- For andra betydelser, se
Kiev (olika betydelser)
.
Kiev
(
ukrainska
:
Ки?в,
Kyjiv
,
uttal:
[?k?jiu?]
(
lyssna
)
;
ryska
:
Киев,
Kijev
,
uttal:
[?k?ij?f]
(
lyssna
)
) ar
huvudstaden
och den storsta staden i
Ukraina
. Den ar belagen i den centrala norra delen av landet vid floden
Dnepr
, och folkmangden uppgar till
2 952 301
(
)
[
4
]
invanare. Kiev ar en egen administrativ enhet under statligt direktstyre och ingar darfor inte i nagot av landets
oblast
. Den fungerar daremot som administrativ huvudort for
Kiev oblast
, som ar det oblast som omger staden.
Kiev ar ett viktigt industriellt, vetenskapligt, pedagogiskt och kulturellt centrum i
Osteuropa
. Det ar platsen for manga hogteknologiska industrier, hogskolor men aven historiska minnesmarken. Staden har en omfattande infrastruktur och ett val utvecklat kollektivtrafiksystem, daribland
Kievs tunnelbana
. Kiev klassificerades 2004 som en
beta-varldsstad
.
Kiev skrivs pa ukrainska
Ки?в
med det ukrainska
kyrilliska alfabetet
, vilket
translittereras
Kyjiv
pa svenska.
[
5
]
Pa ryska, vilket ar modersmal for knappt 30 % av Ukrainas befolkning, skrivs namnet
Киев
, vilket pa svenska translittereras
Kijev.
[
5
]
Det ukrainska namnet
Kyjiv
uttalas pa ukrainska
[?k?jiu?]
(
lyssna
)
, och det ryska namnet
Kijev
uttalas pa ryska
[?k?ij?f]
(
lyssna
)
.
Namnet skrevs pa 1400-talet pa ukrainska som Ки?въ
[
6
]
och ar av omtvistat ursprung.
[
7
]
Namnet gar formodligen tillbaka pa den
urslaviska
roten
*kyjъ
(’klubba, pinne, pale, hammare’), traditionellt kopplat till den legendariska personen
Kyj
, men som eventuellt snarare ska tolkas som ’
palissaderad
boplats’.
[
6
]
[
8
]
Av tradition stavas namnet
Kiev
pa svenska och pa manga andra sprak i Europa ? en stavning som i grunden ar baserad pa den ryska stavningen
Киев
(
Kijev)
.
[
5
]
I oktober 1995 beslutade man i Ukraina att landets officiella translitterering av
Ки?в
skulle vara
Kyiv
, baserat pa den ukrainska stavningen. I april 2012 andrade
Europeiska unionen
stavningen fran
Kiev
till
Kyiv
i engelsksprakiga sammanhang.
[
9
]
Pa svenska aktualiserades stavningen av staden efter
Rysslands invasion av Ukraina 2022
. Pa svenska har stilguider som
Svenska skrivregler
och
TT-spraket
generellt rekommenderat ukrainsk translitterering for ukrainska geografiska namn, med undantag av vissa namn som av tradition anvander en pa svenska etablerad, ursprungligen ryskbaserad translitterering, sasom
Kiev
.
[
10
]
Sprakradet
publicerade i slutet av februari 2022 ett stavningsrad baserat pa en rekommendation fran Mediespraksgruppen som ar ”en sammanslutning av sprakansvariga pa ett flertal svenska medieforetag”. Detta stavningsrad var att fortsatta med stavningen
Kiev
pa svenska.
[
5
]
Kiev ar en av de aldsta staderna i Osteuropa. Den har genomgatt flera stadier, bade stadier av stor betydelse for omgivningen och stadier av relativ obemarkthet. Staden grundades mojligen under 400-talet som en handelsplats mellan
Konstantinopel
och
Skandinavien
, kanske som en del av
slavernas
land. Den
gotiske
historikern
Jordanes
kan ha kallat bosattningen
Danapirstadir
.
[
11
]
Kring 700-talets borjan anlade handelsresande
khazarer
staden Kiev vid floden
Dnepr
och staden var under 700- och 800-talen en utpost i det khazariska riket.
Staden forvarvade successivt hojd som centrum for den
ostslaviska civilisationen
. Ar 882 blev Kiev
storfurstendomets
huvudstad under
Oleg av Kiev
(ibland kallad
Oleg av
Novgorod
).
