Kungariket Marocko ??????? ???????? al-Mamlaka al-Maghribiyya ??????? ? ?????? Tageldit n l-Ma?rib
Flagga Statsvapen
Valsprak :  ????? ?????? ????? Arabiska : Allah, al-watan, al-malik (Gud, hemlandet, kungen)
Nationalsang:  ≪?????? ??????≫ (Al-nashid al-sharif) ? ≪Hymne Cherifien≫
Huvudstad		Rabat
Storsta stad		Casablanca
Officiellt sprak		Arabiska Tamazight
Demonym		marockan [ 1 ]
Statsskick		konstitutionell monarki
-	Kung	Muhammad VI av Marocko
-	Premiarminister	Aziz Akhannouch
Sjalvstandighet		fran Frankrike fran Spanien
-	Erkand	2 mars 1956 7 april 1956
Area
-	Totalt	446 550 km² a [ 2 ]  ( 59:e )
-	Vatten (%)	0,00 %
Befolkning
-	2016 (juli) ars uppskattning	33 655 786 [ 2 ]  ( 39:e )
-	2014 b  ars folkrakning	33 848 242 [ 3 ]
-	Befolkningstathet	75,4 inv./km²
BNP  ( PPP )		2023 ars berakning
-	Totalt	387.,2 miljarder USD [ 4 ]  ( 56:e )
-	Per capita	▲ 10 460 USD [ 4 ]  ( 122:e )
BNP (nominell)		2023 ars berakning
-	Totalt	▲ 138,8 miljarder USD [ 4 ]  ( 61:a )
-	Per capita	▲ 3 748 USD [ 4 ]  ( 126:e )
HDI  (2021)		▲ 0,683 [ 5 ]  ( 123:e )
Valuta		Marockansk dirham ( MAD )
Tidszon		UTC+1
Topografi
-	Hogsta punkt	Jbel Toubkal , 4 165  m o.h.
Nationaldag		30 juli (Trondagen)
Nationalitetsmarke		MA
Landskod		MA, MAR, 504
Toppdoman		.ma
Landsnummer		212
a) Vastsahara och dess 266 000 km² inte medraknat. b) Folkrakningen holls den 1 september 2014 och folkmangden inkluderar Vastsahara.

Marocko ( arabiska : ??????, al-Maghrib ; Tamazight : ???????? (El-Me?rib)), formellt Konungariket Marocko ^{[ 6 ]} (???????????? ??????????????, al-Mamlaka al-Maghribiyya ), ar ett land i vastra Nordafrika .

Det ar ett av Afrikas nordligaste lander. Landet gransar till Algeriet , Vastsahara , Spanien ( exklaverna Ceuta , Melilla och ovriga Plazas de soberania ) samt Atlanten och Medelhavet . Sedan den 27 februari 1976 , da Marocko ockuperade Vastsahara , gransar Marocko aven de facto till Mauretanien .

Marocko har en konstitutionell monarki dar kungen har stor makt: Kungen utser ministrar, statsminister samt medlemmar i den hogsta domstolen. ^{[ 7 ]}

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Det har avsnittet behover kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2022-12) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Sedan forhistorisk tid har olika berbiska folk levt i det som ar dagens Marocko. Romarna ockuperade omradet fram till 429, da kallades det for Mauretania Tingitana . Nar vandalerna attackerade Nordafrika 429 forlorade romarna kontrollen. I samband med detta kom Marocko att bli sa gott som sjalvstandigt eftersom vandalerna styrde fran Kartago (i dagens Tunisien ), relativt langt bort fran Marocko. Den marockanska staten och kungamakten ar fran 700-talet, aven om kungaatter och granser har varierat kraftigt sedan dess. ^{[ 8 ]} En muslimsk kungamakt uppstod i Marocko redan for drygt tusen ar sedan och axlade manteln som " amir al-muminin ", eller de troendes befalhavare, en titel som annars framst anvants av Muhammed och de muslimska kaliferna . Landet inforlivades aldrig med det Osmanska imperiet , men koloniserades daremot i borjan av 1900-talet gradvis av de europeiska kolonialmakterna Frankrike och Spanien . Landet forde en lang kamp for att bli sjalvstandigt fran Frankrike och blev det 1956 varvid aven Spanien gradvis slappte sina omraden. Den internationella staden Tanger aterlamnades till Marocko samma ar.

