Basket

Basketmatch i USA 2004.
Hogsta forbund	Internationella basketforbundet
Forst utovad	1891, Springfield, Massachusetts , USA
Registrerade spelare	ca 400 miljoner
Egenskaper
Kontaktsport	Kontakt och bollsport
Lagmedlemmar	5 till 12 (5 at gangen)
Konsmixad	Ja, separerade tavlingar
Kategorisering	Lagsport , bollsport , inomhus- & utomhus
Utrustning	Basketboll
OS	1936

Basket ^{[ 1 ]} eller basketboll ^{[ 2 ]} (aldre benamning korgboll ) ar en lagidrott och bollsport . Under spelet dribblas en boll och passas mellan lagkamrater, for att till slut kastas, tryckas (dunk) ^{[ 3 ]} eller slappas i den upphojda malkorgen pa motstandarens planhalva.

Basket uppfanns 1891 av den kanadensiske KFUM -tranaren James Naismith . Idag hor basket till de mest utovade sporterna over hela varlden och finns med i bland annat det olympiska programmet , och i USA har den en sarskilt stor betydelse. Vart fjarde ar spelas varldsmasterskapet i basket , arrangerat av internationella basketfederationen, Federation Internationale de Basketball .

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Basket uppfanns av James Naismith fran Kanada 1891 for KFUM (YMCA) i Springfield, Massachusetts . ^{[ 4 ]} Detta ursprungligen med syfte att speciellt i skolan fylla tiden mellan den amerikanska baseboll- och fotbollssasongen, och vara tillrackligt idrottsligt kravande men fritt fran vald och lampligt for tavling inomhus. ^{[ 5 ]} Nagra ar senare uppfanns volleyboll i en grannort av en annan KFUM-tranare, av precis samma orsaker, inspirerat av basket, men for att vara aningen mindre fysiskt kravande. Fran borjan bad James Naismith om att fa tva tralador for att hanga upp pa vaggen, men det fanns bara flatade fruktkorgar att tillga vilket gav sporten namnet "basketball" (av engelskans basket ? korg). I borjan anvandes stegar for att hamta ner bollen vid malskott, men efter hand upptackte utovarna fordelen med att ha hal i botten pa korgen och slippa klattra upp for att hamta bollen varje gang det blev mal. Senda Berenson Abbott modifierade reglerna sa att basket blev lampligare aven for kvinnor. ^{[ 6 ]} Den forsta matchen genomfordes 22 mars 1893 vid Smith College i Northampton, Massachusetts .

Korgboll ar inte samma sak som basketboll. Att basket tidigare ofta kallades och pa finlandssvenska fortfarande benamns korgboll har gjort begreppen diffusa. Korgbollen har funnits sedan 1600-talet och har andra regler; bland annat sex spelare pa plan i varje lag, mot basketens fem. Dessutom ar kroppskontakt forbjuden i korgboll och det finns ingen planka bakom korgarna. Basketboll ar dock beslaktat med korgboll, vilket val harigenom framgar. ^{[ 7 ]}

Basketregler [ redigera | redigera wikitext ]

Har beskrivs i forsta hand de regler som tillampas i Sverige, uppdaterat hosten 2005.

James Naismith skrev ursprungligen 13 regler om hur basketen skulle spelas. De reglerna anvands fortfarande idag som grund for hur regler skrivs. Las mer: Basketens ursprungliga regler

Basket spelas med fem spelare at gangen pa plan. ^{[ 8 ] [ 9 ] [ 10 ] [ 11 ]} Positioner inom basket ar guard , center och forward , motsvarande back, mitt- och anfallsspelare. Det snabba spelet inbegriper offensiva och defensiva uppgifter for samtliga spelare.

Varje lag maste ha 5 spelare pa plan, och far ha maximum 12 spelare i matchen. Byten far ske vid avblasning (kan ske nar man ber om det). Det ar vanligt att flera spelare i matchens slut har sa manga foul (vanligtvis 5 foul) att de inte far spela langre.

