Guinea

Redigera lankar
Fran Wikipedia
Den har artikeln handlar om landet Guinea. For andra betydelser, se Guinea (olika betydelser) .

Republiken Guinea
Republique de Guinee
Flagga Statsvapen
Valsprak :  Travail, Justice, Solidarite
( Franska : Arbete, Rattvisa, Solidaritet)
Nationalsang:  Liberte
lage
Huvudstad
(aven storsta stad) 		Conakry
Officiellt sprak franska
Demonym guinean, guineanska [ 1 ]
Statsskick Presidentiell republik
 -  President Mamady Doumbouya
 -  Premiarminister Bah Oury
Sjalvstandighet fran Frankrike  
 -  Erkand 2 oktober 1958  
Area
 -  Totalt 245 857 km² [ 2 ]  ( 80:e )
 -  Vatten (%) 0,00 %
Befolkning
 -  2018 ars uppskattning 11 883 516 [ 3 ]  ( 77:e )
 -  2014 ars folkrakning 10 523 261 
 -  Befolkningstathet 48,3 inv./km² ( 134:e )
BNP  ( PPP ) 2022 ars berakning
 -  Totalt 44,455 miljarder USD [ 4 ]  ( 127:e )
 -  Per capita 3 029 USD [ 4 ]  ( 171:a )
BNP (nominell) 2022 ars berakning
 -  Totalt 20,952 miljarder USD [ 4 ]  ( 119:e )
 -  Per capita 1 428 USD [ 4 ]  ( 180:e )
HDI  (2021) ▲ 0,465 [ 5 ]  ( 182:a )
Valuta guinesisk franc ( GNF )
Tidszon Greenwich Mean Time ( UTC +0)
Topografi
 -  Hogsta punkt Mont Nimba , 1 752  m o.h.
 -  Langsta flod Gambiafloden , 1 130  km
Nationaldag 2 oktober
Nationalitetsmarke RG
Landskod GN, GIN, 324
Toppdoman .gn
Landsnummer 224
1) Folkrakningen holls den 1 mars 2014.

Guinea ( franska : Guinee ), formellt Republiken Guinea (franska: Republique de Guinee ), ibland Guinea-Conakry for att skilja landet fran Guinea-Bissau , [ 1 ] ar en suveran stat och republik i Vastafrika .

Guinea ligger pa atlantkusten mellan Guinea-Bissau och Sierra Leone , och gransar i norr till Senegal och Mali , i oster mot Elfenbenskusten och i soder mot Liberia . Landet ar ungefar lika stort som Storbritannien till ytan , 245,857 km2, och har med sina strax under 12 miljoner invanare en befolkningstathet som ar lite mer an dubbelt sa stor som i Sverige . Guineas ekonomi ar till storsta delen beroende av jordbruk och gruvdrift, dar sarskilt bauxit   finns i stora mangder och skeppas vidare fran hamnen i huvudstaden Conakry vid Atlantkusten . [ 6 ]

Guinea var en fransk koloni 1890?1958, men brot med kolonisatorstaten 1958 och blev sjalvstandigt. Fran 1958 till 1984 styrdes Guinea av en socialistisk president, och darefter styrde militara styrkor landet. Darefter har anstrangningar gjorts for att gora landet demokratiskt. Namnet kan vara en avledning av Ganuya , vilket var namnet pa ett vastafrikanskt rike pa 1300-talet. [ 7 ]

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Stenredskap, slipade yxor och keramik fran 4000-talet f. Kr. ar funna i Guinea. Utmed kusten har aven spanredskap och kokkenmoddingar fran cirka 4000?2000 f. Kr. patraffats.

Landets ursprungsbefolkning drevs pa 700-talet ut mot kusten av invandrare, sarskilt susu och malinke , som etablerade mindre kungadomen i det inre av det nuvarande Guinea. Dessa kungadomen kom i sin tur att erovras av storre vastafrikanska maktblock som kungarikena Ghana (pa 900-talet ) och Sossoriket (pa 1100 - och 1200-talen ).

Maliriket lade under sig omradet efter slaget vid Kirina 1235 . Sa smaningom forsvagades detta rike av inre motsattningar och splittrades pa 1400-talet upp i olika hovdingadomen. Ett av dessa, Songhairiket lyckades efter hand lagga under sig de andra hovdingadomena och blev bade storre, rikare och mer valmaende an sina foregangare ? inte minst tack vare handeln med de portugisiska handelsman som fran 1445 bytte alkoholdrycker, textilvaror och eldvapen mot guld och slavar.