Sedan dess har landet styrts av tre kungar: Muhammed V (till 1961 ), Hassan II ( 1961 - 1999 ) och Muhammed VI (fran 1999 ). Den kung som framst format landet ar Hassan II som styrde i nastan fyra decennier efter sjalvstandigheten. Utrikespolitiskt upprattholl han goda relationer med Frankrike och USA men kom i konflikt med Algeriet och Mauretanien , vars territorium han (liksom Vastsahara ) ansag ingick i Stormarocko . Ett kort krig utkampades 1963 med Algeriet men ledde inte till de gransjusteringar som kungen onskat. Inrikespolitiskt styrde Hassan II med hard hand och halls ansvarig for manga manniskorattskrankningar bland annat i samband med Vastsaharakonflikten (se nedan), men ocksa mot marockanska oppositionella , mest kand ar sannolikt Mehdi Ben Barka som kidnappades och antas ha mordats i Paris pa 1960-talet . Flera statskuppsforsok gjordes mot kungen i borjan pa 1970-talet och kom mycket nara att doda honom. Ar 1975 lugnade laget ner sig nar en nationalistisk kampanj drogs igang for att annektera grannterritoriet Vastsahara, vilket tillat kungen att framstalla sig som folkledare och satta armen i arbete.

Ockupationen av Vastsahara blev emellertid en svar borda for landets brackliga ekonomi och fran och med tidigt 1980-tal hade situationen aterigen forvarrats, med omfattande strejker , protester och demonstrationer som slogs ner av polis. Vid samma tid vaxte slumomraden runt marockanska stader upp, som ett resultat av de ekonomiska problemen, och en islamistisk rorelse borjade vaxa sig stark dar. Fran slutet av 1990-talet mildrades hans styre nagot och ekonomiska reformer samt satsningar pa turism ledde till forbattrade statsfinanser aven om fattigdomen fortfarande ar utbredd. Efter Muhammed VI:s trontilltrade har regimen i Marocko liberaliserats ytterligare. Fortfarande ar landet dock i praktiken helt kontrollerat av kungen vilken bland annat tillsatter premiarministrar och regeringar och kan upplosa parlamentet. Det ar strangt forbjudet att kritisera eller ifragasatta kungen eller hans beslut. Den oberoende pressen har blivit relativt frisprakig sedan 1990-talets slut men under 2005 och 2006 stangdes flera tidningar av regeringen for kritik mot kungen eller i Vastsaharafragan och atskilliga journalister har fangslats. ^{[ 9 ]} TV -medierna forblir i kungahusets hander.

De goda relationerna med USA och Frankrike har fortsatt under Muhammed VI, och det var aven Muhammed som officiellt avslutade slaveriet i Marocko 1999 da han tog over efter sin far och stangde det kungliga haremet . Under 2000-talet har islamistiska terrorattentat drabbat flera av Marockos stader, bland annat Casablanca , efter vilka landet har samarbetat tatt med USA i " kriget mot terrorismen ", aven om inhemska manniskorattsgrupper menar att det alltfor ofta skett genom tortyr . Marocko utsags ar 2004 till en "major non Nato ally" av USA, den hogsta status en militart allierad nation kan fa nast Nato-medlemskap.

Fredag den 7 september 2007 holls det andra parlamentsvalet under kung Mohammed VI:s tid som monark. Valdeltagandet var det lagsta i landets historia, bara 37 % av de 15  miljoner rostberattigade marockanerna deltog i valet.

Kungen hade innan valet sankt rostrattsaldern fran 20 till 18 ar och okat antalet valkretsar fran 91 till 95.

33 politiska partier och 13 oberoende kandidater tavlade om de 325 platserna i parlamentet. Enligt det preliminara resultatet blev det konservativa Sjalvstandighetspartiet (Istiqlal) det storsta partiet med 52 mandat. Islamistiska Rattvise- och utvecklingspartiet (PJD) fick 47 platser, det berber -konservativa Folkrorelsen (MP) och Oberoendes samling (RNI) fick 43 respektive 38 platser vardera medan Socialistpartiet (USFP) , som dominerade den avgaende regeringen, fick 36 mandat. Liberalkonservativa Konstitutionella forbundet (UC) fick 27 platser. MP, RNI och UC anses tillhora de kungatrogna partierna, medan Istiqlal och USFP samt PJD ar mer sjalvstandiga i sin linje till palatset.

I slutet av 2011 genomfordes ett nytt val efter att marockanska folket rostat for en ny konstitution dar kungens makt begransas. Nu ar det regeringens chef, Abdel ilah Benkirane, som styr och det ar parlamentet som stiftar lagar. Den nya konstitutionen omfattar en rad fri- och manskliga rattigheter med bland annat yttrandefrihet, ungdomsrattigheter, kvinnorattigheter och ratten for demonstration, pluralism och respekt for mangfald och forbud av ett partisystem. Regeringen ar ansvarig infor parlamentet. Marocko anses vara ett av de liberala och demokratiska landerna i arabvarlden ^{[ kalla behovs ]} .

