Ishockey

En match mellan Atlanta Thrashers och Florida Panthers i National Hockey League (NHL) 2005.
Hogsta forbund	IIHF
Smeknamn	Hockey
Forst utovad	Victoria Skating Rink , Montreal ( Quebec , Kanada ), den 3 mars 1875; forsta organiserade inomhusspelet.
Registrerade spelare	1 807 937 (2015) [ 1 ]
Klubbar	Ja
Egenskaper
Kontaktsport	Kollision
Lagmedlemmar	Fem utespelare och en malvakt
Konsmixad	Ja, separata tavlingar
Kategorisering	Bollsport Lagsport Vintersport
Utrustning	Skridskor , puck , klubba , hjalm m. fl. skydd
Spelplats	Ishall
OS	1920 , 1924 , 1928 , 1932 , 1936 , 1948 , 1952 , 1956 , 1960 , 1964 , 1968 , 1972 , 1976 , 1980 , 1984 , 1988 , 1992 , 1994 , 1998 , 2002 , 2006 , 2010 , 2014 , 2018 , 2022

Ishockey , ibland bara kallad hockey , ar en lagsport som spelas pa is . I manga lander ar det i huvudsak eller uteslutande fraga om inomhusspel pa isrink ? medan det i Indien ^{[ 2 ]} , Kirgizistan ^{[ 3 ]} , Mongoliet ^{[ 4 ]} , Nordkorea ^{[ 5 ]} och Nordmakedonien ^{[ 6 ]} overvagande anvands utomhusbanor. (I Pakistan, som inte ar medlem av IIHF, spelades i december 2018 den forsta matchen, vilket skedde utomhus. ^{[ 7 ]} ) Under anvandning av skridskor och klubba av tra, latt kompositmaterial, glasfiber eller aluminium skall en puck (vulkaniserad gummitrissa) placeras i motstandarnas malbur. Ishockey kallas ofta bara hockey , vilket dock ibland kan forvaxlas med den andra hockeysporten som i Sverige ar benamnd landhockey . Ishockey tillhor ocksa kategorin bollsport ^{[ 8 ]} , och likt manga andra lagsporter gar spelet ut pa att gora flest mal. I regel spelas varje professionell ishockeymatch i 60 effektiva spelminuter, uppdelat i tre perioder.

Den moderna ishockeyn anses ha uppkommit i slutet pa 1800-talet, och har sedermera fatt en varldstackande roll (mest populart i norra och centrala Europa , Nordamerika och norra/nordvastra Asien , dar vissa lander har ishockey som nationalsport ) med bland annat arliga internationella masterskap och har alltid ingatt i Vinter-OS . Den nordamerikanska klubblagsligan NHL rankas som varldens hogsta, dit manga landers framsta ishockeyspelare varvas. Sveriges hogsta ar SHL (tidigare benamnd Elitserien), vilken ar 2016 rankades som trea i varlden. ^{[ 9 ]}

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Ursprunget till sporten ar omtvistat men ishockeyn ar troligen influerad av flera sporter och aktiviteter anpassade till vinterklimat. Det finns tecken som tyder pa att det forekom en sport liknande ishockey i Nederlanderna under 1500-talet. Det sags aven att franska faraherdar vande sina herdestavar och spelade med improviserad boll. Dock anses den moderna formen av ishockey harstamma fran slutet pa 1800-talet da engelska soldater i Kanada med influenser fran urinvanarnas sporter anpassade landhockeyn till vinterklimatet dar, och den forsta lokala matchen spelades 1875 da ocksa ishockey for forsta gangen utovades inomhus. ^{[ 10 ]}

Till Europa kom ishockeyn i borjan pa 1900-talet da ishockey och bandy ibland sags som tva varianter av samma sport. 1908 bildades ett internationellt ishockeyforbund ^{[ 11 ]} , som fran borjan ocksa hanterade bandy. Ishockey fick olympisk status 1920, vilket gjorde att den i storre delen av Europa snart konkurrerade ut bandyn.

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Ishockeyn gjorde (internationell) debut i Sverige genom OS i Antwerpen 1920 , dar ishockey ingick som debuterande gren. I Sverige hade det sedan 1890-talet spelats nagot som kallades "hockey" men som i sjalva verket var bandy (det ryska ordet for bandy ar хоккей с мячом , "chockej s mjatjom", ordagrant "bollhockey"). 1955 passerades just bandyn som svensk publiksport av ishockeyn. ^{[ 12 ]}

Sedan 1970-talet raknas ishockey som en av Sveriges nationalsporter . Fotboll ar annu storst bland nationalsporter; 2008 kom ishockey for herrar pa fjarde plats, medan ishockey for damer kom pa tionde plats. ^{[ 13 ] [ 14 ]}

Ishockeyns regelbocker [ redigera | redigera wikitext ]

Reglerna finns dokumenterade i:

• Svenska Ishockeyforbundets Spelregler for ishockey 2023-2024 ^{[ 15 ]} , anvands inom Sverige.
• Internationella Ishockeyforbundets IIHF Official rulebook 2023/24 ^{[ 16 ]} , anvands vid landskamper.

NHL har en egen regelbok, som skiljer sig nagot fran de ovan namnda. ^{[ 17 ]}

Spelfalt [ redigera | redigera wikitext ]

Spelfaltet inom IIHF ar 60 meter langt och 30 meter brett (rinkarna i NHL ar istallet narmare 61 meter langa och 26 meter breda). Hornen ar avrundade i en radie av 8,5 meter. Runt spelfaltet gar en sarg som ar mellan 110 och 125 cm hog. Sargen langs bada kortsidorna (aven kallat kortsarg, eller " rundel ") ar befast med plexiglas ovanpa. Ovanfor plexiglasrutorna finns skyddsnat som, liksom glaset, ar till for att minimera risken for askadarna vid kortsidorna att bli traffade av puckar fran planen. ^{[ 18 ]}

I langden delas spelfaltet med fem parallella linjer i olika avsnitt. Med tva bla linjer tvars over faltet delas det i tre avsnitt (zoner), sedan 2014 ar de tva ytterzonerna storst (tidigare var samtliga tre av samma storlek). ^{[ 19 ]} Tvars over spelfaltets mitt finns en rod linje och mitt pa den ar spelfaltets centrum, mittpunkten. Runt mittpunkten finns mittcirkeln, som har en radie pa 4,5 meter. ^{[ 18 ]}

Malen har var sin rod mallinje som ar belagen 4 meter fran spelfaltets kortsidor. Mallinjen forlangs pa bagge sidor om malet ut till sargen i vad som kallas Icinglinjen eller den "forlangda mallinjen". Till skillnad fran flera andra lagsporter anvands spelfaltet bakom malen som en del av spelplanen. Arean precis bakom malet i form av ett likbent parallelltrapets kallas for "restriktionsomrade". Inom detta omrade far malvakten hantera pucken och spela den vidare. Skulle malvakten ta kontroll over en puck bakom icinglinjen men utanfor restriktionsomradet renderar det i en utvisning pa 2 minuter. ^{[ 20 ] [ 18 ]}

I narheten av varje mal finns tva cirklar som, liksom mittcirkeln, ar 9 meter i diameter och anvands for tekningar efter spelstopp. ^{[ 18 ]}

Malburarna ar 122 centimeter hoga och 183 centimeter breda (insidan av ramen). Framfor varje malbur och mallinje finns ett markerat malomrade i bla farg ? en area som bestar av en kombination av en rektangel och en del av en cirkel ? med en bredd av 253 cm (inklusive linjernas bredd). ^{[ 18 ]}

Framfor sekretariatet finns domaromradet, en halvcirkel med 6 meters diameter. En spelare far inte vistas dar medan domarna for en diskussion eller ska rapportera nagot, det renderar i sa fall i 2 minuters utvisning. ^{[ 18 ]}

Klimat i ishallar och arenor [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven: Ishall och Arena

For att isen skall vara hallbar, och dessutom som bast anpassa glidet till bade puck och skridskor, bor temperaturen i ishallar och arenor vara konstant mellan +8 och +10 ° C (aldrig varmare an sa, men enstaka grader lagre brukar ga) vilket regleras med hjalp av bade kylanlaggning och overskottsvarme. ^{[ 21 ]} Det blir aven allt vanligare numera att avfuktning installeras i ishallar/arenor, vilket ger en torr och halsosam luft fri fran exempelvis kondens och mogel . ^{[ 22 ]}

Matchtid [ redigera | redigera wikitext ]

En ishockeymatch spelas normalt i 60 minuter uppdelat pa tre perioder om 20 minuter. I ishockey tillampas effektiv matchtid , vilket innebar att matchklockan stoppas vid varje spelstopp, sa tiden mellan matchens borjan och slut ar betydligt langre ? till skillnad mot exempelvis fotboll eller bandy dar 90 (tva ganger 45) minuter spelas utan att klockan stannar for spelstopp.

