Republiken Guinea
Republique de Guinee
|
|
Valsprak
:
Travail, Justice, Solidarite
(
Franska
: Arbete, Rattvisa, Solidaritet)
|
Nationalsang:
Liberte
|
|
Huvudstad
(aven storsta stad)
| Conakry
|
Officiellt sprak
|
franska
|
Demonym
|
guinean, guineanska
[
1
]
|
Statsskick
|
Presidentiell
republik
|
-
|
President
|
Mamady Doumbouya
|
-
|
Premiarminister
|
Bah Oury
|
Sjalvstandighet
|
fran
Frankrike
|
---|
-
|
Erkand
|
2 oktober
1958
|
Area
|
-
|
Totalt
|
245 857 km²
[
2
]
(
80:e
)
|
-
|
Vatten (%)
|
0,00 %
|
Befolkning
|
-
|
2018 ars uppskattning
|
11 883 516
[
3
]
(
77:e
)
|
-
|
2014 ars folkrakning
|
10 523 261
|
-
|
Befolkningstathet
|
48,3 inv./km² (
134:e
)
|
BNP
(
PPP
)
|
2022 ars berakning
|
-
|
Totalt
|
44,455 miljarder
USD
[
4
]
(
127:e
)
|
-
|
Per capita
|
3 029
USD
[
4
]
(
171:a
)
|
BNP
(nominell)
|
2022 ars berakning
|
-
|
Totalt
|
20,952 miljarder
USD
[
4
]
(
119:e
)
|
-
|
Per capita
|
1 428
USD
[
4
]
(
180:e
)
|
HDI
(2021)
|
▲
0,465
[
5
]
(
182:a
)
|
Valuta
|
guinesisk franc
(
GNF
)
|
Tidszon
|
Greenwich Mean Time
(
UTC
+0)
|
Topografi
|
-
|
Hogsta punkt
|
Mont Nimba
,
1 752
m o.h.
|
-
|
Langsta flod
|
Gambiafloden
,
1 130
km
|
Nationaldag
|
2 oktober
|
Nationalitetsmarke
|
RG
|
Landskod
|
GN, GIN, 324
|
Toppdoman
|
.gn
|
Landsnummer
|
224
|
1) Folkrakningen holls den 1 mars 2014.
|
Guinea
(
franska
:
Guinee
), formellt
Republiken Guinea
(franska:
Republique de Guinee
), ibland
Guinea-Conakry
for att skilja landet fran
Guinea-Bissau
,
[
1
]
ar en
suveran stat
och
republik
i
Vastafrika
.
Guinea ligger pa
atlantkusten
mellan
Guinea-Bissau
och
Sierra Leone
, och gransar i norr till
Senegal
och
Mali
, i oster mot
Elfenbenskusten
och i soder mot
Liberia
. Landet ar ungefar lika stort som
Storbritannien
till
ytan
, 245,857 km2, och har med sina strax under 12 miljoner invanare en
befolkningstathet
som ar lite mer an dubbelt sa stor som i
Sverige
. Guineas ekonomi ar till storsta delen beroende av jordbruk och gruvdrift, dar sarskilt
bauxit
finns i stora mangder och skeppas vidare fran hamnen i huvudstaden
Conakry
vid
Atlantkusten
.
[
6
]
Guinea var en
fransk
koloni 1890?1958, men brot med kolonisatorstaten 1958 och blev sjalvstandigt. Fran 1958 till 1984 styrdes Guinea av en socialistisk president, och darefter styrde militara styrkor landet. Darefter har anstrangningar gjorts for att gora landet demokratiskt. Namnet kan vara en avledning av
Ganuya
, vilket var namnet pa ett vastafrikanskt rike pa 1300-talet.
[
7
]
Stenredskap, slipade yxor och keramik fran 4000-talet f. Kr. ar funna i Guinea. Utmed kusten har aven spanredskap och
kokkenmoddingar
fran cirka 4000?2000 f. Kr. patraffats.
Landets ursprungsbefolkning drevs pa
700-talet
ut mot kusten av invandrare, sarskilt
susu
och
malinke
, som etablerade mindre kungadomen i det inre av det nuvarande Guinea. Dessa kungadomen kom i sin tur att erovras av storre vastafrikanska maktblock som kungarikena
Ghana
(pa
900-talet
) och
Sossoriket
(pa
1100
- och
1200-talen
).
