Linux

Tux
Foretag / utvecklare	Allmanheten
OS-familj	Unixliknande
Arbetsstatus	Pagaende
Kallkod	Fri Programvara / Oppen kallkod
Senaste version	6.8.7 ( karnan )/ 17 april 2024 ; for 38 dagar sedan  ( 2024-04-17 )
Licens	GPLv2
Karntyp	Monolitisk karna
Webbplats	www.linuxfoundation.org [1]

Linux eller GNU/Linux ar ett Unix-liknande operativsystem som till storsta delen, och i nagra varianter helt, bestar av fri programvara . Det ar ett av de mer framstaende exemplen pa vad utveckling med fri programvara och oppen kallkod har astadkommit. Operativsystemet bestar av karnan Linux och oftast programvara fran GNU-projektet samt fran tusentals andra projekt. Eftersom manga linuxdistributioner innehaller flera viktiga program fran GNU-projektet kallas operativsystemet av en del for GNU/Linux.

En linuxdistribution ar en samling programvara som forutom Linuxkarnan och GNU-systemet innehaller det som behovs for att fa ett komplett, fungerande datorsystem . Det finns ett stort antal distributioner skapade av foretag, privatpersoner och oppna projekt. En del distributioner ar framst tankta att anvandas pa persondatorer , andra ar avsedda for servrar . De storre distributionerna ar avsedda att kunna anvandas i de flesta sammanhang, och programvara som inte ingar i en viss distribution gar anda att installera dar med mattligt besvar.

Linux ar sedan lange det klart dominerande operativsystemet bland superdatorer . Linux-karnan anvands ofta ocksa i inbyggda system , men resten av operativsystemet kan skilja sig vasentligt fran Linux. Android , det dominerande operativsystemet for mobiltelefoner , ar ett exempel pa ett sadant annorlunda Linux-baserat operativsystem.

Linux blev vanligt pa internetservrar redan i mitten av 1990-talet. Anvandningen pa persondatorer var lange begransad av framforallt tillgangen pa kontorsprogram . Installation av tidiga Linux-distributioner kravde relativt stora kunskaper i datorteknik. Storre institutioner med Windows-miljo har ocksa dragit sig for den skolning av administratorer och anvandare som en overgang kraver, och framforallt for att uppratthalla dubbla system, i de fall Linux inte helt kan ersatta den tidigare miljon.

Linux erbjuder sedan lange ett gott programurval pa nastan alla omraden. Installationen av de flesta distributioner sker med ett grafiskt anvandargranssnitt och ar automatiserad, inklusive detektering av hardvara och val av drivrutiner. For en icke-teknisk anvandare ar byte fran Windows till en valanpassad Linux-variant knappast svarare an byte fran en generation Windows-system till nasta. Flera distributioner ar avsedda for mindre avancerade anvandare.

Teknisk oversikt [ redigera | redigera wikitext ]

Karnan Linux [ redigera | redigera wikitext ]

Linux ar karnan, en liten, men ytterst central del av ett komplett Linuxoperativsystem. Karnan har som uppgift att halla reda pa och kommunicera med de olika delarna av datorns hardvara , som CPU , arbetsminne och harddiskar , samt fordela tillgang och resurser till de olika program som kors i systemet. Aven om stod och sammansattning kan varieras nar linuxanvandaren bygger en karna brukar vanligtvis det mesta utrymmet tas upp av drivrutiner for olika sorters hardvara.

Karnan ar det forsta programmet som startas i ett system, efter BIOS och en bootloader . Karnans forsta uppgifter brukar vara att samla in information om vilken hardvara som finns tillganglig och ladda in alla drivrutiner for dessa. Efter detta lamnar karnan over till resten av systemet och lagger sig i bakgrunden for att fordela och ge tillgang till olika resurser for programmen som kors.

Linux ar, liksom i de flesta andra Unix-liknande system, en monolitisk karna . Med detta menas att de flesta systemprocesser som in- och utmatning, minneshantering och drivrutiner kors som en del av karnan och inte som separata processer. Denna arkitektur kan vara riskabel, da ett fel i en relativt oviktig modul kan stoppa processen och darmed hela systemet. Om implementationen ar stabil och felfri sa ger a andra sidan den tata kopplingen valdigt hoga hastigheter och bra prestanda.

Linuxkarnan utsatts for noggranna tester och oversikter ^{[ 1 ]} innan varje ny stabil version ( eng : stable) slapps ^{[ 2 ]} , och allvarliga fel ar da mycket ovanliga for att antalet programfixar minimeras i detta skede av utvecklingsprocessen. ^{[ 3 ]} Det aterspeglas i dess allmant goda rykte vad galler stabilitet och driftsakerhet. ^{[ 4 ]}

Systemprogram [ redigera | redigera wikitext ]

For att ett operativsystem ska kunna anvandas av en manniska kravs mer an bara en karna, det behovs nagon form av granssnitt som kan oversatta de kommandon anvandaren ger. Har bidrar GNU-projektet med tusentals sma och stora program som kors utanpa karnan, kommunicerar med bade denna och anvandaren och ser till att datorn faktiskt gor nagonting. Det finns andra programsamlingar som ocksa anvands, i synnerhet i inbyggda system. I dessa ar det relativt vanligt att anvanda Busybox , ursprungligen utvecklad for sma Debian GNU/Linux -system for installation och felsokning.

Maskinen startas vanligen med den mangsidiga bootloadern GRUB . Tidigare anvandes ofta den mycket enklare LILO eller Loadlin , som kunde startas fran MS-DOS . De mest grundlaggande tjansterna for programmen tillhandahalls liksom i andra unixliknande system av libc , vanligen GNU libc , men alternativ som musl och uClibc finns, utvecklade for inbyggda system. Det kanske viktigaste programmet som GNU bidrar med ar GCC , GNU Compiler Collection , en samling kompilatorer och tillhorande program som gor att anvandaren kan skriva och kompilera andra program. Utan en bra kompilator hade man inte kunnat utveckla konkurrenskraftig programvara for Linux.

