Den har artikeln behover fler eller battre kallhanvisningar for att kunna verifieras . Motivering: Med tanke pa att vissa data kan tankas andras ? till exempel Go?datorers kapacitet ? vore det bra om atminstone sadana uppgifter ar kallbelagda (2016-04) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Go
Ett 19 × 19 gobrade med stenar, skalar och klocka.
Utgivningsar	500 f. Kr.
Antal spelare	2
Aldersrekom­mendation	PC : 3+ Riktigt brade: 6+
Kategori	Bradspel

Go ar ett strategiskt bradspel for tva spelare. Det ar aven kant som weiqi ( kinesiska : 圍棋), igo ( japanska : ?碁) eller baduk ( koreanska : 바둑). Spelet ar kant for sin strategiska mangfald trots sina enkla regler.

Spelet spelas av tva spelare som omvaxlande placerar svarta och vita stenar (spelpjaser som idag framst ar gjorda av glas eller plast) pa lediga skarningspunkter pa ett rutnat av 19 × 19 linjer. Spelets mal ar att kontrollera en storre del av spelplanen an motstandaren. En sten eller en grupp av stenar fangas och tas bort om den inte har nagra tomma angransande skarningspunkter, beroende pa att de ar helt omgivna av stenar av motsatt farg eller ligger pa bradets kanter.

Spelet uppfanns i Kina for mer an 2 500 ar sedan, eventuellt mycket tidigare, och ar darmed det aldsta spelet i varlden som fortfarande spelas pa samma satt. Spelet var lange ett noje for den kinesiska eliten och raknades som ett av en lard persons fyra masten .

Regler [ redigera | redigera wikitext ]

De grundlaggande reglerna i modernt go ar gemensamma i alla lander. Daremot skiljer sig olika landers och forbunds regler at nagot nar det galler poangrakningssatt och huruvida stenar far placeras i vissa specialfall. ^{[ 1 ]} Dessa skiljaktigheter paverkar dock i de flesta fall spelets gang och utfall mycket lite. Nedan beskrivs reglerna sa att de overensstammer med de flesta regelverk, om inte annat uttryckligen papekas.

Grundregler [ redigera | redigera wikitext ]

Go spelas pa ett brade med ett rutnat av 19 × 19 linjer (for nyborjare anvands aven 9 × 9 och 13 × 13 ). Spelpjaserna kallas stenar och ar fargade svarta respektive vita. I borjan av ett spel ar bradet tomt. Den som spelar svart borjar, och spelarna turas om att gora drag som bestar i att placera ut en av sina stenar pa en tom skarningspunkt mellan rutorna pa bradet (aldrig i rutorna). De stenar som val lagts ut flyttas aldrig till nya punkter, men kan daremot tillfangatas och avlagsnas fran bradet. Man far ocksa valja att passa och inte lagga ut nagon sten, vilket oftast gors i slutet av spelet nar det inte anses lonsamt att lagga ut fler stenar. Nar bada spelarna passar direkt efter varandra avslutas spelet och en vinnare avgors genom poangrakning . ^{[ 2 ]}

Stenar av samma farg som ligger pa angransande skarningspunkter (lodratt och vagratt, inte diagonalt) anses vara kopplade och utgor en sa kallad strang eller grupp . Grupper kan utokas genom att nya stenar placeras intill dem. Om en ny sten placeras sa att tva grupper kopplas samman, slas de ihop till en grupp. Alla tomma punkter som angransar till en grupp kallas dess friheter . Om en sten placeras sa att en grupp inte langre har nagra friheter fangas den gruppen, och dess stenar avlagsnas fran bradet direkt. Nar spelet avslutats kommer bada spelare overens om vilka grupper som vid fortsatt spel inte hade kunnat undga fangst. Dessa kallas doda stenar , och avlagsnas och hanteras som stenar som fangats under spelets gang. ^{[ 3 ]}

Begransningar [ redigera | redigera wikitext ]

I de flesta regelsystem finns tva sorters drag som forbjuds: upprepade drag, som kallas ko , och drag som fangar en spelares egen grupp.

• Ko: Det ar inte tillatet att lagga en sten sa att bradet blir identiskt med ett tidigare drag under samma spelares tur. ^{[ 3 ]} Detta for att undvika upprepningar dar spelarna turas om att fanga och lagga ut samma stenar, utan att ga vidare.
• Sjalvfangande drag: Det ar inte tillatet att placera en sten sa att ens egen grupp inte har nagra friheter kvar, om det inte fangar en av motstandarens angransande grupper. I nagra fa regelverk, som det nyzeelandska, finns denna regel inte med. ^{[ 1 ]} Med de reglerna kan sjalvfangande drag anvandas i specifika situationer for att tvinga motstandaren att gora ett drag.