Inte heller detta rike blev bestaende, Songhai skakades av inbordeskrig och omfattande fulaniinvandring och upplostes efter slaget vid Tondibi 1591 .

Guinea 1662.

I det inre hoglandet (Fouta Jalloo) uppstod ett muslimskt fulanirike , som 1725 startade heligt krig for att omvanda den omgivande befolkningen. Riket upplostes av inre strider och erovrades slutligen av Frankrike.

Tidigt under 1800-talet upprattades franska och brittiska handelskolonier.

1890 blev landet en fransk koloni, under namnet Franska Guinea . Samma ar grundlades huvudstaden Conakry pa on Tombo . 1895 inlemmades landet i Franska Vastafrika .

Majoritetsbefolkningen fortrycktes, motstandet mot kolonialmakten vaxte och 1958 rostade Guinea, som enda franska koloni, ja till sjalvstandighet och nej till den nya konstitution som Charles de Gaulle foreslagit. Guinea kom darfor inte att inga i Femte republiken utan blev, som forsta franska koloni i Afrika, sjalvstandigt till priset av omedelbart stopp for allt franskt bistand.

Efter sjalvstandigheten kom Guinea att styras av president Ahmed Sekou Toure . Toure forsokte genomdriva sina ideer om sjalvstandig "afrikansk socialism" med hart undertryckande av det fria ordet och andra manskliga rattigheter. Efter 1960 gjordes flera kuppforsok mot Toure och en stor del av befolkningen flydde ut ur landet undan Toures diktatoriska styre.

Nagra dagar efter Toures dod 1984 genomfordes en oblodig militarkupp under ledning av officeren Lansana Conte . Till en borjan tycktes det slutna, fattiga Guinea ga mot en ljusare framtid. Oppositionen tillats bilda partier och stalla upp i val. De forsta allmanna valen holls 1993 . Da valdes Conte till president i den nya civila regeringen. Han omvaldes 1998 och 2003 .

Demokratin fick dock inte faste. Regimen anklagades for att vinna alla val genom fusk. Landets ekonomi forsamrades genom fallande priser pa den viktigaste exportvaran bauxit . Arbetslosheten okade. Missnojet tilltog.

Under senare delen av 1990-talet och borjan av 2000-talet drogs Guinea in i konflikterna i grannlanderna Sierra Leone och Liberia . Hundratusentals flyktingar vallde in over granserna, och de interna politiska spanningarna okade ocksa.

Den 10 januari 2007 inleddes en allman strejk mot regimen, arrangerad av landets tva storsta fackforbund och uppbackad av fjorton oppositionspartier som kravde att Hogsta domstolen avsatte Conte och att en samlingsregering skulle bildas. I sammanstotningar med strejkande skot kravallpolisen ihjal minst 59 manniskor och flera hoga fackforeningsledare greps.

Efter arton dagar avblastes strejken sedan facket och oppositionen kommit overens med regeringen om att:

  • en ny premiarminister som parterna kan enas om ska tillsattas
  • priserna pa bransle och ris ska sankas

Lansana Conte utsag den 9 februari 2007 64-arige Eugene Camara , en hittills tamligen anonym topptjansteman, till ny premiarminister. Oppositionen var dock missnojd med valet och den 26 februari utsags en mer samlande kandidat, Lansana Kouyate ? som aret darpa i sin tur eftertraddes av Ahmed Tidiane Souare .

Militarkuppen i december 2008 [ redigera | redigera wikitext ]

Fordjupning: Nationalradet for demokrati och utveckling

Efter Contes dod, strax fore jul 2008, utbrot en maktkamp i landet och militaren Moussa Dadis Camara sade sig ha upplost regeringen, nagot Souare dock fornekade.

Den 29 december fordomde Freds- och sakerhetsradet inom Afrikanska Unionen (AU) kuppen och beslutade att frysa Guineas medlemskap i AU tills den konstitutionella ordningen aterupprattats. [ 8 ]

Aven den vastafrikanska samarbetsorganisationen ECOWAS beslutade att avstanga Guinea, vid ett mote i Nigeria, lordagen den 10 januari 2009. [ 9 ]

Under 2010 holls tva presidentval som gick relativt lugnt till. Oroligheter uppstod dock till foljd av det andra valet i november, vilket ledde till att man meddelade att man stangde granserna. Detta varade dock inte sarskilt lange och det ar oklart om granserna overhuvudtaget var stangda. Valet hade i huvudsak tre huvudkandidater. Alpha Conde stod som vinnare och fick makten. Detta leder till en optimism bland folket som framforallt hoppas pa forbattringar pa arbetsmarknaden med sin enorma arbetsloshet. Aven infrastrukturen ar ett stort omrade dar Conde lovade forbattringar.

