Basmatjirevolten (fran ryskans Восстание басмачей, Vosstanije basmatjej , "banditrevolten") var ett uppror mot Tsarryssland och sedermera Sovjetunionen , som utvecklades till ett inbordeskrig. Revolten startade 1916 och holl pa till 1931 . Ar 1934 forstordes de sista fastena for rorelsen.

Bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

Revolten tog sin borjan 1916, nar tsarregimen dels hade beslagtagit stora arealer betesmark for invanarna i de centralasiatiska delarna av Ryssland och dels tog bort varnpliktsundantaget for muslimer . Upproret utvecklades till en rebellrorelse sammansatt av olika turkfolk fran Centralasien. Under oktoberrevolutionen 1917 slogs rebellerna tillsammans med bolsjevikerna i hopp om ett sjalvstandigt land. Det fanns dock en djup ideologisk klyfta mellan Basmatji och bolsjevikerna.

1918?1920 [ redigera | redigera wikitext ]

Efter oktoberrevolutionen anslot sig Bucharaemiratet under Mohammed Alim khan till rorelsen och bidrog med tva generaler och cirka 30 000 milisman. Basmatji hade ett stort folkligt stod i huvuddelen av Ferganadalen , dar konservativ islam hade ett starkt faste. Runt 1920 hade rebellerna folkets stod i storre delen av Turkestan .

Basmatji utkampade harda strider med Roda armen och dess allierade, daribland Chorezm-SSR och Buchara-SSR . Till skillnad mot andra motstandare till Roda armen, sasom Vita armen , fick de nastan ingen hjalp utifran. Detta berodde pa att de sags som ett hot, pa grund av sin panturkiska och panislamistiska karaktar.

I borjan av 1920-talet hade rorelsen sa stort inflytande i Centralasien att den sovjetiska ledningen i Moskva var radd att tappa omradet helt. Basmatji led dock av svara interna intriger och stridigheter, vilket gjorde att Roda armen till slut kunde sla ner dem.

1921?1923 [ redigera | redigera wikitext ]

I november 1921 fick rorelsen nytt liv nar den forre turkiske krigsministern ?smail Enver anslot sig till rorelsen och sag till att utbilda 16 000 soldater. Basmatji tog kontroll over Buchara-SSR pa varen 1922. Under tiden utbildade den sovjetiska regimen en muslimsk motrorelse, kallad De roda kapparna for att skapa splittring.

I maj 1922 erbjod Roda armen ett fredsfordrag, som Basmatji bestamt tog avstand fran. Basmatji kravde istallet att samtliga sovjetiska styrkor skulle dra sig ur Turkestan inom femton dagar. I juni 1922 stod slaget vid Kafrun , nagot som blev Envers forsta stora nederlag. Roda armen, under ledning av General Kukurin, drev rebellerna osterut. Bit for bit kunde Roda armen atererovra de stader som Basmatji haft kontroll over. Enver dodades i ett mindre slag vid Baldzjuan nara Dusjanbe i nuvarande Tadzjikistan . Flera av Basmatjis ledare dodades eller flydde och en mindre gren av rorelsen utvecklades till ett banditgang som terroriserade Ferganadalen.

1923?1934 [ redigera | redigera wikitext ]

Basmatji blev efter Kafrun en lost sammansatt gerillagrupp som i skydd av de talrika bergskedjorna gjorde enstaka rader mot bade militara och civila mal, utovade utpressning och tog gisslan. Det folkliga stodet minskade snabbt, da rebellerna borjade ses som kriminella istallet for en befrielserorelse. Runt 1926 hade revolten i stort sett dott ut, 1931 fangades Basmatjiledaren Ibrahim Bek och 1934 forstordes de sista tillhallen.

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran engelsksprakiga Wikipedia , tidigare version .

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran tysksprakiga Wikipedia , tidigare version .