For andra betydelser, se Kiev (olika betydelser) .

Kiev
ukrainska : Ки?в ryska : Киев belarusiska : К?е?
Huvudstad
Flagga Stadsvapen
Land	Ukraina
Flod	Dnepr
Hojdlage	179  m o.h.
Koordinater	50°27′N 30°31′O  /  50.450°N 30.517°O  / 50.450; 30.517
Area	836  km² [ 1 ]
Folkmangd	2 962 180  (1 januari 2021) [ 2 ]
- storstadsomrade	3 475 000  (1 januari 2021) [ 3 ]
Befolkningstathet	3 543 invanare/ km²
Grundat	400-talet
Borgmastare	Vitalij Klytjko ( Petro Porosjenko-blocket )
Tidszon	EET ( UTC+2 )
-  sommartid	EEST ( UTC+3 )
Postnummer	01xxx-04xxx
Riktnummer	+380 44
Geonames	703448
Webbplats : https://kyivcity.gov.ua/

Kiev ( ukrainska : Ки?в, Kyjiv , uttal:  [?k?jiu?]  ( lyssna ) ; ryska : Киев, Kijev , uttal:  [?k?ij?f]  ( lyssna ) ) ar huvudstaden och den storsta staden i Ukraina . Den ar belagen i den centrala norra delen av landet vid floden Dnepr , och folkmangden uppgar till 2 952 301 ( 2022-01-01 ) ^{[ 4 ]} invanare. Kiev ar en egen administrativ enhet under statligt direktstyre och ingar darfor inte i nagot av landets oblast . Den fungerar daremot som administrativ huvudort for Kiev oblast , som ar det oblast som omger staden.

Kiev ar ett viktigt industriellt, vetenskapligt, pedagogiskt och kulturellt centrum i Osteuropa . Det ar platsen for manga hogteknologiska industrier, hogskolor men aven historiska minnesmarken. Staden har en omfattande infrastruktur och ett val utvecklat kollektivtrafiksystem, daribland Kievs tunnelbana . Kiev klassificerades 2004 som en beta-varldsstad .

Namn [ redigera | redigera wikitext ]

Kiev skrivs pa ukrainska Ки?в med det ukrainska kyrilliska alfabetet , vilket translittereras Kyjiv pa svenska. ^{[ 5 ]} Pa ryska, vilket ar modersmal for knappt 30 % av Ukrainas befolkning, skrivs namnet Киев , vilket pa svenska translittereras Kijev. ^{[ 5 ]} Det ukrainska namnet Kyjiv uttalas pa ukrainska [?k?jiu?]  ( lyssna ) , och det ryska namnet Kijev uttalas pa ryska [?k?ij?f]  ( lyssna ) .

Namnet skrevs pa 1400-talet pa ukrainska som Ки?въ ^{[ 6 ]} och ar av omtvistat ursprung. ^{[ 7 ]} Namnet gar formodligen tillbaka pa den urslaviska roten *kyjъ (’klubba, pinne, pale, hammare’), traditionellt kopplat till den legendariska personen Kyj , men som eventuellt snarare ska tolkas som ’ palissaderad boplats’. ^{[ 6 ] [ 8 ]}

Stavning [ redigera | redigera wikitext ]

Av tradition stavas namnet Kiev pa svenska och pa manga andra sprak i Europa ? en stavning som i grunden ar baserad pa den ryska stavningen Киев ( Kijev) . ^{[ 5 ]} I oktober 1995 beslutade man i Ukraina att landets officiella translitterering av Ки?в skulle vara Kyiv , baserat pa den ukrainska stavningen. I april 2012 andrade Europeiska unionen stavningen fran Kiev till Kyiv i engelsksprakiga sammanhang. ^{[ 9 ]}