Matchklockan har i diverse nationer och turneringar raknat antingen upp eller ned; i Nordamerika har tiden alltid raknats ned (20:00?0:00), medan det for exempelvis svensk del har varit klassiskt med uppat (0:00?20:00) ? men infor sasongen 2016/2017 kom en nedraknande matchklocka att aterinforas i SHL (for forsta gangen sedan 2003). ^{[ 23 ]}

Periodpauser och reklamavbrott [ redigera | redigera wikitext ]

Mellan varje period halls en 18 minuter lang paus ? framst for att isen skall spolas, med en ismaskin . Vardera lag, bade spelare och ledare, far under tiden vara i sitt omkladningsrum och vila ? samt har tillfalle att fora taktikprat. Aven domarna har ett eget vilrum. Efter pauserna skall sidbyte ske. I forsta och tredje perioden (och en eventuell kort forlangning) har lagen den planhalva med forsvarszonen narmast de egna spelarbasen. Vid korta forlangningar (5/10 minuter) gors ingen spolning av isen mellan tredje perioden och overtidsspelet, och darmed ingen paus.

I landskampsturneringar och vissa ligor sker tre korta (vanligen omkring en minut, i NHL tva minuter) reklamavbrott per period (vid forsta avblasning efter 6, 10 och 14 spelade minuter) ? sa kallade powerbreak eller commercial break ? i avtal med de kommersiella TV-kanalerna. I Elitserien/SHL infordes reklamavbrott sasongen 2010/2011 och i Hockeyallsvenskan fran 2011/2012, dock endast ett avbrott per period (vid forsta avblasning efter 10 spelade minuter/period). Reklamavbrott far dock inte ske vid avblasning for mal eller icing . Under sadant avbrott passar funktionarer pa att skyffla bort sno fran isen, medan spelarna far fordelen att vila sig litet och lagen kan dessutom utnyttja avbrottet som en extra time out .

Time out [ redigera | redigera wikitext ]

I varje match har de tva lagen varsin 30 sekunder langa time out att utnyttja vid behov, nar som helst under matchen i ett spelstopp (sedan 2019 dock ej tillatet pa svensk elitniva for ett lag som slagit icing), for att kunna samla truppen om lagets spel inte alls fungerar planenligt ? annars vanligast for ett lag i malmassigt underlage vid slutet av matchen som gar igenom hur laget ska forsoka kvittera (och om/nar dess malvakt skall plockas ut i utbyte mot en extra utespelare). Vid en tidig time out i matchen ar det vanligt ar att coacherna andrar i laguppstallningen, genom att vissa spelare far byta femma, och eventuellt byter malvakt.

Overtidsspel [ redigera | redigera wikitext ]

Vid oavgjort resultat efter ordinarie speltid (60 spelminuter) blir det vanligtvis forlangning /overtid (aven kallat Sudden death respektive Overtime , forkortat SD respektive OT ). Reglerna for forlangning och eventuella pafoljande straffslag varierar fran land till land, och mellan turneringar.

Under seriespelet i bade SHL och Hockeyallsvenskan pagar forlangningarna i max fem spelminuter. Detta spelas fyra mot fyra utespelare (men vid nyar 2014/2015 infordes spel tre mot tre i SHL), och vid fortsatt oavgjort foljer avgorande i strafflaggning (galler bade Allsvenskan och SHL fran sasongen 2010/2011, tidigare enbart Allsvenskan).

I SHL:s slutspel pagar forlangningarna (i 20-minutersperioder) i obegransad speltid tills ett avgorande malskytte sker (mellan varje overtidsperiod ar det normalt 15 eller 18 minuters periodpaus), och spelas fem mot fem utespelare. Den langsta slutspelsmatch som spelats var den forsta matchen i semifinalserien mellan Farjestads BK och Leksands IF sasongen 1996/1997 . Forst efter 19:16 i tredje forlangningsperioden avgjorde Andreas Karlsson for Leksand. ^{[ 24 ]}

For slutspelsmatcher i exempelvis Ishockey-VM , Junior-VM och OS far forlangning paga i max 10 (i final 20) spelminuter. Ar det fortsatt oavgjort darefter blir det ocksa har strafflaggning.

Lag, spelare och utrustning [ redigera | redigera wikitext ]

Ett lag har, under match, max 22 spelare ? 20 utespelare och tva malvakter. (En fullstandig klubblagstrupp brukar normalt inkludera mellan 25 och 30 spelare, och i landslagstrupper vid storre varldsmasterskap tillats hogst 25 spelare, totalt.) Under spelet far maximalt sex spelare fran varje lag vara pa isen; vanligtvis ar det fem utespelare och en malvakt. Under sarskilda situationer kan malvakten ersattas med en utespelare, exempelvis vid underlage i slutet av matchen eller vid avvaktande utvisning.

Spelarbyte ar tillatet bade vid spelstopp (forutom hos det lag som just slagit icing ) och under pagaende spel. Vanligtvis byts en utespelare efter 45 till 120 sekunder. Hemmalag har ratt att placera sin uppstallning efter bortalaget vid nedslapp eller avblasning (for att fa fordelen att se vilka spelare laget ska stalla upp med sa de kan valja matchningen av motstandarnas uppstallning).

I varje lag utses en lagkapten, och tva assisterande kaptener. Forsta assisterande blir lagkapten om den ursprungliga lagkaptenen inte narvarar pa planen (pa grund av matchstraff, skada, etcetera), och den andra nar forsta assisterande ej narvarar, och sa vidare. De bar ett "C" (Captain) eller "K" respektive ett "A" (Alternate) eller "R" synligt pa brostet. Lagkaptenen ar den enda spelaren som har ratt till diskussion med matchens huvuddomare om domslut; ovriga spelare daremot riskerar ett personligt utvisningsstraff som foljd.

Varje spelare har skyddsbekladnad som bestar av benskydd, byxor, suspensoar , axelskydd, armbagsskydd, handskar och hjalm samt skydd for hals, struphuvud, mun och tander. Malvakter har dessutom en sarskild utrustning som bestar av "ansiktsmask" (tidigare hjalm) med galler, storre benskydd, en handske med forstarkning for den hand som haller klubban (darav namnet "klubbhandske", ibland aven kallad "stot") och en "plockhandske" for att plocka (fanga pucken i luften) eller blockera (lagga handsken over pucken sa den skyddas). Vidare har alla spelare skridskor och klubba; malvaktsklubban ar breddad nagra decimeter upp over skaftet samt nertill bredare och dar aven langre an utespelarnas.

Spelartyper, roller och uppgifter [ redigera | redigera wikitext ]

Som i manga andra lagsporter delas spelarna in i roller/positioner, och darefter uppgifter for var och en spelartyp, for att ett lag ska vara organiserat och samarbeta.

De fem utespelarna pa planen ar vanligtvis tva backar, tva forwardar samt en center. Det har dock i Sverige under nagra decennier varierat framst mellan positionerna 2-2-1, 2-1-2 och 1-3-1. ^{[ 25 ]} Tillsammans bildar de en sa kallad femma, och varje lag har max fyra femmor pa laguppstallningen. De spelare som ar med i "forstafemman" (den framsta) ar de som presenteras infor publiken fore matchstart, i en sa kallad Lineup (eller Starting Lineup ).

Nar laget skall vara extra offensivt, till exempel om laget ligger under malmassigt nar det borjar narma sig slutet av matchen, kan laget da valja att spela med endast en back per femma (i stallet for tva) ? och istallet satta in en extra forward eller center.

• Back ? I varje femma finns normalt en hogerback och en vansterback. Backarna skall vara placerade langst bak i femman, och framst koncentrera sig pa forsvarsspelet. I forsvarszonen galler huvudsakligen att fa pucken ut ur zonen, eller organisera ett anfall vid atererovrad puck. De defensiva backarna skall ocksa markera varsin motstandarforward, och halla malomradet fritt fran anfallsmotstandare. I anfallszonen star backarna oftast placerade vid blalinjen. Nar de far pucken skall de antingen skjuta pa mal ("backskott"), eller vid behov passa pucken till medspelare, samt hindra motstandarlaget fran att kontra. Det finns aven offensiva backroller, da dessa backar matchas vid spel i numerart overlage (det vill saga da motstandaren har nagon form av utvisning).

• Forward ? I varje femma finns det normalt en hoger - och en vansterforward . Forwardar skall befinna sig langst fram i femman, och for det mesta koncentrera sig pa anfallsspel. Om de tre forwardar som spelar tillsammans i huvudsak har defensiva uppgifter kallas de for en "Checking line". En "ytterforward" i ishockey ar en forward som ar placerad till hoger eller vanster om centern. I anfallszonen skall lagets forwardar placera sig framfor anfallsmalet och antingen skymma sikten for motstandarmalvakten, styra pucken efter backskott, eller ta vara pa eventuella malvakts- eller sargreturer. I forsvarszonen skall forwardar satta press pa motstandarbackarna for att hindra dem fran att skjuta mot mal, eller tacka backskott ? genom att slanga/lagga sig mitt framfor avfyrat backskott, sa pucken istallet traffar forsvarande forward, som darmed hindrar pucken fran att komma mot forsvarande lags mal.

• Center ? Ar en typ av forward men skall, bortsett fran typiska forwardar, vara placerad centralt i femman (och da helst mitt mellan sina forwardar och backar) och har till uppgift att styra sin femmas spel. Normalt finns en center per femma, och bildar tillsammans med sin femmas standardforwardar en sa kallad kedja. I forsvarszonen har centrar i stort sett samma uppgifter som standardforwardar och nar det egna laget vinner pucken i forsvarszonen skall pucken fas ut ur zonen, vidare till nagon (framst centern) som "avlastar" (tar over innehavet av pucken for vidaretransport) langs sargen eller centralt i banan, sa denna kan passera mittzonen och vidare in i anfallzonen. I anfallszonen skall centern, forutom att sjalv ta vara pa malchanser, styra det anfallande lagets passningsspel ? genom att antingen soka passningar till forwardar (som ar placerade i narheten av motstandarmalet), eller spela upp pucken till backarna (som ar placerade vid blalinjen) som darefter kan skjuta mot malkassen. Det ar framst centrar som utfor tekningar .