Poangrakning [ redigera | redigera wikitext ]

Spelet gar ut pa att erovra sa manga av bradets skarningspunkter man kan genom att omringa dem med sina egna stenar. Det finns tva vanliga system for att rakna poang, det japanska systemet med territorium , och det kinesiska med area : ^{[ 1 ]}

• Territorium: Alla tomma punkter pa bradet som helt omringas av endast en spelares levande stenar, anses vara den spelarens territorium. Varje sadan punkt ger ett poang till dess agare. Efter att poang for allt territorium raknats drar spelarna bort ett poang for varje fangad ? och dod ? sten av sin farg, och erhaller darmed sitt slutliga poangantal.
• Area: Spelarnas area utgors av deras levande stenar, samt deras territorium, som raknas pa samma satt som ovan. Spelarna far ett poang for varje levande sten av deras farg och ett poang for varje tom punkt inom deras territorium. Fangar bidrar inte till poangen. ^{[ 3 ]}

Vilket av dessa tva system som anvands gor i de flesta fall ingen skillnad; det finns fa faktiska partier dar vinnaren har berott pa poangrakningssystemet.

Komi [ redigera | redigera wikitext ]

Ett vanligt parti utan handikapp borjar alltid med att svart gor forsta draget pa ett tomt brade. For att kompensera vit for den nackdel det innebar att svart borjar sa ges ett antal bonuspoang som kallas komi till vit. Vardet pa komi har varierat ganska mycket genom aren och mellan olika regelsystem och sa sent som 2002 hojde det japanska goforbundet sitt komivarde fran 5,5 till 6,5 efter en omfattande statistisk studie. I regler som anvander det kinesiska sattet att rakna poang behovs ett hogre varde, just i Kina anvands for narvarande 7,5. Att anvanda komi som inte ar ett heltal gor att partiet inte kan sluta oavgjort (bortsett fran om spelarna kommer overens om oavgjort under partiets gang, vilket ar tillatet i vissa regler).

Ranking och handikapp [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns ett mycket funktionellt ranknings? och handikappsystem som gor att en nyborjare och en erfaren kan spela jamna och spannande partier. Skillnaden mellan tva pa varandra foljande rankningssteg motsvarar en sten i handikapp. Den svagare spelaren spelar som svart och far det givna antalet stenar utlagda pa sarskilda punkter vid borjan av partiet. Rankningen gar fran cirka 30 kyu till 1 kyu och sedan fran 1 dan till 6 dan, vinner man EM blir man 7 dan. Vinner man VM kan man aven fa ett diplom dar det star att man ar 8 dan. Professionella spelare rankas ocksa fran 1 dan till 9 dan men deras skala ar endast intern.

Grundlaggande strategi och koncept [ redigera | redigera wikitext ]

• Initiativ, sente , ar centralt inom go (motsatsen ar gote ). Spelarna stravar efter att kunna lagga sadana drag som motspelaren maste ge ett direkt svar pa istallet for att sjalva kunna hota tillbaka. For att aterta sente ar det manga ganger vart att offra stenar och/eller lokalt inflytande pa bradet.
• Varje grupp med stenar kan antingen vara levande eller dod. En dod grupp kan inte raddas fran att bli fangad, en levande grupp kan inte fangas. En dod grupp behover faktiskt inte omringas, om den finns kvar vid spelets slut raknas stenarena som fangade av motstandaren. Att i forvag se vilka grupper som kan och inte kan hallas vid liv ar nodvandigt for att hushalla med sina drag.
• Go handlar till stor del om att gora en avvagning mellan att spela stort och att spela sakert. Om man spelar tatt far man i regel sakrare formationer men samtidigt tillater man motstandaren att skaffa sig inflytande over en storre del av bradet. Om man spelar glest far man inflytande over storre del av bradet men blir mer sarbar for attacker.
• Varje sten som laggs bor ha sa stort inflytande som mojligt pa sa stor del som mojligt av bradet. Oftast racker det inte med att spela for att losa och komma vinnande ur de lokala konflikterna, man maste hela tiden se till att ens stenar erbjuder potentiellt stod at varandra och att de under det fortsatta partiet kan beharska storre ytor.