Pa svenska aktualiserades stavningen av staden efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 . Pa svenska har stilguider som Svenska skrivregler och TT-spraket generellt rekommenderat ukrainsk translitterering for ukrainska geografiska namn, med undantag av vissa namn som av tradition anvander en pa svenska etablerad, ursprungligen ryskbaserad translitterering, sasom Kiev . ^{[ 10 ]}

Sprakradet publicerade i slutet av februari 2022 ett stavningsrad baserat pa en rekommendation fran Mediespraksgruppen som ar ”en sammanslutning av sprakansvariga pa ett flertal svenska medieforetag”. Detta stavningsrad var att fortsatta med stavningen Kiev pa svenska. ^{[ 5 ]}

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Kiev ar en av de aldsta staderna i Osteuropa. Den har genomgatt flera stadier, bade stadier av stor betydelse for omgivningen och stadier av relativ obemarkthet. Staden grundades mojligen under 400-talet som en handelsplats mellan Konstantinopel och Skandinavien , kanske som en del av slavernas land. Den gotiske historikern Jordanes kan ha kallat bosattningen Danapirstadir . ^{[ 11 ]} Kring 700-talets borjan anlade handelsresande khazarer staden Kiev vid floden Dnepr och staden var under 700- och 800-talen en utpost i det khazariska riket.

Staden forvarvade successivt hojd som centrum for den ostslaviska civilisationen . Ar 882 blev Kiev storfurstendomets huvudstad under Oleg av Kiev (ibland kallad Oleg av Novgorod ). ^{[ 12 ]} Ett samhalle bestaende av khazarer , men aven slaver , skandinaver och ungrare , vaxte sig maktigt. Nar slaverna erovrade omradet blev den kallad Kyjiv . Nordmannen kallade staden for Konugard . Utgravningsresultat har visat att Kiev, eller en foregangare till staden, fanns redan pa 600-talet, och vissa ron tyder pa att dess anor kan finnas flera sekler langre bakat i tiden. Sedan skandinaviska krigare och kopman etablerat sig pa platsen och lierat sig med lokala storman upplevde Kiev, vars befolkningsmajoritet hela tiden var ostslavisk, en storhetstid fran slutet av 800-talet till 1100-talet. ^{[ 13 ]}

Ar 1019 gifte sig da regerande storfursten Jaroslav I med Olof Skotkonungs dotter Ingegerd (Inna) . ^{[ 12 ]} Kiev forstordes 1240 helt av en mongolhord under Batu Khan och miste darefter i flera arhundraden det mesta av sitt inflytande. Den kom att vara en provinshuvudstad av marginell betydelse i utkanten av de omraden som kontrolleras av sina maktiga grannar, forst Storfurstendomet Litauen , foljt av Polen och Ryssland .

Ar 1320 erovrades staden av Litauen och 1362 inforlivades staden med omnejd i storhertigdomet Litauen. Fran 1569 blev det del av Polen-Litauen , och staden blev huvudstad i vojvodskapet Kiev, som stalldes under den polska kronan. Ar 1687 tillfoll staden Ryssland. Den forblev en mindre provinsort fram till den ryska industriella revolutionen i slutet av 1800-talet.

Ar 1834 grundades universitetet i staden. Efter ryska revolutionen blev Kiev en kort tid huvudstad i en sjalvstandig ukrainsk stat. Efter att den Ukrainska folkrepubliken forklarat sig sjalvstandigt fran det ryska valdet 1921 inforlivades dock omradet med det blivande Sovjetunionen . Fran 1921 och framat var Kiev en viktig stad i Ukrainska SSR , och fran 1934 var den dess huvudstad efter att den ersatt Charkov . Inom Sovjetunionen var Kiev den tredje storsta staden efter Moskva och Leningrad .

Under andra varldskriget drabbades staden ater av betydande forstorelse, men den aterhamtade sig under efterkrigstiden snabbt. Efter Sovjetunionens fall och den ukrainska sjalvstandigheten 1991, blev Kiev huvudstaden i Ukraina.