Maliriket
lade under sig omradet efter slaget vid Kirina
1235
.
Sa smaningom forsvagades detta rike av inre motsattningar och splittrades pa
1400-talet
upp i olika hovdingadomen. Ett av dessa,
Songhairiket
lyckades efter hand lagga under sig de andra hovdingadomena och blev bade storre, rikare och mer valmaende an sina foregangare ? inte minst tack vare handeln med de portugisiska handelsman som fran
1445
bytte alkoholdrycker, textilvaror och eldvapen mot guld och slavar.
Inte heller detta rike blev bestaende, Songhai skakades av inbordeskrig och omfattande
fulaniinvandring
och upplostes efter slaget vid
Tondibi
1591
.
I det inre hoglandet (Fouta Jalloo) uppstod ett muslimskt
fulanirike
, som
1725
startade heligt krig for att omvanda den omgivande befolkningen. Riket upplostes av inre strider och erovrades slutligen av Frankrike.
Tidigt under
1800-talet
upprattades franska och brittiska handelskolonier.
1890
blev landet en fransk koloni, under namnet
Franska Guinea
. Samma ar grundlades huvudstaden
Conakry
pa on
Tombo
.
1895 inlemmades landet i
Franska Vastafrika
.
Majoritetsbefolkningen fortrycktes, motstandet mot kolonialmakten vaxte och
1958
rostade Guinea, som enda franska koloni, ja till sjalvstandighet och nej till den nya konstitution som
Charles de Gaulle
foreslagit. Guinea kom darfor inte att inga i
Femte republiken
utan blev, som forsta franska koloni i Afrika, sjalvstandigt till priset av omedelbart stopp for allt franskt bistand.
Efter sjalvstandigheten kom Guinea att styras av president
Ahmed Sekou Toure
. Toure forsokte genomdriva sina ideer om sjalvstandig "afrikansk socialism" med hart undertryckande av det fria ordet och andra manskliga rattigheter. Efter
1960
gjordes flera kuppforsok mot Toure och en stor del av befolkningen flydde ut ur landet undan Toures diktatoriska styre.
Nagra dagar efter Toures dod
1984
genomfordes en oblodig militarkupp under ledning av officeren
Lansana Conte
. Till en borjan tycktes det slutna, fattiga Guinea ga mot en ljusare framtid. Oppositionen tillats bilda partier och stalla upp i val. De forsta allmanna valen holls
1993
. Da valdes Conte till president i den nya civila regeringen. Han omvaldes
1998
och
2003
.
Demokratin fick dock inte faste. Regimen anklagades for att vinna alla val genom fusk. Landets ekonomi forsamrades genom fallande priser pa den viktigaste exportvaran
bauxit
. Arbetslosheten okade. Missnojet tilltog.
Under senare delen av
1990-talet
och borjan av
2000-talet
drogs Guinea in i konflikterna i grannlanderna
Sierra Leone
och
Liberia
. Hundratusentals flyktingar vallde in over granserna, och de interna politiska spanningarna okade ocksa.
Den
10 januari
2007
inleddes en allman strejk mot regimen, arrangerad av landets tva storsta fackforbund och uppbackad av fjorton oppositionspartier som kravde att Hogsta domstolen avsatte Conte och att en samlingsregering skulle bildas. I sammanstotningar med strejkande skot kravallpolisen ihjal minst 59 manniskor och flera hoga fackforeningsledare greps.
Efter arton dagar avblastes strejken sedan facket och oppositionen kommit overens med regeringen om att:
- en ny premiarminister som parterna kan enas om ska tillsattas
- priserna pa bransle och ris ska sankas
Lansana Conte utsag den
9 februari
2007
64-arige
Eugene Camara
, en hittills tamligen anonym topptjansteman, till ny premiarminister. Oppositionen var dock missnojd med valet och den 26 februari utsags en mer samlande kandidat,
Lansana Kouyate
? som aret darpa i sin tur eftertraddes av
Ahmed Tidiane Souare
.
Efter Contes dod, strax fore jul 2008, utbrot en maktkamp i landet och militaren
Moussa Dadis Camara
sade sig ha upplost regeringen, nagot Souare dock fornekade.
Den 29 december fordomde
Freds- och sakerhetsradet
inom
Afrikanska Unionen
(AU) kuppen och beslutade att frysa Guineas medlemskap i AU tills den konstitutionella ordningen aterupprattats.