Ovriga komponenter [ redigera | redigera wikitext ]

GNU bidrar med manga andra program, fran de flesta sma kommandon som kan anvandas i skalet Bash till den kompletta skrivbordsmiljon GNOME och bildbehandlingsprogrammet GIMP , via schackprogram som GNU Chess och en fri ersattning for PGP kallad GPG . Projektet fortsatter konstant att utoka sin lista over program som gor det mojligt att jobba i en helt fri miljo.

Vid sidan av Linux och program ur GNU-projektet innehaller ett Linux-system program fran manga olika kallor, bade central infrastruktur sasom X Window System eller utskriftssystemet CUPS och mindre program fran enskilda foretag eller entusiaster.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

GNU var forst [ redigera | redigera wikitext ]

Den 27 september 1983 presenterade Richard Stallman det ambitiosa GNU-projektet , med malet att skapa ett fullstandigt fritt operativsystem kompatibelt med Unix ^{[ 5 ]} . Han sade upp sig fran sitt jobb och inledde GNU-projektet tillsammans med andra programmerare som delade hans vision. De ville inte enbart skapa ett operativsystem utan aven annan nodvandig programvara sa att det skulle bli mojligt att anvanda en dator helt utan proprietara program ^{[ 6 ]} .

Under 1980-talet samlade projektet en mangd existerande fri programvara och skapade sjalv textredigeraren Emacs , C -kompilatorn GCC , systembiblioteket glibc och ett stort antal andra program. Men karnan som systemet tankt anvanda, GNU Hurd , var inte klar. Utvecklingen av denna hade stott pa en mangd tekniska problem och nar Linux dok upp i borjan pa 90-talet skulle det fortfarande droja lange innan Hurd var anvandbar. Ar 1994 utannonserades att Hurd kunde kora emacs . ^{[ 7 ]} Linux, som karnan kom att kallas efter sin skapare, blev den pusselbit som hade saknats i GNUs operativsystem.

Sedan kom Linux [ redigera | redigera wikitext ]

1991 skapade den finlandssvenske programmeraren Linus Torvalds en Unix-liknande karna for PC -datorer som han slappte fri pa Internet ^{[ 8 ]} . Fran borjan var det inte tankt for allmant bruk utan han gjorde det mest for att lara sig mer om hur man bygger operativsystem ^{[ 9 ]} . Att anvanda Linux-karnan tillsammans med program fran GNU-projektet blev snabbt en popular kombination, och GNU libc och Grub ar anpassade till Linux, men projekten ar separata.

Linux eller GNU/Linux [ redigera | redigera wikitext ]

Operativsystemet kallas ofta kort och gott "Linux", aven om "GNU/Linux" foresprakas av dem som vill ge erkannande at GNU-projektet. Richard Stallman som grundade GNU-projektet insisterar pa den senare termen ^{[ 10 ]} och har aven en syn pa fri programvara som skiljer sig nagot fran den mer pragmatiska hallningen hos Linus Torvalds och till exempel Eric S. Raymond .

Nar Linus Torvalds fragades i dokumentaren Revolution OS om namnet "GNU/Linux" var skaligt sa svarande han:

Well, I think it's justified, but it's justified if you actually make a GNU distribution of Linux ... the same way that I think that "Red Hat Linux" is fine, or "SUSE Linux" or "Debian Linux", because if you actually make your own distribution of Linux, you get to name the thing, but calling Linux in general "GNU Linux" I think is just ridiculous. ^{[ 11 ] [ 12 ]}

(Forkortat: "Jag tycker det ar berattigat ? om man skapar en GNU-distribution med Linux. Den som skapar en distribution far namnge den. Men att kalla Linux i allmanhet "GNU Linux", det ar bara lojligt.")

Nutid [ redigera | redigera wikitext ]

Lange utvecklades Linux framforallt av enskilda entusiaster, men numera deltar ocksa ett stort antal foretag i utvecklingen, antingen direkt genom sina egna anstallda, eller genom finansiering eller bidrag av olika slag. IBM , Sun , Hewlett-Packard och Novell ar nagra av de storbolag som satsat pa Linux, och ser det som en framtida mojlighet. Motiven varierar, men ofta namns flexibiliteten, mojligheten att paverka, laga kostnader och att det gar att undvika Microsofts agenda.

Fran borjan var Linux tankt att endast koras pa Intels 80386 -processorer och dess kloner och efterfoljare, men efterhand har bade karnan och systemet blivit portade till nastan alla tankbara och tillgangliga system, i vissa fall bara "for att se om det gar", enligt den typiska hacker -mentaliteten. Linux kan koras pa Ipod ^{[ 13 ] [ 14 ]} , Xbox ^{[ 15 ]} Amiga ^{[ 16 ]} , System z (dar Linux sedermera blev ett av de viktigaste operativsystemen) och Nintendo DS , ^{[ 17 ]} for att namna nagra av de mer ovanliga exemplen. Linux ar numera det dominerande operativsystemet pa superdatorer . ^{[ 18 ]} Operativsystemet anvands aven i mobiltelefoner och handdatorer , eftersom sjalva karnan kan hallas relativt liten och resurssnal.