Bollen dribblas eller studsas med en hand, men man far inte gora dubbelstuds innan man kastar bollen, som passas mellan lagmedlemmar; bollen ar dock dod om den studsar tva ganger i foljd; spelarna gor mal genom att skjuta bollen ( kasta med speciell teknik) uppifran och ned genom motstandarnas korg (ring med nat som sitter fastsatt i planka pa 305 centimeters hojd). ^{[ 12 ]}

Poang [ redigera | redigera wikitext ]

Poang utdelas om bollen uppifran passerar motstandarens korg. Inom korgomradet ges tva poang samt tre poang for distansskott (langre an 6,75 meter fran korgen) - markeringar pa plan visar de olika poangomradena. Straffar doms normalt till 2 kast, dar vardera ger en poang. Men om forsvararen begar en foul i kastet, kan det aven bli 3 straffkast (om kastet ar ett trepoangsforsok), eller ett bonuskast. Bonuskast innebar att bollen gick i och att tva eller tre poang raknas. Dessutom ges mojlighet till att fa annu en poang via ett straffkast.

Felaktig dribbling [ redigera | redigera wikitext ]

En spelare har ratt att dribbla bollen. Dribbling innefattar att en spelare med bollkontroll kastar, slar, rullar eller dribblar (studsar) en boll i golvet och sedan tar den igen utan att den vidror en annan spelare. En spelare har ratt till en dribbling, nar den ar avslutad far man inte starta en ny dribbling. Man far alltsa inte dribbla, ta upp bollen och sedan studsa igen. Det ar en dubbelstuds (en form av felaktig dribbling). Att berora bollen med bagge handerna samtidigt raknas som en avslutad dribbling. Man far inte heller sla bollen med knuten nave, detta pa grund av skaderisk. Vid slag med knuten nave utdoms felaktig dribbling. Domartecknet for felaktig dribbling ar att domaren for bagge armarna upp och ner bredvid varandra med oppna handflator. (Samma tecken finns aven i handboll .)

Stegfel [ redigera | redigera wikitext ]

Sa fort en bollforare tar upp sin dribbling har bollforaren ratt att rotera runt en fot, nar detta sker blir den stationara foten roteringsfot. En spelare far rotera runt sin roteringsfot obegransat. En spelare far aven lyfta sin roteringsfot for att passa eller skjuta (inte starta en dribbling) men spelaren far inte lov att satta ner foten igen. Om detta sker utdoms stegfel. Om en spelare roterar, och ska paborja en dribbling, maste bollen rora marken innan roteringsfoten lyfts (det ar alltsa inte tillatet att lyfta roteringsfoten och sedan borja dribbla). Domartecknet for stegfel ar att domaren rullar bada armarna runt varandra med knutna navar. (Samma tecken finns aven i handboll.)

Bakatspel [ redigera | redigera wikitext ]

Nar ett lag har avancerat bollen till den framre planhalvan far de inte lov att passa tillbaka bollen till den bakre spelaren. Dar antal pauser finns och speltid som finns kvar sa kan det ibland tillatas. Annars sa utdoms ett bakatspel. Mittlinjen ar en del av den bakre planhalvan.

Skottklockan [ redigera | redigera wikitext ]

For att motverka passivt spel maste forsok till avslut (skott) ha gjorts inom klockans tid, annars gar bollen over till motstandarlaget.

Vid fouls eller spark aterstalls skottklockan till 24 sekunder om anfallande lag ej passerat mittlinjen. Efter att ha passerat mittlinjen stalls skottklockan till 14 sekunder om mindre tid an sa aterstar. Finns det mer an 14 sekunder kvar pa skottklockan forblir den tiden kvar och skottklockan andras ej ner till.

8-sekundersregeln [ redigera | redigera wikitext ]

Ett lag maste avancera bollen till framre planhalvan pa 8 sekunder. Om man misslyckas med detta gar bollen over till motstandarna.

3-sekundersregeln [ redigera | redigera wikitext ]

En offensiv spelare vars lag har bollkontroll pa den framre planhalvan far uppehalla sig max 3, pa varandra foljande, sekunder i motstandarens 3-sekundersomrade. Om en spelare stannar langre an 3 sekunder i motstandarnas tresekundersomrade utdoms tresekundersovertradelse och bollen gar over till andra laget. Undantag gors dock om:

• Spelaren forsoker att lamna omradet
• Ar i tresekundersomradet och spelaren sjalv eller en medspelare ar i rorelse for malskott och bollen ar pa vag att eller just har lamnat skyttens hand
• Efter att ha varit i omradet kortare tid an tre sekunder dribblar for att gora ett skottforsok

Tresekundersregeln finns till for att lag inte ska kunna fa en osportslig fordel pa grund av ett stort langdovertag. Den kan jamforas med offsideregeln i flera andra sporter. Det handlar om att gora spelet roligare att titta pa och spela.