• Malvakt ? Varje lag har tva malvakter; forsta- och andramalvakten. Forstamalvakten far vid normala spelforhallanden vara ute pa planen hela matchen, medan andramalvakten da far sitta som avbytare. Om forstamalvakten till exempel slappt in for manga mal under pagaende match kan malvakten sjalv, eller annars lagledaren, valja att byta till andramalvakten. Detsamma galler om forstamalvakten blir skadad eller blir utvisad pa matchstraff. Malvakten har som uppgift att hindra pucken fran att hamna i det egna malet ? utrustad med en stor plockhandske, specialformad klubba och betydligt fler kroppsskydd an utespelarnas.

Vissa spelare (sarskilt forwardar) har samtidigt en speciell roll i sitt lag att genom sin egen personlighet exempelvis vara lite temperamentsfull och gruffa, provocera motstandare eller vara den som tar pa sig grovjobbet framfor motstandarmalet for att i huvudsak skymma sikten for motstandarmalvakten. ^{[ 26 ]}

Domare [ redigera | redigera wikitext ]

Till domande av ishockeymatcher finns bade huvuddomare och linjedomare. Samtliga bar svarta byxor, svart hjalm samt en svartvit-randig troja, och huvuddomarna har ett orangefargat band pa sina armar.

I NHL och SHL doms matcherna numera av tva huvuddomare och tva linjedomare. I SHL testades detta (det sa kallade "fyra-domarsystemet") forst i december 2007, och blev sedermera etablerat. ^{[ 27 ]} Langre ner i seriesystemet, bade i Sverige och utomlands, finns enbart en huvuddomare pa isen (tillsammans med linjedomarna).

Maldomare [ redigera | redigera wikitext ]

Nar osakerhet vid malsituation uppstar, som ar tamligen ofta, finns det sa kallade mal-/videodomarsystemet till hjalp i hogre ligor och masterskap som huvudmatchdomaren kontaktar via en slags telefon (med stora horlurar ) eller kommunikationsradio . I kontrollrummet videogranskar maldomarna, pa repriser fran alla kameravinklar fran arenans kameror, huruvida mal skall domas eller ej.

Om det vid malskyttet till exempel varit en spark (otillaten "sparkrorelse"), "hog klubba", offside i malgarden, "handtraff", malvakten fatt otillatna klubbslag mot plock-/blockeringshandsken eller tacklas skall malet domas bort. Ibland kan det vara svart aven for maldomarna att se om pucken overhuvudtaget varit inne i mal ? exempelvis da pucken hamnar precis pa eller vid mallinjen (hela pucken skall vara innanfor mallinjen for tilldomande av mal), eller om pucken hamnar under liggande malvakt eller en liggande spelare, och om inte ens maldomarna kan se pucken skall inget mal tilldomas. Videogranskning kan aven forekomma vid kontroll om pucken hamnat i mal innan slutsignalen ("Hesa Fredrik") ljuder.

Ibland forekommer situationer om spelet ej blases av efter nagot domaren eller spelare misstanker eventuellt mal (exempelvis vid svarsynlig ramtraff eller dylikt), kan domaren valja att for sakerhets skull kontakta videogranskningen, efter narmaste avblasning. Om det skulle visa sig ha varit mal brukar matchklockan fa backas tillbaka till da malet intraffade.

Nar mal tilldoms skall huvuddomaren blasa och peka med sin arm och hand mot mittcirkeln nar han/hon kommer ut fran telefonbaset, och tekning utforas pa mittpunkten. Vid bortdomning visar huvuddomaren en sa kallad Washout ? genom att stracka sina armar rakt at vardera armars sida i brosthojd ? och spelet fortsatts med tekning utefter vilken tillfallighet den avvaktande avblasningen skedde.

Videodomaren kan aven kontaktas om matchklockan strular sa den ej stannar vid avblasning, for att vid ovisshet av matchdomarna kunna backa tillbaks den till ratt tid precis pa sekunden ? eftersom enstaka sekunder i ishockey ofta kan vara matchavgorande.

Situationsrum/"War Room" [ redigera | redigera wikitext ]

I Sverige (SHL och Hockeyallsvenskan) fanns kontrollrum i varje arena, innan det sa kallade "Situationsrummet" infordes i SHL 2014 ^{[ 28 ]} (efter flera ars diskussioner om detta ^{[ 29 ]} ). Detta ar pa sa vis Sveriges svar pa Nordamerikas War Room (gallande NHL och AHL ) som finns i Toronto , dit alla aktuella situationer skickas for granskning.

Vanliga speldetaljer och avblasningsmoment [ redigera | redigera wikitext ]

Foljande sekvenser och avblasningar ar sedvanligt ingaende i ishockey:

• Tekning , alternativt nedslapp ^{[ 30 ]} ? Vid periodstarterna och efter varje spelstopp/avblasning gors en tekning mellan tva spelare i varsitt lag pa en av tekningspunkterna. Efter avblasning har bortalaget fem sekunder pa sig att byta spelare, forutsatt att spelarbyte ar tillatet enligt reglerna. Nar dessa fem sekunder har gatt hojer huvuddomaren sin arm och hemmalaget har da atta sekunder pa sig att fullfolja sitt byte varefter den domare som ska utfora nedslappet blaser i sin pipa och pucken ska normalt slappas inom fem sekunder fran signalen. De tva spelarna som ska utfora tekningen staller sig i riktning mot var och ens offensiva malbur med sin klubba pa isen mot varandra i det vita falt som finns i tekningspunkten (medspelarna placerar sig bredvid och bakom sin tekare). Domaren (huvuddomaren i borjan av period och linjedomare efter ovriga spelstopp) slapper ned pucken och spelarna forsoker spela pucken till sitt lag. Nedslappet ska normalt ske narmast den tekningscirkel/punkt som den senaste passningen slogs, skottet avlossades eller pucken passerade fore avblasningen. Om en av tekarna fore nedslappet ej staller upp ratt, om vederborandes skridskor placeras fel inom tekningspunktens streckade omrade eller nagon av dennes medspelare inte placerar sig ratt blir denna tekare varnad. Om samma lag felar ytterligare en gang i samma tekningstillfalle utdoms ett lagstraff. (Vid alla nedslappstillfallen utom pa mittlinjen har forsvarande tekare alltid foretrade att satta klubbladet i isen forst, och om det blir tvart om byts anfallande tekare ut mot en annan.) Ifall tekaren utfor nagon felaktighet vid sjalva nedslappet (exempelvis sparkar med sig pucken med sina skridskor) till sitt lags fordel skall tekningen goras om, da samma spelare far en andra chans.

• Icing ? Om en spelare skjuter pucken fran egen planhalva och passerar den forlangda mallinjen i anfallszonen stoppas spelet for icing , darefter foljer ett nedslapp (tekning) i felande lags forsvarszon. Vid spel i numerart underlage ( box play ) ar icingregeln helt upphavd. Det finns tre typer av icing; Automatisk icing, touch-icing och hybrid-icing. Automatisk icing innebar att spelet blases av nar pucken passerar den forlangda mallinjen. Touch-icing innebar att spelet blases av nar forsvarande lags spelare ar forst att rora pucken. Hybrid-icing innebar att linjedomaren ska gora en bedomning om forsvarande eller anfallande spelare har storst chans att na pucken nar spelarna, som jagar efter pucken, passerar tekningscirkeln inne i ytterzonen for att sedan blasa av spelet nar spelarna passerar tekningspunkten om den forsvarande spelaren anses ha storst chans att na pucken. Automatisk icing anvands i huvudsak i ungdomshockey och hybrid-icing i seniorishockey. Hybrid-icingen infordes 2014 i bade svensk och internationell ishockey ^{[ 19 ]} for att sanka skaderisken som finns nar spelare kampar om att na pucken vid touch-icing. I NHL och AHL ar den sa kallade touch-icingen mest anvand som tillampats nar pucken slas fran egen forsvarszon, och passerar den forlangda mallinjen i anfallszonen ? och en motstandarspelare maste darefter nudda pucken, annars fortsatt spel om nagon i det egna laget hinner forst att ta pucken. 2007 infordes regeln att det lag som slar icing inte far byta in nya spelare pa planen vid den aktuella icingavblasningen. Vid felaktig icingavblasning skall efterfoljande tekning ske vid mittpunkten. NHL var forst med att infora icingregeln i sig, pa 1930-talet, for att forhindra forsvarande lag fran att sla ifran sig pucken hur som helst (och ungefar samtidigt tillkom ocksa offside -regeln). ^{[ 31 ]}

• Offside ? Vid varje anfall maste pucken vara forst over den bla linjen innan nagon anfallsspelare far aka over blalinjen in i anfallszonen. En spelare anses vara i mittzon sa lange en skridsko ar antingen pa isen eller i luftrummet over isen i mittzon. Nar pucken hamnar utanfor anfallszonen medan anfallsspelare befinner sig innanfor maste samtliga anfallsspelare aka ut ur zonen innan laget kan fora in pucken igen och anfalla pa nytt. En spelare som backar in med pucken och saledes kommer fore pucken in i anfallszon, skall tillatas sa lange spelaren har full kontroll over pucken innan spelaren korsar linjen. Om en forsvarande spelare aker med eller passar pucken in i sin forsvarszon, medan en anfallande spelare befinner sig i offsideposition, skall ingen offside domas. Vid avblasning visar linjedomaren tecknet for offside genom att peka med en arm utover blalinjen. (Tidigare fanns sa kallad Red Line Offside , som innebar att en spelare forbi den roda linjen inte fick ta emot en passning spelad fran den egna forsvarszonen.)