Militarkuppen i september 2021 [ redigera | redigera wikitext ]

I september 2021 genomfordes en militarkupp som ledde till att presidenten Alpha Conde greps och hans regering stortades. Guineanska armekommendoren Mamady Doumbouya forklarade den nya tiden kommen. Orsaken till kuppen troddes vara flera kontroversiella beslut som Alpha Conde hade fattat under sin styrelsetid, bland annat en forfattningsandring som mojliggjorde att han stallde upp i val en tredje gang. Enligt landets ursprungliga konstitution kan en president bara sitta tva mandatperioder om 5 ar vardera, men nar Conde narmade sig slutet pa sin sista mandatperiod foreslog han att detta skulle andras till tva mandatperioder om 6 ar. Forslaget ledde till kraftiga protester fran oppositionen och minst 60 personer har dott i samband med demonstrationerna under 2019 och 2020. [ 10 ]

Geografi [ redigera | redigera wikitext ]

Karta over Guinea.

Guinea kan delas in i  fyra geografiska omraden praglade av olika landskap. Dessa ar fran vaster till oster: Nedre Guinea bestaende av kust och slattmark, bergsomradet Fouta Djallon , ovre Guineas savann samt ett skogsbeklatt och avskilt omrade kallat Guineas hogland i sydost. Nedre Guinea praglas, liksom grannlandet Guinea-Bissau , av risfalt som bevattnas med hjalp av ett natverk av kanaler, s.k. “rias”. Landskapet blir mer kuperat langre inat landet, dar sa smaningom Fouta Djallons vagrata klippor reser sig till en hog graskladd sandstensplata. Hogsta punkten pa Fouta Djallon, berget Tamgue, nar 1538 meter over havet, medan platans genomsnittliga hojd over havet ar ca 900 m. Ovre Guinea kannetecknas av slattmark bestaende av en halvoppen savann som ar tillrinningsomrade till floden Niger . Omradet ligger i genomsnitt ca 300 meter over havet. Guineas skogsomrade , ocksa kallat hoglandet , ar ett isolerat bergsomrade pa Guineas grans mot Sierra Leone , Liberia och Elfenbenskusten . Langst i sydost ligger naturreservatet Mont Nimba , som ar Guineas hogsta berg, vilket nar 1752 moh. Naturen har ar unik och med en stor mangfald av djur och vaxter.

Fler an 20 vastafrikanska floder har sin kalla i Guinea, varav de tre stora floderna Niger , Senegalfloden (genom bifloderna Bafing och Bakoye) och Gambiafloden har sina kallor pa Fouta Djallon . Flera smafloder som rinner vasterut, som t.ex. Konkoure , har aven de sin kalla pa Fouta Djallon. Dessa ger upphov till vackra vattenfall da vattnet stortar nedfor branta klippvaggar pa sin vag mot laglandet i nedre Guinea och vidare ut i Atlanten . [ 6 ]

Klimat [ redigera | redigera wikitext ]

Guinea har ett tropiskt klimat, med en regnperiod och en torrperiod . I juni, da tropikfronten nar Guinea, ar regnen som kraftigast pa aret. Torrperioden infaller i november, da tropikfronten flyttar sig vidare soderut. Den torra och heta nordostliga Harmattan-vinden borjar da blasa in over landet fran Saharas oken .

Regnet faller kraftigast i nedre Guinea, och huvudstaden Conakry far i genomsnitt 4300 mm nederbord om aret, medan medeltemperaturen ar ca 27°C.  

Fouta Djallon har ett vaxlande vader, och nederborden under regnperioden varierar fran ar till ar, men i genomsnitt 2000 mm regn per ar. Den genomsnittliga temperaturen over aret liknar den vid kusten, men skiljer sig pa ett helt annat satt mellan natt och dag och under torrperioden i januari kan dagarna vara 35°C varma medan kvallarna ar kyliga, med endast 8°C.

Ovre Guinea far nagot mindre nederbord an Fouta Djallon, i genomsnitt 1500 mm per ar. Nederborden ar anda riklig om man t.ex. jamfort med Sveriges arsnederbord pa ca 700 mm. Under torrperioden kan termometern ofta visa 38°C eller mer.