Hallen boll [ redigera | redigera wikitext ]

Nufortiden startar forsta perioden med ett traditionellt uppkast sa att domaren kastar upp bollen i luften. Om bollinnehav inte kan domas under spelets gang, till exempel om tva spelare har ett fast tag om bollen, sa doms hallen boll, vilket ger uppkastsituation som foljd. En pil i sekretariatet anger vilket lag som skall fa bollen vid nasta liknande situation. Det har sedan denna regel infordes spridit sig ett felaktigt uttryck. Tidigare blaste domaren for hallen boll och atgarden efter detta var uppkast. Nu blaser domaren istallet for en uppkastsituation och atgarden ar inkast. Domaren blaser dock inte "uppkast" vilket hors valdigt ofta fortfarande.

Tiden [ redigera | redigera wikitext ]

En svensk match har fyra perioder om 10 minuters effektiv speltid. ^{[ 13 ]} I NBA spelar man 4×12 minuter ^{[ 14 ]} , i NCAA 2×20 minuter ^{[ 15 ]} ; tiden for matcherna kan variera ytterligare beroende pa nationella bestammelser. Pa internationell niva spelar man dock 4×10 minuter (enligt FIBA-regler). ^{[ 13 ]}

En coach far begara sammanlagt fem timeouter under ordinarie matchtid (tva i forsta halvlek och tre i andra halvlek). En time-out varar en minut och borjar nar domaren blaser och visar tecken for time-out, efter en minut skall spelarna vara redo att ateruppta spelet igen. Detta innebar att klockan stannar, sa att coacherna kan diskutera taktik med sina spelare. I FIBA kan man enbart fa time-out efter avblasning eller efter ett spelmal mot sig. I NBA, NCAA och NFHS (och eventuellt flera forbund) kan man fa time-out under spelet. Da kallas time-outen antingen av spelare pa plan eller av coachen. Man kan enbart fa en time-out om man har bollkontroll. I NBA tillats 4 st 1-minuts och tva 20-sekunders time-outer per match. Samma sak galler i college, dock har man 30 istallet for 20-sekunders time-outer. Om en match slutar lika blir det forlangning. Forlangningar fortsatter i 5-minutersperioder anda tills nagot av lagen vinner. En match (undantaget minibasket ) kan aldrig sluta oavgjort.

Foul [ redigera | redigera wikitext ]

Felaktig kroppskontakt och osportsligt upptradande bestraffas genom foul. Vid max antal fouls (fem for vanliga 'personal fouls', utom i NBA (sex eftersom speltiden ar langre)) far spelaren inte spela mer i matchen och ersatts med en annan spelare i laget. Felaktig kroppskontakt innebar antingen att armarna anvants for att stoppa motstandaren eller att spelaren anvant kroppen pa fel satt. Forsvar med kroppen ar korrekt sa lange vissa regler efterfoljs. Dessa regler ar komplicerade men kan enkelt beskrivas med att varje spelare har ratt till sitt omrade och sist dit far foul vid en kollision. Las mer: Cylinderprincipen

Basket har aven mycket stranga uppforanderegler. Om en coach eller spelare pa nagot satt uppfor sig illa straffas han/hon med en teknisk foul . Dessa regler tillampas hart. Proffsligorna har, efter ett antal incidenter med spelare som misskott sig, infort mycket stranga straff vid brak och liknande.

Lagfoul [ redigera | redigera wikitext ]

Om ett lag under en period fatt fem foul, far motstandaren automatiskt tva straffkast, aven om foulen inte skett under en skottrorelse. Det kallas att fa lag-foul. Nar ett lag har lagfoul blir alla defensiva fouls automatiskt tva straffkast for motstandarlaget. I NCAA galler att vid fem lagfouls far motstandaren ett straffkast efter en defensiv foul mot sig. Forr fanns en regel som sade att vid atta lagfoul i en period far man skjuta sa kallat 1och1-straffkast. Da far man ett straffkast, om man satter det kastet far man skjuta ytterligare ett kast. Missar man fortgar spelet som vanligt. Denna regel har tagits bort av FIBA.