Vastsaharakonflikten [ redigera | redigera wikitext ]

Marocko har lange kravt att fa annektera Vastsahara , fore detta Spanska Sahara. Detta omrade administrerades som en separat koloni av Spanien och koloniserades ocksa langt tidigare an de delar av Marocko som Spanien kontrollerade under kolonialtiden (fran ar 1884 ), varfor Spanien och FN vagrade erkanna det som en del av Marocko. Internationella domstolen i Haag fastslog ocksa 1975 att aven om det fanns vissa band mellan vastsahariska invanare och Marocko (liksom med Mauretanien) sa var de inte starka nog for att franta dem deras sjalvbestammanderatt i enlighet med FN:s resolutioner om hur fore detta kolonier ska behandlas. ^{[ 10 ]} Enligt Madridavtalet , som slots mellan Spanien , Marocko och Mauretanien , overtog dock Marocko 1976 den norra delen av Vastsahara fran den spanska kolonialmakten medan Mauretanien overtog den sodra delen. Detta erkandes inte av Forenta nationerna , ^{[ 11 ]} som sedan 1960-talet kravt en folkomrostning bland Vastsaharas invanare om vad som ska ske med omradet. Strider utbrot med en inhemsk gerilla , Polisario , som sedan tidigare utkampade ett uppror mot Spanien for ett sjalvstandigt Vastsahara. Ar 1979 tvingades Mauretanien att ge upp sin del, vilken da overtogs av Marocko. Marocko har sedan dess de facto kontroll over cirka 2/3 av omradet, inklusive alla storre stader, efter att ha byggt en lang minerad mur som delar omradet i tva delar. ^{[ kalla behovs ]}

Territoriets status ar fortfarande oklar. Aterstoden styrs av Polisario, som ar baserat bland de tiotusentals vastsahariska flyktingar som sedan 1970-talet lever i Algeriets Tindouf -provins. En vapenvila har varit i kraft sedan 1991 . Den overvakas av Minurso , en FN-mission som de senaste sjutton aren har haft i uppdrag att arrangera en folkomrostning om sjalvstandighet eller integration med Marocko. Folkomrostningen skots upp upprepade ganger under 1990-talet, efter marockanska invandningar, och sedan ar 2000 vagrar Marocko aterigen att ha med sjalvstandighet bland folkomrostningsalternativen. Nu foreslar man istallet att Vastsahara ska ges begransad autonomi inom Marockos granser, men att ingen omrostning om sjalvstandighet halls. Polisario havdar att detta beror pa att Marocko vet att landet kommer att forlora en fri omrostning och kraver att FN ska agera, hittills utan resultat. ^{[ kalla behovs ]}

Personer som demonstrerat mot Marockos ockupation av Vastsahara har arresterats och fangslats. Tortyr har forekommit vid forhor. ^{[ 12 ]} En murbyggnad som strider mot folkratten, 220 mil lang, har Marocko satt upp genom Vastsaharas oken for att skydda naturtillgangar och mineralfyndigheter fran att nas av sahrawierna . ^{[ 13 ]}

Geografi [ redigera | redigera wikitext ]

Topografi [ redigera | redigera wikitext ]

Det har avsnittet behover kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2022-12) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Marocko ar efter yta inte lika stort som flera andra stater i Afrika, men landskapet ar mycket varierat. Landet har en lang kustlinje mot Medelhavet och Atlanten i norr och vast, ett hogland vid Atlanten som motsvarar den spanska Meseta Central , bergstrakter som Atlasbergen och Rifbergen samt den laglanta overgangen till Sahara .

Kusten vid Medelhavet ar ofta brant med klippor och kannetecknas av flera vikar och uddar. Vid floden Moulouyas mynning - nara gransen till Algeriet - blir landskapet vid kusten laglant. Vid Medelhavets vastra ande finns en udde mot Europa som har formen av en skara.

Kusten vid Atlanten ar ganska rak och lag. Vinden transporterar mycket sand och darfor finns har nastan inga hamnar. Regionen kring floden Sebou ar lag och sedan foljer hogplatan. Platan stiger upp till 450 meter over havet. Vegetationsformen ar har vanligen stapp . Over hoglandet ar nagra enstaka berg fordelade. I syd och ost omsluts platan av hoga bergskedjor som Mellanatlas och Hogatlas. Dessa bergstrakter reser sig sedan borjan av tertiar , da den afrikanska kontinentalplattan ror sig norrut och stoter ihop med den eurasiska kontinentalplattan . Jordbavningar, som till exempel den i Agadir 1960 , visar att processen ar fortfarande i gang. Atlasbergen bildar en naturlig och kulturell grans mellan Medelhavszonen och Sahara. Hogatlas stracker sig i en svag bage over cirka 800 km fran sydvast till nordost. Med sina branta sluttningar och klippiga berg har den alpin karaktar. Har ligger Atlasbergens och norra Afrikas hogsta toppar, daribland Marockos hogsta berg Jbel Toubkal (4 165 meter).