Upphovsratt [ redigera | redigera wikitext ]

Bade Linuxkarnan och GNU -programmen ar licensierade under GNU General Public License (GPL). Detta innebar att programvaran far spridas fritt (gratis eller mot betalning) sa lange kallkoden gors tillganglig, sa lange de distribuerade programmen fortfarande lyder under GPL och licens och historik noteras enligt licensens krav. Aven modifierade, utokade och forbattrade varianter far spridas. Liknande system, till exempel BSD , har en licens som tillater spridning av modifierade versioner men som inte kraver att dessa i sin tur skall goras fritt tillgangliga. Linus Torvalds har i en intervju sagt att valet att slappa Linuxkarnan under GPL var "det basta han nagonsin gjort". ^{[ 19 ]}

En konsekvens av GPL:s tillatande installning till ekonomisk ersattning jamfort med villkoren for exempelvis de flesta gratisprogram (freeware) ar att manga foretag saljer delvis egenutvecklade distributioner eller skraddarsydda Linux-baserade losningar, samtidigt som de gor mjukvaran fritt tillganglig, i forsta hand for fristaende utvecklare. I priset for den kommersiella varianten ingar ofta nagon form av support.

Aven om en del versioner av operativsystemet ar helt fria kan man ocksa kora icke-fria program pa Linux. De viktigaste kategorierna ar sjalvstandiga program som Mathematica , Oracle eller Flash , drivrutiner och firmware for viss maskinvara samt patentskyddade kodekar .

Installation [ redigera | redigera wikitext ]

Det har avsnittet behover kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2019-11) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Pa 1990-talet var svarigheter med att installera Linux ett stort hinder for manga anvandare och detta ligger aven kvar som en av orsakerna till att operativsystemet av manga upplevs som svart och anvandarfientligt. Da Windows XP och Windows 7 var aktuella var manga distributioner inte svarare att installera an dessa, och hade ofta battre inbyggt hardvarustod. Det ar dock vart att notera att manga Windows-anvandare aldrig har installerat ett operativsystem, da Windows kommer forinstallerat pa datorn. Det enorma programutbudet i en normal distribution kan ocksa gora installationen svarare, i synnerhet om anvandaren valjer att installera avancerad serverprogramvara. En standardinstallation med lamplig maskinvara kan till och med vara lattare an att aktivera en fardigt installerad Windows.

Cd-skivor och ibland ocksa dvd -versioner finns oftast att ladda ner som avbilder som kan brannas ut eller kopieras till ett USB-minne. Den ursprungliga installationen kan kompletteras och hallas uppdaterad over Internet. Kommersiella distributioner kan i regel aven kopas i box med manual, extra proprietara program och teknisk support. Flera tillverkare saljer datorer, i synnerhet servrar, med Linux forinstallerat. OpenSUSE , Mandriva , Ubuntu och Fedora ar exempel pa distributioner som specifikt riktar sig mot vanliga anvandare.

En live-cd kan vara en bra metod for att prova Linux, i allmanhet eller en viss distribution, utan att behova installera nagot permanent. Den startar ett komplett system i datorns minne utan att skriva nagot till harddisken. Ett system som kors "live" ar dock mycket langsammare an ett installerat system. Knoppix ar den mest kanda live-distributionen, med en rik flora av program inkluderat pa skivan. Den ar darfor ett vanligt val for anvandare som vill kunna kora Linux pa datorer de inte kan installera systemet permanent pa, till exempel i skolan eller pa ett internetcafe . De flesta storre distributioner har aven live-versioner av sina vanliga operativsystem. Vissa distributioner, bland annat Ubuntu , kommer i form av en kombinerad live-cd och installations-cd, dar man kan valja att gora en installation medan systemet kors "live".

Det finns ocksa wubi , som installerar Ubuntu direkt i Windows. Detta utan att behova partitionera om harddisken eller branna en skiva. Ubuntu kan sedan tas bort sa som andra program tas bort i Windows. Wubi ar dock begransad till tidigare versioner av Windows operativsystem (Windows 7 och tidigare). Wubi ar numera avvecklad (2015).

Genom att Linux kan installeras pa manga olika satt och skraddarsys ocksa av enskilda kan operativsystemet nagorlunda latt anpassas till exempel for personer med svag syn. Det finns distributioner som ar speciellt inriktade pa denna nisch, sasom vinux , och instruktioner dels allmant, dels for ett antal specifika distributioner. Instruktionerna tacker framforallt hur man far igang systemet till en punkt dar hjalpmedlen aktiverats (t.ex. talsyntetisator , brailleterminal , skarmlasare eller forstorad text), men ocksa vilka hjalpmedel som overhuvudtaget finns tillgangliga.

Anvandning [ redigera | redigera wikitext ]

Det har avsnittet behover kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2019-11) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Linux kan anvandas pa ett otal olika satt, bade granssnitt och syfte kan variera stort mellan olika distributioner och enskilda installationer. Darfor ar det svart att saga nagot slutgiltigt om lamplighet och anvandarvanlighet. Linux har dock "vaxt upp" och mognat betydligt pa senare ar, formodligen delvis tack vare att storre foretag satsat pa Linux och tilldelat personal och resurser till trakigare uppgifter som hobbyister garna skjuter pa.

Numera ar de storre distributionerna mycket anvandarvanliga, med bra oversattningar till tiotals sprak for atminstone alla centrala tillampningsprogram. Det finns ett stort utbud av programvara bade for arbete och noje. Som det star idag gar det med visst fog att havda att det inte ar mer problem att anvanda vare sig Macintosh , Windows eller Linux - men att det daremot ar olika problem vilket kan vara en barriar vid byte at endera hallet.

Typer av anvandare [ redigera | redigera wikitext ]

For anvandare som vill ha en dator for hemmet eller kontoret och ar vana vid Windows finns det ett flertal anvandarvanliga distributioner idag som val matchar behoven hos de flesta, med undantag for utbudet av kommersiella datorspel. De fria systemen Mandriva , SuSE , Ubuntu och Fedora har alla gott rykte om sig som latta att komma in i och anvanda. Dessutom finns kommersiella varianter som Linspire och Xandros for de som ar villiga att betala for sin distribution.