Gospelande datorer [ redigera | redigera wikitext ]

Grundreglerna i go ar relativt fa och enkla att lara sig, men spelet erbjuder anda hog komplexitet och djup. Antalet mojliga partier har bland annat foreslagits vara sa hogt som 10 ^{365 [ 4 ]} vilket kan jamforas med att antalet elementarpartiklar i det synliga universum uppskattats till mellan 10 ⁸⁰ och 10 ⁸⁵ . Eftersom antalet mojliga drag ar ungefar detsamma som antalet lediga skarningspunkter, dvs. manga fler an i till exempel schack, kan ingen nuvarande dator (eller ens en tankbar framtida dator) komma i narheten av att testa en brakdel av dragen pa det satt som schackdatorer gor. Go har darfor lange ansetts vara det mest utmanande klassiska spelet for datorer, och datorprogram har tidigare endast kunnat na en mansklig amators niva. ^{[ 5 ]} Detta forandrades dock 2016 med lanseringen av Google Deepminds program AlphaGo . Det anvander sig av maskininlarningstekniker som djupinlarning , ^{[ 5 ]} och har lyckats sla flera av de allra basta spelarna i varlden. Tva exempel ar den koreanske varldsmastaren Lee Sedol , ^{[ 6 ]} och kinesiske Ke Jie, som vid tillfallet hade hogst rank i varlden. ^{[ 7 ]}

Sedan AlphaGos uppkomst har andra snabbare goprogram som bygger pa liknande algoritmer tillkommit. Flera av dem, som till exempel KataGo, ^{[ 8 ]} har oppen kallkod, och finns darfor tillgangliga att spela mot pa goservrar pa internet.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Ursprung i Kina [ redigera | redigera wikitext ]

De tidigaste skrivna referenserna till spelet ar generellt kallade for den historiska annalen, arsboken Zuo Zhuan ^{[ 9 ]} (ca 500?talet fore Kristus).

Sprids till Korea och Japan [ redigera | redigera wikitext ]

Go introducerades i Korea nagon gang mellan 600? och 800?talen och var populart bland de hogre samhallsklasserna. I Korea kallas go for baduk och en version av spelet som utverkades pa 1700?talet kallas Sunjang baduk. Sunjang baduk blev den huvudsakliga versionen av spelet som spelades fram till slutet av 1900?talet. ^{[ 10 ]}

Utrustning [ redigera | redigera wikitext ]

De manga traditioner som omger gospelande genomsyrar inte minst utrustningen som anvands. De grundlaggande tillbehoren kommer fran Kina men manga har ocksa utvecklats i Japan.

Bradet [ redigera | redigera wikitext ]

Fullstora gobraden har 19 × 19 punkter. Darutover finns 9 × 9 och 13 × 13 som ar vanliga nar man introducerar spelet till nyborjare. Braden forekommer i olika storlekar, allt fran tjocka bord med ben till sma barbara braden som kan fallas ihop.

Traditionellt ar bradena gjorda av tra, antingen tunnare och gjorda for att laggas pa ett bord, eller tjockare med egna ben och gjorda for att sta direkt pa golvet. ^{[ 11 ]} Det mest eftertraktade traslaget for tillverkning av gobraden ar Torreya nucifera (japanska: 榧, kaya ), vilket dock numera ar mycket sallsynt och fridlyst i Japan. Darmed far endast kayatrad som dor naturligt anvandas for tillverkning av braden, vilket lett till att flera andra traslag blivit vanliga for det andamalet. ^{[ 12 ]} Nagra exempel ar katsura , gran , agathis , och katalpa . ^{[ 13 ]} Utover tra har aven braden i bambu blivit populara. De ar betydligt hardare och saledes taligare an trabraden. ^{[ 11 ]}

For att kompensera for perspektivet nar man sitter framfor ett brade ar rutnatet en aning langre an vad det ar brett, med ett forhallande pa 15 × 14 mellan langd och bredd. Den traditionella ytstorleken skiljer sig nagot at mellan japanska och kinesiska braden. Japanska braden ar traditionellt cirka 46cm × 43cm , medan de kinesiska ar nagot storre, cirka 47cm × 44cm . ^{[ 11 ]}

Klockor [ redigera | redigera wikitext ]

Precis som i shogi och schack sa kan klockor (digitala eller analoga) anvandas for att begransa spelarnas betanketid, detta gors alltid vid tavlingar.

