- For andra betydelser, se
CD (olika betydelser)
.
En CD
En CD i den vanligaste typen av fodral, ett sa kallat
Jewelcase
CD i visitkortsformat
CD
(av
en.
Compact Disc
, 'kompaktskiva') ar ett optiskt
lagringsmedium
dar informationen ar mekaniskt lagrad i form av gropar med varierande langd, langs cirkulara spar, vilka avlases med en
laser
. Lasern kanner av ojamnheterna i den reflekterande ytan och omvandlar dessa till en digital signal vilken i sin tur avkodas och omvandlas till data. En CD-skiva ar 12 cm i diameter.
Beteckningen CD syftar oftast pa vanliga ljudskivor (
fonogram
) som foljer standarden
CDDA
. Andra standarder ar
CD+G
(ljud-CD med grafik), CD-MIDI (ljud-CD med
MIDI
-spar),
CD-i
(interaktiv CD) och
VCD
(video-CD, vilket inte ar samma sak som
DVD
, aven om de flesta DVD-spelare aven kan spela VCD).
CD-skivor anvands ocksa som lagringsmedium for distribution av datorprogram samt som medium for
sakerhetskopiering
. For detta andamal anvands ocksa mindre CD-skivor (8 cm eller CD:ar i annu mindre visitkortsformat). CD-skivor ersatte tillsammans med DVD och flashbaserade minnen den pa 1980- och 1990-talet vanliga
disketten
, for att pa 2010-talet sjalv ersattas med digitala overforingar och nerladdningar.
CD:ns kommersiella historia tog sin borjan under tidigt 1980-tal, men redan i slutet av 1960-talet borjade hollandska
Philips
och japanska
NHK
pa var sitt hall utveckla digitala metoder att lagra ljud. Ar 1970 tog Philips fram en
prototyp
pa en glasskiva som kunde avlasas av en laser. Det drojde dock till 1977 innan de forsta digitala ljudskivorna kunde visas upp for allmanheten i Japan av tillverkarna
Hitachi
,
Sony
och
Mitsubishi
. Foljande ar demonstrerade ett trettiotal olika tillverkare upp sina olika prototyper pa en ljudmassa i Tokyo och Philips foreslog att man maste enas om en gemensam standard innan systemet lanserades. I slutet av 1978 hade man kommit overens om skivans storlek (12 centimenter/5 tum med utrymme for 74 minuter), typ av laser for avlasning och i vilken riktning datan pa skivan skulle avkodas: inifran och ut. Philips bjod aven in japanska
Sony
for att forfina tekniken i ett samarbete innan CD slutligen lanserades.
[
1
]
Kommersiella musik-CD lanserades i borjan av 1980-talet, till en borjan i liten skala men vid mitten av decenniet tog forsaljningen fart. Ar 1988 blev forsaljningen av CD storre an
vinylskivor
och 1991 saldes det fler CD-skivor an
kassettband
.
[
2
]
Det lanserades ocksa en mindre skiva med en diameter pa 8 cm, och som var avsedd att anvandas till
musiksinglar
. Anvandningen fick dock begransad framgang. I USA och Europa slog den aldrig igenom, men i Japan var den under ett tag framgangsrik. Dar saldes aven barbara, sma CD-spelare som endast kunde spela 8 cm-skivor. CD introducerades i
USA
den 1 oktober 1982.
[
3
]
I borjan av 1990-talet kom aven inspelningsbara CD-R-skivor. Med
internets
framvaxt och innovationer som
mp3-spelare
,
ipod
och senare
musikstromning
har intresset for CD-skivor minskat kraftigt under 2000-talet.
[
2
]
Ar 2005 salde
Itunes
fler
digitala nedladdningar
an vad tva av de storsta amerikanska butikskedjorna salde CD-skivor, vilket ansags vara borjan pa slutet for CD-skivan i kommersiella sammanhang.
[
4
]
Ar 2014 sjonk forsaljningen av CD for forsta gangen lagre an intakterna for musikstromning. I juli 2018 slutade den stora affarskedjan
Best Buy
att salja CD-skivor i USA.
[
2
]
- CD-ROM
(”Compact Disc-Read Only Memory”) kallas skivor som levereras tryckta med data, ofta benamnt "CD-pressning"
[
5
]
Denna benamning syftar oftast pa cd med program till datorer och sallan pa musikskivor och liknande.
- CD-R
(”Compact Disc-Recordable”) kallas skrivbara skivor som man kan lagra information pa med en sa kallad "brannare" eller CD-skrivare. Data lagras pa skivan med en kraftigare laser som branner informationen i skivan genom att ett blacklager paverkas av laserstralen. Informationen kan sedan lasas av en normal CD-ROM-enhet, till exempel den i en vanlig stereoanlaggning.