I skogsomradet i sydostra Guinea ar det fuktigt och varmt, och torrperioden varar bara mellan december och februari. Temperaturen ligger nagot hogre an i nedre Guinea, men regnandet ar mindre kraftigt: 2540 mm per ar. [ 6 ]

Djur och vaxter [ redigera | redigera wikitext ]

Kustomradet narmast havet ar tackt av mangroveskog . Pa den uppodlade slatten i nedre Guinea vaxer oljepalmer . Fouta Djallon bestar mest av oppen grasmark , men med en del trad langs de floddalar som genomkorsar platan. I Badiar National park, som ligger vid gransen till Senegal , finns savann och skog, vilket ar en del av samma naturomrade som den mycket storre nationalparken Niokolo-Koba . Savannen i ovre Guinea ar frodig och har aterfinns dungar av lovfallande trad och grasarter som kan vaxa sig mycket hoga; mellan 1,5 och 3 meter under regnperioden . I samma omrade, mitt i landet, ligger Ovre Nigers nationalpark, som ger skydd at en torr skog och halvoppen savann. I skogsomradet i Guineas hogland finns flera relativt stora omraden med regnskog , aven om jordbruket ocksa har paverkat den ursprungliga skogen.

I jamforelse med vissa andra afrikanska lander ar inte Guinea exceptionellt rikt pa arter eller stora daggdjur . I de bordiga delarna har jordbruket trangt undan mycket av naturen. Men det ar ett gront och frodigt land. Babianer och hyenor ar vanliga i Guinea. Man kan ocksa fa syn pa vildsvin och olika arter av antilop , eller mer sallan fa en skymt av en leopard . Ormar ar mycket vanliga, saval ofarliga ormar som pytonormar och giftormar sasom kobror , huggormar och mambor .  I floderna i saval nedre som ovre Guinea finns ett fatal grupper av flodhastar och aven sjokor . I floderna finns ocksa krokodiler och manga arter av fisk . I nationalparken Mount Nimba pa gransen till Liberia lever schimpanser och manga olika slags apor , samt nagra ganska ovanliga fagelarter . [ 6 ]

Naturskydd [ redigera | redigera wikitext ]

Nagra av Guineas storre miljoproblem ar avskogning vilket leder till jorderosion , otillrackliga mangder farskvatten , markfororening och overfiskning. [ kalla behovs ]

Styre och politik [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven: Lista over Guineas statsoverhuvuden och Lista over Guineas premiarministrar

Guinea har bara haft fyra presidenter sedan landet forklarade sig sjalvstandigt den 2 oktober 1958. Lansana Conte tog kontroll over landets ledning 1984, efter Sekou Toures dod. Conte valdes officiellt 1993 och omvaldes 1998 och 2003. Dock har giltigheten i dessa val starkt ifragasatts av oppositionen. Han satt vid makten fram till sin dod i december 2008. Pa julafton samma ar utsags Moussa Dadis Camara till ny president efter att en militarjunta ledd av honom tagit makten i landet sedan Conte avlidit. [ 11 ] Nar Camara i december 2009 skots i huvudet vid ett mordforsok och flogs till Marocko for behandling tog hans vicepresident, Sekouba Konate , over makten. [ 12 ] Nyval utlystes till 2010, och forsta omgangen holls i juni samma ar; Cellou Dalein Diallo och Alpha Conde gick till den andra valomgangen. [ 13 ] Den andra omgangen skots upp flera ganger pa grund av etniskt vald och brister i planeringen, men holls slutligen den 7 november 2010. Alpha Conde vann ett jamnt val med 52,52 % av rosterna mot Diallos 47,48 %. Valdeltagandet var 67,87 %. [ 14 ]

Administrativ indelning [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Guineas administrativa indelning .

Guinea ar indelat i sju regioner ( regions ) samt huvudstaden Conakry som utgor en egen region i form av en speciell zon ( zone speciale ). De ovriga sju regionerna ar vidare indelade i 33 prefekturer ( prefectures ).

Internationella organisationer [ redigera | redigera wikitext ]

Guinea ar medlem i bland annat foljande internationella organisationer:

Presidenter [ redigera | redigera wikitext ]

Regeringschefer [ redigera | redigera wikitext ]

Ekonomi och infrastruktur [ redigera | redigera wikitext ]

Guinea har stora naturtillgangar, men ar anda ett underutvecklat land. Har finns over en tredjedel av varldens bauxit-tillgangar och Guinea ar varldens nast storsta bauxit-producent. 1999 stod gruvsektorn for 75% av exporten .