I landets sydostra horn gar Hogatlas over i Saharaatlas. I centrala Marocko ligger lite norr om Hogatlas den 300 km langa Mellanatlas. Vid bergskedjans osta ande som brant stortar ner till Moulouya-slatten finns flera 3 000 meter hoga toppar, annars ar Mellanatlas medelhog. Langs Medelhavets kustlinje stracker sig fran Gibraltar sund till laglandet kring Moulouya de upp till 2 456 meter hoga Rifbergen. Dalgangen mellan Rifbergen och Mellanatlas ar en viktig genomfartsled och kallas darfor " Taza -korridoren".

Oster om Moulouya stiger landskapet till en hogplata som framst ligger i Algeriet. Nara Marockos sodra grans ger den tidvis vattenforande floden Ziz upphov till en region med oaser som kallas Tafilet eller Tafilalt. En liknande yppig vaxtlighet finns langs den 100 till 150 km langa floden Draa som mynnar i sydvastra Marocko i Atlanten.

Lagsta punkt: Sebkha Tah (55 meter under havsnivan)

Klimat [ redigera | redigera wikitext ]

Vader i kustomradet vid Atlanten

		Okt	Nov	Dec	Jan	Feb	Mar	Apr
Dag	(°C)	26	24	21	20	21	23	23
Natt	(°C)	15	12	8	7	9	11	13
Vatten	(°C)	19	17	17	16	15	16	17
Soltimmar	(per dag)	8	7	7	8	8	9	10
Kalla: Danmarks Meteorogiske Institut

I Marocko rader ett medelhavsklimat , men i inlandet ar det varmare och torrare. Bergen i norr ar geologiskt instabila och jordbavningar forekommer. Temperaturen varierar kraftigt mellan dag och natt, aven inomhus. ^{[ kalla behovs ]}

Naturskydd [ redigera | redigera wikitext ]

Per ar 2022 uppges de storsta miljoproblem i norra delen av Marocko vara markforstoring och okenspridning . Overbetning, jordbruk i marginalomraden och forstorelse av vaxtlighet har lett till markerosion . Industrin har dumpat avfall i havet, i inre vattenkallor och pa land vilket lett till vatten- och markfororeningar. I landets sodra delar var, samma ar, de storsta miljoproblemen okenspridning, overbetning, vattenbrist och brist pa akermark. Uppgifterna inkluderar inte Vastsahara. ^{[ 14 ]}

Enligt uppgifter fran ar 2011 hade Marocko 10 nationalparker, fem storre jaktreservat och biologiska reservat. ^{[ 15 ]}

Styre och politik [ redigera | redigera wikitext ]

Konstitution och styre [ redigera | redigera wikitext ]

Fordjupning: Lista over Marockos regenter och Lista over Marockos premiarministrar

Marocko ar en konstitutionell monarki . Landet har ett folkvalt parlament , men det ar kungen som har den yttersta makten, och kan styra via dekret .

Officiellt ar cannabisodling , tillverkning och smuggling av hasch allvarliga brott i Marocko men i praktiken forekommer en omfattande illegal odling av cannabis, mestadels i Rifbergen i norra Marocko. Den odlade arealen uppskattas till 80 000 hektar och utgor ravara for cirka 90% av det hasch som smugglas till Europa till ett varde som kan uppskattas till 15 miljarder i smugglarledet. ^{[ 16 ]}

Administrativ indelning [ redigera | redigera wikitext ]

Marocko (inklusive Vastsahara ) ar sedan 2015 indelat i 12 regioner. ^{[ 17 ]} Dessa ar:

• Beni Mellal-Khenifra
• Casablanca-Settat
• al-Dakhla-Wadi al-Dhahab
• Draa-Tafilalet
• El-Aaiun-al-Saqiyya al-Hamra
• Fes-Meknes
• Guelmim-Oued Noun
• Marrakech-Safi
• Oriental
• Rabat-Sale-Kenitra
• Souss-Massa
• Tanger-Tetouan-Al Hoceima

Vastsahara [ redigera | redigera wikitext ]

Regionen al-Dakhla-Wadi al-Dhahab , nastan hela regionen El-Aaiun-al-Saqiyya al-Hamra samt sodra delen av regionen Guelmim-Oued Noun utgor Vastsahara. ^{[ 18 ] [ 19 ] [ 20 ] [ 21 ] [ 22 ]} I de delar av detta omrade som kontrolleras av Marocko (vissa okenomraden halls av Front Polisario ^{[ 21 ]} ) tillampas marockansk lag, och ur marockansk synpunkt ar det en helt normal del av landet. ^{[ kalla behovs ]} Daremot erkanner inte FN och huvuddelen av omvarlden nagon del av Vastsahara som tillhorigt Marocko, utan betraktar det som ett omtvistat territorium med sjalvbestammanderatt. ^{[ 21 ]}

Internationella relationer [ redigera | redigera wikitext ]

Algeriet och Marocko har under en langre tid haft en spand relation. Ar 1994 stangdes gransen mellan landerna och ar 2021 avbrots de diplomatiska relationerna. Konflikten ror bland annat Vastsahara. ^{[ 23 ]}