Linux har blivit ett standardoperativsystem for serverdatorer , aven for verksamhetskritiska tillampningar. Pa flera storre och medelstora foretag anvands numera Linux pa servrar som traditionellt skulle ha kort under nagon Unix -version. Linux anvands aven pa IBM 's stordatorer, System z . I segmentet for tjanster med laga krav pa processkraft men desto hogre pa stabilitet och realtidsegenskaper hor Telias tjanst Froken Ur . De som vill lara sig mer om hur ett system fungerar "under huven" eller varderar mojligheten att stalla in systemet precis som anvandaren sjalv vill ha det kan istallet titta narmare pa Arch Linux , Gentoo , Slackware eller Debian . Alla dessa byggs mer upp fran grunden och anvandaren har en hog grad av kontroll over vad som ingar i systemet och vilka installningar komponenterna har. Dessa distributioner lampar sig darfor extra val for dem som vill satta upp en server eller gora nagot av en gammal dator med lag prestanda.

Linux i den offentliga sektorn [ redigera | redigera wikitext ]

I fler och fler landers offentliga sektor har Linux blivit ett alternativ till kommersiell programvara. Detta galler till exempel i Venezuela dar man planerar att helt ga over till oppen programvara ar 2009, samt i de spanska regionerna Andalusien och Extremadura . Den huvudsakliga drivkraften till detta ar lagre kostnader och battre sakerhet, da Microsoft bara ger support for aldre programvara under begransad tid. Nar supporttiden upphor kan det uppsta sakerhetsproblem om man inte koper nya versioner av programmet, vilket kan kosta en del. Stora linuxanvandare i Sverige ar Rikspolisstyrelsen , Apoteket , Forsakringskassan och i viss man Forsvarsmakten .

Aven i till exempel Ryssland ar Linux stort. Det ar det operativsystem som anvands mest i ryska skolor. I Kina anvands Linux av forsvaret.

Kommandotolk [ redigera | redigera wikitext ]

En viktig del av GNU-systemet bestar av de program som anvands for att utfora vanliga Unix-kommandon. Pa Linux-system, liksom pa alla andra Unix-liknande system, har man tillgang till dessa via ett textgranssnitt och en kommandotolk eller skal . Man kan lata systemet starta utan grafiskt granssnitt och bara anvanda skalet, vanligare ar att man har kommandoskalet tillgangligt i ett separat fonster. De vanliga Unix-kommandona utfor funktioner som att manipulera, flytta, kopiera och radera filer och kontrollera och styra de program som kors pa systemet. Moderna skrivbordsmiljoer kan i princip ersatta kommandoskalet helt, men manga anvandare anser att ett textbaserat granssnitt ar flexiblare och snabbare for manga typer av arbete.

Administratorer av servrar ansluter ofta till andra datorers skal over Internet eller interna datornatverk via granssnittet SSH . Det ar inte ovanligt att webbhotell som kor Linux eller BSD erbjuder denna sorts inloggning till sina kunder, vilket gor att anvandaren kan arbeta smidigare an via FTP . Kunden kan tillatas att forutom att arbeta interaktivt ocksa definiera schemalagda korningar.

Bash ar det absolut vanligaste skalet i dag aven om det finns ett antal alternativ, som till exempel C shell och Z shell .

Det fonster eller den enhet fran vilken man kor kommandotolken kallas ofta "terminal" eller "tty", efter fjarrskriftsmaskin (engelska: TeleTYpewriter ), da sadana i tiderna anvandes som datorterminaler . Varianter pa enhetsnamnet ar pty for pseudoterminal (terminalfonster i det grafiska granssnittet) och ttyS for terminal kopplad till en serieport . Man kan ocksa tala om "kommandorad", eftersom kommandon till skalet oftast ges rad for rad.

Programmering [ redigera | redigera wikitext ]

Det har avsnittet behover kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2019-11) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

I ett antal ar utvecklades Linux i mangt och mycket av programmerare som skrev program och funktioner for att uppfylla sina egna behov och det var forst mot slutet av 1990-talet som fokus lades pa att skapa ett anvandarvanligt operativsystem for alla. Med den bakgrunden ar det inte forvanande att det finns manga program for utveckling och stod for ett otal programsprak .

Kompilerade sprak [ redigera | redigera wikitext ]

GNU Compiler Collection ar en samling kompilatorer och tillhorande kringprogram som kan kompilera ett antal olika programsprak, bland annat C , C++ , Objective-C , Go , Ada och Fortran . ^{[ 20 ]} Aven om det finns fler kompilatorer tillgangliga for Linux, har GCC blivit de facto -standard och foljer med i de flesta distributioner.

Skriptsprak [ redigera | redigera wikitext ]

Linux, liksom alla UNIX-lika miljoer, har dessutom en stark tradition av att anvanda skriptsprak for att gora arbetet och livet lattare. Skript ar program skrivna i sprak som tolkas under korningen vilket ger langsammare program men mycket flexiblare och effektivare utveckling. Vanliga exempel som ofta finns inkluderade, forutom de olika kommandotolkarnas inbyggda sprak, ar Perl , PHP , Python , Tcl och Ruby .

Programmering for WWW [ redigera | redigera wikitext ]

Det ar fortfarande vanligt att anvanda skript for att skapa dynamiska webbsidor och koppla innehallet till databaser och logik, trots att specialiserade sprak som PHP har blivit vanligare. Linux och Perl, Python, eller PHP tillsammans med webbservern Apache och databasen MySQL brukar betecknas med forkortningen LAMP och ar formodligen den vanligaste konfigurationen hos webbhotell och webbplatser . Nufortiden skrivs aven ganska manga program direkt i skriptsprak, da det finns kopplingar till forkompilerade grafik- och fonsterbibliotek, och sjalva logiken som skriptet ansvarar for bara forsumbart paverkar programmets kortid.