Det pagar ekonomiska reformer, men utvecklingen hindras av stridigheter vid granserna mot Sierra Leone och Liberia. Dels kostar forsvaret pengar, dels avstar investerare fran insatser i Guinea. Utlandska gruvbolag tar hem sin personal och varuhamstring skapar lokal inflation och matbrist. Guinea far ekonomisk hjalp fran det internationella samfundet. [ kalla behovs ]

Naringsliv [ redigera | redigera wikitext ]

Energi och ravaror [ redigera | redigera wikitext ]

55% av elektriciteten produceras av vattenkraft och resterande av fossila branslen .

Guineas naturtillgangar inkluderar bauxit , jarnmalm , diamant , guld , uran , vattenkraft och fisk . [ kalla behovs ]

Infrastruktur [ redigera | redigera wikitext ]

Utbildning och forskning [ redigera | redigera wikitext ]

Las- och skrivkunnighet hos personer 15 ar och aldre: 30,4 % (2015)

  • Hos man: 38,1 % (2015)
  • Hos kvinnor: 22,8 % (2015) [ 2 ]

Befolkning [ redigera | redigera wikitext ]

Demografi [ redigera | redigera wikitext ]

Statistik [ redigera | redigera wikitext ]

Guineas demografi
Entre principal du palais du peuple conakry.jpg
Befolkning 12 877 894 (2021 est.)
Befolkningsforandring 2,76 % (2021 est.)
Fodelsetal 35,67 fodslar/1000 invanare (2022 est.)
Dodstal 8,12 dodsfall/1000 invanare (2022 est.)
Summerad fruktsamhet 4,89 barn/kvinna (2021 est.)
Spadbarnsdodlighet 50,99 dodsfall/1000 levande fodslar (2021 est.)
Migrationsnetto 0 migranter/1000 invanare (2021 est.)
Aldersfordelning
0?14 ar 41,2 % (2020 est.)
15?64 ar 54,9 % (2020 est.)
Konsfordelning
Total konsfordelning 1 man/kvinna (2020 est.)
Kalla: https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/guinea/#people-and-society (2022)

Tillvaxten har varit lagre an i manga andra afrikanska lander, framst till foljd av hog utvandring under manga ar. [ 16 ]

Urbanisering [ redigera | redigera wikitext ]

Guinea ar relativt glest befolkat (48,3 invanare per km²). [ 2 ]

Den storsta befolkningskoncentrationen har Fouta Djalon , dar jorden ar god och klimatet ar relativt tempererat. De flesta manniskor lever och arbetar pa landsbygden, men den urbana delen av befolkningen okar (38,2 % 2017 [ 2 ] mot 28 % 2003 och 5 % 1950). Storsta stad ar huvudstaden Conakry . [ 2 ]

Etnicitet [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven: Kategori:Etniska grupper i Guinea

Det finns omkring 16 olika etniska grupper med relativt stora skillnader i sprak, kultur och traditionella sociala system. Fulani utgor cirka 40 % av befolkningen och lever huvudsakligen i Fouta Djalon som boskapsskotare och jordbrukare. Malinke utgor cirka 26 % och ar dominerande i det glest befolkade ovre Guinea. I den tatbefolkade kustregionen Nedre Guinea ar den viktigaste gruppen susu . De omfattar cirka 11 % av befolkningen, men deras sprak har blivit det dominerande i regionen. I det sydostra skogsomradet utgor kissi (6,5 %) och kpelle (4,8 %) de storsta etniska grupperna. [ 16 ]

Migration [ redigera | redigera wikitext ]

Guinea mottog tidigt pa 2000-talet manga flyktingar fran Liberia och Sierra Leone , och nastan 100 000 av landets egna invanare tvingades fly pa grund av oroligheter i gransomradena. Flyktingproblemet har tart pa landets ekonomi, och har ocksa lett till oroligheter bland vissa etniska grupper. [ 16 ]

Sprak [ redigera | redigera wikitext ]

Franska ar landets officiella sprak. Det finns atta nationella sprak: fula , malinke , susu , bas?ri , kissi , koniagi , kpelle och loma . [ 16 ]

Religion [ redigera | redigera wikitext ]

Islam ar den dominerande religionen i Guinea. Omkring 85 % av befolkningen ar muslimer, de flesta av dem ar sunniter men det finns aven shiiter . 8 % raknas som kristna (romersk-katolska, anglikaner, baptister och andra evangelikala, Jehovas vittnen, sjundedagsadventister m.fl.) och 7 % tillampar traditionell naturreligion. Det finns aven mindre grupper Baha'itroende , hinduer , buddhister och kinesisk folkreligion . [ 17 ]

Sociala forhallanden [ redigera | redigera wikitext ]

Andel flickor och kvinnor i aldrarna 15?49 som genomgatt kvinnlig konsstympning ( Unicef ): 97 % [ 18 ] [ 2 ]

Hemliga sallskap [ redigera | redigera wikitext ]

I Guinea, liksom i Sierra Leone och Liberia , finns de hemliga samfunden poro , for man, och sande , for kvinnor. Samfunden har en tydlig hierarkisk struktur och leds av zoo-ŋa- medicinman- som anses besitta overnaturliga krafter.