• Offside i malgarden alternativt anfallsspelare i malgarden ? Nar en anfallsspelare kommit inom malgardens yta innan pucken gor det, och stor motstandarmalvakten.

Spelhjalp med handerna [ redigera | redigera wikitext ]

Pucken skall i regel spelas med klubban. Att spela pucken med klubban hogre an axelhojd ar inte tillatet (vid malchans bedoms klubbladet jamfort med malribban). Istallet ar det i manga fall tillatet att stoppa pucken med handen, nar pucken lobbas eller passas hogt, men da maste spelaren i fraga omedelbart slappa ned den precis intill sig ? annars skall domaren blasa av for "felaktig handstoppning" (sedan 2011/2012 ar detta en utvisningsforseelse).

Spelare som befinner sig i sin egen forsvarszon far dock passa pucken till en medspelare med handen. Om detta istallet utfors i mitt- eller anfallszon ska domaren blasa av for sa kallad (otillaten) "handpassning".

Narkampsspel [ redigera | redigera wikitext ]

Det fysiska spelet ? narkampsspelet ? med (tillatna) tacklingar, knuffar, slag och ryck har en mycket viktig del i ishockeyn. Oftast sker narkamperna framfor malkassarna och langs sargen (framst sarghornen) dar spelarna graver och rycker, bade med klubba och skridskor, for att forsoka vinna pucken.

Huvudsyfte med narkampsspel ar att sanka motstandarens teknikverkningsgrad (efter flera tillslag tappar den tacklade spelaren formaga att utfora rorelse lika exakt som vederborande kunde innan), sanka moral och via dessa tva element paverka motstandarens valkvalitet av passningsalternativ och dylikt. ^{[ 32 ]}

Tackling innebar att trycka/knuffa till motstandaren (axel mot axel) mot sargen eller pa oppen is, sa att denna tappar balans och akhastighet. Det ar inte tillatet att tackla eller hindra en motstandare som inte raknas som puckforare, i sa fall skall domaren vanligen visa ut spelaren for "interference".

Det ar ocksa vardefullt att satta in harda tacklingar, vilka gor att motstandaren snabbt blir fysiskt trott (musklerna far mycket stryk i en sadan small), och spelare som blir hart tacklade valjer oftast att aka av planen in i avbytarbaset och aterhamta sig en stund. Tacklingars hardhet/kraft spelar ingen roll, regelmassigt, sa lange tacklingarna utfors axel mot axel. Om spelaren daremot tacklar motstandaren i ryggen, med armbagen eller sa motstandaren far in i sargen med huvudet fore raknas som vardslosa och farliga tacklingar, och kan innebara svara skador pa motstandaren. Om en tacklad spelare skadats kan den ansvariga spelaren for handelsen stangas av, i vissa fall en langre tid.

Skillnaden mellan narkamp och tackling avgors av vinkel i vilken kroppskontakt mellan spelarna har uppkommit. Vinkeln raknas i forhallande till akriktning av spelaren som blir tacklad.

• Narkamp ? Nar anfallet kommer i samma akriktning fran 0 till 90 grader.
• Tackling ? Nar anfallet kommer fran motande riktningen 90 + grader.

Ishockeyns utvisningssystem [ redigera | redigera wikitext ]

Vid utforande av spelforstorande moment enligt ishockeyns regelsystem adrar sig vederborande spelare sa kallade utvisningsstraff. Straffen ar indelade i foljande kategorier och tid som skall avtjanas i sa kallat utvisningsbas.

Mindre straffet	2 min	En spelare som begar en lindrig spelforstorelse.
Lagstraff	2 min	Sitts av nagon i laget som var pa isen vid handelsen. Laget kommer overens om vem. Om forseelsen skedde nar spelet inte pagick kan valfri spelare valjas.
Dubbla mindre straffet	2 + 2 min	Utdoms for vissa valdsammare forseelser som finns specificerade i regelboken.
Osportsligt upptradande † (Misconduct penalty)	10 min	Efter osportsligt upptradande, exempelvis tjafs mot domare. (Detta har huvudsakligen resulterat i personligt utvisningsstraff 10 minuter, men i svensk ishockey infordes 2014 utvisning 2 minuter pa vanligt vis ? med numerart underlage som foljd. [ 19 ] )
Matchstraff † (Game Misconduct penalty)	20 min	Efter vardslost spel.
Storre straff	5 min	Efter mycket vardslost spel. Automatiskt matchstraff (20 minuter, personligt) tillkommer vid forseelser som leder till 5 minuter utvisning. (Betecknas 5+20 min, och resulterar da i 5 minuters spel i numerart underlage.)
(Match)avstangning (Match Penalty)	5 min + avstangning under ett visst antal matcher	Efter mycket farligt och/eller vardslost spel, som orsakat storre skada pa motstandarspelare. I Sverige granskas situationerna av Svenska Ishockeyforbundets Disciplinnamnd, som beslutar for hur langt straff (och eventuell skadestandssumma ) vederborande doms. [ 33 ]
† Personligt straff, laget i fraga drabbas da inte av spel i numerart underlage.

Forseelser som leder till utvisningsstraff [ redigera | redigera wikitext ]

Detta ar en lista over forseelser som enligt ishockeyns regelverk skall resultera i utvisningsstraff: ^{[ 34 ]}

• Abuse of officials and unsportsmanlike conduct by team official ? Att en ledare beter sig olampligt och storande for spelet.
• Boarding ? Att vardslost tackla en motstandarspelare vid sargen eller sa att vederborande hamnar i sargen for hart.
• Broken Stick ? Att spela med trasig klubba.
• Butt-ending ? Att sla eller forsoka sla en motspelare med ovre delen av klubbskaftet.
• Charging ? Att utfora en hard och vardslos tackling, efter att exempelvis ha "laddat" med att ta for manga skridskoskar.
• Checking from behind ? Att tackla en motspelare i ryggen eller nagon annanstans pa dennas baksida av kroppen.
• Checking to the head or neck area (Huvudtackling) ? Att tackla mot huvudet, halsen eller nacken pa en motstandarspelare, eller orsaka att vederborandes huvud trycks mot skyddsglaset pa sargen. (Huvudtacklingar ar kanda att orsaka hjarnskakning hos den tacklade spelaren.)
• Clipping ? Att tackla en motspelare mot, eller under, knahojd.
• Cross-checking ? Att tackla eller hart knuffa en motspelare med klubbskaftet.
• Delaying the game (Fordrojelse av spel) ? Att avsiktligt fordroja spelet ? till exempel att avsiktligt flytta malburen, skjuta eller kasta pucken over sargen fran egen zon (se Puck-out ). Kan som lagstraff aven utdelas vid felaktiga byten.
• Diving (Filmning) ? Att slanga eller "lagga" sig nar en motspelare ar nara, eller vidror, for att forsoka lura domaren att doma utvisning for motstandaren.
• Elbowing (Armbagstackling) ? Att tackla en motspelare med sitt armbagsskydd.
• Excessive roughness ? Att spela overdrivet hart.
• Face off ? En nyutbytt tekare som vid samma tekning/nedslapp utfor felaktig tekning. ^{[ 35 ]}
• Falling on the puck by players ? Att en spelare medvetet lagger sig pa pucken.
• Fighting ? Att utfora slagsmal med handskarna pa (2+2 minuter) eller med handskar kastade (5+20 minuter). (I exempelvis Sverige ger detta automatiskt matchstraff, medan det i Nordamerika vanligen endast blir femminutersutvisningar.)
• Handling the puck with the hands (Felaktig handstoppning) ? Att ta fast pucken med handerna. (Infordes som utvisningsforseelse 2011. Fore detta skedde enbart avblasning med tekning flyttad till narmast bakre tekningscirkel.)
• Head-butting ? Att skalla eller forsok till att skalle en motspelare.
• High sticking (Hog klubba) ? Att orsaka att klubbladet traffar en motstandares ansikte.
• Holding (Fasthallning) ? Att halla fast en motspelare.
• Holding the stick (Fasthallning av klubba) ? Att halla fast en motspelares klubba.
• Hooking (Hakning) ? Att haka en motspelare med klubban.
• Interference ? Att tackla eller osjyst hindra motspelare som inte har pucken. Under denna kategori faller aven att sla klubban ur handerna pa en motspelare eller att hindra en motspelare som tappat sin klubba, fran att plocka upp den.
• Interference with spectators ? Att som spelare braka med nagon i publiken.
• Illegal or dangerous equipment ? Att ha, och/eller spela med, felaktig eller farlig utrustning. (Denna regel stoppar aven en utespelare fran att anvanda malvaktens klubba, men en malvakt tillats anvanda en utespelares. Om en spelares klubba gar av maste han/hon dumpa den pa isen omgaende, och far exempelvis inte dumpa den over sargen, och linjeman tar reda pa trasorna vid nastkommande avblasning. Om en spelare tappar sin hjalm maste han/hon direkt aka till sitt spelarbas.)
• Kicking ? Att sparka eller forsoka sparka en motspelare.
• Kneeing (Knatackling) ? Att tackla en motspelare med knat. (Detta kan ofta orsaka kna- och korsbandsskada hos den tacklade spelaren.)
• Late hit ? Att tackla en motspelare som slappt kontrollen over pucken.
• Players leaving the penalty or players bench ? Att spelaren hoppar in pa isen nar spelaren inte ar tillaten att gora det.
• Players leaving the benches during an alterication ? Att spelaren lamnar banken och hoppar in pa isen da ett slagsmal eller brak pagar.
• Puck-out (Puck over sarg) ? Att skjuta eller lyfta ut pucken fran rinken, utan att pucken nuddar en annan spelare eller klubba. (Denna regel galler numera endast i forsvarszon. Vid sjalva regelns forsta inforande, 2006, gallde detta over hela planen.) Pucken maste dock komma over plexiglaset, och/eller upp pa laktaren. Regeln galler ej om pucken hamnar i spelarbasen. Forseelsen klassas annars till " Delaying the game ".
• Roughing ? Att utfora mindre slagsmal/gruff med handskarna pa. (2 minuter)
• Slashing ? Att spelaren, med sin klubba, slar en motspelare eller slar sonder motstandarens klubba.
• Slew Footing ? Att med skridskorna falla/sparka undan benen pa en motspelare, bakifran. (Inford 2014, som resulterar i matchstraff.)
• Spearing ? Att sla eller forsoka sla en motspelare med klubbladet, med en typisk spjutrorelse.
• Throwing equipment ? Att kasta klubban eller annat foremal pa isen.
• Too many players on the ice (For manga spelare pa isen) ? Att ett lag har for manga spelare pa isen an det tillatna. (Kan ofta handa genom att ett lag eller en spelare missbedomer eller gor felrakningar vid spelarbyten. Rubriceringen blir "lagstraff".)
• Tripping (Fallning) ? Att, med klubban, falla en motstandarspelare genom slag eller hakning, pa vederborandes skridsko.
• Unsportsmanlike conduct (Osportsligt upptradande) ? Att exempelvis gnalla hart pa domare, nagon annan pa eller vid sidan av isen, eller bete sig olampligt pa annat vis.