- CD-RW
(”Compact Disc-ReWriteable”) ar en benamning pa skivor vars innehall kan raderas varefter ny data kan skrivas. De flesta CD-ROM-enheter kan lasa dessa skivor sedan de fyllts med data men endast en CD-RW-enhet kan lagra och radera dessa skivor. Pa en CD-RW lagras och raderas information genom att lasern paverkar tillstandet for lagringslagret sa att det antingen ar i
kristallint
eller
amorft
tillstand.
Nar man mater lagringskapaciteten hos CD-skivor brukar man ofta uttrycka det i hur manga
minuter
ljud som kan lagras i ljudspar pa skivorna i CDDA-formatet.
CD-Audio (CDDA) medger flera langder: den ursprungliga typen rymmer 74 minuter, men det finns numera aven 80- och 90-minutersskivor. Langden star i relation till hur manga sektorer skivan rymmer. En vanlig 74-minuters CD innehaller 333 000 sektorer. Varje sektor innehaller
2 352
byte
ljuddata vilket innebar att en sadan cd rymmer cirka 747
megabyte
. Datan lagras sampel for sampel, 44 100 sampel a 4 byte per sekund. En del av kapaciteten reserveras for felkorrigerande kod, teknisk information for CD-lasaren, innehallsforteckning med mera.
"
Mp3
-skivor" ar tekniskt sett dataskivor, inte audioskivor. Musiken lagras som datafiler i skivans filsystem. Eftersom ljuddatan lagras i komprimerad form i filerna ryms mer musik pa skivan, men lasaren maste ha processor- och minneskapacitet att avkoda datan.
Har man ett dataspar (
mode 1
) pa CD:n sa anvands mer av skivan till felkorrigerande kod (
ECC
). Varje sektor rymmer da endast
2 048 byte
data. I mode 1 rymmer 74-, 80- och 90-minutersskivor, beroende pa antal sektorer, vardera 650, 700 respektive 790 (?800)
Mi
B data (i detta sammanhang avser man i allmanhet mebibyte ocksa da man anvander beteckningen MB).
Det tredje vanliga sparet pa skivor ar
mode 2
, som anvands av formatet VCD och av olika
spelkonsoler
. Dessa spar innehaller mindre information for feltolerans an mode 1 och rymmer
2 336 byte
per sektor, vilket ger 742 mebibyte med 333 000 sektorer ? alltsa nastan lika mycket som CD-Audio.
En CD-lasares
hastighet
brukar matas i
N
x (1x, 4x, 52x och sa vidare) dar hogre
N
innebar hogre hastighet. 1x ar den hastighet som en skiva roterar i ( och darmed data lases) nar man spelar upp ljud fran ljudspar i
realtid
, och motsvarar cirka 150 kilobyte per sekund. En vanlig musik-CD-spelare laser foljaktligen i 1x. Beteckningarna 4x och 52x motsvarar 4 respektive 52 ganger denna hastighet. Det ar da fragan om teoretisk maximal hastighet; hastigheten anpassas sa att felen vid lasning inte blir for manga.
En CD-brannare som skriver i 1x skulle behova 74 minuter for att branna en hel skiva och en 4x-brannare knappa 20 minuter. Emellertid tar det i praktiken nagot langre tid, eftersom det tillkommer tid for att gora forberedande och avslutande operationer under en skrivning, sa kallad
lead-in
och
lead-out
.
Manga CD-spelare i datorer laser skivor med konstant rotationshastighet (antal varv per minut). En ljud-CD lases daremot med konstant bithastighet, vilket innebar att konstant stracka per tidsenhet passerar lashuvudet och skivan snurrar fler varv per minut nar man laser langst in an nar man laser langst ut. Det bidrar ocksa till att hastighetsangivelser som
N
x inte ar helt exakta.
Manga tidiga CD-enheter for datorer kopplades via ljudkortet, med tillverkarspecifika protokoll, men ocksa
ATA
- och
SCSI
-granssnitt anvandes, det senare i synnerhet for mer avancerade enheter. Sa smaningom overgick man till ATA och SCSI, och da
harddiskarna
borjade anslutas med
S-ATA
blev det det vanliga ocksa for CD-enheter. Det finns aven externa CD-enheter, vilka vanligtvis ansluts via
USB
eller
firewire
.
CD-skivor
sopsorteras
som restavfall,
hushallssopor
eller brannbart beroende pa lokala bestammelser.
[
6
]
[
7
]
[
8
]
Fodralet raknas som en forvaringsask och inte en forpackning. Vanligen sorteras det som CD-skivan, men lokala avvikelser kan forekomma.
[
9
]