[
8
]
Aven den vastafrikanska samarbetsorganisationen
ECOWAS
beslutade att avstanga Guinea, vid ett mote i Nigeria, lordagen den 10 januari 2009.
[
9
]
Under 2010 holls tva presidentval som gick relativt lugnt till. Oroligheter uppstod dock till foljd av det andra valet i november, vilket ledde till att man meddelade att man stangde granserna. Detta varade dock inte sarskilt lange och det ar oklart om granserna overhuvudtaget var stangda. Valet hade i huvudsak tre huvudkandidater.
Alpha Conde
stod som vinnare och fick makten. Detta leder till en optimism bland folket som framforallt hoppas pa forbattringar pa arbetsmarknaden med sin enorma arbetsloshet. Aven infrastrukturen ar ett stort omrade dar Conde lovade forbattringar.
I september 2021 genomfordes en militarkupp som ledde till att presidenten Alpha Conde greps och hans regering stortades. Guineanska armekommendoren Mamady Doumbouya forklarade den nya tiden kommen. Orsaken till kuppen troddes vara flera kontroversiella beslut som Alpha Conde hade fattat under sin styrelsetid, bland annat en forfattningsandring som mojliggjorde att han stallde upp i val en tredje gang. Enligt landets ursprungliga konstitution kan en president bara sitta tva mandatperioder om 5 ar vardera, men nar Conde narmade sig slutet pa sin sista mandatperiod foreslog han att detta skulle andras till tva mandatperioder om 6 ar. Forslaget ledde till kraftiga protester fran oppositionen och minst 60 personer har dott i samband med demonstrationerna under 2019 och 2020.
[
10
]
Guinea kan delas in i fyra geografiska omraden praglade av olika landskap. Dessa ar fran vaster till oster:
Nedre Guinea
bestaende av kust och slattmark, bergsomradet
Fouta Djallon
,
ovre Guineas
savann
samt ett skogsbeklatt och avskilt omrade kallat
Guineas hogland
i sydost.
Nedre Guinea
praglas, liksom grannlandet
Guinea-Bissau
, av
risfalt
som bevattnas med hjalp av ett natverk av kanaler, s.k. “rias”. Landskapet blir mer kuperat langre inat landet, dar sa smaningom
Fouta Djallons
vagrata klippor reser sig till en hog graskladd sandstensplata. Hogsta punkten pa Fouta Djallon, berget Tamgue, nar 1538 meter over havet, medan platans genomsnittliga hojd over havet ar ca 900 m.
Ovre Guinea
kannetecknas av slattmark bestaende av en halvoppen savann som ar tillrinningsomrade till
floden Niger
. Omradet ligger i genomsnitt ca 300 meter over havet.
Guineas skogsomrade
, ocksa kallat
hoglandet
, ar ett isolerat bergsomrade pa Guineas grans mot
Sierra Leone
,
Liberia
och
Elfenbenskusten
. Langst i sydost ligger
naturreservatet Mont Nimba
, som ar Guineas hogsta berg, vilket nar 1752 moh. Naturen har ar unik och med en stor mangfald av djur och vaxter.
Fler an 20 vastafrikanska floder har sin kalla i Guinea, varav de tre stora floderna
Niger
,
Senegalfloden
(genom bifloderna Bafing och Bakoye) och
Gambiafloden
har sina kallor pa
Fouta Djallon
. Flera smafloder som rinner vasterut, som t.ex.
Konkoure
, har aven de sin kalla pa Fouta Djallon. Dessa ger upphov till vackra vattenfall da vattnet stortar nedfor branta klippvaggar pa sin vag mot
laglandet
i nedre Guinea och vidare ut i
Atlanten
.
[
6
]
Guinea har ett
tropiskt
klimat, med en
regnperiod
och en
torrperiod
. I juni, da
tropikfronten
nar Guinea, ar regnen som kraftigast pa aret. Torrperioden infaller i november, da tropikfronten flyttar sig vidare soderut. Den torra och heta nordostliga
Harmattan-vinden
borjar da blasa in over landet fran
Saharas
oken
.
Regnet faller kraftigast i nedre Guinea, och huvudstaden
Conakry
far i genomsnitt 4300 mm nederbord om aret, medan medeltemperaturen ar ca 27°C.
