Google

Redigera lankar
Fran Wikipedia
For soktjansten med samma namn, se Google (sokmotor) . For talet 10 100 , se Googol . For andra betydelser, se Google (olika betydelser) .
Google LLC
Dotterbolag till Alphabet Inc.



Typ Privat aktiebolag
Huvudkontor Googleplex
USA Mountain View , Kalifornien , USA
Nyckelpersoner Sundar Pichai
Vd
Bransch Internet , Mjukvara , Maskinvara
Tjanster Sokmotor
Se lista
Antal anstallda 85,050 (2018) [ 1 ]
Historik
Grundat 4 september 1998
Grundare Sergey Brin
Larry Page
Gick upp i Alphabet (2015)
Struktur
Moderbolag Alphabet Inc.
Dotterbolag AdMob
DoubleClick
On2 Technologies
Picnik
Zagat
YouTube
Avdelningar Gmail
Google Earth
Google Maps
Google Search
Android
Ovrigt
Webbplats Google .com
Fotnoter Siffror fran 2014 ars bokslut. [ 2 ]

Google LLC [?guːg?l] [ 3 ] ar ett amerikanskt multinationellt internetforetag inriktat pa Internetrelaterade produkter och tjanster som omfattar annonsering pa natet, en sokmotor, molntjanster, mjukvaru- och hardvaruprodukter.

Google grundades 4 september 1998 av Larry Page och Sergey Brin [ 4 ] nar de bada var doktorander pa Stanford University i Kalifornien . Googles soktjanst ar varldens mest anvanda. Foretaget tillhandahaller aven andra tjanster, till exempel Bard , Google Bilder , Google Nyheter , Gmail , Google Docs , Google Maps , Google Oversatt , Google Adwords, Google Slides, Google Earth , Google Analytics och Google Assistant

Google inledde sin verksamhet i slutet av 1990-talet. Sedan dess har antalet anvandare av soktjansten okat i forhallande till konkurrenterna. [ 5 ] ) exempelvis Yahoo och Bing . I oktober 2006 forvarvade Google webbplatsen Youtube for cirka 12 miljarder svenska kronor, 1,3 miljarder euro. Den 15 augusti 2011 lade Google ett bud pa Motorola Mobility (mobiltelefoner och digital-TV-mottagare) vart cirka 12,5 miljarder dollar (cirka 134 miljarder svenska kronor).

Den 4 september 2023 firade Google sin 25-arsdag. [ 6 ] [ 7 ]


Google Cloud Platform

Google Cloud Platform ar en omfattande molntjanst som tillhandahaller en mangd olika tjanster inom omraden som berakning, lagring, databashantering, dataanalys och maskininlarning. [ 8 ] Den erbjuder virtuella maskiner genom Compute Engine och containerhantering med Google Kubernetes Engine. For lagring finns Google Cloud Storage, som stoder bade strukturerad och ostrukturerad data. [ 8 ] Databashanteringen innefattar tjanster som Cloud SQL och Bigtable. For dataanalys finns BigQuery, en kraftfull datawarehouse-losning, och for maskininlarning erbjuder GCP AI Platform och TensorFlow. GCP skiljer sig fran andra molntjanster genom sin djupa integration med Googles breda ekosystem av verktyg och tjanster, samt dess fokus pa skalbarhet och sakerhet. Plattformen anvands av bade sma och stora foretag for att driva sina applikationer och hantera stora datamangder. [ 8 ]

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Sergey Brin , 2010.
Larry Page , 2009.

Google var inledningsvis uteslutande en soktjanst for Internet . Den startades 1998 av Larry Page och Sergey Brin. [ 9 ] [ 10 ] Namnet Google kommer av den matematiska termen ” googol ” som betecknar talet 10 100 . Soktjansten, vilken utvecklades vid Stanford , kallades i en tidig fas Backrub .

I Sverige har soktjansten Google en stark stallning. Over 90 procent av internetsokningarna sker via Google. Motsvarande andel lag i USA (2000) pa mellan 65 och 70 procent. [ 11 ] Ar 2003 upptog svenska Sprakradet verbet googla i sin nyordslista [ 12 ] och ar 2013 ordet ogooglebar . Att googla innebar enligt Sprakradet att soka pa Internet specifikt med hjalp av soktjansten Google, men det forekommer att begreppet avser informationssokning pa internet i allmanhet. [ 13 ]

Soktjanstens namn skrevs ett tag med ett avslutande utropstecken: Google!. Detta andrades darefter till Google , utan utropstecken.