Utvecklingsmiljoer och andra program [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns ett antal utvecklingsmiljoer for Linux, daribland Anjuta , KDevelop , Code::Blocks , NetBeans IDE , Eclipse , Qt Creator och Geany , aven om manga istallet anvander sig av avancerade textredigerare som Emacs , Vim eller Kate . Det finns aven en Visual Basic -liknande miljo vid namn Gambas som ar tankt att vara lika latt att anvanda men annu mera kraftfull.

For att jobba med HTML och designa webbsidor finns Nvu och Quanta Plus som precis som Dreamweaver kan jobba med WYSIWYG ("vad du ser ar vad du far") eller direkt med koden och vaxla mellan dessa lagen. For den som bara vill knacka ren kod direkt finns bland andra Bluefish som har manga funktioner for HTML och PHP och dessutom har de flesta avancerade textredigerare nagot slag av stod for detta arbete.

Grafiska granssnitt [ redigera | redigera wikitext ]

I Linux och andra UNIX-lika system ar det mesta uppbyggt i lager, fran karnan och utat finns det olika program som bygger pa varandra och tar ansvar for varsin uppgift; sa ocksa i fragan om grafik och granssnitt. En skillnad mot till exempel Windows ar att anvandargranssnitten ar fristaende fran sjalva operativsystemet ? det ar mojligt att kora flera skrivbordsmiljoer pa samma linuxsystem, ocksa samtidigt, och de flesta program fungerar atminstone i teorin ungefar likadant oavsett vilken grafisk miljo som valts. Det omvanda galler ocksa, till exempel anvands GNOME -miljon aven i andra operativsystem.

Anvandargranssnittets uppbyggnad [ redigera | redigera wikitext ]

Langst ner i systemet ligger drivrutinerna och kommunicerar med grafikkorten med hjalp av karnan. I grafiskt lage anvands med fonstersystemet X Window System (ofta kallat X11 eller bara X) distribuerade rutiner. Fonstersystemet har hand om de allra mest grundlaggande uppgifterna nar det galler att hantera och rita upp grafik pa skarmen, formedla information och fordela resurser mellan klienterna.

Utseende pa olika grafiska element och det mesta av anvandargranssnittets funktion bestams av de programbibliotek , skrivbordsmiljoer , fonsterhanterare och tillampningsprogram som anvands, och hur systemet konfigurerats. Dessa program ar ur fonstersystemets synvinkel jamlika klienter och arbetsfordelningen dem emellan bestams framst av konventioner. Det gar att kora enkla tillampningsprogram direkt pa X, utan fonsterhanterare och skrivbordsmiljo, och de flesta fonsterhanterare kan anvandas i vilken skrivbordsmiljo som helst.

Grafiska miljoer [ redigera | redigera wikitext ]

Nufortiden anvander de flesta en komplett skrivbordsmiljo som inkluderar en egen fonsterhanterare , installningar och regler for hur systemet ska bete sig, menyer, paneler och aktivitetsfalt. I vanliga fall ingar aven en grunduppsattning nodvandiga program som filhanterare , miniraknare , textredigerare , webblasare , mediaspelare med mera, anpassade till denna miljo.

De tva absolut vanligaste skrivbordsmiljoerna idag ar GNOME och KDE , och likheterna mellan dessa ar storre an skillnaderna. En Windows- eller Macanvandare som idag satter sig vid en modern Linuxdator med nagon av dessa miljoer kommer antagligen inte ha nagra problem med att navigera och kanna igen sig. Det finns sma skillnader i arbetssatt och placeringar av knappar med mera, men inte storre an mellan Windows och Mac. I stort sett foljer alla moderna system nagorlunda samma programmeringsparadigm for interaktion . De flesta grafiska miljoer for Linux har arvt nagra funktioner fran sina foregangare i Unix-varlden, bland annat mojligheten till flera virtuella arbetsytor.

En alternativ, resurssnalare, skrivbordsmiljo ar Xfce . Slutligen finns ocksa linuxversioner av aldre fonsterhanterare som TWM och FVWM . Den senare ar under aktiv utveckling och om man anvander den som del av en skrivbordsmiljo kan programmet utnyttja dess infrastruktur.

• 
  KDE4
• 
  Skrivbordseffekter

Nasta generation [ redigera | redigera wikitext ]

Under utveckling ar aven 3D-accelererade grafiska miljoer for Linux dar systemet utnyttjar OpenGL for att rita upp fonster och skrivbord. Det mest kanda exemplet ar XGL och Compiz som utvecklats av Novell ^{[ 21 ]} . Detta ger dels mojligheten att astadkomma avancerade effekter med tredimensionella skrivbord, transparenta fonster och snurrande fonster ^{[ 22 ]} , men systemet far ocksa mer resurser over da alla berakningar laggs pa grafikkortet istallet. XGL ar fritt tillgangligt och anvandbart idag aven om det fortfarande ar att betrakta som experimentellt.

Tillampningsprogram for kontor och nat [ redigera | redigera wikitext ]

Webblasare [ redigera | redigera wikitext ]

Att surfa pa natet har blivit den kanske vanligaste aktiviteten vid en dator idag, sa da ar det viktigt att operativsystemet har en bra webblasare.

Mozilla Firefox som blivit en mycket vanlig lasare ar numera standard i manga distributioner. I GNOME-baserade system finns numera en enkel men kompetent lasare i Epiphany , som anvander sig av samma bas som Firefox men har en del nytankande vad galler favoriter ^{[ 23 ]} och surfande. KDE kommer med Konqueror som anvandes som bas for Apples Safari . Bland grafiska webblasare som distribueras med de flesta linuxsystem kan ocksa namnas Galeon och Seamonkey , den senare en variant av Mozilla .