Fouta Djallon
har ett vaxlande vader, och nederborden under regnperioden varierar fran ar till ar, men i genomsnitt 2000 mm regn per ar. Den genomsnittliga temperaturen over aret liknar den vid kusten, men skiljer sig pa ett helt annat satt mellan natt och dag och under torrperioden i januari kan dagarna vara 35°C varma medan kvallarna ar kyliga, med endast 8°C.
Ovre Guinea far nagot mindre nederbord an Fouta Djallon, i genomsnitt 1500 mm per ar. Nederborden ar anda riklig om man t.ex. jamfort med
Sveriges
arsnederbord
pa ca 700 mm. Under torrperioden kan termometern ofta visa 38°C eller mer.
I
skogsomradet
i sydostra Guinea ar det fuktigt och varmt, och torrperioden varar bara mellan december och februari. Temperaturen ligger nagot hogre an i nedre Guinea, men regnandet ar mindre kraftigt: 2540 mm per ar.
[
6
]
Kustomradet narmast havet ar tackt av
mangroveskog
. Pa den uppodlade slatten i nedre Guinea vaxer
oljepalmer
.
Fouta Djallon
bestar mest av oppen
grasmark
, men med en del trad langs de floddalar som genomkorsar platan. I Badiar National park, som ligger vid gransen till
Senegal
, finns
savann
och skog, vilket ar en del av samma naturomrade som den mycket storre nationalparken
Niokolo-Koba
. Savannen i ovre Guinea ar frodig och har aterfinns dungar av lovfallande trad och grasarter som kan vaxa sig mycket hoga; mellan 1,5 och 3 meter under
regnperioden
. I samma omrade, mitt i landet, ligger Ovre Nigers nationalpark, som ger skydd at en torr skog och halvoppen savann. I skogsomradet i
Guineas hogland
finns flera relativt stora omraden med
regnskog
, aven om jordbruket ocksa har paverkat den ursprungliga skogen.
I jamforelse med vissa andra afrikanska lander ar inte Guinea exceptionellt rikt pa arter eller stora
daggdjur
. I de bordiga delarna har jordbruket trangt undan mycket av naturen. Men det ar ett gront och frodigt land.
Babianer
och
hyenor
ar vanliga i Guinea. Man kan ocksa fa syn pa
vildsvin
och olika arter av
antilop
, eller mer sallan fa en skymt av en
leopard
.
Ormar
ar mycket vanliga, saval ofarliga ormar som
pytonormar
och giftormar sasom
kobror
,
huggormar
och
mambor
. I floderna i saval nedre som ovre Guinea finns ett fatal grupper av
flodhastar
och aven
sjokor
. I floderna finns ocksa
krokodiler
och manga arter av
fisk
. I nationalparken
Mount Nimba
pa gransen till
Liberia
lever
schimpanser
och manga olika slags
apor
, samt nagra ganska ovanliga
fagelarter
.
[
6
]
Nagra av Guineas storre miljoproblem ar
avskogning
vilket leder till
jorderosion
, otillrackliga mangder
farskvatten
, markfororening och overfiskning.
[
kalla behovs
]
Guinea har bara haft fyra presidenter sedan landet forklarade sig sjalvstandigt den 2 oktober 1958. Lansana Conte tog kontroll over landets ledning 1984, efter Sekou Toures dod. Conte valdes officiellt 1993 och omvaldes 1998 och 2003. Dock har giltigheten i dessa val starkt ifragasatts av oppositionen. Han satt vid makten fram till sin dod i december 2008. Pa julafton samma ar utsags
Moussa Dadis Camara
till ny president efter att en militarjunta ledd av honom tagit makten i landet sedan Conte avlidit.
[
11
]
Nar Camara i december 2009 skots i huvudet vid ett mordforsok och flogs till
Marocko
for behandling tog hans vicepresident,
Sekouba Konate
, over makten.
[
12
]
Nyval utlystes till 2010, och forsta omgangen holls i juni samma ar;
Cellou Dalein Diallo
och
Alpha Conde
gick till den andra valomgangen.
[
13
]
Den andra omgangen skots upp flera ganger pa grund av etniskt vald och brister i planeringen, men holls slutligen den 7 november 2010. Alpha Conde vann ett jamnt val med 52,52 % av rosterna mot Diallos 47,48 %. Valdeltagandet var 67,87 %.
[
14
]
Guinea ar indelat i sju
regioner
(
regions
) samt huvudstaden
Conakry
som utgor en egen region i form av en speciell zon (
zone speciale
). De ovriga sju regionerna ar vidare indelade i 33
prefekturer
(
prefectures
).