Nar ord indexeras, anvander sig Google av algoritmen Pagerank , vilken uppkallats efter Larry Page, en av foretagets grundare. Systemet analyserar hur sidor pa internet ar sammanlankade och skapar utifran det en hierarki. Vid en sokning genomsoks nara nog Googles hela index.

Fore Googles genombrott, dominerade andra soktjanster, till exempel Webcrawler och Altavista , vars visning av webbsidor tog lang tid att ladda. Till stor del bestod det presenterade innehallet av reklam . Aven Google visar betalda textannonser. Dessa ar dock avskilda fran sokresultaten. Annonserna utformas utifran regler om korrekt sprak och vedertagen anvandning av skiljetecken.

Nagra av Googles funktioner var unika, exempelvis formaga till rattstavning och mojligheten att soka i Usenetarkivet . Sedan dess erbjuder flera soktjanster stavningskorrigering. Kvaliteten varierar beroende pa soktjanst. Daremot finns det ingen annan sokmotor idag som klarar av att soka i Usenetarkivet. Harvidlag ar alltsa Google unikt. Indexeringen av Usenetarkivet paborjades redan 1998, da Google annu inte var marknadsledande.

Google ar kant for att specialanpassa sin logotyp i samband med olika evenemang och bemarkelsedagar till sa kallade Google Doodle .

Affarskultur [ redigera | redigera wikitext ]

Don't be evil lyder Googles informella slogan som handlar om forhallningssattet till soktjanstens anvandare. Man vill ge dem opartisk tillgang till information och behandla dem med respekt, agera arligt och hederligt. [ 14 ] Googles foretradare, har uttryckt att foretaget pa langre sikt tjanar pa att gora goda saker for varlden, trots att det pa kort sikt kostar pengar. [ 15 ] I oktober 2015, efter att foretaget gatt upp i moderbolaget Alphabet , ersattes det mottot med " Do the right thing " ("Gor det som ar ratt") i Alphabets uppforandekod, medan det fortfarande fanns med i Googles. Runt maj 2018 togs aven sloganen bort fran Googles uppforandekod, med undantag for ett omnamnande i det sista stycket. [ 16 ]

Googles huvudkontor , Googleplex, har utsmyckats med bland annat piano och lavalampor .

Google har som tradition att sprida aprilskamt sasom Google Mentalplex och Google Lunar . I samband med att Gmail introducerades offentligt 1 april 2004, utlovades tva gigabyte utrymme for e-brev. Detta uppfattades felaktigt som ett aprilskamt. Erbjudandet stod vid lag.

Google ligger i framkant nar det galler att arbeta med artificiell intelligens (AI). Ar 2018 spenderade de mer an dubbelt sa mycket pengar som den amerikanska regeringen pa forskning och utveckling inom matematik och datavetenskap . Halften av de hundra skickligaste AI-forskararna och ingenjorererna i varlden arbetade 2018 for foretaget. [ 17 ] [ 18 ]

Statistik [ redigera | redigera wikitext ]

En svensk undersokning fran 2018 genomford av Internetstiftelsen visade att 98?99 procent av de svenska internetanvandarna i aldern 16?65 ar anvande sig av Google. Storst var anvandningen i aldersgruppen 16?25 ar dar 74 procent anvande Google dagligen. [ 19 ]

Kritik mot Google [ redigera | redigera wikitext ]

Det har avsnittet ar helt eller delvis baserat pa material fran engelsksprakiga Wikipedia , Criticism of Google , tidigare version .