Domare [ redigera | redigera wikitext ]

Basket doms oftast av tre basketdomare (tva pa ungdomsniva och lagre divisioner). Planen indelas i olika zoner och domarna har ansvar for att blasa vid fouls och overtradelser i sin zon. I motsats till manga andra sporter finns inte nagon skillnad pa forste- och andredomare, utan bada domarna har samma ansvar. Reglerna anger tydligt att domarna, aven om den ena ar forstedomare, inte far andra varandras beslut. En helt nyutbildad domares beslut vager alltsa lika tungt som en domare som har domt en OS -final. Basketen har aven mycket speciella domartecken, men vissa delas med till exempel handboll . Eftersom spelet gar snabbt har tecken utvecklats for att anvandas sa att alla pa brakdelen av en sekund vet vad som hant och inte ska missuppfattas. Detaljerade beskrivningar kan fas fran lokala basketforeningar och nationella basketforbund. Forutom domarna finns ett sekretariat dar matchprotokoll och tidtagning skots. Sekretariatet gor inga egna bedomningar, med ett enda undantag; 24-sekunderstidtagaren fattar egna beslut om nar nytt anfall skall anses vara paborjat (om inte domaren sarskilt indikerar detta).

Domartecken [ redigera | redigera wikitext ]

Basketens tecken ar utvecklade for att alla snabbt ska uppfatta vad domaren blaser for. Dessa komponenter ingar:

1. Vad ar det, foul eller overtradelse?
2. At vilket hall kommer bollen spelas vid inkast, eller blir det straffkast?
3. Ev. foulrapportering till sekretariatet
4. Ateruppta spel med inkast eller straffkast

Domare kan blasa for tva saker, fouls eller overtradelser. Vid en overtradelse har ett fel begatts och bollen kommer ges till det icke felande laget vid narmaste linje. Vid overtradelse visar domaren en hand rakt upp med oppen hand. Exempel pa overtradelser ar: stegfel, boll over sidan, tre-sekunders och 24-sekundersreglerna .

Vid en foul har en spelare begatt ett regelbrott som innefattar kontakt (undantag teknisk foul) en spelare far enligt FIBA:s regler bega max fem fouls (enligt NBA-regler 6 fouls) och dessa raknas av sekretariatet. Vid en foul blaser domaren med en knuten nave rakt upp, sedan anvander han eller hon antingen den andra handen for att peka ut spelaren som begatt foul (om det ar en defensiv foul) eller sa "slar" domaren rakt ut med naven for att visa att det har begatts en offensiv foul . Vid en defensiv foul behaller det anfallande laget bollen, efter en offensiv foul aterupptas alltid spelet med ett inkast for det forsvarande laget. Exempel pa fouls ar: Otillaten anvandning av hand, slag, "charging" (med eller utan boll) eller blockeringsfoul (offensivt eller defensivt, kallas aven rorlig Screen ). Se vidare: NBA:s Domartecken .

Utrustning [ redigera | redigera wikitext ]

Basket spelas med en boll gjord av gummi, syntet-/kompositlader eller lader och med omkretsen 725?780 mm beroende pa om det ar herrar/damer som spelar och/eller vilket internationellt forbund som bestammer reglerna. Bollen har oftast atta paneler och bra grepp for att kunna dribbla fort med och for att kunna andra riktningen ofta.

Traditionellt linne, numera ar det snarare en armlos troja som anvands av spelarna. Langa shorts liksom i andra sporter, tidigare anvandes betydligt kortare byxor aven inom basketen. Inom bland annat den amerikanska proffsligan NBA har manga spelare en rad tillagg: pannband, langarmad troja, svettband och sa vidare anvands flitigt. Spelarna skall ha sitt nummer val synligt pa rygg och brost. Olika nummer anvands pa olika platser och i olika ligor:

FIBA (Europeiska ligan, OS, Internationella turneringar, FIBA-tavlingar): nr 4-15 (inte 1-3 pa grund av att dessa finns som poang). I Sverige ar i nulaget nummer 4-19 tillatet.

Highschool och College ( NFHS respektive NCAA ): 00 eller 0 (inte bagge tva samtidigt i ett lag) 1-5, 10-15,20-25,30-35,40-45, 50-55

NBA: Alla nummer fran 00-99 tillatna

Nar domaren ska ange nummer efter till exempel en foul anvander denne i Europa ett system dar domaren for nummer 4-10 visar 4-10 fingrar, for nummer 11-15 visar en knuten nave plus finger/fingrar pa andra handen. Till exempel nr 12 visas genom att domaren visar en knuten nave och tva fingrar med den andra handen.