Operas Linux-version ar gratis och annonsfri. Det ar ocksa mojligt att kora Internet Explorer via Wine eller CrossOver Office , nagot som anvands for testning av webbdesign och -utveckling. Den 8 december 2009 slappte Google en officiell beta av sin webblasare Google Chrome till Linux ^{[ 24 ]} , som sedan den 25 maj 2010 ar stabil ^{[ 25 ] [ 26 ]} . Ett vanligt alternativ till Google Chrome ar Chromium, som till skillnad fran Google Chrome har en open source-licens. ^{[ 27 ]}

Slutligen finns det ett antal textbaserade webblasare, som Lynx , w3m och Links , kan vara praktiska i speciella sammanhang och for dem som av nagon anledning inte anvander sig av ett grafiskt granssnitt. En tillampning ar att enkelt forvandla webbsidor till textdokument.

E-post [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns likasa ett antal program for e-post . Det ar vanligt att kora en egen e-postserver for intern e-post, for sortering och filtrering av e-post utifran och for mer avancerade kofunktioner for utgaende post. Nedan e-postklienter:

Mozilla Thunderbird ar ett systerprojekt till Firefox och har bland annat ett inbyggt system for att hantera skrappost, sa kallad spam . Evolution ar ett program for e-post, kalender och adresser utvecklat av Ximian och Novell som integrerar val med GNOME och andra program i miljon. Evolution kan ansluta till Microsofts Exchange 2003 (med hjalp av Outlook Web Access/ WebDAV ) och Novell GroupWise . ^{[ 28 ]} Nagot stabil losning for att koppla upp sig mot Exchange 2007 och 2010 med MAPI -protokollet finns dock inte an. Evolution har ocksa en del innovativa funktioner for att sortera och soka i brev. Vad galler skrivbordsmiljon KDE finns bland annat klienten KMail . Webblasaren Opera kunde ocksa hantera e-post, men funktionalitet for detta ar borttaget sedan version 15. Slutligen finns det ett flertal textbaserade klienter som Mutt och Pine .

Webbaserade tjanster som Gmail och Hotmail fungerar precis som vanligt i de vanligaste webblasarna.

Kontorsprogram [ redigera | redigera wikitext ]

De flesta anvandare behover nagon form av programsvit for kontorsarbete, om inte annat for att det ar sa vanligt att andra manniskor vill ha dokument i Microsoft Word - eller Excel -format.

LibreOffice eller OpenOffice.org installeras som standard i manga distributioner och endera finns nastan alltid tillganglig for installation. Dessa program ar numera ratt vanliga aven pa Windows-datorer. De klarar av att oppna nastan alla Microsoft Office -dokument och spara dem tillbaka i samma format.

KDE har sin egen kontorsprogramsvit, KOffice , vilken ocksa innehaller alla kontorsprogram anvandaren kan forvanta sig. Likasa har GNOME vissa delar i form av AbiWord och Gnumeric , men an sa lange ^{[ Utvecklingen ar snabb, sa tidsreferens nodvandig? ]} ar stodet for avancerade funktioner i andra format an de egna bristfalligt pa vissa punkter.

Stodet for PDF och postscript ar gott i Linux. Vanligen omvandlas alla dokument till postscript (eller PDF) i samband med utskrift. Det finns ocksa ett otal sma verktyg for att konvertera mellan olika format och manipulera filerna pa olika satt. For lasning av PDF-dokument finns Evince i Gnome, KPDF i KDE och de sjalvstandiga Xpdf och Ghostview . Stodet for nya PDF-funktioner kan dock vara bristfalligt. Ocksa Adobe Reader finns att fa for Linux.

Traditionellt skots ordbehandling pa GNU-system med en textredigerare och TeX eller LaTeX . Nufortiden finns vid sidan av de till kontorssviterna horande ordbehandlarna ocksa LyX , som internt anvander LaTeX.

Chattprogram [ redigera | redigera wikitext ]

Tva av de vanligaste programmen for chatt i Linux ar i dagslaget Pidgin i GNOME-baserade system och Kopete for KDE. Bada programmen stoder alla de vanligaste protokollen, som MSN , ICQ / AIM , Jabber / Google Talk , Yahoo och aven IRC . Precis som Trillian och Miranda IM for Windows sa kan anvandaren ha kontakter for flera olika protokoll i samma kontaktlista och slipper darmed ha flera program igang samtidigt.

Som vanligt finns det mangder av alternativa och specialiserade program som aMSN , Licq och aven som Centericq . Den som inte kanner sig riktigt bekvam med de vanligaste kan med fordel prova fler alternativ. Textbaserade IRC-klienter sasom Irssi anvands ofta av entusiaster i kombination med det sessionssparande programmet Screen rentav som kommersiell tjanst fran shellservrar, dar fordelen det vill saga ligger i att utover konceptet med proxy ha en standig IRC-narvaro till vilken man kan koppla sig varifran som helst via en SSH -forbindelse.

Musik och video [ redigera | redigera wikitext ]

Juridiska problem med mjukvarupatent [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns ett stort antal avancerade och kompetenta spelare for Linux. Dock finns det stora problem pa detta omrade da det galler olika format och kodekar som ar skyddade av programvarupatent . Foretag som sitter pa dessa patent vill ha betalt for ratten att anvanda just deras format. Linuxdistributorer som tar betalt for sina produkter kan i vissa fall betala for den ratten for just sin specifika variant av Linux. Det gor bland annat Linspire och Xandros, samt flera av de andra foretagen som har kommersiella versioner av sina distributioner.

