Afrika

Area: Folkmangd: Antal stater: Autonoma regioner: Hogsta punkt: Lagsta punkt:	30 221 532 km² 1 393 676 444 (2022) [ 1 ] 54 8 Kilimanjaro  5 895  m o.h. Assalsjon  156  m u.h.
Stater
Algeriet   Angola   Benin   Botswana   Burkina Faso   Burundi   Centralafrikanska republiken   Djibouti   Egypten   Ekvatorialguinea   Elfenbenskusten   Eritrea   Etiopien   Gabon   Gambia   Ghana   Guinea   Guinea-Bissau   Kamerun   Kap Verde   Kenya   Komorerna   Kongo-Brazzaville   Kongo-Kinshasa   Lesotho   Liberia   Libyen	Madagaskar   Malawi   Mali   Marocko   Mauretanien   Mauritius   Mocambique   Namibia   Niger   Nigeria   Rwanda   Sao Tome och Principe   Senegal   Seychellerna   Sierra Leone   Somalia   Sudan   Swaziland   Sydafrika   Sydsudan   Tanzania   Tchad   Togo   Tunisien   Uganda   Zambia   Zimbabwe
Stater som har delar av sin yta i Afrika
Egypten   Frankrike   Jemen   Portugal   Spanien
Sarskilda omraden Bir Tawil (Ingenmansland) Ceuta ( Spanien ) Kanarieoarna ( Spanien ) Madeira ( Portugal ) Mayotte ( Frankrike ) Melilla ( Spanien ) Reunion ( Frankrike ) Sankta Helena ( Storbritannien ) Somaliland (sjalvutropad stat)   Vastsahara ( SADR , Marocko ) Storsta stader (over 10 miljoner invanare med fororter): Kairo Kinshasa Lagos

Afrika ar jordens nast storsta kontinent (efter Eurasien ) och aven jordens nast storsta varldsdel efter Asien , bade vad galler areal och folkmangd . Med varldsdelens oar inraknade mater Afrika 30 244 050 km², vilket motsvarar 20,3 procent av jordens landmassa eller cirka 6 procent av jordens totala area. Omkring 22 miljoner km² av dessa ligger i tropikerna vilket gor den afrikanska kontinenten till varldens varmaste kontinent. Antalet invanare i Afrika ar 2022 beraknas till 1,4 miljarder, mer an en sjattedel av jordens befolkning. ^{[ 2 ]} Dess langd i nordlig-sydlig riktning ar omkring 8 000 km och dess storsta bredd omkring 7 800 km.

Etymologi [ redigera | redigera wikitext ]

Ordet ”Afrikas” etymologiska bakgrund ar dunkel, och ordet har dessutom haft olika betydelse under olika epoker .

I aldre tider kallades allt land vaster om Egypten for ” Libyen ”. Enligt den grekiska historieskrivaren Herodotos berattelse seglade feniciska sjoman pa uppdrag av den egyptiska kungen Neko runt Libyen, det vill saga kontinenten Afrika redan omkring 600 f.Kr.

Nar romarna forst anvande termen Africa terra avsag de fore andra puniska kriget endast trakten kring Karthago , det vill saga motsvarande ungefar dagens Tunisien dar sjalva staden Karthago lag samt stora delar av Libyen och Algeriet. Romarna uppfattade forst Egypten som en del av Asien, och det var forst geografen Ptolemaios som drog gransen vid Suez . Under kejsartiden kom Africa att avse hela det omradet romarna kande till av kontinenten, och allt eftersom europeerna upptackte mer och mer av kontinenten kom termen att avse ett allt storre omrade. Namnet ska ha avsett "landet dar afri " (singularis: afer ) bodde. Afer avsag namnet pa ett folk som kan motsvara dagens berber . Vikingarna under 800- och 900-talen kallade norra Afrika for "Blaland".

Geografi [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Afrikas geografi .

Geologiskt ar Afrika en mycket gammal kontinent, i huvudsak uppbyggd av urberg . Under jordens forntid var den en del av jattekontinenten Gondwanaland . Denna gled isar under jura- och krita-perioderna for 100-150 miljoner ar sedan, och sa fick Afrika sin nuvarande form.