Guinea ar medlem i bland annat foljande internationella organisationer:
Guinea har stora naturtillgangar, men ar anda ett underutvecklat land. Har finns over en tredjedel av varldens bauxit-tillgangar och Guinea ar varldens nast storsta bauxit-producent. 1999 stod gruvsektorn for 75% av
exporten
.
Det pagar ekonomiska reformer, men utvecklingen hindras av stridigheter vid granserna mot Sierra Leone och Liberia. Dels kostar forsvaret pengar, dels avstar investerare fran insatser i Guinea. Utlandska gruvbolag tar hem sin personal och varuhamstring skapar lokal inflation och matbrist. Guinea far ekonomisk hjalp fran det internationella samfundet.
[
kalla behovs
]
55% av elektriciteten produceras av vattenkraft och resterande av
fossila branslen
.
Guineas naturtillgangar inkluderar
bauxit
,
jarnmalm
,
diamant
,
guld
,
uran
,
vattenkraft
och
fisk
.
[
kalla behovs
]
Las- och skrivkunnighet
hos personer 15 ar och aldre: 30,4 % (2015)
- Hos man: 38,1 % (2015)
- Hos kvinnor: 22,8 % (2015)
[
2
]
Tillvaxten har varit lagre an i manga andra afrikanska lander, framst till foljd av hog utvandring under manga ar.
[
16
]
Guinea ar relativt glest befolkat (48,3 invanare per km²).
[
2
]
Den storsta befolkningskoncentrationen har
Fouta Djalon
, dar jorden ar god och klimatet ar relativt tempererat. De flesta manniskor lever och arbetar pa landsbygden, men den urbana delen av befolkningen okar (38,2 % 2017
[
2
]
mot 28 % 2003 och 5 % 1950). Storsta stad ar huvudstaden
Conakry
.
[
2
]
Det finns omkring 16 olika etniska grupper med relativt stora skillnader i sprak, kultur och traditionella sociala system.
Fulani
utgor cirka 40 % av befolkningen och lever huvudsakligen i
Fouta Djalon
som boskapsskotare och jordbrukare.
Malinke
utgor cirka 26 % och ar dominerande i det glest befolkade ovre Guinea. I den tatbefolkade kustregionen Nedre Guinea ar den viktigaste gruppen
susu
. De omfattar cirka 11 % av befolkningen, men deras sprak har blivit det dominerande i regionen. I det sydostra skogsomradet utgor
kissi
(6,5 %) och
kpelle
(4,8 %) de storsta etniska grupperna.
[
16
]
Guinea mottog tidigt pa 2000-talet manga flyktingar fran
Liberia
och
Sierra Leone
, och nastan 100 000 av landets egna invanare tvingades fly pa grund av oroligheter i gransomradena. Flyktingproblemet har tart pa landets ekonomi, och har ocksa lett till oroligheter bland vissa etniska grupper.
[
16
]
Franska
ar landets officiella sprak. Det finns atta nationella sprak:
fula
,
malinke
,
susu
,
bas?ri
,
kissi
,
koniagi
,
kpelle
och
loma
.
[
16
]
Islam
ar den dominerande religionen i Guinea. Omkring 85 % av befolkningen ar muslimer, de flesta av dem ar
sunniter
men det finns aven
shiiter
. 8 % raknas som
kristna
(romersk-katolska, anglikaner, baptister och andra evangelikala, Jehovas vittnen, sjundedagsadventister m.fl.) och 7 % tillampar traditionell naturreligion. Det finns aven mindre grupper
Baha'itroende
,
hinduer
,
buddhister
och
kinesisk folkreligion
.
[
17
]
Andel flickor och kvinnor i aldrarna 15?49 som genomgatt
kvinnlig konsstympning
(
Unicef
): 97 %
[
18
]
[
2
]
I Guinea, liksom i
Sierra Leone
och
Liberia
, finns de hemliga samfunden
poro
, for man, och
sande
, for kvinnor. Samfunden har en tydlig hierarkisk struktur och leds av zoo-ŋa- medicinman- som anses besitta overnaturliga krafter.