• Women Bodychecking ? Att tackla en motstandarspelare i ishockey for damer.

Powerplay (PP), Boxplay (BP) samt ovriga foljder av utvisning [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartiklar: Powerplay och Boxplay

Om spelaren begar en spelforstorande forseelse blir vederborande utvisad, far da kliva av planen och satta sig i utvisningsbaset. Baset ar placerat vid planens mitt bakom sargen och plexiglas, mitt emot spelarbasen (pa andra sidan planen). Lagen har ocksa varsitt utvisningbas. Utvsisningsbasen finns normalt bredvid rinkarnas sekretariat/ speakerbas , placerade pa var sin sida om detta. Dessa punkter beskriver utvisningarnas foljder: ^{[ 36 ]}

• Det vanligaste utvisningsstraffet ar tva minuter, nar det utfors lindriga spelforstorelser ? exempelvis "hooking", "interference", "cross-checking", "holding", "puck-out" eller "tripping". Nar en spelare for det ena laget sitter utvisad tva minuter far det laget spela av den tiden i sa kallat Boxplay (numerart underlage, spel fyra mot fem). Motstandarlaget far darmed spela i dess motsats, sa kallat Powerplay (numerart overlage). Om laget i Powerplay lyckas gora mal under denna tid havs utvisningstiden i samma moment som malet tillkommer, spelaren far komma ut och delta i spel igen, och laget i Boxplay blir ater fulltaligt pa isen (darmed ater spel fem mot fem). Emellanat hander att ett och samma lag far tva spelare utvisade (dock sallan samtidigt, normalt ar att en spelare blir utvisad och under foljande spel drar en till lagkamrat pa sig en utvisning) ? som darmed foljs av spel tre mot fem. Om laget i Powerplay gor mal under den tiden far forst endast den ena (forsta) utvisade spelaren komma ut i spel igen, medan den andra far sitta kvar sin utvisningtid. Da pagar fortfarande Power-/Boxplay, men i spel fem mot fyra. I vissa fall uppstar tillfallen med spel fyra mot tre, och sa vidare. Minimumgransen antal spelare pa planen for vardera lag ar tre utespelare plus malvakten. Ibland hander det aven att ett lag far ytterligare en spelare utvisad, trots spel tre mot fem, men i dessa lagen borjar inte utvisningstiden raknas ner for vederborande forran den forsta utvisade spelaren kommer ut igen ? darmed tvingas den tredje utvisade spelaren sitta i baset nagot forlangt, och spelet tre mot fem fortgar tills den andra utvisade spelaren kommer ut (eller malskytte).

• Andra vanliga utvisnings- och spelsystem ar nar det blir utvisningar samtidigt for spelare fran vardera lag, som foljs av spel fyra mot fyra. Om spelarna dock aker ut for exempelvis "roughing" kvittas utvisningarna, och lagen blir kvar i det grundliga spelet ? det vill saga fem mot fem (och spelarna far komma in pa planen igen vid forsta avblasning efter att utvisningstiden gatt ut).

• Om spelare begar lite grovre forseelser, som exempelvis "high-sticking" (ifall motstandarspelaren da slas blodig), eller begar dubbla tvaminuters-forseelser utvisas den skyldige 2+2 minuter vilket foljs av spel i Power-/Boxplay i totalt fyra minuter. Blir det mal for laget i Powerplay, inom de forsta tva minuterna, flyttas den aterstaende tiden ned till endast tva minuter ? och spelas darefter som vanlig utvisning, max tva minuter.

• Utvisningstid kan aven delas ut i 2+10 minuter ? vilket sker om spelare begar en enkel forseelse (vard tva minuter) men utover det till exempel utfor nagon form av sa kallat osportsligt upptradande. Den skyldige far da sitta utvisad totalt 12 minuter; tva for sjalva utvisningen (vilket sitts av en annan, valfri, medspelare) och darefter 10 for sin sa kallade Misconduct (vilket bara ar ett personligt straff, som inte drabbar sitt lag med farre spelare pa isen). Efterfoljande spel blir ett vanligt Power-/Boxplay i max tva minuter.

• Vissa forseelser kan dessvarre orsaka svara skador pa motspelaren ? framfor allt genom harda otillatna tacklingar ^{[ 37 ]} eller i ovrigt vardslost och farligt spel ? exempelvis forseeler som "kneeing", "charging", "checking to the head" eller "checking from behind". Den skyldige blir vid detta utvisad oftast 5+20 min ? det vill saga fem minuter plus automatiskt matchstraff ( Game misconduct ). Efterfoljande spel blir i dessa fall fem minuter oavbrutet Power-/Boxplay (det vill saga spelformen fortsatter tiden ut, aven om det blir mal for det flermannade laget). Dessutom blir den skyldige utvisad, personligt, resten av matchen. Straffet bokfors som totalt 25 minuter for spelaren. Om motspelaren skadas allvarligt (till exempel kraftig hjarnskakning eller knaskada), riskerar den skyldige att bli avstangd en eller flera nastkommande matcher.

• Om malvakten i ett lag far en tvaminutersutvisning, far en utespelare sitta av dennes strafftid. Personlig tiominutersutvisning pa malvakten behover ingen sitta av. Om malvakten daremot far matchstraff far denne lamna rinken och dess lag tvingas byta malvakt.

• Om nagon av lagets coacher (tranare/ledare) exempelvis sager nagot olampligt till domare, eller beter sig i ovrigt osportsligt, straffas densamme med matchstraff. Huvuddomaren visar da tranaren ut ur spelarbaset, och tranaren far ga upp pa laktaren och ej delta for resten av matchen.

Samtliga utvisningsstraff upp till 10 minuter mats i effektiv speltid, det vill saga tiden da klockan inte ar stoppad. (20-minutersdomar daremot galler minst vad som aterstar av aktuell match ? oavsett om det ar i borjan, mitten eller slutet av matchen.)

Straffslag [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Straffslag (ishockey) .

Ett straffslag inom ishockey utfors genom att endast malvakten och strafflaggaren (valfri, tillganglig, spelare) ar pa isen. Pucken ligger pa mittpunkten och nar domaren blaser igang tar spelaren sats, tar pucken och aker dribblande fram mot motstandarmalet ? och forsoker gora mal. Det ar ej tillatet att gora mal pa returer, aka runt malet eller vanda om och aka tillbaka.

Under pagaende spel [ redigera | redigera wikitext ]

Straffslag i ishockey skall domas vid pagaende spel om:

• En spelare kommer helt fri mot motstandarens mal men hindras otillatet bakifran av motstandarspelare i mittzon eller anfallszon, och darmed gar miste om en potentiell malchans.
• En forsvarsspelare avsiktligt kastar sin klubba mot pucken i egen forsvarszon.
• En forsvarsspelare blockerar pucken, med handen, i egen malgard.

Om forseelse sker som normalt skall innebara straffslag, medan det forsvarande lagets malbur star tom efter att dess malvakt ar utplockad, tilldoms det anfallande laget mal direkt.

Efter misslyckat straffslag inom periodspel skall tekning utforas i anfallszon och spelet fortsatta som vanligt. Efter malskytte utfors tekning pa mittlinjen, liksom efter ett vanligt spelmal. Under strafflaggning startas ej speltidsklockan.