Inom sina regelbundna kuster rymmer den en total yta pa omkring 30 244 050 km² inklusive oarna. Afrika atskiljs fran Europa av Medelhavet och forenas med Asien i sitt nordostra horn genom naset vid Suez , omkring 130 km i bredd. Omkring 8 000 km skiljer den nordligaste punkten, Ras ben Sakka i Tunisien , fran dess sydligaste, Kap Agulhas i Sydafrika . Fran Kap Verde , dess vastligaste punkt, till Ras Hafun i Somalia ar det omkring 7 400 km. Afrikas kuster mater omkring 28 000 km (1 km kust pa 1 057 km²) varav Medelhavet star for 5 400 km, Atlanten 11 000 km, Indiska oceanen 8 700 km och Roda havet 2 900 km, och avsaknaden av djupare bukter och betydande halvoar blir uppenbar om man jamfor med Europas 9 700 000 km² som omgardas av 32 000 km kust (1 km kust pa 278 km² land), eller med det fjordrika Norge , dar motsvarande siffra 385 000 km² land och en kuststracka pa 20 000 km (1 km kust per 19 km² land).

Afrikas genomsnittliga hojd over havet ar omkring 600 m, vilket motsvarar de bada amerikanska kontinenternas hojd men ar lagre an den asiatiska pa omkring 950 m. Jamfort med de andra kontinenterna utmarker sig Afrika med en liten andel landomraden pa mycket hog respektive mycket lag hojd. Landomradena under 180 m o.h. upptar en osedvanligt liten del av den totala landmassan, och aven de hogsta delarna, som ar betydligt lagre an motsvarande i Asien, utgors av isolerade berg och bergskedjor. Generellt ligger de hogre plataerna i ost och soder och de lagre delarna at vast och norr och med en linje fran ungefar vid Roda havets mitt till Kongoflodens mynning kan kontinenten delas upp i ett lagland i norr och ett hogland i soder. Man kan saledes dela upp Afrika i fyra overgripande landomraden:

1. Slattlanden vid kusterna ? ofta med mangrovetrask insprangda ? nar aldrig langt in fran kusterna utom vid vattendragens nedre delar. Slamrika slattland finns egentligen bara vid de storre flodernas deltan, och annars utgor kustomradena det lagsta steget i en serie terrasser som bildar stigningen upp till de inre plataerna.
2. Atlasbergen i norr, som ligger isolerade av Saharaoknen .
3. De sodra och ostra hoglanden som ligger pa mellan 600 och 1 000 m o.h.
4. De nordliga och vastra slattlanden, inklusive Sahara, som kantas och genomfars av strak med hogre landomraden, men i allmanhet haller sig under 600 m o.h. Sahara ligger till och med bitvis under havsytan.

Skog tacker cirka en femtedel av Afrikas yta.

Hela Afrika har ett tropiskt eller Subtropiskt klimat .

Fauna [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Afrikas fauna .

Afrika ar huvudsakligen kant for den oppna savannen med valdiga hjordar av hovdjur, som afrikansk buffel , gnuer , antiloper , giraffer och zebror . Dessa jagas av stora rovdjur som lejon , hyenor och geparder . Den afrikanska djungeln befolkas av ormar och primater samt av vattenlevande djur som krokodiler och groddjur . Afrika har aven det storsta antalet arter som kan raknas till megafaunan , bland annat afrikanska elefanter , trubbnoshorning och flodhast , pa grund av att kontinenten bara i mindre utstrackning var paverkad av det massutdoende som skedde under pleistocen .

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Afrikas historia .

Den forsta manskliga migrationen, fran kontinenten men aven inom Afrikas kuster, kan sparas lingvistiskt , kulturellt och genom datoranalyser av genetiskt material. Nagonstans i Ostafrika tror dagens forskare att de forsta hominiderna uppkom. I Etiopien har man hittat ett tva miljoner ar gammalt skelett som uppkallades Lucy , den forsta kanda manskliga primaten .