[
12
]
Ett samhalle bestaende av
khazarer
, men aven
slaver
,
skandinaver
och
ungrare
, vaxte sig maktigt. Nar
slaverna
erovrade omradet blev den kallad
Kyjiv
.
Nordmannen
kallade staden for
Konugard
. Utgravningsresultat har visat att Kiev, eller en foregangare till staden, fanns redan pa 600-talet, och vissa ron tyder pa att dess anor kan finnas flera sekler langre bakat i tiden. Sedan skandinaviska krigare och kopman etablerat sig pa platsen och lierat sig med lokala storman upplevde Kiev, vars befolkningsmajoritet hela tiden var ostslavisk, en storhetstid fran slutet av 800-talet till 1100-talet.
[
13
]
Ar 1019 gifte sig da regerande storfursten
Jaroslav I
med
Olof Skotkonungs
dotter
Ingegerd (Inna)
.
[
12
]
Kiev forstordes 1240 helt av en mongolhord under
Batu Khan
och miste darefter i flera arhundraden det mesta av sitt inflytande. Den kom att vara en provinshuvudstad av marginell betydelse i utkanten av de omraden som kontrolleras av sina maktiga grannar, forst
Storfurstendomet Litauen
, foljt av
Polen
och
Ryssland
.
Ar 1320 erovrades staden av
Litauen
och 1362 inforlivades staden med omnejd i storhertigdomet Litauen. Fran 1569 blev det del av
Polen-Litauen
, och staden blev huvudstad i vojvodskapet Kiev, som stalldes under den polska kronan. Ar 1687 tillfoll staden Ryssland. Den forblev en mindre provinsort fram till den ryska industriella revolutionen i slutet av 1800-talet.
Ar 1834 grundades universitetet i staden. Efter
ryska revolutionen
blev Kiev en kort tid huvudstad i en sjalvstandig ukrainsk stat. Efter att den
Ukrainska folkrepubliken
forklarat sig sjalvstandigt fran det ryska valdet 1921 inforlivades dock omradet med det blivande
Sovjetunionen
. Fran 1921 och framat var Kiev en viktig stad i
Ukrainska SSR
, och fran 1934 var den dess huvudstad efter att den ersatt
Charkov
. Inom Sovjetunionen var Kiev den tredje storsta staden efter
Moskva
och
Leningrad
.
Under
andra varldskriget
drabbades staden ater av betydande forstorelse, men den aterhamtade sig under efterkrigstiden snabbt. Efter
Sovjetunionens fall
och den
ukrainska sjalvstandigheten
1991, blev Kiev huvudstaden i Ukraina.
Kiev ar byggt pa bada sidorna av floden
Dnepr
(Dnipro) som flyter hela vagen ner till
Svarta havet
. I Kiev rader
inlandsklimat
, vilket medfor heta somrar och kalla vintrar. De varmaste manaderna ar juni, juli och augusti da temperaturen ligger mellan 20 och 30 °C. Sno ar vanligast mellan november och mars da temperaturen kan sjunka anda ner till ?20 °C. Den hogsta temperatur som nagonsin uppmatts i Kiev intraffade den 31 juli 1936 och var 39,4 °C. Den lagsta temperaturen intraffade den 7 och 9 februari 1929 och var ?32,2 °C.
Uppmatta normala temperaturer och -nederbord i Kiev:
[
14
]
|
Jan
|
Feb
|
Mar
|
Apr
|
Maj
|
Jun
|
Jul
|
Aug
|
Sep
|
Okt
|
Nov
|
Dec
|
Normaldygnets maximitemperaturs medelvarde
|
?0,9
|
0
|
5,6
|
14,0
|
20,7
|
23,5
|
25,6
|
24,9
|
19,0
|
12,5
|
4,6
|
0
|
Normaldygnets minimitemperaturs medelvarde
|
?5,8
|
?5,7
|
?1,4
|
5,1
|
10,8
|
14,2
|
16,1
|
15,2
|
10,2
|
4,9
|
?0,3
|
?4,6
|
|
Nederbord
|
36
|
39
|
37
|
46
|
57
|
82
|
71
|
60
|
57
|
41
|
50
|
45
|
Diagram
|
temperaturer i °C ? manadsnederbord i mm
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Folkmangden uppgick till 2 814 258 invanare i borjan av 2012.
[
1
]
Till etniciteten ar 82,2 %
ukrainare
, 13,1 %
ryssar
, 0,7 %
judar
, 0,6 %
belarusier
, 0,3 %
polacker
, 0,2 %
armenier
, 0,1 %
azerer
, 0,1 %
tatarer
, 0,1 %
georgier
och 0,1 %
moldaver
.