Stenarna [ redigera | redigera wikitext ]

Eftersom ett 19 × 19 ?brade har 361 punkter sa bestar en full uppsattning stenar vanligtvis av 181 svarta och 180 vita. ^{[ 14 ]} Detta gor att det ar tillrackligt med stenar for att tacka bradet. Svart har en extra sten eftersom den fargen borjar. Stenar finns i flera olika material, och olika regioner har olika traditionella material och tillverkningssatt. Gostenar gors huvudsakligen i tva former: dubbelkonvexa (linsformade), vars bada sidor ar likadana, samt enkelkonvexa, som ar platta pa undersidan och rundade pa ovansidan. Dubbelkonvexa stenar brukar ha en hojd pa 7?13mm, beroende pa vilket material de ar gjorda av. ^{[ 14 ]} Enkelkonvexa ar tunnare. Oavsett sort ar diametern pa de svarta stenarna nagot storre an den ar pa de vita, for att kompensera for en optisk illusion som far vita att se storre ut bredvid svarta av samma storlek.

I Japan ar gostenar traditionellt dubbelkonvexa och gjorda av snackskal (de vita) och skiffer (de svarta). Pa en sten av snackskal syns fibrerna fran snackan som nagot morkare streck langsmed ytan. Stenarna rangordnas i tre nivaer efter hur regelbundet dessa fibrer ligger, samt hur vita de ar:

• Standard (jitsuyo) , med de mest oregelbundna fibrerna och ojamnhet i fargen.
• Mane (tsuki) , som har mer regelbundna fibrer.
• Sno (yuki) , som har fibrer i raka linjer och ar vitast.

Da stenar av snackskal och skiffer ar valdigt dyra ar det vanligt med stenar av glas, som ar relativt billiga men anda inger god kansla och gedigenhet. ^{[ 14 ]}

Traditionella kinesiska stenar ar enkelkonvexa. De kallas yunzi och framstalls med hjalp av sintring . De specifika bestandsdelarna hemlighalles av tillverkarna i Yunnanprovinsen , men utgors antagligen av agat blandat med diverse mineraler. Pa grund av det kinesiska inbordeskriget var kunskapen om yunzistenarnas tillverkning nara att ga forlorad, men under 1960?talet aterskapades processen och stenarna kunde aterigen tillverkas. Kinesiska stenar ar, i likhet med kinesiska braden, nagot storre an japanska. ^{[ 14 ]}

Stenar i glas och plast halls rena genom att med jamna mellanrum tvattas i ljummet vatten blandat med lite tval eller diskmedel. Yunzistenar kan, for att ges lyster och en glansig yta, skoljas med vatten och sedan smorjas med lite mineral? eller symaskinsolja. Overflodig olja torkas bort med vanligt papper. Stenarna smorjs aven med tiden av de naturliga fetter som avsondras fran handerna. ^{[ 14 ]} Stenar av snackskal bor inte skoljas med olja, utan kan tvattas i en skal med agg. ^{[ 15 ]}

Skalar [ redigera | redigera wikitext ]

Skalar, eller go?ke (碁?), anvands for att lagra stenarna i. Man behover inte ha nagra skalar for att kunna spela men det underlattar nar man spelar. Skalarna ar identiska, en for vita stenar och en for svarta. En skals lock ar oftast ganska lost och inte tatt monterat. Spelaren vander upp och ner pa locket och anvander det for att lagra fangade stenar. Locket skall vara val synligt for motstandaren, sa varje spelare vet hur manga stenar motstandaren har fangat. De flesta skalarna kan bara halla stenar med en tjocklek pa upp till 10 mm. Storre och dyrare skalar kan rymma stenar med en tjocklek pa upp till 12 mm eftersom man skulle kopa tjockare och dyrare stenar for att matcha kvaliteten pa skalen.

Skalar kan goras av flera olika material.

Plast : Det billigaste alternativet ar plastskalar, de kan vara cylinderformade eller fyrkantiga.

Halm : Skalar av halm ar vanliga i Kina. De ar gjorda av vavd halm eller rotting.

Tra : Det vanligaste materialet som anvands for att gora skalar. Beroende pa traslag kan priset variera avsevart. Mullbar ar det mest utsokta och dyraste. Mellanliggande skog kvitten (Karin pa japanska), Kaya, korsbar, Keyaki och rosentra. Billigare ar gjord av bok eller kastanj. Skalen kan poleras. De basta skalarna ar huggna ur ett enda trastycke och har sina karnor markerat. Prisintervallet varierar fran 50 till over 2 500 dollar.

• 
  Ett fardigt nyborjarparti pa ett 13 × 13 ?brade.
• 
  Stenar av glas.
• 
  Singelkonvexa yunzi?stenar.
• 
  Dubbelkonvexa yunzi?stenar och vavda korgar.