Marocko ar medlem i Forenta nationerna (sedan 12 november 1956), ^{[ 24 ]} Afrikanska unionen , Arabforbundet samt Islamiska konferensorganisationen . Marocko var med och grundade Organisationen for afrikansk enhet , foregangaren till den afrikanska unionen, men lamnade den efter Vastsahara erkants som en sjalvstandig stat av de andra afrikanska landerna och erbjudits medlemskap. ^{[ 7 ]}

Landet ingar i den Alliansfria rorelsen och har nara relationer med den Europeiska unionen och USA . Marocko erkande USA som sjalvstandigt land 1786 och USA ar Marockos sjatte storsta handelspartner och de tva arbetar tillsammans mot global terrorism. ^{[ 25 ]}

Forsvar [ redigera | redigera wikitext ]

Marocko har ett samarbete med Nato genom Mediterranean Dialogue , MD, sedan ar 1995. Detta ar ett forum for att skapa goda relationer i regionen och skapa en stabil sakerhetssituation. Forutom Natomedlemmarna deltar aven Israel , Mauretanien , Egypten , Tunisien samt Jordanien och Algeriet i samtalen. ^{[ 26 ]} Marocko har aven den amerikanska statusen Major non-Nato ally , vilket bland annat ger Marocko mojlighet att kopa amerikanskt forsvarsmateriel samt samarbeta med USA i sakerhetsrelaterade fragor. ^{[ 27 ]}

Ekonomi och infrastruktur [ redigera | redigera wikitext ]

Mellan ar 2000 och ar 2020 steg Marockos BNP kraftigt. Fran 38,86 miljarder dollar till 114,7 miljarder dollar. En okning pa nastan 300 procent. Pa samma tid okade BNP per capita, fordelad pa befolkningen, fran 1390 dollar till 3020 dollar. ^{[ 28 ]} Samtidigt har en snabb befolkningsokning, okad skuldborda och politisk oro lett till ekonomiska problem. ^{[ 15 ]} Med stod fran Internationella valutafonden borjade en privatiseringsprocess pa 1980-talet. Men processen har gatt langsamt. Enligt uppgifter fran 2022 uppskattades 20 procent av landets BNP utgoras av den informella sektorn. Marocko ar ocksa varldens storsta producent av cannabis. ^{[ 15 ]}

Naringsliv [ redigera | redigera wikitext ]

Energi och ravaror [ redigera | redigera wikitext ]

Per ar 2020 hade hela befolkningen tillgang till elektricitet. Ar 2016 uppskattades 68 % av energin komma fran fossila branslen, resterande andel fordelades lika mellan vattenkraft och andra fornybara energikallor. ^{[ 14 ]}

Marocko har naturtillgangar i form av fosfater , jarnmalm , mangan , bly , zink , fisk och salt . ^{[ 14 ]}

Tjanster och turism [ redigera | redigera wikitext ]

Turismen ar en viktig inkomst for Marocko, ar 2012 stod turismen for 37 % av landets exportintakter. Ar 2012 har man 9,4 miljoner besokare fran utlandet. Den storsta andelen besokare kommer fran Frankrike och Spanien . Antalet svenska besokare ar ungefar 15 000 per ar. Framst ar det sol och bad som lockar besokare, men ocksa det varierande landskapet och ett rikt kulturarv. Vanliga turistorter ar bland annat Agadir , Marrakech och de sa kallade kungastaderna Rabat , Meknes , Fes och Marrakech . ^{[ 15 ]}

Infrastruktur [ redigera | redigera wikitext ]

Transporter [ redigera | redigera wikitext ]

En utbyggnad av det marockanska motorvagsnatverket har ocksa underlattat transport mellan olika landsdelar med motorvagar . Dessa stracker sig fran Tanger och gar via bland annat Casablanca och till Agadir .

Det marockanska jarnvagsnatet ar tamligen svagt uppbyggt, och finns framforallt i landets norra delar. Jarnvag och passagerartrafik med nyupprustade vagnar finns mellan Marrakech och Casablanca , Tanger och Rabat . I soder finns sa kallat fosfatspar, jarnvag som anvands for industriell transport av fosfat som finns i rikliga mangder av i sodra Marocko.