Tidigare civilisationer och handel [ redigera | redigera wikitext ]

Lingvistiska spar tyder pa att Bantufolk emigrerade fran Vastafrika in i khoisanfolkets (de som tidigare kallades bushman och hottentotter ) omrade och undantrangde dem. Bantufolken anvande en uppsattning grodor, bland annat kassava och jams , som var mer lampade for jordbruk i det tropiska Afrika, och med sitt jordbruk kunde bantu forsorja en betydligt storre folkmangd an de jagare eller samlare som de trangde undan. Bantufolkens traditionella bosattningsomrade stracker sig fran Saharaoknen till de tempererade regionerna i soder. Historiskt har deras vapen varit spjut, skold, pil och bage. Det for khoisansprakens karaktaristiska klickljuden aterfinns i nguni - och bantusprak som till exempel xhosa och zulu . Khoisanspraken talas idag framst av utspridda minoritetsgrupper i sodra Afrika i landerna kring Kalaharioknen .

Afrika soder om Sahara har bestatt av olika stater och riken, mindre stadsstater samt stammar och klaner . Det forna egyptiska riket, ar en av varldens aldsta stater, och den mest kanda av de aldre afrikanska civilisationerna . Det fanns aven statsbildningar i Nubien , Ghana , Timbuktu , Kanem-Bornu och i nuvarande Zimbabwe .

Nordafrika kom fran och med 600-talet under arabiskt inflytande ? en tid av kulturell blomstring ? och med kamelens hjalp spreds Islam och den arabiska kulturen genom Sahara och vidare soderut. Arabiska och persiska handelsman spred likasa Islam langs med den ostafrikanska kusten parallellt med en omfattande svart slavhandel. Detta ostafrikanska handelsutbyte med araber och perser strackte sig anda bort till Java. Darigenom uppstod den etniska, kulturella och sprakliga mangfalden pa Ostafrikas kust, Madagaskar och Komorerna .

Arabvarlden och Europa utforskar kontinenten [ redigera | redigera wikitext ]

Det arabiska intresset for Afrika gar langt tillbaka, men handel med slavar fran centra som Lamu och Zanzibar vid ostkusten har pagatt atminstone sedan senare delen av 1000-talet e.Kr. De miljoner slavar som exporterades till arabvarlden och osterut under den arabiska slavhandeln finns idag kvar som en stor etnisk grupp dar, i stor utstrackning integrerad med den ursprungliga arabiska befolkningen. Slavhandel med svarta pagar fortfarande i vissa arablander, till exempel Sudan. ^{[ 3 ]}

Under 1300-talet borjade vissa europeiska handelsexpeditioner fa kontakt med Nord- och Vastafrika.

Fran 1500-talets mitt fram till forbudet mot slavhandel i Storbritanniens parlament 1807, som kom att fa full kraft forst nagot artionde senare, handlades slavar fran lokala stamledare i framst Vast- och Centralafrika. Flera miljoner afrikaner saldes pa detta vis som slavar till framst de Europeiska kolonierna i Amerika.

Tidiga kolonisatorer var araber , portugiser och spanjorer . Darefter koloniserades kontinenten framfor allt av Storbritannien , Frankrike , Spanien , Italien , Belgien , Nederlanderna , Tyskland och Portugal .

Koloniseringen [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Kapplopningen om Afrika .

Fran slutet av 1000-talet koloniserade arabiska kopman den afrikanska ostkusten. Hollandarna koloniserade pa 1600-talet den da relativt folktomma sodra udden av Afrika. Portugiserna grundade flera kolonier i vastra Afrika och vid nuvarande Mocambique. I mitten av 1800-talet leddes flera expeditioner in i de centrala delarna av Afrika, bland annat av Livingstone och Speke, men ocksa den svenske upptacktsresanden Andersson. Denna kolonisering forandrade i grunden det ekonomiska livet pa kontinenten, och innebar i flera fall ensidig export av naturresurser. Kung Leopolds rovdrift pa sin privata koloni Kongostaten ar okand och kostade miljontals afrikanska liv.