Alla som tillhor ett landsbygdssamfund blir invigda i samfunden genom en overgangsritual vid overgangen fran barn till vuxen. Overgangsritual kan vara fran nagra dagar till flera ar. Exkluderande ar personer med psykiskt funktionshinder, psykisk sjukdom och personer som inte genomgatt overgangsritualen. Kristna och muslimer ar valkomna in sallskapen.

Overgangsritualen bestar av en bushskola dar pojkar rituella blir slukade av "skogsanden" eller "djavulen" (ŋamu) och flickor slukas av dess kvinnliga motsvarighet, zeγele- bade flickor och pojkar blir darefter arrade for att visa att de genomgatt ritualen. Pojkar blir omskurna och flickor blir konsstympade. Det ingar ocksa utbildning, pojkar lar sig om stamhistoria, krigforing, hantverk, jordbruk och medicin medan flickor lar sig om hushallskunnande, jordbruk, barnuppfostran och medicin. Medlemmar svar pa sitt liv att halla sallskapets hemligheter endast inom sallskapen. [ 19 ]

Halsa [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven: Hiv och aids i Afrika

Andelen av vuxna befolkningen med hiv / aids beraknades till 1,5 % ar 2016.a, totalt 120 000 smittade. Antalet dodsfall under aret 2016 som en foljd av aids var 5 800. [ 2 ]

Guinea hade problem med Ebola under Ebolautbrottet i Vastafrika 2014 ?2016. Med undantag for ett klusterutbrott ar 2021 har dock den epidemin upphort i landet. [ 20 ] [ 21 ]

Andel av den vuxna befolkningen som led av fetma ar 2016 beraknades till 7,7 %. Andelen barn under 5 ars alder som beraknades vara underviktiga ar 2012 var 18,7 %. Modradodligheten ar 2015 var 679 dodsfall per 100 000 fodslar. [ 2 ]

Ovrig befolkningsdata [ redigera | redigera wikitext ]

  • Befolkningens konsfordelning (2017):
    • Vid fodseln: 1,03 man per kvinna
    • 0?14 ar: 1,02 man per kvinna
    • 15?24 ar: 1,02 man per kvinna
    • 25?54 ar: 1,01 man per kvinna
    • 55?64 ar: 0,92 man per kvinna
    • 65 ar och aldre: 0,79 man per kvinna
    • Hela befolkningen: 1,00 man per kvinna
  • Moderns medianalder vid forsta barnets fodelse for modrar i aldern 25?29 ar: 18,9 ar (2012)

Siffror tagna fran CIAs The World Factbook. [ 2 ]

Den senaste folkrakningen holls den 15 mars 2014 och da uppgick den faktiskt befintliga befolkningen i Guinea ( de facto ) till 10 523 261 invanare, varav 5 084 306 man och 5 438 955 kvinnor. [ 22 ] Folkrakningar hade tidigare hallits 1996 och 1983. [ 23 ] Invanartalet i Guinea uppskattades i juli 2017 av The World Factbook till 12 413 867 invanare, [ 2 ] av Forenta nationerna (befolkning den 1 juli 2017) till 12 717 000 invanare, [ 24 ] av Internationella valutafonden till 12 970 000 invanare (for ar 2017) [ 4 ] samt av Varldsbanken (juli 2016) till 12 395 924 invanare. [ 25 ] Enligt en projektion av Guineas nationella statistikinstitut Institut national de la statistique (INS) beraknades antalet invanare 2018 till 11 883 516 personer. [ 3 ]

Kultur [ redigera | redigera wikitext ]

Konstarter [ redigera | redigera wikitext ]

Bildkonst [ redigera | redigera wikitext ]

Flera folkgrupper ar kanda for tillverkning av masker i Guinea, bland andra baga , nalu , mmani och landuma . Maskerna forestaller bland annat djur med antropomorfa drag. Under islams inflytande har dock manga folkgrupper slutat tillverka skulpturer. [ 26 ]

Litteratur [ redigera | redigera wikitext ]

Det har producerats en viss mangd fransksprakig litteratur i Guinea. Bland annat har gamla folkliga berattelser skrivits ner, vilka sedan har uppmarksammats internationellt. Tidningspressen ar mycket begransad, med endast en dagligt utkommande nyhetstidning. [ 26 ]