Vid oavgjort resultat [ redigera | redigera wikitext ]

I de flesta liga-/grundseriematcher avgors matcher pa straffslag vid oavgjort resultat, efter bade ordinarie speltid (60 minuter) och eventuell forlangning (5 minuter, forutom slutspelsmatcher i stora varldsturneringar ? dar forlangningar ar 10, och ibland 20, minuter). Mellan forlangning och strafflaggning blir normalt nagra minuters paus for isspolning langs planens mitt, for att underlatta strafflaggarna.

Lagen borjar med tre straffslag var. Vid fortsatt oavgjort resultat efter detta far lagen ett straffslag var, och fortsatta sa tills matchen ar avgjord.

Vid slutspel i storre masterskap laggs fem straffslag var.

Spel under avvaktande domslut [ redigera | redigera wikitext ]

Eftersom det anda blir ett stort antal avblasningar, spel- och tidsstopp, under en ishockeymatch gors i manga fall avvaktande domar ? framst vid utvisningar, offsides och straffslag. Vid avvaktande utvisning eller straffslag hojer huvuddomaren sin ena arm rakt upp i luften och gor sin visselpipa beredd. Vid avvaktande offside gor narmsta linjedomare det, men aven hojtar till spelarna att en offsidesituation skett sa spelarna lattare ska kunna uppmarksamma det och spelet ej behova blasas av.

• Vid avvaktande utvisning och/eller straffslag fortsatter spelet sa lange det inte felande laget har kontroll over pucken. Om det laget lyckas gora mal (vilket ar den framsta anledningen med avvaktningssystemet) havs den avvaktade utvisningen, och laget tilldoms malet istallet. Annars pagar spelet fram tills det andra laget far tag i pucken, eller om pucken hamnar utanfor rinken. Under avvaktningen far laget som har fordelen av pucken plocka ut sin malvakt, och satta in en extra utespelare. (I innebandy anvands ett liknande system.)
• Vid avvaktande offside har det anfallande laget fatt spelare inakta i anfallszonen fore pucken, men motstandarlaget har pucken. Offsideavvaktningen havs nar samtliga anfallsspelare, eller pucken, kommit ut ur zonen.

Vanliga ishockeytermer [ redigera | redigera wikitext ]

Vanliga och klassiska uttryck inom ishockey som lar kannas genom exempelvis tidningar, TV och radio ? fran tranare, spelare, kommentatorer och reportrar. ^{[ 38 ]} Vissa av termerna forekommer generellt i flera bollsporter.

• 50/50-puck/lage ? Lage dar en eller fler spelare fran bada lagen har lika stor mojlighet att ta pucken i en vanlig spelsituation ? framst vid narkamp, malchans eller retur.
• Andra- puck/lage ? Ett annat ord for samtliga former av retur (inklusive fran sargen).
• Avslut ? Alla typer av skott och nedlagg mot mal.
• Backchecking ? Att jobba tillbaka i forsvaret for att atererovra pucken under kontring av motstandarlaget.
• Blindpassning ? Spelaren slar/lagger en passning pa mafa (chanspassning) utan att se sig for. Blindpassningar kan gynna, men aven stalla till det for, det egna laget.
• Burskydd ? Att forsvarande spelare, som har pucken, aker och staller/placerar sig bakom egen malbur och avvaktar eller lugnar ner spelet innan laget anfaller pa nytt. Burskydd ar vanligt vid genomforande av spelaravbyte i sitt lag, nar spel pagar utan att ha blasts av.
• Cross-passning ? Passning i sidled som korsar planens kortsida.
• Direktskott ? Spelaren avlossar ett skott direkt pa erhallen passning, det vill saga utan att forst stoppa pucken.
• Djupt i zon ? Att dumpa pucken langst in i anfallszonen, langsmed kortsargen, och antingen hinna forst pa pucken (fore motstandare) i anfall eller fa tillrackligt med tid for ett flygande spelarbyte.
• Fladderpuck eller hostlov ? Vid skott eller inlagg mot mal da pucken ovan isen "fladdrar" eller spinner. Uppstar oftast vid halv- eller feltraff.
• Forechecking ? Att i anfallszon stressa motstandarlagets backar (eller alternativa forsvarsspelare) att sla misslyckade passningar, och det anfallande laget saledes kan atererovra pucken.
• Frilage ? Kontring eller liknande dar en anfallsspelare kommer helt fri mot motstandarmalet och/eller malvakten.
• Gruff/gurgel/kurr ? Lattare brak dar minst tva motstandsspelare puffar, slar och knuffar lite latt med varandra. Lite storre gruff kan ofta leda till utvisning for Roughing .
• Handledsskott och dragskott ? Vid handledsskott rycker/snartar spelaren till med sina handleder eller armar, och pucken "trycks" ivag, medan dragskott ar en langre och mer jamn rorelse utan snart.
• Hopslag ? Nar en forsvarsspelare, med klubban, tacker en motstandaranfallsspelares skott och/eller att klubborna krockar med varandra. Normalt i dessa fall flyger pucken ut fran rinken, men kan aven bli malstyrning.
• Istid ? En statistikenhet som innebar hur lang speltid, i minuter och sekunder, spelarna totalt varit pa planen under aktuell match.
• Kalabalik ? Situation nar det ar manga spelare och mycket struligt/rorigt framfor eller intill malet, dar spelarna har kamp om pucken nar den ligger fri utan att ha blockerats.
• Klapp-klapp ? Vid anfall (framst i anfallszonen) dar flera anfallsspelare passar pucken snabbt till och fran varandra, i ett tempo som forsvarsspelarna i motstandarlaget inte alls hanger med. Detta forknippas ofta historiskt med da Sovjetunionen hade Anatolij Tarasov som tranare pa 1960-talet och spelade med pa forhand inovade passningsmoster.
• Kontring ? Snabb spelvandning (omstallning fran forsvar till anfall). Kontringstyperna namns i olika numerara lagen sasom "tva-mot-ett-lage", "tva-mot-tva-lage", "tre-mot-tva-lage" eller "tva-mot-tre-lage", och sa vidare. Siffrorna anger i sin ordning antalet anfallsspelare mot antal forsvarsspelare som ingar i aktuellt kontringslage.
• Lobb eller chipp ? Att avlossa ett avsiktligt hogt skott, passning, nedlagg eller utrensning. Ar for det mesta tamligen losa skott.
• Myra ? Ett lost skott eller inlagg mot mal, pucken langs isen.
• Projektil ? Riktigt hart skott, framst avsett mot mal.
• Raggarhockey eller Hawaii ? Hafsigt spel fram och tillbaka pa planen, utan nagon struktur, med taktiklosa chansspelningar- och passningar. ("Hawaii" som sadant sportuttryck baserar pa vajande palmer pa de klassiskt varldspopulara turistoarna Hawaii .)
• Retur ? Andrachans, exempelvis om malvakten raddar ett forsta skott men pucken studsar direkt ut till samma eller annan anfallsspelare.
• Raddning ? Varje gang malvakt (och i vissa fall forsvarande utespelare) hindrar pucken fran att hamna i mal.
• Sargretur och sargstuds ? Nar avslut eller ovriga skott tar i sargen, eller plexiglaset, och studsar tillbaka relativt centralt in i banan ? hamnar normalt framfor mal. Nar dessa ar avsiktliga kallas studsarna "sargreturer", och "sargstudsar" vid oavsiktligt.
• Skottlinje ? Avlossat skotts fardriktning, och nar en forsvarande spelare befinner sig i skottlinjen hindrar vederborande pucken fran att komma till malburen. Nar pucken spelas runt i zonen av det anfallande laget brukar motstandarlagets forsvarspositionsspel pa sa vis kunna basera pa linjerna i en cirkelsektor , i den moderna ishockeyn.
• Skar/skridskoskar ? Skridskoakningens motsvarighet till kliv/steg vid acceleration och framkomst.
• Slagskott ? Skott genom att spelaren hojer sin klubba, och darefter slar den mot pucken.
• Slottet ? Narmaste ytan rakt framfor malgarden i vardera ytterzon.
• Spelare upp pa laktaren ? En spelare som blir ordentligt lurad/bortfintad av motstandaren uttrycks klassiskt att (overdrivet) "hamna uppe pa laktaren". Att lura/finta bort fler an en spelare kallas annars ofta "uppsnurrning".
• Studspuck ? Eftersom pucken ar en trissa (och ej rund som en boll ) kan den latt studsa till, som vid mer svarkontrollerad hantering ofta kallas "studspuck".
• Styrning ? Nar pucken andrar riktning vid skott eller passning. (Da pucken skjuts hogt ar den klassiskt avsiktliga styrningsvarianten att rycka till klubban lite, uppifran och nerat. Nar pucken skjuts eller laggs in mot mal, medan det ar mycket "trafik" framfor malet, kan pucken da traffa vad eller vem som helst ? och eventuellt styras in.)
• Styrspel ? En typ av forsvarsspel som innebar att tacka mittzonen och i princip "vanta" pa slarv av motstandarspelare for att atererovra pucken. (Detta har i den moderna ishockeyn varit omdiskuterat sett till publikunderhallning nar denna typ av spel, till skillnad mot fore -/ backchecking , sanker speltempot avsevart.)
• Tennis eller volley ? Spelaren traffar pucken hogre over isen pa retur.
• Touch ? Nar en spelare avlossar en puck som nuddar, eller styr pa, en annan spelare eller dess klubba ? framst vid skott, nedlagg eller rensning. Om touch sker vid exempelvis grundforseelse till icing eller utvisningen puck-out skall ingen av forseelserna verkstallas.
• Trafik ? Nar anfallsspelare placerar sig framfor motstandarmalet for att skymma malvakten eller styra pucken.