Google och censur [ redigera | redigera wikitext ]

Vid Googles etablering i Kina accepterade foretaget en viss grad av censur. Sparrar och filter byggdes in for att hindra information som inte godkants av den kommunistiska regimen fran att na allmanheten i Kina. En sokning pa ordet tiananmen, Himmelska fridens torg , platsen for 1989 ars massaker , gav olika resultat i den kinesiska versionen av Google jamfort med exempelvis den svenska. Google.cn var censurerad samtidigt som Googletjanster i andra lander inte var tillgangliga fran Kina. Den 22 mars 2010 valde Google att avveckla sin verksamhet i Kina, efter tidigare pastadda attacker och intrang mot bland annat e-postkonton tillhorande kinesiska oppositionella. [ 20 ] Samtidigt omdirigerades Google.cn till den icke-censurerande versionen Google.hk i Hongkong .

Spridande av antisemitism [ redigera | redigera wikitext ]

Eftersom det i Tyskland ar olagligt att forneka Forintelsen tar tyska Google bort vissa soktraffar pa sadana sidor. Google upplyser dock om att de tagits bort.

I mars 2018 skrev tidningen Expressen att en blogg som med bilder och namn listade ett tjugotal judar , manga kanda i svensk offentlighet och sarskilt inom mediebranschen , fanns bland de oversta soktraffarna. Efter patryckningar mot svenska Google och chefen Anna Wikland togs soktraffarna bort. [ 21 ]

"Ogooglebar" [ redigera | redigera wikitext ]

I syfte att skydda sitt varumarke paverkade Google under 2013 framgangsrikt svenska sprakradet att ta bort ordet "ogooglebar" (motsatsen till "googlebar" och darmed definierat som nagot "som inte gar att hitta pa webben med Googles sokmotor") ur radets nyordslista . [ 22 ] [ 23 ] [ 24 ] Google menade att Sprakradet skulle fortydliga att det handlade om just deras sokmotor och inte nagon annan. [ 25 ] Ordet fick atminstone tillfalligt stor uppmarksamhet efter censureringsforsoket. [ 26 ]

Support och kontaktmojligheter [ redigera | redigera wikitext ]

Googles support rankas mycket lagt och det verkar vara omojligt till och med for foretags webbansvariga att komma i kontakt med dem. [ 27 ] [ 28 ] [ 29 ]

Manipulation av Pagerank [ redigera | redigera wikitext ]

Daniel Brandt skapade webbsidan Google Watch och har kritiserat Googles Pagerank -algoritmer. Brandt havdade att Google diskriminerade nya webbsidor samtidigt som det gynnade valetablerade webbsidor. [ 30 ] Chris Beasley, som skapade webbsidan Google Watch Watch, fornekar detta. Beasley menar att Brandt overskattar graden av diskriminering samt att nya webbsidor kommer att rankas lagre nar PageRank baseras pa en webbsidas "rykte", nagot som Google definierar utifran hur manga och vilka andra sidor som lankar till webbsidan. I sammanhanget vager lankar till webbsidan fran sidor med battre "rykte" tyngre. Nya webbsidor har ofta farre tillankningar jamfort med etablerade webbsidor, eftersom de ar mindre kanda, inte har mycket till rykte och darfor uppnar en lagre PageRank . [ 31 ]

Integritetsskydd [ redigera | redigera wikitext ]

Google tilldelades 2011 Finlands Big Brother Award i businesskategorin. [ 32 ]

En undersokning visade 2021 att 85 procent av alla svenska internetanvandare kanner oro infor hur storforetag som Google och Facebook samlar in och anvander personlig data om anvandarna och deras internetanvandning. Av dessa kande 16 procent mycket stor oro. [ 33 ]

Tjanster och produkter [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Lista over Googles tjanster och produkter
Den har artikeln eller det har avsnittet innehaller inaktuella uppgifter och behover uppdateras . (2018-07)
Hjalp garna Wikipedia att atgarda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken pa diskussionssidan .

Googles malsattning ar att "ordna varldens samlade information och gora den tillganglig [och anvandbar] for alla" [ 34 ] [ 35 ] och har tagit sig an uppgiften med en hel familj soktjanster.

Sokmotorer [ redigera | redigera wikitext ]

Andra produkter och tjanster [ redigera | redigera wikitext ]

Google tillhandahaller flera andra tjanster och produkter utover soktjansterna. Ett exempel ar Google Talk som konkurrerar med ICQ . Ett annat exempel ar Google Desktop som konkurrerar med Windows inbyggda sokfunktion och gor det mojligt att soka bade i datorns filer och pa internet fran samma sokruta.

