Friedrich von Hayek

Fran Wikipedia
Friedrich von Hayek
Fodd 8 maj 1899 [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]
Wien [ 4 ]
Dod 23 mars 1992 [ 1 ] [ 2 ] [ 5 ]  (92 ar)
Freiburg im Breisgau [ 6 ] [ 7 ]
Begravd Neustifter Friedhof
Medborgare i Osterrike [ 8 ] [ 9 ] [ 10 ] och Storbritannien [ 11 ] [ 12 ]
Utbildad vid Wiens universitet ,
Wiens universitet , filosofie doktor
Wiens universitet , filosofie doktor
Sysselsattning Nationalekonom [ 13 ] , statsvetare , historiker , filosof [ 14 ] [ 15 ] [ 13 ] , universitetslarare [ 13 ]
Befattning
Ordforande , Mont Pelerin-sallskapet (1947?1961)
Arbetsgivare Salzburgs universitet
University of Chicago
New York University
Freiburgs universitet
London School of Economics and Political Science
Noterbara verk Vagen till traldom och Frihetens grundvalar
Maka Helen Berta Maria von Fritsch
Helene Bitterlich
Barn Christine von Hayek (f. 1929)
Laurence Hayek (f. 1934)
Foraldrar August von Hayek??
Utmarkelser
Fellow of the Econometric Society (1947) [ 16 ]
Guggenheimstipendiet (1954) [ 17 ]
Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (1974) [ 18 ]
Osterrikes hederskors for vetenskap och konst (1974)
Baden-Wurttembergs fortjanstorden (1981)
Hanns Martin Schleyer-Preis (1984)
Presidentens frihetsmedalj
Fellow of the British Academy
Pour le Merite for vetenskap och konst
Wiens hedersring
Hedersdoktor vid Salzburgs universitet
Pour le Merite
Namnteckning
Redigera Wikidata

Friedrich August von Hayek [ha'jεk], fodd 8 maj 1899 i Wien , dod 23 mars 1992 i Freiburg im Breisgau , var en osterrikisk - brittisk , jurist , nationalekonom och politisk filosof .

Hayek benamnde sig sjalv som klassiskt liberal och skrev fler uppmarksammade texter som kritiserade totalitarism , socialism och kollektivism . Han erholl Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne ar 1974 tillsammans med Gunnar Myrdal med foljande motivering av Nobelkommitten : "for deras pionjararbete inom penning- och konjunkturteori samt for studier av sambandet mellan ekonomiska, sociala och institutionella fenomen". [ 19 ] Hayek kritiserade John Maynard Keynes foresprakande av statligt inflytande over samhallsekonomin och var en central gestalt inom den osterrikiska skolan .

Aren 1927-31 var Hayek chef for konjunkturinstitutet i Wien, 1931-50 professor i nationalekonomi vid London School of Economics och 1950-62 vid University of Chicago , senare vid Freiburgs universitet och Salzburgs universitet . [ 20 ]