[
kalla behovs
]
Kiev har tva
internationella flygplatser
varav den storsta heter
Boryspil
och den lite mindre med mer fokus pa inrikesflyg heter
Zjuljany
.
Staden ar en viktig knutpunkt for landets vagnat da de flesta vagarna till de storre staderna i landet utgar fran Kiev.
Europavagarna
E40
,
E95
och
E373
passerar Kiev.
Kievs tunnelbana
har 52 stationer och transporterade 2016 drygt 484,5 miljoner passagerare.
- ^ [
a
b
]
GeoHive; Ukraine
Arkiverad
17 december 2013 hamtat fran the
Wayback Machine
. Last 24 november 2012.
- ^
”Чисельн?сть наявного населення Укра?ни (Actual population of Ukraine)”
(pa ukrainska).
State Statistics Service of Ukraine
. Arkiverad fran
originalet
den 4 november 2021
.
https://web.archive.org/web/20211104042914/http://database.ukrcensus.gov.ua/PXWEB2007/ukr/publ_new1/2021/zb_chuselnist%202021.pdf
. Last 11 juli 2021
.
- ^
”Major Agglomerations of the World”
. Citypopulation.de. 1 januari 2021. Arkiverad fran
originalet
den 23 november 2019
.
https://web.archive.org/web/20191123050211/http://citypopulation.de/world/Agglomerations.html
. Last 23 september 2021
.
- ^
Ukrainas statliga statistiktjanst,
Чисельн?сть наявного населення Укра?нина 1 с?чня 2022
,
Чисельн?сть наявного населення Укра?ни на 1 с?чня 2022 року
(pa ukrainska), Ukrainas statliga statistiktjanst,
las online
las online
.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
c
d
]
”Hur ska huvudstaden i Ukraina och andra ukrainska ortnamn stavas pa svenska?”
.
Frageladan
. Sprakradet. Arkiverad fran
originalet
den 25 mars 2022
.
https://web.archive.org/web/20220325135426/https://www4.isof.se/cgi-bin/srfl/visasvar.py?sok=kiev&svar=79953&log_id=917563
. Last 25 mars 2022
.
- ^ [
a
b
]
Trubatjov 1987
, s. 256?257.
- ^
”kiev | Search Online Etymology Dictionary”
.
www.etymonline.com
.
https://www.etymonline.com/search?q=Kiev
. Last 7 april 2022
.
- ^
Rudnytskyj 1982
, s. 661?663.
- ^
”Publications Office ? Interinstitutional Style Guide ? Annex A5 ? List of countries, territories and currencies”
.
publications.europa.eu
.
http://publications.europa.eu/code/en/en-5000500.htm
. Last 25 mars 2022
.
- ^
”Ukraina - geografiska namn”
.
TT-spraket
. Arkiverad fran
originalet
den 18 januari 2022
.
https://web.archive.org/web/20220118095113/https://tt.se/tt-spraket/ord-och-begrepp/internationellt/andra-sprak/ukraina/
. Last 25 mars 2022
.
- ^
О Хоменко, Л. Я. , Хоменко (2006) (pa tyska).
П?дручник н?мецько? мови для студент?в економ?чних ун?верситет?в/факультет?в.: П?дручник для ВНЗ
. Нова Книга. sid. 61.
ISBN 9789663820316
.
https://books.google.se/books?id=Wrv4CQAAQBAJ&pg=PA61
. Last 29 oktober 2018
- ^ [
a
b
]
Vikingar,
Natur och Kultur 1995,
ISBN 91-27-91001-6
(
CD
)
- ^
Dick Harrison: Grundade svenskarna Kiev?
Last 14 augusti 2016.
- ^
”Vadret i Kiev”
.
resvader.com
.
https://www.resvader.com/Kiev/per-manad/
.
- Rudnytskyj, Jaroslav Bohdan (1982) (pa engelska).
An etymological dictionary of the Ukrainian language
(2., rev. uppl.). Winnipeg: Ukrainian free acad. of sciences.
Libris
105835
- Trubatjov, Oleg N., red (1987) (pa ryska).
Etimologitjeskij slovar slavjanskich jazykov: praslavjanskij leksitjeskij fond. Vyp. 13 (*krom??ir?-*ky?iti)
. Moskva: Nauka.
Libris
8200209
- Wikimedia Commons har media som ror
Kiev
.