De som inte tar betalt eller som inte vill distribuera ofria komponenter ligger samre till. I basta fall befinner anvandaren sig i en juridisk grazon nar denne da gor nagot sa elementart som att spela upp en dvd eller en MP3. Manga distributioner inkluderar darfor inte stod for dessa och andra kommersiella format, som till exempel Microsofts och Apples skyddade kodekar. Anvandaren far da sjalv installera stodet i efterhand; installation for eget bruk ar i allmanhet tillatet ocksa da distribuering inte ar det.

I manga fall innebar alltsa till exempel patenterade kodekar mest nagra extra atgarder innan systemet fungerar fullt ut. Vill anvandaren paverka situationen kan denne sjalv istallet anvanda oppna format som Ogg och engagera sig for att stoppa programvarupatent i EU ^{[ 29 ]} .

Musikspelare [ redigera | redigera wikitext ]

• XMMS var under manga ar den vanligaste musikspelaren i Linux, och ar en klassisk Winamp -klon. Projektet underhalls dock inte langre. Efterfoljaren XMMS2 ar ett bakgrundsprogram med en mangfald separata anvandargranssnitt for olika miljoer.
• Audacious och BMPx ar moderniserade varianter av XMMS.
• Rhythmbox ar Gnome-projektets Itunes -klon med stod for musikbibliotek, radiostationer och Ipod.
• AmaroK ar KDE:s motsvarighet till Itunes-klonen Rhythmbox.

• JuK ar en jukebox for KDE.
• banshee ar en modern musikspelare for Gnome.

Videospelare [ redigera | redigera wikitext ]

• Totem ar GNOME-projektets mediaspelare.
• MPlayer ar en gammal trotjanare i UNIX-sammanhang som kan anvanda kodekar fran Windows.
• VLC media player finns aven till Windows och Mac och ar kant for att kunna spela nastan vad som helst utan extra kodekar.
• xine ar en annan vanlig spelare som funnits lange. Kan anvanda kodekar fran Windows.
• Kaffeine ar en spelare for KDE som anvander xine for att spela upp film.
• Ogle ar en DVD-spelare med svenskt ursprung.

Spel till Linux [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns inte lika manga stora datorspel till Linux som till Windows . Framsta anledningen ar att det finns jamforelsevis fa Linux-system jamfort med Windows-system, varfor manga kommersiella speltillverkare inte anser det vara vart kostnaden att utveckla en kompatibel version. Daremot ar tillgangen pa sma, enkla och fria spel god, till exempel olika kortspel.

Det ar ocksa vanligt att speltillverkare anvander sig av proprietara format och API :er som DirectX som inte Linux har naturligt stod for (men se Windows-spel i Linux nedan). Detta kan innebara att det ar ett alldeles for stort och dyrt arbete for ett foretag att gora om spelet for en annan plattform. Dock finns det idag inga tekniska begransningar i hardvara eller drivrutiner som hindrar moderna spel att kora lika bra som pa andra plattformar. Om utvecklarna anvander sig av oppna standarder som OpenGL och OpenAL eller av en spelmotor som kan hantera bade dessa och Microsofts specifika format kan en konvertering vara mycket enkel att gora, speciellt om den varit med i planeringen fran starten.

Spelplattformen Steam finns tillgangligt for manga distributioner (2013), framforallt i Debian och Ubuntu -baserade distributioner. Manga av Valve -spelen i Steam ar tillgangliga for Linux.

Konverteringar [ redigera | redigera wikitext ]

Trots allt hander det att konverteringar gors, antingen att foretaget i fraga av olika anledningar vill stodja Linux-plattformen eller for att de slapper kallkoden fri och fristaende hackers portar spelet i fraga. Vanligtvis slapps inte ovriga resurser som grafik och ljud fritt, utan datorspelaren maste fortfarande aga en kopia av originalspelet for att kunna spela konverteringen.

Id Software slappte for flera ar sedan kallkoden till Doom under GPL och det finns ett antal projekt som har utvecklat spelmotorn vidare. Samma datafiler som anvandes till originalspelet kan darfor nu anvandas for att spela Doom pa ett Linux-system. Sedan dess har Id borjat slappa fler titlar som Quake 4 och Doom 3 direkt i Linuxversioner och dessutom brukar de slappa kallkoden till spelen efter nagot ar, bland annat finns Quake III Arena tillgangligt pa detta vis ^{[ 30 ]} . I samma genre har aven Epic Games slappt flera spel ur Unreal -serien for Linux, dock utan kallkod.

I vissa fall aterskapar fristaende utvecklare ett spel utan att ha tillgang till kallkoden, exempel pa detta ar OpenTTD som ar en helt fristaende implementation av Transport Tycoon Deluxe och Freeciv som har klonat Civilization II.

Spel gjorda for Linux [ redigera | redigera wikitext ]

Kommersiella storspel gjorda med Linux i atanke ar fortfarande sallsynta. Daremot finns det en stor mangd mindre spel, kommersiella saval som fria, gjorda av indieutvecklare och hobbyister varlden over. Det finns aven ett och annat projekt under utveckling som siktar pa att bli stort.

PlaneShift ar ett projekt har som mal att skapa ett fullskaligt MMORPG baserat helt pa oppen kallkod. Annat MMORPG-projekt ar Tibia .

Varda att namna ar ocksa oppna och fria dans-, rytm- och musikspel som StepMania och Frets on Fire , speciellt da den forstnamnda uttryckligen ar avsedd att spelas med originalspeltypens kontroller, i det har fallet en dansmatta . Aven Frets on Fire kan med hjalp av lampliga adapters spelas med Guitar Heros gitarrliknande kontroller.