I Afrika fanns efter forsta varldskriget endast tre sjalvstandiga stater namligen konungariket Egypten, republiken Liberia och konungariket Abessinien. Tanger bildade med sitt omrade en internationell zon. For ovrigt var hela varldsdelen uppdelad pa kolonier at europeiska makter. ^{[ 4 ]}

Flertalet kolonier erholl sjalvstandighet under slutet av 1950-talet och borjan av 1960-talet. Avkoloniseringen resulterade i flertalet fall med katastrof, dar diktatur och etnisk rensning vanligen blev foljden, till exempel i Rhodesia (nuvarande Zimbabwe), Rwanda, Uganda, Nigeria m.fl. stater.

Politik [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Afrikas politik .

Det postkoloniala Afrikas politik har i hog grad praglats av diktatur, statskupper och brist pa manskliga rattigheter .

Nationerna i Afrika har ofta visat sig vara instabila stater som efter sjalvstandigheten hemsokts av korruption, valdsamma statskupper , despotism och militardiktaturer . Under perioden 1960 - 1989 genomfordes over 70 kupper och 13 mord pa presidenter . Under det kalla kriget kampade USA och Sovjetunionen om makten i Afrika, och tillsammans med lander som Frankrike och Kuba , stodde de aktivt diktaturer och iscensatte flera av dessa kupper och illgarningar mot demokratiskt valda regeringar. Enligt en spridd uppfattning beror manga militara konflikter om territorier och granser under Afrikas moderna historia pa de granser fran kolonial tid som huvudsakligen drogs upp efter Kongokonferensen , men detta kan inte visas eftersom nagot jamforelseomrade inte finns. Konflikter i Afrika har ofta drivits av tillgangen till kontinentens rika ravarutillgangar ? diamanter och metaller som guld , platina , uran och koppar .

Korruption och havererade politiska program har lett till utbredd undernaring och undermalig infrastruktur orsakar alltjamt brist pa mat och rent vatten. Sanitetsproblemen har ocksa orsakat en akut spridning av bland annat hiv -viruset som leder till sjukdomen aids .

Trots nod och umbaranden finns vissa positiva tecken ? demokratiskt valda regeringar vaxer i antal aven om de inte utgor nagon majoritet annu. Genom patryckningar fran till exempel Internationella valutafonden (IMF) har manga afrikanska stater lyckats vanda en nedatgaende ekonomisk spiral som varat i flera decennier till en positiv tillvaxt. Om man beaktar IMF:s katastrofala misslyckanden i lander som Argentina och Filippinerna ar det dock oklart i vilken omfattning dessa konventionella ekonomiska kriterier ger en rattvis bild av vad Afrika faktiskt behover.

De afrikanska ledarna har i olika omgangar sokt former for samarbete sinsemellan. Hittills har dock detta inte lyckats sarskilt val. Under inbordeskriget i Kongo var det grannstaterna som spadde pa konflikten snarare an utomafrikanska stater, och motivet var framst att skaffa kortsiktiga vinster genom att utvinna diamanter och andra mineraler. Antalet doda i konflikten har uppskattats till 3,5 miljoner under en femarsperiod.

De politiska samarbetsorganisationer man skapat har inte kunnat leva upp till forvantningarna. Organisationen for afrikansk enighet ( OAU 1963-2002) kallades till exempel diktatorsklubben for dess tendens att alltid stodja de sittande politiska ledarna och agna valdigt lite energi at att framja den vanlige afrikanens manskliga rattigheter . 2002 skapades i stallet Afrikanska unionen , som ar tankt att underlatta ett framtida samarbete mellan kontinentens stater. Hittills har denna organisation inte klarat att hantera till exempel utrotningskriget i Darfur-provinsen i Sudan , dar en arabisk statsledning tillatit slakt pa hundratusentals av bantubefolkningen i sydvast. En avgorande skillnad mellan saval OAU som AU a ena sidan och EU a den andra, ar att EU startades av en grupp lander som satte demokrati och manskliga rattigheter i fokus for den egna politiken, och som kravt detta av tillkommande medlemsstater. OAU och AU har fran borjan i stallet varit territoriellt inriktade, och visserligen haft demokrati och manskliga rattigheter som skrivelser i sina stadgar, men ytterst sallan satt kraft bakom dessa ord. Pa sa satt liknar AU mer FN an EU.