Geografi och klimat [ redigera | redigera wikitext ]

Kiev ar byggt pa bada sidorna av floden Dnepr (Dnipro) som flyter hela vagen ner till Svarta havet . I Kiev rader inlandsklimat , vilket medfor heta somrar och kalla vintrar. De varmaste manaderna ar juni, juli och augusti da temperaturen ligger mellan 20 och 30 °C. Sno ar vanligast mellan november och mars da temperaturen kan sjunka anda ner till ?20 °C. Den hogsta temperatur som nagonsin uppmatts i Kiev intraffade den 31 juli 1936 och var 39,4 °C. Den lagsta temperaturen intraffade den 7 och 9 februari 1929 och var ?32,2 °C.

Uppmatta normala temperaturer och -nederbord i Kiev: ^{[ 14 ]}

Demografi [ redigera | redigera wikitext ]

Folkmangden uppgick till 2 814 258 invanare i borjan av 2012. ^{[ 1 ]} Till etniciteten ar 82,2 % ukrainare , 13,1 % ryssar , 0,7 % judar , 0,6 % belarusier , 0,3 % polacker , 0,2 % armenier , 0,1 % azerer , 0,1 % tatarer , 0,1 % georgier och 0,1 % moldaver . ^{[ kalla behovs ]}

Transporter [ redigera | redigera wikitext ]

Kiev har tva internationella flygplatser varav den storsta heter Boryspil och den lite mindre med mer fokus pa inrikesflyg heter Zjuljany .

Staden ar en viktig knutpunkt for landets vagnat da de flesta vagarna till de storre staderna i landet utgar fran Kiev. Europavagarna E40 , E95 och E373 passerar Kiev.

Kievs tunnelbana har 52 stationer och transporterade 2016 drygt 484,5 miljoner passagerare.

Sport [ redigera | redigera wikitext ]

• FK Arsenal Kiev
• FK Dynamo Kiev

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Kallforteckning [ redigera | redigera wikitext ]

• Rudnytskyj, Jaroslav Bohdan (1982) (pa engelska). An etymological dictionary of the Ukrainian language (2., rev. uppl.). Winnipeg: Ukrainian free acad. of sciences. Libris 105835  
• Trubatjov, Oleg N., red (1987) (pa ryska). Etimologitjeskij slovar slavjanskich jazykov: praslavjanskij leksitjeskij fond. Vyp. 13 (*krom??ir?-*ky?iti) . Moskva: Nauka. Libris 8200209  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Kiev .
  Bilder & media

v   ?   r Kiev ? huvudstad i Ukraina Platser (torg, gator och parker) Andrijivskyjsluttningen  · Bessarabiska marknaden  · Chresjtjatyk  · Sjalvstandighetstorget Byggnader Mystetskijarsenalen  · religion ( Petjerskaklostret  · Sankt Andreas kyrka  · Sofiakatedralen )  · sport ( Dynamostadion  · Kievs olympiastadion  · Sportpalatset )  · Sveriges ambassad Kommunikationer Flygbolag ( Ukraine International Airlines )  · flygplatser ( Boryspils internationella flygplats  · Hostomels flygplats  · Kiev Zjuljany flygplats )  · spartrafik ( Kievs tunnelbana  · Kievs bergbana ) Institutioner och organisationer Utbildning ( Kiev-Mohyla-akademin  · Kievs universitet )  · religion ( Kiev-patriarkatet  · Ukrainska ortodoxa kyrkan (Moskvapatriarkatet)  · The Embassy of the Blessed Kingdom of God Church )  · sport ( Arsenal Kiev  · Dynamo Kiev  · Obolon Kiev ) Historia Kievriket ( regenter )  · Mezjyhirjaklostret  · Guvernementet Kiev  · Slaget vid Kiev (1941)  · Babij Jar  · Hjaltestad ( For forsvaret av Kiev )  · Euromajdan Ovrigt 2171 Kiev