Domare visar alltid vissa fingrar for olika nummer: 1. pekfinger 2. pek- och langfinger (V-tecken) 3. tumme, pek- och langfinger 4. Alla fingrar utom tummen 5. Alla fingrar

Att domaren gor pa detta satt beror pa att spelare och askadare aven pa relativt langt avstand ska kunna se vilket nummer domaren visar. Tidigare har domarna bland annat anvant lang-, ring- och lillfinger for att visa tre, detta andrades dock officiellt. Det finns dock fortfarande domare som anvander det gamla tecknet av olika skal. I USA anvander domarna ett annat system dar de helt enkelt later ena handen representera tiotal och den andra ental. Vid till exempel 23 visar domaren da tva pa ena handen och tre pa den andra.

Basket i varlden [ redigera | redigera wikitext ]

I varlden antas basket, med sina ca 400 miljoner utovare, komma pa tredje plats efter fotboll och volleyboll , visserligen svarbedomt. ^{[ 16 ]} I Europa, Sydamerika och Afrika tros basket vara storst efter fotboll. I USA ar basket en av de mest utovade och beskadade sporterna, tillsammans med amerikansk fotboll , softboll och baseboll . Basket introduceras vanligen i skolan, redan i de lagre arskurserna, om idrottsundervisning forekommer.

Nordamerika [ redigera | redigera wikitext ]

Baskets storsta och mest stjarnspackade liga ar amerikanska National Basketball Association , NBA, dar 29 klubbar fran USA och en fran Kanada ar medlemmar. Det amerikanska proffslivet gor att internationella turneringar allt som oftast far en underordnad roll gentemot proffsligan. Det ar sallan som de amerikanska landslag som deltar i VM i basket far med de storsta stjarnorna. Det ronte stor uppmarksamhet nar de amerikanska NBA-stjarnorna slot upp vid Barcelona-OS 1992 och USA fick namnet Dream Team da det amerikanska landslaget latt kunde ta hem turneringen.

De amerikanska NBA-proffsens franvaro till trots sa haller de internationella turneringarna hog klass, inte minst da andra lander an USA idag utvecklats starkt inom basketen. Detta syntes inte minst vid VM 2002 da Jugoslavien och Argentina gjorde upp i finalen medan USA fick noja sig med en femteplats. VM och EM arrangeras av FIBA .

Europa [ redigera | redigera wikitext ]

Europas narmaste stormakt inom basket ar Litauen (rankade 5:a i varlden juli 2011) som de senaste aren klivit fram som en av varldens starkaste basketnationer. Litauens landslag pressade USA i semifinalen i de olympiska spelen 2000 och vann EM i basket i Sverige 2003. Litauen tog aven VM-brons 2010. I Litauen finns ett brinnande intresse for sporten och basket spelas overallt. I Litauen kallas basket ibland for "Litauens religion" och landets basketspelare ar kanda runt om i varlden. Mindaugas Timinskas , ?ar?nas Jasikevi?ius , Arvydas Sabonis , ?ydr?nas Ilgauskas , Robertas Javtokas och Ram?nas ?i?kauskas anses vara nagra av de framsta basketspelarna inte bara i Litauen utan i hela Europa. Serbien ar ett av manga lander i Medelhavsregionen med en stor basketkultur, vilket aven inkluderar Spanien(VM-guld 2006, rankade 2:a i varlden juli 2011), Italien, Grekland(VM-silver 2006, rankade 4:a i varlden juli 2011) och Turkiet(VM-silver 2010,rankade 2:a i varlden) samt andra lander pa Balkan. Historiskt har Sovjetunionen haft en dominerade roll. Den spanska och den grekiska ligan raknas som de basta i Europa. Euroleague ar basketens motsvarighet till fotbollens UEFA Champions League . I Norge finns sedan 2000 den professionella ligan BLNO .

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Tavlingarna organiseras av Svenska Basketbollforbundet .

