Indiska oceanen ar en ocean belagen mellan Afrika , Asien och Australien . Den ar den yngsta och den tredje storsta av varldshaven och omfattar ungefar en femtedel av havsytan pa jorden.

Utstrackning och formationer [ redigera | redigera wikitext ]

Indiska oceanens granser ar oklara. Den tydligaste gransen, om vilken det rader mest enighet ar den mot Atlanten. Den gransen dras fran Afrikas sydspets soderut langs meridianen for 20° ostlig langd. Den sydostra gransen mot Stilla havet dras normalt fran Tasmanien och sedan soderut langs meridianen for 147° ostlig langd. Den nordostra gransen mot Stilla havet dras ofta fran Kap Londonderry i Australien genom Timorsjon , langs sma Sundaoarnas och Javas sodra kuster, genom Sundasundet till Sumatra . Vidare dras sedan gransen ofta via Singaporesundet . Det finns ingen overenskommen grans i soder. Ofta anses oceanen breda ut sig anda till antarktisk kust. Framst i Australien definieras havet narmast Antarktis som den Antarktiska , eller Sodra oceanen. ^{[ 1 ]} Oceanens yta ligger pa 74 miljoner km², volymen ar 284 miljoner km ³ och medeldjupet 3 840 m. ^{[ 2 ]}

I norr finns tva stora vikar, Arabiska havet och Bengaliska viken , pa var sin sida om Indiska halvon. Roda havet , Persiska viken och Andamansjon ingar i Indiska oceanen. ^{[ 1 ]} I oceanen finns tva stora oar, Madagaskar och Sri Lanka , samt manga sma ogrupper och oar. I havet finns flera stora backen, bland annat Somalibackenet, det Arabiska backenet samt det Centralindiska backenet. Dessutom finns flera djuphavsgravar bland andra Javagraven eller Sundagraven, dar oceanens djupaste punkt (7?450 m?u.h.) ligger. ^{[ 2 ]}

Geologi [ redigera | redigera wikitext ]

Indiska oceanen ar den yngsta av de tre oceanerna och har det mest komplicerade ursprunget. Den borjade bildas nar Gondwana brots upp for runt 180 miljoner ar sedan. Indiska subkontinenten borjade rora sig mot nordost for omkring 125 miljoner ar sedan och kolliderade med Asien for ca 50 miljoner ar sedan samt genom att Afrika rorde sig vaster ut och Australien brots loss fran Antarktis for omkring 53 miljoner ar sedan. Indiska Oceanien fick sitt nuvarande utseende for cirka 36 miljoner ar sedan. ^{[ 1 ]}

Det forekommer seismisk och vulkanisk aktivitet utmed den stora mittryggen i oceanen. Fyra stora floder ? Indus , Ganges ? Brahmaputra , Irrawaddy och Zambezi ? mynnar i Indiska oceanen och tillfor omkring 1?900 km ³ farskvatten arligen. Floderna lamnar ocksa ifran sig enorma mangder sediment. ^{[ 1 ]} Pelagisk rod djuphavslera som harstammar fran land tacker 25?% av Indiska oceanens botten. Kalkhaltigt slam tacker 54?% av bottnen, 20?% tacks av diatomeslam och 0,5?% av radiolarieslam. ^{[ 2 ]}

Hydrologi [ redigera | redigera wikitext ]

Under nordostmonsunen ligger den Ekvatoriella motstrommen gar ungefar mellan 2° och 8° sydlig bredd och det gor att den Norra ekvatorialstrommen delvis ror sig pa sodra halvklotet. Det leder till att den termiska ekvatorn ligger soder om den geografiska under nordostmonsunen. En del av Norra ekvatorialstrommen lankas in i Bengaliska viken och cirklar dar medsols. Storsta delen passerar Sri Lankas sydspets. Nordostmonsunen ger upphov till en stark driftstrom over Arabiska havet. Den fortsatter langs Afrikas kust i sydvastlig riktning och kallas dar Somalistrommen. Somalistrommen matar Ekvatoriella motstrommen med vatten. I soder flyter den breda Sodra ekvatorialstrommen vasterut och delas av Madagaska dar Mocambiquestrommen gar soderut mellan Afrikas kust och Madagaskar. Mocambiquestrommen forstarks av vatten fran Madagaskars ostkust och bildar kalla for Agulhasstrommen som fortsatter soderut. Vid Afrikas sydspets svanger en del tillbaka till Indiska oceanen och en del rundar Kap Agulhas in i Atlanten och gar upp i Benguelastrommen. ^{[ 2 ]}