Paketlosningar [ redigera | redigera wikitext ]

Webblasarbaserade tjanster [ redigera | redigera wikitext ]

Mjukvara [ redigera | redigera wikitext ]

Operativsystem [ redigera | redigera wikitext ]

Android [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Android (operativsystem)

Android ar ett operativsystem och mjukvaruplattform for mobiltelefoner som till en borjan utvecklades av Android inc., som senare blev uppkopt av Google.

Google Chrome OS [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Google Chrome OS

Google Chrome OS ar ett operativsystem utvecklat av Google, som anvands pa chromebooks ( barbara datorer ). Chromebooks byggs av flera foretag t.ex. Samsung , Acer , HP .

Nedlagda tjanster [ redigera | redigera wikitext ]

Oppen kallkod [ redigera | redigera wikitext ]

Google har slappt vissa program helt eller delvis som oppen kallkod . Chromium ar ett exempel. Operativsystemet Android bygger pa Linux , som ar under en copyleft -licens, och en stor del av Googles tillagg ar ocksa fria . Enskilda anstallda har publicerat programvara med oppna licenser som en del av sitt dagliga arbete. Google sponsrar aven oppen kallkod genom Google Summer of Code .

Internt anvands mycket programvara baserad pa oppen kallkod, sa som GNU/Linux och webbservern Apache . Goobuntu ar ett operativsystem som anvands internt av anstallda pa Google. Det ar en specialversion av Linuxdistributionen Ubuntu som anpassats for att integrera med Googles interna natverk .