Spelsatt och etikett [ redigera | redigera wikitext ]

Det traditionella sattet att placera en sten ar att forst ta en ur skalen och greppa den mellan pekfinger, langfinger och ringfingret. Med langfingret overst placerar man sedan stenen direkt pa den onskvarda positionen av bradet. ^{[ 16 ]} Man kan ocksa valja att lagga en sten pa bordet och sedan flytta den till onskad plats. Detta under forutsattning att det inte finns nagra andra stenar som riskeras att roras. Det anses respektfullt mot motstandaren att placera forsta stenen i ovre hogra kvadranten . ^{[ 17 ]}

Det anses vara mycket oartigt att sitta med ett finger i skalen och da framkalla ljud som stor motstandarens koncentration. Likasa ar att sla en sten mot en annan eller mot spelbradet eller att tappa en pa golvet oartigt. Att sla mjukt mot bordet ar daremot onskvart.

Go i film och litteratur [ redigera | redigera wikitext ]

Go ar vanligt forekommande i japansk film och litteratur. Tva exempel ar Hikaru no Go (animerad TV?serie) och Cha no aji (langfilm).

Ranking [ redigera | redigera wikitext ]

Ranktyp	Klasser	Niva
Dubbelsiffrig kyu (級,級) ( geup pa koreanska )	30?20k	Nyborjare
Dubbelsiffrig kyu (DDK)	19?10k	Vanlig spelare
Enkelsiffrig kyu (SDK)	9?1k	Intermediar amator
Amator dan (段,單)	1?7d (8d ar en specialtitel)	Avancerad amator
Professionell dan (段,單)	1?9p (10p ar en specialtitel)	Professionell spelare

Lista over Gotermer [ redigera | redigera wikitext ]

Detta ar en lista over begrepp inom bradspelet go.

• Aji ? Betyder smak, det finns olika sorters aji ocksa. I Go kan Aji innebara att det ar nagon sten som ser dod ut, kan komma till nytta nagon annan gang. Aji uttalas med snabbt A och snabbt I. J:et uttalas som om det vore ”dg” i engelskan.
• Atari ? Ett hot om att fanga motstandarens sten(ar). Forsta A:et i Atari ar snabbt, men det andra A:et ar langsamt. I:et uttalas snabbt.
• Fuseki ? De forsta dragen i ett parti kallas for fuseki.
• Gote ? Motsatsen till sente. Ett drag som inte kraver svar, eller som innebar att initiativet forloras. Gote uttalas ”Gate”, med langt A och E.
• Hane innebar att man spelar pa kanten av motstandarens grupp for att pa sa satt forsoka komma runt den. Svart D12, vit E12, svart E11 ar ett exempel pa ett vanligt hanespel. I det har fallet spelar svart hane runt E12. Hane uttalas som det stavas.
• Joseki ? En serie drag som ar standard. Bagge spelarna spelar de basta mojliga dragen vilket ger ett visst monster. De mest kanda josekina utgar ifran ”3×3”.
• Ko ? Om till exempel vit fangar en svart sten, kan inte svart fanga tillbaka den nyss lagda vita stenen direkt, utan maste vanta atminstone till nasta drag. Detta kallas for ko. Ko uttalas som bara bokstaven K.
• Komi ? Komi ar en viss poang som vit far, som kompensation for att svart far spela det forsta draget. Ko i Komi uttalas precis som bara bokstaven K. Mi uttalas med ett snabbt i?ljud.
• Liv och dod .
• Sente ? Ett drag som innebar att initiativet behalls. Ett drag som motstandaren maste svara pa ar sente. Sente uttalas ”sann?ta”, med ett snabbt a?ljud.
• Tenuki ? Man gar nagon annanstans pa bradet an vid det stallet motstandaren gick.
• Tesuji ? Ett smart drag.
• Oga ? Ett ”hal” i en grupp stenar. En grupp behover tva ogon for att leva. Gar halet att skara ar det ett falskt oga.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Atombombspartiet
• Lista over gotermer
• Spel med fullstandig information

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Nilsson, Robin (2017). Gohandboken . Goteborg: Colludium. ISBN 978?91?639?3494?0  
• Luck, Steve (2008). Spel och lekar for regniga dagar . Stockholm: Bonnier Impact. sid. 20?23. ISBN 978?91?85605?26?2  
• Familjespel . Stockholm: Prisma. 2006. sid. 259?267. ISBN 978?91?518?4680?4  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Senseis Library ar en omfattande wiki om go.
• Svenska goforbundet
• Lara sig spela go med ovningar, pa svenska

• Wikimedia Commons har media som ror Go (bradspel) .
  Bilder & media

Auktoritetsdata ? LCCN : sh85055468 ? GND : 4071909-1 ? BNF : cb11965266s (data) ? NDL : 00564000 ? NKC : ph114636