Utbildning och forskning [ redigera | redigera wikitext ]

Den sexariga grundskolan ar obligatorisk fran sju ars alder men alla borjar inte skolan. Manga avbryter ocksa sin skolgang, detta galler sarskilt flickorna pa landsbygden. Undervisningen sker pa arabiska de tva forsta aren, darefter pa arabiska och franska med engelska som forsta frammande sprak. ^{[ kalla behovs ]} Aga forekommer i skolan och 80 procent av mannen uppgav i en studie gjord av UN Women 2017 att de blivit slagna av sina larare. ^{[ 29 ]}

Andelen av befolkningen i aldrarna 15 till 24 ar som var las- och skrivkunniga, enligt uppgifter fran 2013, var 88,8 procent for man och 74 procent for kvinnor. Cirka en tredjedel av eleverna fortsatte till gymnasiet enligt Unicef. ^{[ 30 ]} Tva ar senare uppgick analfabetism hos invanarna aldre an 15 ar till 31,5 procent. Bland mannen var andelen 21,4 procent och bland kvinnorna var den 41,2 procent. ^{[ 2 ]}

Sjukvard, andra viktiga samhallstjanster [ redigera | redigera wikitext ]

Halso- och sjukvarden har forsamrats under 2010-talet. Varden ar samre pa landsbygden an i urbana delar, men ar generellt otillracklig. Varden, som tidigare var gratis, ar inte langre kostnadsfri. Aven de statliga sjukhusen tar betalt. ^{[ 15 ]}

De trygghetsforsakringar som finns betalas av arbetare eller arbetsgivare och omfattar en valdigt liten andel av befolkningen. Det finns dock temporara program for arbetslosa i form av mat- och sysselsattningsprogram. ^{[ 15 ]}

Befolkning [ redigera | redigera wikitext ]

Demografi [ redigera | redigera wikitext ]

Statistik [ redigera | redigera wikitext ]

Marockos demografi
Koutoubia-mosken i Marrakech, Marocko.
Befolkning	36 561 813 (2021 est.) inkluderar Vastsahara
Befolkningsforandring	0,92 % (2021 est.)
Fodelsetal	17,42 fodslar/1000 invanare (2022 est.)
Dodstal	6,6 dodsfall/1000 invanare (2022 est.)
? man	71,87 ar (2021 est.)
? kvinnor	75,34 ar (2021 est.)
Summerad fruktsamhet	2,29 barn/kvinna (2021 est.)
Spadbarnsdodlighet	19 dodsfall/1000 levande fodslar (2021 est.)
Migrationsnetto	-1,83 migranter/1000 invanare (2021 est.)
Aldersfordelning
0?14 ar	27,04 % (2020 est.)
15?64 ar	65,86 % (2020 est.)
Konsfordelning
Total konsfordelning	1 man/kvinna (2020 est.)
Etnicitet
Majoritetsbefolkning	Arab-Berber 99%
Samtliga siffror exkluderar Vastsahara om inte annat anges. Kalla: World Factbook (2022) [ 14 ]

Befolkningens medianalder: 28,9 ar (2016)

• varav hos man: 28,3 ar (2016)
• varav hos kvinnor: 29,5 ar (2016)

Ungdomsarbetsloshet : 20,0 % (2014) ^{[ 2 ]}

Minoriteter [ redigera | redigera wikitext ]

Etniska grupper: araber 75 %, berber 20 %, andra 5 % ^{[ 2 ]}

Sprak [ redigera | redigera wikitext ]

De officiella spraken i Marocko ar arabiska och berberspraket tamazight . I landet talas ocksa ett antal andra berbersprak. Franska ar inte ett officiellt sprak men anvands ofta inom foretag, regering och diplomati. ^{[ 31 ]}

Omkring 60 procent av befolkningen i Marocko talar arabisk maghribdialekt, en dialekt som ar indelad i bade hadari- och badawivarianter. Till de talade berberspraken hor, forutom tamazight som namnts ovan, aven rif (tarifit) och shilh (tachelhit). Dessa talas framst pa landsbygden. ^{[ 32 ]}

Religion [ redigera | redigera wikitext ]

Religios tillhorighet: muslimer 98,7 procent, kristna 1,1 procent och judar 0,2 procent. ^{[ 2 ]}

Eftersom islam ar den dominerande religionen iakttas allmant fastemanaden Ramadan . Tidpunkten nar detta intraffar forskjuts nagot ar fran ar efter den islamiska tiderakningen , eftersom den utgar ifran manaret. Turisten marker inte sa mycket av detta annat an att affarers oppethallningstider kan forskjutas nagot under Ramadan. ^{[ kalla behovs ]}

Sociala forhallanden [ redigera | redigera wikitext ]

Trots lagforbud forekommer barnarbete av tusentals barn i Marocko, framst hushallsarbetande flickor, vissa sa unga som atta ar. De drabbas ofta av fysiskt och verbalt vald och isolering och arbetar langa arbetsdagar sju dagar i veckan. De ar daligt betalda och nastan ingen gar i skolan. Hushallsarbetare, inklusive barn, ar undantagna fran Marockos arbetsmarknadsreglering, och som ett resultat atnjuter de inte rattigheter som andra arbetstagare, bland annat en minimilon och granser for deras arbetstid. Emellertid ar det enligt marockansk familjeratt (fran 2004) och konstitutionen (2012) olagligt att ha yngre hushallsarbetare. ^{[ 33 ] [ 34 ]}