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Hayek foddes i Wien i en aristokratisk familj med flera framstaende intellektuella personer inom amnen som statistik och biologi . Hans morfar var den valkande Franz von Juraschek . Hans far publicerade ett omfattande botaniskt arbete nar han arbetade som lakare i regeringens sociala valfardssystem. Pa moderns sida var han syssling till filosofen Ludwig Wittgenstein . Nar forsta varldskriget utbrot 1914 ljog Hayek om sin alder och lat inskriva sig i den osterrikisk-ungerska armen. Han var bland annat flygspanare och fick en horselskada pa vanstra orat under kriget. For sin insats fick han en medalj. Efter kriget inriktade Hayek sig pa en akademisk karriar. Han avlade tva doktorsexamina , i juridik 1921 och statsvetenskap 1923, vid Wiens universitet . Han studerade aven psykologi och nationalekonomi . Fran att ha varit sympatiskt installd till socialism forandrades hans politiska synsatt. I artikeln The Use of Knowledge in Society fran 1945 argumenterade Hayek for prismekanismens formaga att synkronisera lokal kunskap och pa sa satt lata samhallets individer uppna olika och komplicerade mal genom spontan ordning . Han paverkades av Ludwig von Mises privata seminarier, dar aven Fritz Machlup deltog. Hayek studerade under professor Friedrich von Wieser vars ide om demokratisk socialism han sedermera kom att kritisera.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b ] Bibliotheque nationale de France , BnF Catalogue general : oppen dataplattform , las online , last: 10 oktober 2015, licens : oppen licens. [kalla fran Wikidata]
  2. ^ [ a b ] SNAC , Friedrich Hayek, las online , last: 9 oktober 2017. [kalla fran Wikidata]
  3. ^ las online , Springer . [kalla fran Wikidata]
  4. ^ Lord and Lady of the media (pa engelska), ABC News, 10 februari 2012, las online . [kalla fran Wikidata]
  5. ^ Find a Grave , Friedrich August von Hayek, las online , last: 9 oktober 2017. [kalla fran Wikidata]
  6. ^ las online , Springer . [kalla fran Wikidata]
  7. ^ Friedrich von Hayek Dies at 92; An Early Free-Market Economist (pa engelska), The New York Times , 24 mars 1992, las online , last: 11 mars 2021. [kalla fran Wikidata]
  8. ^ The Rehabilitation of the Cold-War Liberal (pa engelska), The New York Times , 30 april 2006, las online . [kalla fran Wikidata]
  9. ^ Paul Disowns Extremists’ Views but Doesn’t Disavow the Support (pa engelska), The New York Times , 26 december 2011, las online , last: 11 mars 2021. [kalla fran Wikidata]
  10. ^ The Tale of the Dueling Economists (pa engelska), The New York Times , 23 oktober 2011, las online . [kalla fran Wikidata]
  11. ^ las online , Encyclopædia Britannica . [kalla fran Wikidata]
  12. ^ Sparring for Liberty (pa engelska), The New York Times , 1 november 1989, las online , last: 11 mars 2021. [kalla fran Wikidata]
  13. ^ [ a b c ] Archive of Fine Arts , las online , last: 1 april 2021. [kalla fran Wikidata]
  14. ^ The Planners and the Planned , vol. 25, 3-4, Critical Review, december 2013, s. 445-460, 10.1080/08913811.2013.854084 , las online och las online . [kalla fran Wikidata]
  15. ^ Debating … Bad language in criminal justice? , vol. 82, 1, Criminal Justice Matters, december 2010, s. 29-34, 10.1080/09627251.2010.525933 , las online . [kalla fran Wikidata]
  16. ^ las online , www.econometricsociety.org , last: 6 april 2023. [kalla fran Wikidata]
  17. ^ friedrich-august-von-hayek . [kalla fran Wikidata]
  18. ^ The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1974 , Nobelprize.org (pa engelska), Nobelstiftelsen , las online , last: 30 januari 2021. [kalla fran Wikidata]
  19. ^ Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (1974). ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1974” . http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1974/index.html .  
  20. ^ Nationalencyklopedin (2011). ”Friedrich A von Hayek” . http://www.ne.se/lang/friedrich-a-von-hayek .  

Bibliografi (urval) [ redigera | redigera wikitext ]

  • Vagen till traldom (The road to serfdom) (oversattning M. Loya och C. Sterzel, Norstedt, 1944)
  • Frihetens grundvalar (The constitution of liberty) (oversattning Barbro Ahlstrom & Carl Johan Ljungberg , Ratio, 1983)
  • Det stora misstaget: socialismens felslut (The fatal conceit) (oversattning Britt Arenander , Ratio, 1990)
  • Vagen till traldom: till socialister i alla partier (The road to serfdom) (oversattning Margareta Eklof , Timbro, 1996)
  • Kunskap, konkurrens och rattvisa: Hayek om marknadsekonomins processer (i urval och med introduktion av Nils Karlson, oversattning: Cecilia Brinck [m.fl.], Ratio, 2003)
  • The Fatal Conceit: the Errors of Socialism (University of Chicago Press, 1992)

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]