Alla som tillhor ett landsbygdssamfund blir invigda i samfunden genom en overgangsritual vid overgangen fran barn till vuxen. Overgangsritual kan vara fran nagra dagar till flera ar. Exkluderande ar personer med psykiskt funktionshinder, psykisk sjukdom och personer som inte genomgatt overgangsritualen. Kristna och muslimer ar valkomna in sallskapen.
Overgangsritualen bestar av en bushskola dar pojkar rituella blir slukade av "skogsanden" eller "djavulen" (ŋamu) och flickor slukas av dess kvinnliga motsvarighet, zeγele- bade flickor och pojkar blir darefter arrade for att visa att de genomgatt ritualen. Pojkar blir omskurna och flickor blir konsstympade. Det ingar ocksa utbildning, pojkar lar sig om stamhistoria, krigforing, hantverk, jordbruk och medicin medan flickor lar sig om hushallskunnande, jordbruk, barnuppfostran och medicin. Medlemmar svar pa sitt liv att halla sallskapets hemligheter endast inom sallskapen.
[
19
]
Andelen av vuxna befolkningen med
hiv
/
aids
beraknades till 1,5 % ar 2016.a, totalt 120 000 smittade. Antalet dodsfall under aret 2016 som en foljd av aids var 5 800.
[
2
]
Guinea hade problem med
Ebola
under
Ebolautbrottet i Vastafrika 2014
?2016. Med undantag for ett klusterutbrott ar 2021 har dock den epidemin upphort i landet.
[
20
]
[
21
]
Andel av den vuxna befolkningen som led av
fetma
ar 2016 beraknades till 7,7 %.
Andelen barn under 5 ars alder som beraknades vara
underviktiga
ar 2012 var 18,7 %.
Modradodligheten
ar 2015 var 679 dodsfall per 100 000 fodslar.
[
2
]
- Befolkningens konsfordelning (2017):
- Vid fodseln: 1,03 man per kvinna
- 0?14 ar: 1,02 man per kvinna
- 15?24 ar: 1,02 man per kvinna
- 25?54 ar: 1,01 man per kvinna
- 55?64 ar: 0,92 man per kvinna
- 65 ar och aldre: 0,79 man per kvinna
- Hela befolkningen: 1,00 man per kvinna
- Moderns medianalder vid forsta barnets fodelse for modrar i aldern 25?29 ar: 18,9 ar (2012)
Siffror tagna fran
CIAs
The World Factbook.
[
2
]
Den senaste
folkrakningen
holls den 15 mars 2014 och da uppgick den faktiskt befintliga befolkningen i Guinea (
de facto
) till 10 523 261 invanare, varav 5 084 306 man och 5 438 955 kvinnor.
[
22
]
Folkrakningar hade tidigare hallits 1996 och 1983.
[
23
]
Invanartalet i Guinea uppskattades i juli 2017 av
The World Factbook
till 12 413 867 invanare,
[
2
]
av Forenta nationerna (befolkning den 1 juli 2017) till 12 717 000 invanare,
[
24
]
av
Internationella valutafonden
till 12 970 000 invanare (for ar 2017)
[
4
]
samt av
Varldsbanken
(juli 2016) till 12 395 924 invanare.
[
25
]
Enligt en projektion av Guineas nationella statistikinstitut
Institut national de la statistique
(INS) beraknades antalet invanare 2018 till 11 883 516 personer.
[
3
]
Flera folkgrupper ar kanda for tillverkning av masker i Guinea, bland andra
baga
,
nalu
,
mmani
och
landuma
. Maskerna forestaller bland annat djur med
antropomorfa
drag. Under islams inflytande har dock manga folkgrupper slutat tillverka skulpturer.
[
26
]
Det har producerats en viss mangd fransksprakig litteratur i Guinea. Bland annat har gamla folkliga berattelser skrivits ner, vilka sedan har uppmarksammats internationellt. Tidningspressen ar mycket begransad, med endast en dagligt utkommande nyhetstidning.
[
26
]
- ^ [
a
b
]
(
PDF
)
Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och lander pa engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska
(10., rev. uppl.).
Utrikesdepartementet
,
Regeringskansliet
. 2015. sid. 75
.
http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf
. Last 3 juni 2018
- ^ [
a
b
c
d
e
f
g
h
i
j
]
”Country: Guinea”
(pa engelska).
The World Factbook
.
Central Intelligence Agency
. 24 maj 2018. Arkiverad fran
originalet
den 19 september 2015
.
https://web.archive.org/web/20150919074825/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook//geos/gv.html
. Last 3 juni 2018
.