Uttryck for (individuella) prestationer [ redigera | redigera wikitext ]

• Lilla Gubben-dragning ? En spelare fintar forbi forsvarande motstandare genom att dra pucken med klubban mot sig, och pucken glider antingen forbi eller "tunnlar" motstandaren.
• Koksvagen ? Spelaren driver pucken runt anfallsmalet, pa baksidan om malburen, och eventuellt trycker/petar in pucken pa andra sidan.
• Smorpassning / macka ? Spelaren slar en prickad passning till en medspelare, och malchans darmed skapas.
• Solo -prestation ? Spelaren i fraga dribblar och fintar over en stor del av banan, och eventuellt aven kommer till avslut.
• Tunnel ? Spelaren dribblar och far igenom pucken mellan benen pa motstandaren, och eventuellt kommer vidare.
• Vallning ? Spelaren kommer runt en motstandare genom att valla pucken via sargen (och ibland malburen). Pucken slas da i sargen alldeles framfor motstandaren, och sedan kommer pucken ut och forbi alldeles bakom motstandaren. Emellanat hander det att en anfallsspelare vallar pucken direkt in i mal via motstandarnas malvakts eller utespelares benskydd/skridskor om anfallsspelaren da befinner sig bakom eller bredvid malet.
• Zorro-dragning ? Spelaren tar upp pucken med sin klubbspets och har pucken liggande pa klubbladet, och for pucken i luften. Oftast gor spelarna detta bakom sitt anfallsmal, och forsoker trada pucken i mal bakifran. Malskytte pa detta satt kallas "Zorro-mal".

Uttryck for misstag [ redigera | redigera wikitext ]

• Gratislagen ? Laget "bjuds" pa malchanser utan att behova arbeta specifikt for det, da motstandarna exempelvis ar okoncentrerade eller slarvar/sjabblar i ovrigt.
• Indianare/indianpassning ? Grovt felpass, alternativt "idiotpass"; Spelaren i fraga rakar sla/passa pucken rakt pa en motstandare, eller motstandares klubblad, som darefter far en fri eller oppnande yta for avslut eller kontring. Risken for indianare ar som storst nar spelaren lagger ett blindpass mitt i banan, eller en crosspassning, medan motspelare finns i narheten. (Enligt sagen uppkom uttrycket "indianare" genom en felsagning av "Epa" Johansson under VM 1955 i Vasttyskland . Fore detta kallades sadana felpassningar " in-i-banare ".)
• Kladd eller drall ? Nar spelaren som puckforare agerar nonchalant for sig och sitt lag; genom att exempelvis gora onodiga och for manga dragningar, "glida" pa skridskorna istallet for att trycka pa for fullt, eller ta svara vagar att fora pucken in i anfallszon och komma till avslut.
• Sjalvmal ? Nar sjalvmal forekommer inom ishockey ar det oftast nar pucken styrs in i eget mal via en skridsko, klubba eller kroppsdel pa egen spelare efter att motstandarlagets spelare avlossat skott. Till skillnad fran i exempelvis fotboll registreras dock sjalvmal i ishockey alltid pa den sista anfallande spelaren som rorde pucken.

Individuell statistik [ redigera | redigera wikitext ]

I ishockey fors ofta statistik over enskilda spelares insatser. I sadant syfte brukar den spelare som sist ror pucken innan den passerar mallinjen registreras som malgorare/malskytt och den eller de (vanligtvis hogst tva) spelare som senast rort pucken dessforinnan registreras for malgorande pass, sa kallat assist . Mal och assist raknas ihop som poang i sa kallade poangligor. Poangen kan presenteras pa formen x+y, dar x ar antalet mal och y ar antalet assist.

Statistik pa spelarniva fors ofta ocksa over till exempelvis utvisningsminuter och speltid, samt malvakters raddningsprocent .

Ungdomsishockey [ redigera | redigera wikitext ]

I den svenska ungdomsishockeyn ar matchtiden oftast 40 (tva ganger 20) minuter, med en 2 till 4 minuter lang halvtidspaus. Ungdomsishockeyn borjar efter Bjornligan dar U-10 ar den yngsta serien, och liksom i flera olika bollsporter spelas ofta i sa kallat Poolspel (som kortfattat innebar att satta lekfullhet fore tavlingsinstinkt). ^{[ 39 ]} Kroppstacklingar ( bodychecking ) ar otillatna upp till U-12 (lokala avvikelser forekommer) och bestraffas med korta utvisningsstraff, antingen en eller tva minuter, beroende pa matchtiden; Nar matchtiden ar tva ganger 15 minuter ar sadant straff tidsbestamt till en minut, och tva minuter vid matchtiden tva ganger 20 minuter.

Speltiden i turneringen TV-pucken ar tva ganger 20 minuter.

Flickor kan spela med pojkar i ungdomslagen. Det finns aven ungdomslag for enbart flickor med seriespel; Flickor A for U-11 till U13 och Flickor B for U-9 till U-11. Aldersdispenser ar vanligt inom flickhockey for att fa ihop lag. ^{[ 40 ]}

Knatteishockey [ redigera | redigera wikitext ]

Knatteishockey borjar i skridsko- och hockeyskola med fokusering pa skridskoakning, puck- och klubbteknik med lekfyllda inslag.

"Bjornligan" ? Ishockey for de minsta kallas den generella knatteishockeyn. Matcherna spelas i de bada ytterzonerna, medan mittzonen anvands som avbytarbank. Speltiden ar ofta tva ganger 12 minuter (men det stora undantaget rullande matchtid ? inga tidsstopp). Matchledare, istallet for domare, domer matcherna inom Bjornligan.

Ishockey for damer [ redigera | redigera wikitext ]

Den storsta skillnaden for ishockeyreglerna mellan man och kvinnor ar att tacklingar mot fardriktningen inte tillats inom damishockey under landskamper. Denna regelandring tillkom efter varldsmasterskapet 1990 , eftersom det kan bli stora skador pa spelarna pa grund av den stora skillnaden i kroppsbyggnad mellan utovare fran olika lander; detta mycket beroende pa att aldern pa spelarna kan variera mycket mer i damishockey an for herrar.

Ett av de aldsta fotografierna pa damer som spelar ishockey togs vid Rideau Hall i Kanada kring 1890. ^{[ 41 ]}

Ishockey for damer infordes pa det olympiska programmet i Nagano 1998 . Ishockey ar en av de snabbast vaxande sporterna for kvinnor i varlden. Antalet utovare fyrdubblades fran mitten av 1990-talet och de tio efterfoljande aren. I Nordamerika finns bland andra Western Women's Hockey League och Canadian Women's Hockey League , och aren 1999?2007 fanns aven National Women's Hockey League . Aven i Europa finns ett stort antal serier, i Sverige spelas Riksserien sedan 2008.

Det har sedan 1990 anordnats tio varldsmasterskap inom damishockeyn, i form av Varldsmasterskapet i ishockey for damer ( IIHF World Women Championships ).

Special Hockey [ redigera | redigera wikitext ]

Special hockey ar ishockey for spelare med funktionsnedsattningar , sa som klassisk autism och dylikt. Detta spelas pa samma satt som vanlig ishockey. Tacklingar ar inte tillatet da spelarna kan vara i varienade storlek, alder och kunskapsniva. I Europa ar sporten liten med enbart ett fatal lag, i Nordamerika ar det daremot mycket populart och varje ar halls en stor internationell turnering. Spelare delas in i tre klasser; A, B och C, efter kunskapsniva. Vid matcher synkas lagen sa att femmor med spelare pa samma niva moter varandra. ^{[ 42 ]}

Internationella masterskap [ redigera | redigera wikitext ]

Ishockey har funnits pa det olympiska programmet sedan 1920 (OS i Antwerpen). IIHF har arrangerat officiella varldsmasterskap sedan 1920. De europeiska landslagen brukar satsa hart for att vinna dessa turneringar, medan NHL inte brukar gora nagot liga-uppehall for dem. Fram till 1976 fick bara amatorer spela i varldsmasterskapet. ^{[ 43 ]} Sovjetunionen hade fordel av detta da deras spelare pa papperet var amatorer; de var anstallda av militaren. Pa grund av denna brist skapades 1996 en World Cup i ishockey , som arrangeras i samarbete mellan IIHF och NHL och spelas innan den nordamerikanska ligasasongen startar. I OS-ishockey for herrar kan, sedan 1998, alla NHL-spelare delta eftersom NHL-serien gor uppehall under OS. Ishockey-VM spelas i en separat turnering sedan 1972, i maj, och Tre Kronor blev 2006 forst i varlden att lyckats vinna bada guldmedaljerna vid OS och VM samma ar.

Damernas varldsmasterskap i ishockey har avgjorts sedan 1990, totalt tio masterskap. Sedan 1998 har damishockey ingatt i OS. OS-finalen 2006 spelades mellan Kanada och Damkronorna , vilken var den forsta finalen for damer i VM- eller OS-sammanhang som inte avgjordes mellan Kanada och USA .

