Fritid kallas den del av dygnet och veckan som inte upptas av arbete , maltider och somn . Fritid ar saledes i strikt mening all den tid som en person forfogar over sjalv. I praktiken ar den upplevda fritiden avsevart mindre nar en stor del av tiden atgar for hushallsarbete och resande till och fran arbete eller fritidsaktiviteter .

Brist pa upplevd fritid kan orsaka symptom av stress och trotthet, vilket fatt till foljd att fran ar 2004 forekommer friskvard som av lakare forskriven atgard, till exempel fysisk aktivitet pa recept (FaR). I forelasningar och litteratur om stressrelaterade sjukdomar rekommenderas att "riktig" fritid alltid bor forekomma och darfor planeras in.

Fritidsbegreppet kom till i samband med industrialiseringen. Tidigare hade jordbrukssamhallet inte innehallit tid for nagon "fritid".

Pa kommunal niva var det tidigare vanligt att fritidsfragorna hanterades av ett fritidskontor vid en sarskild fritidsnamnd men numera har dessa namnder ofta slagits samman med till exempel kulturnamnderna . Darmed har tva vitt skilda varldar motts. Fritidssektorn har handhaft arenden kring sport och rekreation med inriktning pa den rorliga rekreationen ( parker , lekplatser , strovstigar , bad - och grillplatser och liknande). Kultursektorn har handhaft arenden kring litteratur , musik , konst , teater och dans .

Fram till 1987 var fritids- och rekreationsanlaggningar inte tvungna att ha bygglov . Men fran att aldre plan- och bygglagen infordes gallde lovplikt for nojesparker , djurparker , idrottsplatser , skidbackar med liftar, campingplatser , skjutbanor , smabatshamnar , friluftsbad , motorbanor och golfbanor . ^{[ 1 ]}

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Arbetstid
• Fritidshem
• Fritidspedagog
• Fritidsgard
• Fritidsledare
• Otium