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Basketen kom till Sverige under slutet av 1890-talet, da gymnastiklararinnan Tekla Swedlund tog med sig spelet hem till Gavle efter en vistelse i USA. Tekla skrev i april 1898: "Jag larde mig den amerikanska leken Basket Ball - Jag onskar att de av er som har skolor ville infora leken. Jag har infort den i Gefle och den har mottagits med stormande bifall av bade flickor och gossar, kvinnor och man. Vi leka basketball varje gang pa Kvinnliga gymnastiska foreningen: Laderboll, tva hoga trastolpar med en korg stadigt fast i toppen pa stolpen. Leken sysselsatter sa manga. Sander garna en utforlig beskrivning av den amerikanska boken Basket Ball. ? Tycker jag gjorde ett gott kap for svenska ungdomen, nar jag larde den." ^{[ 17 ] [ 18 ]}

Under andra varldskriget fick sporten ett uppsving genom flyktingar fran Lettland som 1945 startade Sveriges forsta basketklubb JKS som betyder KFUM pa Lettiska. Svenska Basketbollforbundet startades som en sektion i Svenska Handbollsforbundet 1948 och blev ett eget forbund 1952. Det baltiska inflytandet visar sig bland annat med SK Rigas SM-guld under 1950-talet. Under 1970-talet blev det istallet en stark amerikansk pragel over basketen med manga amerikanska stjarnor som lyfte elitlagen. 1970-talets storlag var Alvik fran Stockholm . Den amerikanska prageln ar fortfarande pataglig i den Svenska basketligan dar i dag aven amerikanska coacher ar vanligt. Dessutom ar manga av begreppen pa engelska. Basket far allt storre spridning bland unga i Sverige och kan nu vara Sveriges nast storsta ungdomssport, efter fotboll , i konkurrens med innebandy och handboll . 2003 spelades EM i basket i Sverige. Den 25 juni 2009, blev Jonas Jerebko forsta svensk nagonsin att "draftas" av ett NBA-lag, Detroit Pistons.

Svenska mastare [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 2014 vann Northland (Lulea) SM-guld. Ar 2012 vann Norrkoping Dolphins basketligan. Sundsvall Dragons blev svenska mastare 2011. Norrkoping Dolphins blev svenska mastare 2010 bade i basket och rullstolsbasket for herrar. I Damligan vanns SM-guld 2010 av KFUM 08 Stockholm Human Rights . I ungdomsseriernas SM 2010 vann Sanda Wolves guld i U20 herrar och Sodertalje BBK i U20 damer.

Afrika [ redigera | redigera wikitext ]

Afrika har ett antal spelare som spelat eller spelar i NBA, bland andra nigerianen Hakeem Olajuwon . Vartannat ar halls de afrikanska masterskapen i basket, en tavling som pa senare ar dominerats av Angola .

Liknande sporter och bollspel [ redigera | redigera wikitext ]

• Streetbasket
• Korgboll
• Korfball
• Plintboll

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• 3x3
• Baltic Sea Basketball Cup

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Basket .
  Bilder & media
• Svenska basketforbundets webbplats
• FIBA
• Internationella forbundet FIBA:s europeiska webbplats
• Amerikanska NBA:s webbplats
• NBA:s domartecken

v   ?   r Lagsporter 3x3  · Amerikansk fotboll  · Australisk fotboll  · Bandy  · Baseboll  · Basket  · Beachhandboll  · Beachvolleyboll  · Boboll  · Boccia  · Boule  · Bowls  · Brannboll  · Cosom floorhockey  · Cricket  · Curling  · Elefantpolo  · Fistboll  · Floorhockey  · Fotboll  · Futsal  · Gaelisk fotboll  · Handboll  · Hurling  · Hastpolo  · Indoorhockey  · Inlinehockey  · Innebandy  · Inomhusfotboll  · Ishockey  · Isstock  · Kabaddi  · Kanadensisk fotboll  · Kanotpolo  · Kidsvolley  · Korgboll  · Korfball  · Lacrosse  · Landhockey  · Minibasket  · Netball  · Ringette  · Rinkbandy  · Roller derby  · Rugby  · Rugby league  · Rugby union  · Rullskridskohockey  · Sepak takraw  · Shinty  · Sjumannarugby  · Softboll  · Strandfotboll  · Streetbasket  · Streethockey  · Svensk fotboll  · Undervattenshockey  · Undervattensrugby  · Utomhushandboll  · Vattenpolo  · Volley 2000  · Volleyboll

Auktoritetsdata ? LCCN : sh85012111 ? GND : 4004646-1 ? BNF : cb119402843 (data) ? NDL : 00560546 ? NKC : ph114127