Efter terroristattacken i Casablanca i maj 2003 har manniskorattsgrupper anklagat Marocko for att misshandla och tortera fangar. Flera rapporter har ocksa forekommit med pastaenden om hemliga CIA-interneringslager i landet dar brott mot manskliga rattigheter ska ha begatts. ^{[ 35 ] [ 36 ] [ 37 ]}

I en studie gjord av UN Women ar 2017 uppgav 50 procent av marockanska man att de sexuellt trakasserat en kvinna och 60 procent av marockanska kvinnor hade blivit utsatta for trakasserier. ^{[ 29 ]}

Manskliga rattigheter [ redigera | redigera wikitext ]

Det har avsnittet ar helt eller delvis baserat pa material fran engelsksprakiga Wikipedia , Human rights in Morocco , 21 januari 2014 .

Detta avsnitt behandlar enbart situationen i Marocko och inte i det omtvistade Vastsahara . Situationen for manskliga rattigheter ar blandad. A ena sidan har Marocko gjort avsevarda forbattringar sedan aren under kung Hassan II (1961?1999), da staten framfor allt till och med tidigt 1990-tal dodade dissidenter och demokratiaktivister. A andra sidan finns fortfarande klagomal om maktmissbruk av hans mer progressive son, kung Mohammed VI , och fran polisen. Marocko beskrevs 2009, vid sidan om Tunisien, som det land i arabvarlden som fangslar flest journalister. ^{[ 38 ]}

Halsa, ovriga befolkningsdata [ redigera | redigera wikitext ]

21,7 procent av den vuxna befolkningen ar overviktig (2014) ^{[ 2 ]} .

Kultur [ redigera | redigera wikitext ]

Massmedia [ redigera | redigera wikitext ]

Tryckfrihet och yttrandefrihet ar garanterade i lagen men ar i praktiken begransade. Medier som yttrar sig kritiskt om till exempel Marockos roll i Vastsahara riskerar att bli tvingade att upphora att existera. ^{[ kalla behovs ]}

Konstarter [ redigera | redigera wikitext ]

Litteratur [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Marockos litteratur .

Marockos litteratur skrivs framfor allt pa arabiska och franska . Den moderna litteraturen ar starkt praglad av det franska inflytandet fran kolonialtiden, men aven omradets historiska bakgrund i utkanten av det arabisk-muslimska riket och det starka inslaget av berbisk kultur ar viktigt. Manga moderna forfattare foredrar att skriva pa franska snarare an arabiska, bland annat for att kunna publicera sig i Frankrike och komma undan den politiska censuren i hemlandet. ^{[ 39 ]}

Bland framtradande fransksprakiga forfattare marks Edmond Amran El Maleh (1917?2010), Driss Chraibi (f. 1926), Abdelkebir Khatibi (f. 1938), Tahar Ben Jelloun (f. 1944) och Abdellah Taia (f. 1973). Bland arabisksprakiga forfattare kan namnas Muhammad Shukri (f. 1935), Mohammed Barrada (f. 1938) och Leila Abouzeid (f. 1950). ^{[ 39 ]}

Traditioner [ redigera | redigera wikitext ]

Matkultur [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Marockanska koket .

Det marockanska koket ar sedan lange ansett som ett av varldens mest mangfacetterade. Manga folkslag har under arens lopp lamnat bidrag till Marockos matkultur, och hamtar influenser fran berber , araber , morer , judar , Mellanostern, medelhavslanderna och Afrika. De kungliga kockarna i Fez, Meknes, Marrakech, Rabat och Tetouan har under arhundradenas lopp raffinerat det marockanska koket och gett det dess sarpragel. Lok, oliver, torkade och inlagda citroner, granatapplen , dadlar, fikon, russin och notter, persilja, koriander och mynta ar typiska ingredienser som smaksatter ratter ofta baserade pa gronsaker, kyckling eller lamm. En nationalratt i Marocko ar Couscous . Bland drycker kan namnas gront te som innehaller mynta . ^{[ kalla behovs ]}

Internationella rankningar [ redigera | redigera wikitext ]

Organisation	Undersokning	Bedomning	Rankning
Heritage Foundation / The Wall Street Journal	Ekonomisk frihet-index 2019	62,9 (Moderately Unfree)	75 av 180
Reportrar utan granser	World Press Freedom Index 2019	43,98 (0 ar bast)	135 av 180
Transparency International	Korruptionsindex 2018	43 (0 ar valdigt korrupt-100 valdigt rent)	73 av 180
FN:s utvecklingsprogram	Human Development Index 2018	0,676 - Medium human development	121 av 189

Tid [ redigera | redigera wikitext ]

Marocko har sedan 26 oktober 2018 CET ( UTC+1 ) aret runt, det vill saga man andrar ej till sommar- och vintertid.

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran tysksprakiga Wikipedia , 8 september 2010 .