I april borjar sydvastmonsunen och Sodra ekvatorialstrommen okar i styrka och over hela norra Indiska oceanen flyter en kraftig ostlig strom, Sydvastmonsunstrommen. Vid Afrikas ostkust svanger nu en gren av Sodra ekvatorialstrommen norrut och bildar en jetstrom, Somalistrommen, som nu gar i rakt motsatt riktning, fortsatter in i Arabiska havet. Vid Australiens kust gar en del av denna norrut och matar stromsystemet i Indiska oceanen. ^{[ 2 ]}

I norr ar klimatet tropiskt och ytvattet ar omkring 20?°C eller varmare medan Antarktis i soder ar omgivet av kallt vatten. Under isen langs Antarktis sjunker kallt ytvatten ned i Atlantisk?indiska och Indisk?antarktiska backenen och sprider sig langs bottnen norrut. Detta antarktiska bottenvatten kan sparas anda in i Somalibackenet, Centralindiska backenet och Whartonbackenet samt i Arabiska backenet. ^{[ 2 ]}

Klimat [ redigera | redigera wikitext ]

De centrala och norra delarna drabbas ofta av svara tropiska virvelstormar ( cykloner ). Sarskilt Bangladesh och Indiens ostkust ar utsatta for cykloner, dar oversvamningar kan orsaka till stora skador och skorda tiotusentals liv. Klimatet ar tropiskt i de norra delarna, subtropiskt langre soderut och antarktiskt i den sydligaste delen. I soder vattnen forekommer isberg som brutits loss fran Antarktis shelfis.

• 
  Cyklonen Dina 2002
• 
  Isberg

Flora och fauna [ redigera | redigera wikitext ]

Langst i soder lever stadier av den antarktiska krillen under vintern pa alger som vaxer pa isens undersida. Pa Antarktis, men aven i sodra Afrika finns pingviner samt salar och valar. I de tropiska omradena finns korallrev. Har finns ocksa havsormar och havslevande skoldpaddor. Vid Comorerna lever tofsstjartfisken , en kvastfenig fisk vars flesta slaktingar levde for ca 300 miljoner ar sedan. Pa oppet vatten exempelvis valhaj, vithaj, tigerhaj, hammarhajar, mantor och andra rockor. Har finns blackfisk och tonfiskar, flygfiskar och ansjovisfiskar. Langs ostorda kuster lever dugonger.. Mangroveskogarnas grunda vatten spelar stor roll for flera rakarter och hyser i ovrigt ett rikt djurliv med bland annat vinkarkrabbor och slamkrypare. Pa oarna finns havsfaglar, exempelvis fregattfaglar, tropikfaglar, liror, rodfotad sula och fetarna. ^{[ 2 ]}

• 
  Antarktisk krill
• 
  Sydafrikansk pingvin
• 
  Valhaj
• 
  Julofregattfagel
• 
  Ryggfena pa en blaval utanfor Sri Lanka

Betydelsen for transporter [ redigera | redigera wikitext ]

Redan innan europeerna upptackte sjovagen till Indien, var Indiska oceanens norra del livligt trafikerad, och en omfattande fraktfart forde pa denna vag asiatiska varor mot Vastvarlden . Efter portugisernas framtrangande till Indiska oceanen under slutet av 1400-talet blev vagen runt Afrika, innan Amerika natt nagon storre merkantil betydelse, varldshandelns huvudvag. Efter invigningen av Suezkanalen 1869 overtog leden via Roda havet huvuddelen av sjotransporterna fran Indiska oceanen till Europa.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Antarktiska oceanen
• Atlanten
• Stilla havet

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]