Windows-spel i Linux [ redigera | redigera wikitext ]

Manga Windows-spel gar att spela under Linux med hjalp av Wine och Cedega (som baseras pa wine men har battre stod for manga spel, samt kostar pengar). Wine star for "Wine Is Not an Emulator". Bada tva har ett utbrett stod for DirectX och Cedega har aven specifika avtal med speltillverkare for att korrekt kunna hantera kopieringsskydd.

Det finns ocksa olika specifika emulatorer, som MAME , DOSBox och DOSEMU for MS-DOS , eller ScummVM for LucasArts gamla aventyrsspel med vilkas hjalp anvandaren kan spela aldre spel.

Se aven:

• Kategori:Linuxspel
• Kategori:Fria datorspel

Kritik [ redigera | redigera wikitext ]

Den vanligaste kritiken ar att Linux allmant anses som alldeles for svart att installera och anvanda, och det har pastatts att Total Cost of Ownership (TCO) for Linux ar storre an for Microsoft Windows . Denna kritik har delvis hangt med trots distributionerna som gor systemet och enskilda program latta att installera, och skrivbordsmiljoerna , som tillater anvandning utan textkommandon. Atminstone en del undersokningar visar pa lagre totalkostnader an med alternativen. ^{[ 31 ]}

Hardvarustod [ redigera | redigera wikitext ]

Stod erbjuds i hog grad av Linux-utvecklarna sjalva, ibland med aktivt stod fran hardvarutillverkarna, ibland trots oginhet fran deras sida. Detta betyder dels att det mesta hardvarustodet kommer med operativsystemet, dels att stodet for olika hardvara varierar enligt andra lagbundenheter an da stodet ges direkt av hardvarutillverkare.

Stodet for valdigt ny hardvara ar ofta bristfalligt i de fall att tillverkarna sjalva inte tillhandahaller drivrutiner eller inte har tillrackliga specifikationer pa hardvaran. Linux-utvecklarna tvingas da till reverse-engineering for att skriva drivrutinerna, vilket ar svart och tidskravande. A andra sidan finns stodet ofta kvar langt efter att tillverkarna overgivit produkten.

Rattstvister [ redigera | redigera wikitext ]

Foretaget SCO Group stamde IBM i mars 2003 , dar SCO bland annat havdade att IBM har bidragit med upphovsratts­skyddad kod som tillhor SCO till Linuxkarnan, nagot som bryter mot den licens IBM innehar for att anvanda UNIX. SCO kontaktade aven ett antal andra foretag och varnade dem for att ett olicensierat anvandande av Linux skulle foljas upp av fler stamningar. SCO har aven stamt Novell , DaimlerChrysler och AutoZone , medan bland annat Red Hat har kontrat med att stamma SCO.

SCO har annu inte visat upp bevis pa nagon overtradelse. Foretag som Microsoft och Sun Microsystems har kopt licenser fran SCO, enligt utsago for att respektera foretagets upphovsratt och for att undvika att bli stamda, men andra havdar att atminstone Microsoft via SCO finansierar en smutskastningskampanj mot Linux. ^{[ 32 ]} Inom IT-pressen har det under borjan av 2007 dessutom med stod av uttalanden fran relevanta personer inom branschen antagits att Microsoft baserat pa vaga pastaenden om immaterialrattsliga overtramp eventuellt kravt stora summor pengar av vissa stora bolag som anvander sig av Linux. ^{[ 33 ]}

SCO har forlorat mot Novell och har i praktiken forlorat mot IBM aven om SCO forhalar sa gott det gar. I maj 2009 begarde konkursforvaltaren att SCO ska ga i likvidation i en domstolsinlaga. ^{[ 34 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Unixliknande
• Unix
• Linuxdistribution
• 9885 Linux

Relaterade operativsystem [ redigera | redigera wikitext ]

• Android ? operativsystem for smarttelefoner och pekplattor, baserat pa Linux-karnan.
• GNU/Hurd ? anvander samma GNU-komponenter men har Hurd som karna
• BSD ? ursprung till en gren av Unix-tradet
• FreeBSD ? annat populart Unix-baserat operativsystem
• Solaris ? Unix-variant som numera finns tillganglig under en oppen kallkodslicens.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Linux .
  Bilder & media
• Att anvanda Linux och GNU , bok av Linus Walleij , gratis PDF och PostScript. Boken ar inte licensierad under en fri licens.
• Svenska Linuxforeningen , arkiverad lank.
• Varfor Gnu/Linux ...och inte bara Linux ? (Engelsk text)
• Operativsystemet GNU - GNU-projektet , arkiverad lank till den svenskoversatta officiella webbplatsen for GNU-projektet.

• Att byta fran Windows till UNIX pa Wikibooks.
  Bocker

v   ?   r Linux-distributioner Arch Linux  · CentOS  · CRUX  · Debian  · DSL  · Edubuntu  · Feather Linux  · Fedora  · Foresight Linux  · Freespire  · Gentoo  · gNewSense  · Gnoppix  · Knoppix  · Kubuntu  · Linux Mint  · Linspire  · Lubuntu  · Mandriva  · MEPIS  · Ojuba  · Pardus  · PCLinuxOS  · Puppy Linux  · RedHat Enterprise Linux  · Sabayon Linux  · Scientific Linux  · Skolelinux  · Slackware  · SUSE  · Symphony  · TopologiLinux  · Ubuntu  · Ubuntu GNOME  · Ubuntu MATE  · Wolverine  · Xandros  · Xubuntu  · Yellow Dog  · Zenwalk  · Angstrom

Auktoritetsdata ? WorldCat ? VIAF : 185985901 ? LCCN : n94087892 ? GND : 4337730-0 ? SUDOC : 034116125 ? BNF : cb124906479 (data) ? NKC : ph117043