En
historiker
ar titeln for en person som agnar sig at att studera mansklighetens forflutna genom att granska och analysera aldre texter och bilder. Begreppet kan aven vara en yrkestitel for akademiskt verksamma inom disciplinen historia eller historielitteratorer.
[
1
]
Historieskrivningens vetenskapliga beteckning ar
historiografi
(grekiska
historiographi?a
’historieskrivning’, av
historia
och -
grafi
), som ar term med dubbel betydelse. Det anvands dels for historieforskningens produkter (rapporter, bocker och liknande), dels for den vetenskapliga analysen av historieforskningen och historieformedlingen.
[
2
]
Personer som inte ar yrkesverksamma som historiker brukar vardagligt kallas
popularhistoriker
eller
amatorhistoriker
. En vanlig form av historisk amatorforskning ar
slaktforskning
.
Historiker skiljer sig fran
arkeologer
och
arkivarier
i att arkeologer studerar materiella lamningar, medan arkivarier hanterar och tillgangliggor det skriftliga och bildliga kallmaterial som historikerna bygger sin forskning pa.
For historiker fore sekelskiftet 1800 anvands uttrycket
historieskrivare
. Dessa historiker har i regel en berattande stil och en mindre utvecklad metod och kallkritik. Begreppet historieskrivare kan aven avse en person, ofta verksam inom en institution eller organisationen, som fatt i uppdrag att skriva om dennas egen historia. Historieskrivare kallades forr historiograf.
[
3
]