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Svensksprakiga Wikivoyage om Marocko
  Reseguide
• Fotografier fran Marocko
• Sveriges handel med Marocko
• Varldsbanken

v   ?   r Lankar till relaterade artiklar v   ?   r Afrika Algeriet  · Angola  · Benin  · Botswana  · Burkina Faso  · Burundi  · Centralafrikanska republiken  · Djibouti  · Egypten  · Ekvatorialguinea  · Elfenbenskusten  · Eritrea  · Etiopien  · Gabon  · Gambia  · Ghana  · Guinea  · Guinea-Bissau  · Kamerun  · Kap Verde  · Kenya  · Komorerna  · Republiken Kongo (Brazzaville)  · Demokratiska republiken Kongo (Kinshasa)  · Lesotho  · Liberia  · Libyen  · Madagaskar  · Malawi  · Mali  · Marocko  · Mauretanien  · Mauritius  · Mocambique  · Namibia  · Niger  · Nigeria  · Rwanda  · Sao Tome och Principe  · Senegal  · Seychellerna  · Sierra Leone  · Somalia  · Sudan  · Swaziland  · Sydafrika  · Sydsudan  · Tanzania  · Tchad  · Togo  · Tunisien  · Uganda  · Zambia  · Zimbabwe Sarskilda omraden: Mayotte , Reunion  ( Frankrike )  · Ceuta , Kanarieoarna , Melilla  ( Spanien )  · Madeira  ( Portugal )  · Sankta Helena  ( Storbritannien )  · Zanzibar  (Tanzania)  · Vastsahara  · Somaliland v   ?   r Afrikanska unionen (AU) Algeriet  · Angola  · Benin  · Botswana  · Burkina Faso  · Burundi  · Centralafrikanska republiken  · Djibouti  · Egypten  · Ekvatorialguinea  · Elfenbenskusten  · Eritrea  · Etiopien  · Gabon  · Gambia  · Ghana  · Guinea  · Guinea-Bissau  · Kamerun  · Kap Verde  · Kenya  · Komorerna  · Kongo-Brazzaville  · Kongo-Kinshasa  · Lesotho  · Liberia  · Libyen  · Madagaskar  · Malawi  · Mali  · Marocko  · Mauretanien  · Mauritius  · Mocambique  · Namibia  · Niger  · Nigeria  · Rwanda  · Sao Tome och Principe  · Sahariska arabiska demokratiska republiken ( Vastsahara )  · Senegal  · Seychellerna  · Sierra Leone  · Somalia  · Sudan  · Swaziland  · Sydafrika  · Tanzania  · Tchad  · Togo  · Tunisien  · Uganda  · Zambia  · Zimbabwe v   ?   r Arabforbundet Algeriet  · Bahrain  · Djibouti  · Egypten  · Forenade arabemiraten  · Irak  · Jordanien  · Komorerna  · Kuwait  · Libanon  · Libyen  · Marocko  · Mauretanien  · Oman  · Palestina  · Qatar  · Saudiarabien  · Somalia  · Sudan  · Syrien  · Tunisien  · Jemen v   ?   r Lander runt Medelhavet Albanien  · Algeriet  · Bosnien och Hercegovina  · Cypern  · Egypten  · Frankrike  · Grekland  · Israel  · Italien  · Kroatien  · Libanon  · Libyen  · Malta  · Marocko  · Monaco  · Montenegro  · Slovenien  · Spanien  · Syrien  · Tunisien  · Turkiet v   ?   r Islamiska konferensen Afghanistan  · Albanien  · Algeriet  · Azerbajdzjan  · Bahrain  · Bangladesh  · Benin  · Brunei  · Burkina Faso  · Djibouti  · Egypten  · Elfenbenskusten  · Forenade arabemiraten  · Gabon  · Gambia  · Guinea  · Guinea-Bissau  · Guyana  · Indonesien  · Irak  · Iran  · Jemen  · Jordanien  · Kamerun  · Kazakstan  · Kirgizistan  · Komorerna  · Kuwait  · Libanon  · Libyen  · Malaysia  · Maldiverna  · Mali  · Mauretanien  · Marocko  · Mocambique  · Niger  · Nigeria  · Oman  · Pakistan  · Palestina  · Qatar  · Saudiarabien  · Senegal  · Sierra Leone  · Sudan  · Somalia  · Surinam  · Syrien  · Tadzjikistan  · Togo  · Tunisien  · Turkiet  · Turkmenistan  · Uganda  · Uzbekistan Islam

Auktoritetsdata ? WorldCat ? VIAF : 140638492 ? LCCN : n79069715 ? ISNI : 0000 0001 2170 3280 ? GND : 4037680-1 ? Libris XL : khwzxrn30k0tv0g Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag. ? SUDOC : 026392275 ? BNF : cb15238604s (data) ? HDS : 003456 ? NLA : 61543532 ? NDL : 00567851 ? NKC : ge129968