Google foresprakar aven oppna standarder, sa som de fran W3C och protokollet Jabber som anvands i Google Talk.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ Alphabet Inc. (23 april 2018). ” Alphabet Announces First Quarter 2018 Results ” (PDF). Pressmeddelande . Last 17 maj 2018. Arkiverad fran originalet den 17 maj 2018.
  2. ^ ”Financial Statements for Google, Inc.” . Google Finance . https://www.google.com/finance?q=NASDAQ:GOOG&fstype=ii .  
  3. ^ ”Hur uttalas "Google"?” . Google . https://www.google.com/intl/sv_se/faq.html#pronounce . Last 5 januari 2010 .  
  4. ^ Marie Alpman (5 september 2008). ”Google fyller tio” . Ny Teknik . Arkiverad fran originalet den 16 januari 2014 . https://web.archive.org/web/20140116111458/http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article248952.ece . Last 13 september 2013 .  
  5. ^ ”Bing Powers Yahoo” . http://mashable.com/2010/08/24/bing-powers-yahoo-search/ .   , Mashable
  6. ^ ”Google fyller 25 ar: ”Viktigaste foretaget i var tid”. Sveriges Radio, last 27 september 2023.” . https://www.svt.se/kultur/google-fyller-25-ar .  
  7. ^ ”Nu fyller Google 25 ar: ”Ar som karnkraft” . ETC, last 27 september 2023.” . https://www.etc.se/ekonomi/nu-fyller-google-25-aar-aer-som-kaernkraft .  
  8. ^ [ a b c ] ”Google Cloud Platform” (pa engelska). Wikipedia . 2023-11-25 . https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Google_Cloud_Platform&oldid=1186834694 . Last 28 november 2023 .  
  9. ^ Brin, Sergey ; Page, Lawrence (1998). ”The anatomy of a large-scale hypertextual Web search engine” . Computer Networks and ISDN Systems 30 (1?7): sid. 107?117. doi : 10.1016/S0169-7552(98)00110-X . http://infolab.stanford.edu/pub/papers/google.pdf .  
  10. ^ Barroso, L.A.; Dean, J.; Holzle, U. (April 29, 2003). ”Web search for a planet: the google cluster architecture” . IEEE Micro 23 (2): sid. 22?28. doi : 10.1109/mm.2003.1196112 . https://semanticscholar.org/paper/8db8e53c92af2f97974707119525aa089f6ed53a . ”We believe that the best price/performance tradeoff for our applications comes from fashioning a reliable computing infrastructure from clusters of unreliable commodity PCs.”.  
  11. ^ Ekstrom, Andreas (2010). Google-koden . Enskede gard: Weyler forlag . sid. 151. ISBN 91-85849-37-5  
  12. ^ Nyordlistan 2003 Arkiverad 23 oktober 2013 hamtat fran the Wayback Machine .
  13. ^ [1]
  14. ^ ”Code of conduct - Investor relations” . Google . https://investor.google.com/corporate/code-of-conduct.html . Last 7 november 2012 .  
  15. ^ ”Ten things we know to be true” . Google . https://www.google.com/about/company/philosophy/ . Last 7 november 2012 .  
  16. ^ Conger, Kate. ”Google Removes 'Don't Be Evil' Clause From Its Code of Conduct” . https://gizmodo.com/google-removes-nearly-all-mentions-of-dont-be-evil-from-1826153393 .  
  17. ^ ”Data som affarsmodell ? du ar produkten i den nya ekonomin” . Internetmuseum . https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/data-som-affarsmodell/ . Last 29 januari 2020 .  
  18. ^ Lee, Kai-Fu (2018). AI Superpowers: China, Silicon Valley, and the New World Order . Boston : Houghton Mifflin Harcourt. sid. 92. Libris 087181zgxwlvgmd3 . ISBN 9781328546395  
  19. ^ ”97 procent anvander Google” . Svenskarna och internet 2018 . Internetstiftelsen . https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2018/soka-och-vardera-information/97-procent-anvander-google/ . Last 30 mars 2022 .  
  20. ^ ”Google stoppar Kina-censur” . http://www.svd.se/nyheter/utrikes/google-stoppar-kina-censur_4463039.svd .   , Svenska Dagbladet 22 mars 2010
  21. ^ ”Hatlistan over judar nu borttagen fran Google” . 11 mars 2018 . https://www.expressen.se/nyheter/uppgifter-till-expressen-hatlistan-borttagen-fran-google/ . Last 6 juli 2018 .  
  22. ^ Svenska dagbladet
  23. ^ Sveriges radio
  24. ^ metro [ dod lank ]
  25. ^ [2]
  26. ^ Lodin, Sara. ”Till Googles fortret ? ”ogooglebart” sprids” . Aftonbladet . http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16496486.ab . Last 27 mars 2013 .  
  27. ^ ”Google Customer Service” . Customerservice Scoreboard. 27 april 2012 . http://www.customerservicescoreboard.com/Google . Last 27 april 2012 .  
  28. ^ ”ContactHelp” . ContactHelp. 27 april 2012 . http://contacthelp.com/comment_list.php?listing=142 . Last 27 april 2012 .  
  29. ^ ”How does the spam filter work?” . Google forum. 16 januari 2012 . https://productforums.google.com/forum/#!category-topic/gmail/reading-and-receiving-messages/aLr6itHarlE . Last 27 april 2012 .  
  30. ^ Manjoo, Farhad (30 augusti 2002). ”Conspiracy Researcher Says Google's No Good” . AlterNet. Arkiverad fran originalet den 9 maj 2010 . https://web.archive.org/web/20100509173640/http://www.alternet.org/rights/14001/ . Last 29 september 2014 .  
  31. ^ Beasley,Chris. ”Why Daniel Brandt doesn't like Google PageRank” . http://www.google-watch-watch.org/pagerank.php . Last 29 september 2014 .  
  32. ^ Finnish Big Brother Awards 2011 , last 19.2.2016
  33. ^ ”Digital integritet och digital kallkritik | Svenskarna och internet 2021” . Svenskarna och internet 2021 . Internetstiftelsen . https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2021/digital-integritet-och-digital-kallkritik/ . Last 22 mars 2022 .  
  34. ^ ”Foretagsinformation” . Google. Arkiverad fran originalet den 30 mars 2009 . https://web.archive.org/web/20090330194447/http://www.google.se/corporate/ .  
  35. ^ ”Company overview” (pa engelska). Google . http://www.google.si/intl/en/corporate/ .  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

v   ?   r
Google
Lista over Googles tjanster och produkter
Soktjanster
Operativsystem
Hardvara
Programvaror
Webbaserade tjanster
Ovrigt
Nedlagda eller salda tjanster
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Google&oldid=54696969 ”