Internationella rankningar [ redigera | redigera wikitext ]

Organisation Undersokning Rankning
Heritage Foundation / The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2019 120 av 180
Reportrar utan granser Pressfrihetsindex 2019 107 av 180
Transparency International Korruptionsindex 2018 138 av 180
FN:s utvecklingsprogram Human Development Index 2018 174 av 189

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b ] (   PDF ) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och lander pa engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet , Regeringskansliet . 2015. sid. 75 . http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf . Last 3 juni 2018  
  2. ^ [ a b c d e f g h i j ] ”Country: Guinea” (pa engelska). The World Factbook . Central Intelligence Agency . 24 maj 2018. Arkiverad fran originalet den 19 september 2015 . https://web.archive.org/web/20150919074825/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook//geos/gv.html . Last 3 juni 2018 .  
  3. ^ [ a b ] ”Population de la Guinee” (pa engelska). Institut national de la statistique . Arkiverad fran originalet den 10 juni 2018 . https://web.archive.org/web/20180610134018/http://www.stat-guinee.org/index.php/bases-des-donnees/donnees-statistiques/population-de-la-guinee . Last 4 juni 2018 .  
  4. ^ [ a b c d e ] ”World Economic Outlook database: April 2022” (pa engelska). Internationella valutafonden . https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 . Last 2 augusti 2022 .  
  5. ^ ”Human Development Report 2021/2022” (pa engelska) (   PDF ). United Nations Development Programme. sid. 284?287 . https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf . Last 3 december 2022 .  
  6. ^ [ a b c d ] ”Encyclopedia Britannica/ Guinea” . 2 januari 2024 . https://www.britannica.com/place/Guinea . Last 3 januari 2024 .  
  7. ^ ”Guinea ? republikk i Afrika” . Store norske leksikon . http://www.snl.no/Guinea/republikk_i_Afrika .  
  8. ^ ”Communique of the 165th Meeting of The Peace and Security Council” (pa engelska) (pdf). 29 december 2008. Arkiverad fran originalet den 23 mars 2015 . https://web.archive.org/web/20150323054815/http://www.blayney.nsw.gov.au/ArticleDocuments/329/3h%20-%20Hobbys%20Yards%20Heritage%20Items.pdf.aspx . Last 30 december 2008 .  
  9. ^ SVT 10 jan 2009
  10. ^ ”Sa vill militaren styra Guinea efter kuppen” . Blankspot . 11 september 2021 . https://blankspot.se/sa-vill-militaren-styra-guinea-efter-kuppen/ . Last 20 oktober 2021 .  
  11. ^ Dag Leraand. ”Guinea - historie” . Store norske leksikon . http://snl.no/Guinea/historie . Last 16 september 2010 .  
  12. ^ ”Guinea country profile” . BBC News . http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/country_profiles/1032311.stm . Last 16 september 2010 .  
  13. ^ ”Guinea presidential polls postponed” . Al-Jazeera English . 16 september 2010 . http://english.aljazeera.net/news/africa/2010/09/2010915194054164310.html . Last 16 september 2010 .  
  14. ^ ”Second tour Presidentielle 2010 - Resultats provisoires” . Arkiverad fran originalet den 11 november 2010 . https://web.archive.org/web/20101111090040/http://www.presidentielle2010.ceniguinee.org/index.php?option=com_content&view=article&id=50&Itemid=41 . Last 28 november 2010 .  
  15. ^ ”Guinea ? internasjonale forbindelser” . Store norske leksikon . http://www.snl.no/Guinea/internasjonale_forbindelser . Last 16 september 2010 .  
  16. ^ [ a b c d ] ”Guinea ? befolkning” . Store norske leksikon . http://www.snl.no/Guinea/befolkning . Last 16 september 2010 .  
  17. ^ ”Guinea” (pa engelska). International Religious Freedom Report for 2017 . USA:s utrikesdepartement , Bureau of Democracy, Human Rights and Labor . https://www.state.gov/j/drl/rls/irf/religiousfreedom/index.htm?year=2017&dlid=280748#wrapper . Last 19 juni 2018 .  