Ekonomi [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Afrikas ekonomi .

Afrikas ekonomi omfattar ungefar 887 miljoner manniskor i 54 olika stater ( Juli 2005 ). Afrika ar varldens fattigaste kontinent, och den ar, i medeltal, fattigare an den var for 25 ar sedan. Pa FN :s Human Development Report fran 2003 (som rankade varldens 175 lander enligt en rad kriterier) var plats mellan 151 och 175 intagna av lander i Afrika.

Det finns dock lander som lyckas bra ekonomiskt, bland andra Botswana , Ghana och Sydafrika . Etiopien har ocksa en relativ bra ekonomi tack vare den hoga tillvaxten i landet pa cirka 11-15% per ar. Sydafrika har en val fungerande inhemsk aktiehandel och har stora naturtillgangar i bland annat guld och diamanter och ett val fungerande rattsvasen. Det finns i Sydafrika aven tillgang till investeringskapital, stora marknader och utbildad arbetskraft. Det finns aven andra afrikanska lander, exempelvis Egypten , som lange haft en val fungerande handelssektor och ekonomi.

Kontinentens kust mot Atlanten aterfinns stora fyndigheter av olja . I Nigeria finns en av varldens mest betydande oljereserver och landets ekonomi ar bland de snabbast vaxande i varlden.

Afrikas jordbruk sysselsatter drygt halften av Afrikas befolkning och ar den viktigaste naringen. Cirka 6 % (ungefar 1 814 600 km²) av varldsdelens yta ar uppodlad, mest i savannomradena. I stora delar av de brukningsbara omradena ar jordens bordighet ganska lag. De basta jordarna aterfinns i begransade hoglandsomraden som i till exempel Kamerun och Ostafrika .

Demografi [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Afrikas demografi .

Befolkning [ redigera | redigera wikitext ]

Manniskan, Homo sapiens sapiens , antas harstamma fran Afrika och spred sig harifran till de omgivande kontinenterna. Den svarta befolkningen soder om Sahara tillhor den ursprungliga befolkningen som hela tiden levat i Afrika.

Norr om Sahara praglar samroret med ovriga Medelhavsomradet och inte minst sydvastra Asien bade befolkning, sprak och kultur.

Pa on Madagaskar , som lange var obebodd, harstammar majoriteten av befolkningen fran manniskor som emigrerat fran Indonesien . Under kolonialtiden skedde inflyttning fran Europa och Asien till sodra Afrika, dar den icke-svarta befolkningen idag utgor betydande minoritetsgrupper.

Afrikas befolkning uppvisar manga for utvecklingsregioner typiska drag, som hoga fodelsetal i kombination med sjunkande dodstal med snabb befolkningsokning och lag medelalder (45 % ar under 15 ar) som foljd. Aven om befolkningstatheten varierar kraftigt mellan olika regioner ar Afrika generellt en glestbefolkad kontinent, med i genomsnitt 27,8 invanare per km².

Afrika ar den kontinent som har den lagsta urbaniseringsgraden, med endast 25% boende i stader. Aven har ar variationerna stora, och i norra och ostra Afrika finns en lang urban tradition.

Sprak [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Afrikas sprak .

Uppskattningsvis finns det ungefar 1800 talade sprak i Afrika idag. Vissa av dessa, till exempel Swahili , Hausa , och Yoruba , talas av manga miljoner manniskor, medan det finns andra som bara talas av nagra hundra eller annu farre. Afrika har aven manga olika teckensprak . De flesta afrikaner talar som modersmal ett sprak tillhorande nagon av de fyra sprakfamiljerna afroasiatiska sprak , nilo-sahariska sprak , Niger-Kongosprak eller khoisansprak . Med nagra fa namnvarda undantag i ostra Afrika, har nastan alla afrikanska lander sprak som har sitt ursprung utanfor varldsdelen som officiellt sprak, pa grund av kolonialismen och mansklig migration. Till exempel anvands i ett stort antal afrikanska lander franska eller engelska som administrativt sprak for stat, handel, utbildning och media. Arabiska , portugisiska , afrikaans och malagassiska ar andra exempel pa sprak med ursprung utanfor Afrika som idag anvands av miljoner afrikaner, bade i offentliga och privata sammanhang.

