Basmatjirevolten
(fran
ryskans
Восстание басмачей,
Vosstanije basmatjej
, "banditrevolten") var ett uppror mot
Tsarryssland
och sedermera
Sovjetunionen
, som utvecklades till ett inbordeskrig. Revolten startade
1916
och holl pa till
1931
. Ar
1934
forstordes de sista fastena for rorelsen.
Revolten tog sin borjan 1916, nar tsarregimen dels hade beslagtagit stora arealer betesmark for invanarna i de
centralasiatiska
delarna av Ryssland och dels tog bort varnpliktsundantaget for
muslimer
. Upproret utvecklades till en rebellrorelse sammansatt av olika turkfolk fran Centralasien. Under
oktoberrevolutionen
1917
slogs rebellerna tillsammans med
bolsjevikerna
i hopp om ett sjalvstandigt land. Det fanns dock en djup ideologisk klyfta mellan Basmatji och bolsjevikerna.
Efter oktoberrevolutionen anslot sig
Bucharaemiratet
under
Mohammed Alim khan
till rorelsen och bidrog med tva generaler och cirka 30 000 milisman. Basmatji hade ett stort folkligt stod i huvuddelen av
Ferganadalen
, dar konservativ islam hade ett starkt faste. Runt 1920 hade rebellerna folkets stod i storre delen av
Turkestan
.
Basmatji utkampade harda strider med
Roda armen
och dess allierade, daribland
Chorezm-SSR
och
Buchara-SSR
. Till skillnad mot andra motstandare till Roda armen, sasom
Vita armen
, fick de nastan ingen hjalp utifran. Detta berodde pa att de sags som ett hot, pa grund av sin
panturkiska
och
panislamistiska
karaktar.
I borjan av
1920-talet
hade rorelsen sa stort inflytande i Centralasien att den sovjetiska ledningen i
Moskva
var radd att tappa omradet helt. Basmatji led dock av svara interna intriger och stridigheter, vilket gjorde att Roda armen till slut kunde sla ner dem.
I november
1921
fick rorelsen nytt liv nar den forre turkiske krigsministern
?smail Enver
anslot sig till rorelsen och sag till att utbilda 16 000 soldater. Basmatji tog kontroll over Buchara-SSR pa varen 1922. Under tiden utbildade den sovjetiska regimen en muslimsk motrorelse, kallad
De roda kapparna
for att skapa splittring.
I maj 1922 erbjod Roda armen ett fredsfordrag, som Basmatji bestamt tog avstand fran. Basmatji kravde istallet att samtliga sovjetiska styrkor skulle dra sig ur Turkestan inom femton dagar. I juni 1922 stod
slaget vid Kafrun
, nagot som blev Envers forsta stora nederlag. Roda armen, under ledning av General Kukurin, drev rebellerna osterut. Bit for bit kunde Roda armen atererovra de stader som Basmatji haft kontroll over. Enver dodades i ett mindre slag vid
Baldzjuan
nara
Dusjanbe
i nuvarande
Tadzjikistan
. Flera av Basmatjis ledare dodades eller flydde och en mindre gren av rorelsen utvecklades till ett banditgang som terroriserade Ferganadalen.
Basmatji blev efter Kafrun en lost sammansatt gerillagrupp som i skydd av de talrika bergskedjorna gjorde enstaka rader mot bade militara och civila mal, utovade utpressning och tog gisslan. Det folkliga stodet minskade snabbt, da rebellerna borjade ses som kriminella istallet for en befrielserorelse. Runt 1926 hade revolten i stort sett dott ut, 1931 fangades Basmatjiledaren
Ibrahim Bek
och 1934 forstordes de sista tillhallen.
- Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran
engelsksprakiga Wikipedia
,
tidigare version
.
- Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran
tysksprakiga Wikipedia
,
tidigare version
.