Europamasterskap for landslag i ishockey har spelats sedan 1910 for herrar och sedan 1989 for damer. Numera nedlagt saval i bada konens seniorklasser som pa juniorsidorna. Mellan aren 1910 till 1927, 1929 och 1932 spelades herrturneringen som en sjalvstandig turnering. Annars ingick Europamasterskap i VM och/eller OS i ishockey.

Dagens motsvarighet till landslags-EM ar den arliga landslagsserien Euro Hockey Tour , som funnits sedan sasongen 1996/1997 och deltas av Sverige ( Tre Kronor ), Finland , Ryssland och Tjeckien . Serien bestar av fyra helgturneringar varje sasong, tre matcher per turnering, dar samtliga nationer har en hemmaturnering var. Normal uppdelning for turneringstiden ar Tjeckiens hemmaturnering i september (flyttas annars fram till april), Finlands i november, Rysslands i december och Sveriges i februari (flyttas till april vid OS-ar).

I Europa finns ocksa masterskap for ishockeyklubbar, dar en av de aldsta ar Spengler Cup som halls i schweiziska vintersportorten Davos . Mastarlagen fran Europas sex basta ishockeynationer spelar mot varandra i IIHF European Champions Cup , och denna turnerings forsta upplaga spelades i januari 2005 i Sankt Petersburg . European Champions Cup ar en efterfoljare till European Hockey League som spelades mellan 1996 och 2004. (Innan dess hade liknande masterskap arrangerats varje ar sedan 1965.) Nasta klubblagsturnering blev European Trophy , som spelades pa forsasong mellan 2006 och 2013. 2014 grundades Champions Hockey League , med ett likadant seriesystem som den stora fotbollsligan Uefa Champions League .

I Asiatiska vinterspelen spelas ishockey sedan 1986 for herrar och 1996 for damer. Ledande nationer ar Kazakstan , Kina , Japan och Sydkorea .

Spelare i Trippelguldklubben [ redigera | redigera wikitext ]

Foljande spelare har vunnit OS-guld, VM-guld och Stanley Cup (tva angivna artal innebar dem som lyckats upprepa detta): ^{[ 44 ]}

Tomas Jonsson (1994) Hakan Loob (1994) Mats Naslund (1994) Valerij Kamenskij (1996) Aleksej Gusarov (1996) Peter Forsberg (1996, 2006) Vjatjeslav Fetisov (1997, 1998) Igor Larionov (1997, 1998) Aleksandr Mogilnyj (2000) Vladimir Malachov (2000) Joe Sakic (2002) Brendan Shanahan (2002) Rob Blake (2002) Scott Niedermayer (2004)

Jaromir Jagr (2005) Ji?i ?legr (2005) Nicklas Lidstrom (2006) Fredrik Modin (2006) Chris Pronger (2007) Henrik Zetterberg (2008) Mikael Samuelsson (2008) Niklas Kronwall (2008) Eric Staal (2010) Jonathan Toews (2010) Patrice Bergeron (2011) Sidney Crosby (2015) Corey Perry (2016)

Kanadensiske Mike Babcock ar sedan 2010 ensam tranare med denna merit. ^{[ 44 ]}

Registrerade spelare per land [ redigera | redigera wikitext ]

Ishockey ar mest populart i Nordamerika och Europa . Det har ar en lista over landerna med flest antal registrerade ishockeyspelare 2018. Listan omfattar bade herrar, damer och juniorer. ^{[ 45 ]}

Land	Spelare	% av befolkningen
Kanada	&&&&&&&&&0637000.&&&&&0 637 000	1,724%
USA	&&&&&&&&&0562145.&&&&&0 562 145	0,172%
Tjeckien	&&&&&&&&&0120920.&&&&&0 120 920	1,138%
Ryssland	&&&&&&&&&0110624.&&&&&0 110 624	0,077%
Finland	&&&&&&&&&&073374.&&&&&0 73 374	1,324%
Sverige	&&&&&&&&&&062701.&&&&&0 62 701	0,628%
Schweiz	&&&&&&&&&&027528.&&&&&0 27 528	0,322%
Frankrike	&&&&&&&&&&021667.&&&&&0 21 667	0,033%
Tyskland	&&&&&&&&&&020938.&&&&&0 20 938	0,025%
Japan	&&&&&&&&&&018765.&&&&&0 18 765	0,015%
Slovakien	&&&&&&&&&&010727.&&&&&0 10 727	0,197%
Norge	&&&&&&&&&&&09572.&&&&&0 9 572	0,179%
Osterrike	&&&&&&&&&&&08634.&&&&&0 8 634	0,099%
Storbritannien	&&&&&&&&&&&08162.&&&&&0 8 162	0,012%
Lettland	&&&&&&&&&&&07000.&&&&&0 7 000	0,363%
Kazakstan	&&&&&&&&&&&06478.&&&&&0 6 478	0,035%
Ukraina	&&&&&&&&&&&05895.&&&&&0 5 895	0,013%
Ungern	&&&&&&&&&&&05889.&&&&&0 5 889	0,061%
Vitryssland	&&&&&&&&&&&05370.&&&&&0 5 370	0,057%
Italien	&&&&&&&&&&&05358.&&&&&0 5 358	0,009%
Danmark	&&&&&&&&&&&04905.&&&&&0 4 905	0,085%
Australien	&&&&&&&&&&&04465.&&&&&0 4 465	0,018%
Nederlanderna	&&&&&&&&&&&04232.&&&&&0 4 232	0,025%
Polen	&&&&&&&&&&&03600.&&&&&0 3 600	0,009%
Sydkorea	&&&&&&&&&&&03052.&&&&&0 3 052	0,006%
Kina	&&&&&&&&&&&02764.&&&&&0 2 764	0,000%
Litauen	&&&&&&&&&&&02466.&&&&&0 2 466	0,086%
Belgien	&&&&&&&&&&&02421.&&&&&0 2 421	0,021%
Nordkorea	&&&&&&&&&&&02300.&&&&&0 2 300	0,009%
Chile	&&&&&&&&&&&02000.&&&&&0 2 000	0,011%
Israel	&&&&&&&&&&&01838.&&&&&0 1 838	0,022%
Rumanien	&&&&&&&&&&&01562.&&&&&0 1 562	0,008%
Mexiko	&&&&&&&&&&&01552.&&&&&0 1 552	0,001%
Hongkong	&&&&&&&&&&&01524.&&&&&0 1 524	0,021%
Nya Zeeland	1 330	0,028%
Indien	&&&&&&&&&&&01293.&&&&&0 1 293	0,000%
Turkiet	&&&&&&&&&&&01196.&&&&&0 1 196	0,001%
Slovenien	&&&&&&&&&&&01114.&&&&&0 1 114	0,054%
Spanien	&&&&&&&&&&&01080.&&&&&0 1 080	0,002%
Argentina	&&&&&&&&&&&01060.&&&&&0 1 060	0,002%
Estland	&&&&&&&&&&&01043.&&&&&0 1 043	0,080%
Taiwan	&&&&&&&&&&&01015.&&&&&0 1 015	0,004%
Bulgarien	929	0,013%
Kirgizistan	915	0,015%
Sydafrika	766	0,001%
Mongoliet	730	0,023%
Georgien	649	0,017%
Serbien	646	0,023%
Kroatien	600	0,014%
Island	566	0,166%
Forenade Arabemiraten	563	0,006%
Singapore	533	0,009%
Kuwait	530	0,012%
Luxemburg	432	0,072%
Malaysia	367	0,001%
Thailand	359	0,001%
Turkmenistan	354	0,006%
Brasilien	330	0,000%
Irland	326	0,007%
Armenien	289	0,010%
Marocko	225	0,001%
Grekland	200	0,002%
Bosnien-Hercegovina	187	0,005%
Indonesien	141	0,000%
Filippinerna	131	0,000%
Nordmakedonien	119	0,006%
Qatar	106	0,004%

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• IIHF:s varldsrankinglista
• Ishockeylat
• Hockeykvall
• Lista over ishockeyligor
• Lista over ishockeyspel
• U18-Varldsmasterskapet i ishockey for herrar
• U18-Varldsmasterskapet i ishockey for damer
• Rinkbandy

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Ishockey .
  Bilder & media
• Svenska Ishockeyforbundets webbplats
• NHL:s webbplats
• Omhockey.se

v   ?   r Lagsporter 3x3  · Amerikansk fotboll  · Australisk fotboll  · Bandy  · Baseboll  · Basket  · Beachhandboll  · Beachvolleyboll  · Boboll  · Boccia  · Boule  · Bowls  · Brannboll  · Cosom floorhockey  · Cricket  · Curling  · Elefantpolo  · Fistboll  · Floorhockey  · Fotboll  · Futsal  · Gaelisk fotboll  · Handboll  · Hurling  · Hastpolo  · Indoorhockey  · Inlinehockey  · Innebandy  · Inomhusfotboll  · Ishockey  · Isstock  · Kabaddi  · Kanadensisk fotboll  · Kanotpolo  · Kidsvolley  · Korgboll  · Korfball  · Lacrosse  · Landhockey  · Minibasket  · Netball  · Ringette  · Rinkbandy  · Roller derby  · Rugby  · Rugby league  · Rugby union  · Rullskridskohockey  · Sepak takraw  · Shinty  · Sjumannarugby  · Softboll  · Strandfotboll  · Streetbasket  · Streethockey  · Svensk fotboll  · Undervattenshockey  · Undervattensrugby  · Utomhushandboll  · Vattenpolo  · Volley 2000  · Volleyboll