Religion [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Afrikas religion .

Se aven: Kristendomen i Afrika

Kristendom och islam ar de storsta religionerna i Afrika, 46,3 % av alla afrikaner ar kristna och 40,5 % ar muslimer. Resten 11,8 % tillhor olika lokala afrikanska religioner som funnits fore den europeiska kolonisationen. Ett mindre antal afrikaner ar hinduer , eller har tro fran judisk tradition. Exempel pa afrikanska folk som tillhor judendomen ar Beta Israel , Lembafolk och Abayudaya i ostra Uganda . Sydafrika och Angola har over 55% kristna katoliker.

Kultur [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Afrikas kultur .

Afrika har ett stort antal overlappande kulturer, och flera tusen olika etniska grupper. Den mest konventionella distinktionen ar den mellan omradet soder om Sahara och omradet norr om oknen. De nordliga landerna associerar sig framst med arabkulturen, medan de sydliga landerna bestar av i sin tur manga olika kulturella omraden. En av de storsta kulturella identiteterna ar den som innefattar alla folk som talar nagot bantusprak .

Det gar ocksa att gora en indelning i gamla franska Vastafrika a ena sidan, och resten av Afrika (mer specifikt de brittiska eller portugisiska kolonierna i sodra och ostra Afrika) a andra sidan. En annan kulturell linje gar mellan de afrikaner som haller kvar vid sina gamla traditionella livsstilar, och de som har anpassat sig till en mer modern livsstil. Det gar aven att dela upp traditionalisterna i sadana som agnar sig at uppfodning av boskap, och sadana som agnar sig at jordbruk.

Afrikansk konst och afrikansk arkitektur reflekterar de afrikanska kulturernas diversitet. De aldsta exemplen pa afrikansk konst ar 75 000 ar gamla parlsmycken gjorda av nassariusskal , dessa hittades i Blombosgrottan . Pyramiderna i Giza var varldens hogsta byggnader under 4 000 ar. Klippkyrkorna i Lalibela i Etiopien , bland vilka Bete Giyorgis ("St. Goranskyrkan") ar mest valkand, ar ocksa kanda exempel pa afrikansk arkitektur.

Regioner och territorier [ redigera | redigera wikitext ]

