september 2010, PDF.
^ ”Child Labor in Niger” . Arkiverad fran originalet den 5 december 2008 . https://web.archive.org/web/20081205044526/http://www.dol.gov/ilab/media/reports/iclp/tda2001/niger.htm . , Bureau of International Labor Affairs

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Wikimedia Commons har media som ror Niger .
Bilder & media

[CIAWorldFactbook-1] [ a b c d e f g h i j k l m ] ”Niger” . The World Factbook . CIA . 12 februari 2016. Arkiverad fran originalet den 8 juni 2020 . https://web.archive.org/web/20200608090454/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ng.html . Last 17 februari 2016 .

[imf.org-2] [ a b c d ] ”World Economic Outlook database: April 2022” (pa engelska). Internationella valutafonden . https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 . Last 2 augusti 2022 .

[hdirapport2022-3] [ a b ] ”Human Development Report 2021/2022” (pa engelska) ( PDF ). United Nations Development Programme. sid. 284-287,297 . https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf . Last 3 december 2022 .

[4] Landguiden

[5] Tva miljoner ar, berattelsen om manniskan , utgiven av Det basta, andra upplagan 1975, 1981; Reader's digest AB, Stockholm; tryckt i Italien.

[6] Sydsvenskan 4 augusti 2023

[tag-7] Tagesspiegel: UN-Report: Wo lebt es sich am besten , Der Tagesspiegel, 2009-10-06 (tyska)

[8] ”Statistisches Bundesamt Deutschland” . Arkiverad fran originalet den 16 oktober 2010 . https://web.archive.org/web/20101016170624/http://www.destatis.de/jetspeed/portal/cms/Sites/destatis/Internet/DE/Content/Statistiken/Internationales/InternationaleStatistik/Land/Afrika/Niger,templateId=renderPrint.psml . (tyska)

[9] ”Niger” (pa engelska). The World Factbook (Central Intelligence Agency). 2022-02-22 . https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/niger/#people-and-society . Last 1 mars 2022 .

[10] ”Trinkwasserversorgung” . Arkiverad fran originalet den 20 augusti 2011 . https://web.archive.org/web/20110820035854/http://www.fr-online.de/blob/view/-/4516660/data/2561002/-/Trinkwasser-Versorgung.PDF.pdf . (tyska) , besokt 18 september 2010, PDF.

[11] ”Child Labor in Niger” . Arkiverad fran originalet den 5 december 2008 . https://web.archive.org/web/20081205044526/http://www.dol.gov/ilab/media/reports/iclp/tda2001/niger.htm . , Bureau of International Labor Affairs

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]

[ 4 ]

[ 5 ]

[ 6 ]

[ 7 ]

[ 8 ]

[ 9 ]

[ 10 ]

[ 11 ]