  18. ^ ”Guinea” (pa engelska). Female Genital Mutilation/ Cutting Country Profiles . Unicef . https://data.unicef.org/wp-content/uploads/country_profiles/Guinea/FGMC_GIN.pdf . Last 4 juni 2018 .  
  19. ^ Utlendingsforvaltningens fagenhet for landinformasjon (Landinfo) (30 mars 2010). Liberia-Sierra Leone: Poro/sande og andre “hemmelige samfunn” . Utlendingsforvaltningens fagenhet for landinformasjon (Landinfo) . https://landinfo.no/wp-content/uploads/2018/03/Liberia-Sierra-Leone-Poro-sande-og-andre-%E2%80%9Chemmelige-samfunn%E2%80%9D-30032010.pdf .  
  20. ^ ”Ebola virus disease” (pa engelska). www.who.int . https://www.who.int/westernpacific/health-topics/ebola . Last 8 mars 2022 .  
  21. ^ ”Ebola outbreak 2021- N’Zerekore, Guinea” (pa engelska). www.who.int . https://www.who.int/emergencies/situations/ebola-2021-nzerekore-guinea . Last 8 mars 2022 .  
  22. ^ ”Table 3. Population by sex, annual rate of population increase, surface area and density” (pa engelska och franska). Demographic Yearbook 2016 . Forenta nationerna , United Nations Statistics Division. sid. 1 . https://unstats.un.org/unsd/demographic-social/products/dyb/documents/dyb2016/table03.pdf . Last 4 juni 2018 .  
  23. ^ ”Population by sex and urban/rural residence” (pa engelska). Forenta nationerna , United Nations Statistics Division . http://data.un.org/Data.aspx?q=finland+datamart%5bPOP%5d&d=POP&f=tableCode%3a1%3bcountryCode%3a324%3bareaCode%3a0%3bsexCode%3a0&c=2,3,6,8,10,12,13,14&s=_countryEnglishNameOrderBy:asc,refYear:desc,areaCode:asc&v=1 . Last 4 juni 2018 .  
  24. ^ ”Country profile Guinea” (pa engelska). Forenta nationerna , United Nations Statistics Division, UNdata . http://data.un.org/en/iso/gn.html . Last 4 juni 2018 .  
  25. ^ ”Population, total, data; Guinea” (pa engelska). World Bank Data . Varldsbanken . https://data.worldbank.org/indicator/SP.POP.TOTL?locations=GN . Last 4 juni 2018 .  
  26. ^ [ a b ] [ dod lank ] ”Mali”. Nationalencyklopedin . http://www.ne.se [ dod lank ] . Last 16 september 2010 .  
v   ?   r
Lankar till relaterade artiklar
v   ?   r
Afrika
Algeriet  · Angola  · Benin  · Botswana  · Burkina Faso  · Burundi  · Centralafrikanska republiken  · Djibouti  · Egypten  · Ekvatorialguinea  · Elfenbenskusten  · Eritrea  · Etiopien  · Gabon  · Gambia  · Ghana  · Guinea  · Guinea-Bissau  · Kamerun  · Kap Verde  · Kenya  · Komorerna  · Republiken Kongo (Brazzaville)  · Demokratiska republiken Kongo (Kinshasa)  · Lesotho  · Liberia  · Libyen  · Madagaskar  · Malawi  · Mali  · Marocko  · Mauretanien  · Mauritius  · Mocambique  · Namibia  · Niger  · Nigeria  · Rwanda  · Sao Tome och Principe  · Senegal  · Seychellerna  · Sierra Leone  · Somalia  · Sudan  · Swaziland  · Sydafrika  · Sydsudan  · Tanzania  · Tchad  · Togo  · Tunisien  · Uganda  · Zambia  · Zimbabwe
v   ?   r
Afrikanska unionen (AU)
Algeriet  · Angola  · Benin  · Botswana  · Burkina Faso  · Burundi  · Centralafrikanska republiken  · Djibouti  · Egypten  · Ekvatorialguinea  · Elfenbenskusten  · Eritrea  · Etiopien  · Gabon  · Gambia  · Ghana  · Guinea  · Guinea-Bissau  · Kamerun  · Kap Verde  · Kenya  · Komorerna  · Kongo-Brazzaville  · Kongo-Kinshasa  · Lesotho  · Liberia  · Libyen  · Madagaskar  · Malawi  · Mali  · Marocko  · Mauretanien  · Mauritius  · Mocambique  · Namibia  · Niger  · Nigeria  · Rwanda  · Sao Tome och Principe  · Sahariska arabiska demokratiska republiken ( Vastsahara )  · Senegal  · Seychellerna  · Sierra Leone  · Somalia  · Sudan  · Swaziland  · Sydafrika  · Tanzania  · Tchad  · Togo  · Tunisien  · Uganda  · Zambia  · Zimbabwe
v   ?   r
Islamiska konferensen
Islam
Auktoritetsdata
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Guinea&oldid=54480083 ”