Regioner, [ a ] lander och territorier, med flagga	Area (km²)	Folkmangd (2010) [ 5 ]	Befolkningstathet (per km²)	Huvudstad
Centralafrika :
Angola	1 246 700	19 081 912	15,3	Luanda
Kamerun	475 440	19 598 889	41,2	Yaounde
Centralafrikanska republiken	622 984	4 401 051	7,1	Bangui
Tchad	1 284 000	11 227 208	8,7	N'Djamena
Kongo-Brazzaville	342 000	4 042 899	12,9	Brazzaville
Kongo-Kinshasa	2 345 410	65 965 795	28,1	Kinshasa
Ekvatorialguinea	28 051	700 401	24,9	Malabo
Gabon	267 667	1 505 463	5,6	Libreville
Sao Tome och Principe	1 001	165 397	165,0	Sao Tome
Nordafrika :
Algeriet	2 381 740	35 468 000	14,9	Alger
Egypten [ b ]	1 001 450	81 121 000	81,0	Kairo
Libyen	1 759 540	6 355 112	3,6	Tripoli
Marocko	446 550	31 951 412	71,5	Rabat
Sudan	1 886 068	33 551 941	17,8	Khartoum
Tunisien	163 610	10 480 934	64,1	Tunis
Vastsahara ( Marocko ) [ c ]	266 000	530 500	2,0	El Aaiun
Omraden som ar likstallda delar av europeiska stater :
Kanarieoarna ( Spanien ) [ d ]	7 492	2 117 519	282,6	Las Palmas de Gran Canaria , Santa Cruz de Tenerife
Ceuta ( Spanien ) [ e ]	20	78 674	3933,7	?
Madeira ( Portugal ) [ f ]	797	267 302	335,4	Funchal
Melilla ( Spanien ) [ g ]	12	73 460	6121,6	?
Sodra Afrika :
Botswana	600 370	2 006 945	3,3	Gaborone
Lesotho	30 355	2 171 318	71,5	Maseru
Namibia	825 418	2 283 289	2,7	Windhoek
Sydafrika	1 219 912	50 132 817	41,1	Bloemfontein , Kapstaden , Pretoria (Tshwane) [ h ]
Swaziland	17 363	1 186 056	68,3	Mbabane
Vastafrika :
Benin	112 620	8 849 892	78,6	Porto-Novo
Burkina Faso	274 200	16 468 714	60,1	Ouagadougou
Kap Verde	4 033	495 999	123,0	Praia
Elfenbenskusten	322 460	19 737 800	61,2	Abidjan , Yamoussoukro [ i ]
Gambia	11 300	1 728 394	152,9	Banjul
Ghana	239 460	24 391 823	101,9	Accra
Guinea	245 857	9 981 590	40,6	Conakry
Guinea-Bissau	36 120	1 515 224	41,9	Bissau
Liberia	111 370	3 994 122	35,9	Monrovia
Mali	1 240 000	15 369 809	9,1	Bamako
Mauretanien	1 030 700	3 459 773	3,4	Nouakchott
Niger	1 267 000	15 511 953	12,2	Niamey
Nigeria	923 768	158 423 182	171,5	Abuja
Sankta Helena ( Storbritannien )	410	4 118	10,0	Jamestown
Senegal	196 190	12 433 728	63,4	Dakar
Sierra Leone	71 740	5 867 536	81,8	Freetown
Togo	56 785	6 027 798	106,1	Lome
Ostafrika :
Burundi	27 830	8 382 849	301,2	Bujumbura
Komorerna	2 170	734 750	338,6	Moroni
Djibouti	23 000	888 716	38,6	Djibouti
Eritrea	121 320	5 253 676	43,3	Asmara
Etiopien	1 127 127	82 949 541	73,6	Addis Abeba
Kenya	582 650	40 512 682	69,5	Nairobi
Madagaskar	587 040	20 713 819	35,3	Antananarivo
Malawi	118 480	14 900 841	90,3	Lilongwe
Mauritius	2 040	1 299 172	636,8	Port Louis
Mayotte ( Frankrike )	374	204 114	545,8	Mamoudzou
Mocambique	801 590	23 390 765	29,2	Maputo
Reunion ( Frankrike )	2 512	846 068	336,8	Saint-Denis
Rwanda	26 338	10 624 005	403,4	Kigali
Seychellerna	455	86 518	190,1	Victoria
Somalia	637 657	9 330 872	14,6	Mogadishu
Sydsudan	633 783	8 207 607	13	Juba
Tanzania	945 087	44 841 226	47,4	Dodoma
Uganda	236 040	33 424 683	141,6	Kampala
Zambia	752 614	13 088 570	17,4	Lusaka
Zimbabwe	390 580	12 571 454	32,2	Harare
Total	30 305 053	1 022 234 400	33,7

Anmarkningar

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Nordafrika
• Vastafrika
• Ostafrika
• Centralafrika
• Sodra Afrika
• Afrikas klimat

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran engelsksprakiga Wikipedia , Africa , tidigare version .

• Pennsylvania State University ? African Ethnic Groups och andra kartor
• Pygmeerna i Afrika Kultur och musik av de forsta urinvanarna i Afrika
• Afrika i skolbockerna, M. Palmberg 1987

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Afrika .
  Bilder & media
• Wikinews har nyheter relaterade till Afrika .
  Nyheter
• Kartor i Wikimedia Atlas relaterade till Afrika
  Kartor