- ^ [
a
b
]
”Population de la Guinee”
(pa engelska).
Institut national de la statistique
. Arkiverad fran
originalet
den 10 juni 2018
.
https://web.archive.org/web/20180610134018/http://www.stat-guinee.org/index.php/bases-des-donnees/donnees-statistiques/population-de-la-guinee
. Last 4 juni 2018
.
- ^ [
a
b
c
d
e
]
”World Economic Outlook database: April 2022”
(pa engelska).
Internationella valutafonden
.
https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1
. Last 2 augusti 2022
.
- ^
”Human Development Report 2021/2022”
(pa engelska) (
PDF
). United Nations Development Programme. sid. 284?287
.
https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf
. Last 3 december 2022
.
- ^ [
a
b
c
d
]
”Encyclopedia Britannica/ Guinea”
. 2 januari 2024
.
https://www.britannica.com/place/Guinea
. Last 3 januari 2024
.
- ^
”Guinea ? republikk i Afrika”
.
Store norske leksikon
.
http://www.snl.no/Guinea/republikk_i_Afrika
.
- ^
”Communique of the 165th Meeting of The Peace and Security Council”
(pa engelska) (pdf). 29 december 2008. Arkiverad fran
originalet
den 23 mars 2015
.
https://web.archive.org/web/20150323054815/http://www.blayney.nsw.gov.au/ArticleDocuments/329/3h%20-%20Hobbys%20Yards%20Heritage%20Items.pdf.aspx
. Last 30 december 2008
.
- ^
SVT
10 jan 2009
- ^
”Sa vill militaren styra Guinea efter kuppen”
.
Blankspot
. 11 september 2021
.
https://blankspot.se/sa-vill-militaren-styra-guinea-efter-kuppen/
. Last 20 oktober 2021
.
- ^
Dag Leraand.
”Guinea - historie”
.
Store norske leksikon
.
http://snl.no/Guinea/historie
. Last 16 september 2010
.
- ^
”Guinea country profile”
.
BBC News
.
http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/country_profiles/1032311.stm
. Last 16 september 2010
.
- ^
”Guinea presidential polls postponed”
.
Al-Jazeera English
. 16 september 2010
.
http://english.aljazeera.net/news/africa/2010/09/2010915194054164310.html
. Last 16 september 2010
.
- ^
”Second tour Presidentielle 2010 - Resultats provisoires”
. Arkiverad fran
originalet
den 11 november 2010
.
https://web.archive.org/web/20101111090040/http://www.presidentielle2010.ceniguinee.org/index.php?option=com_content&view=article&id=50&Itemid=41
. Last 28 november 2010
.
- ^
”Guinea ? internasjonale forbindelser”
.
Store norske leksikon
.
http://www.snl.no/Guinea/internasjonale_forbindelser
. Last 16 september 2010
.
- ^ [
a
b
c
d
]
”Guinea ? befolkning”
.
Store norske leksikon
.
http://www.snl.no/Guinea/befolkning
. Last 16 september 2010
.
- ^
”Guinea”
(pa engelska).
International Religious Freedom Report for 2017
.
USA:s utrikesdepartement
, Bureau of Democracy, Human Rights and Labor
.
https://www.state.gov/j/drl/rls/irf/religiousfreedom/index.htm?year=2017&dlid=280748#wrapper
. Last 19 juni 2018
.
- ^
”Guinea”
(pa engelska).
Female Genital Mutilation/ Cutting Country Profiles
.
Unicef
.
https://data.unicef.org/wp-content/uploads/country_profiles/Guinea/FGMC_GIN.pdf
. Last 4 juni 2018
.
- ^
Utlendingsforvaltningens fagenhet for landinformasjon (Landinfo) (30 mars 2010).
Liberia-Sierra Leone: Poro/sande og andre “hemmelige samfunn”
. Utlendingsforvaltningens fagenhet for landinformasjon (Landinfo)
.
https://landinfo.no/wp-content/uploads/2018/03/Liberia-Sierra-Leone-Poro-sande-og-andre-%E2%80%9Chemmelige-samfunn%E2%80%9D-30032010.pdf
.
- ^
”Ebola virus disease”
(pa engelska).
www.who.int
.
https://www.who.int/westernpacific/health-topics/ebola
. Last 8 mars 2022
.
- ^
”Ebola outbreak 2021- N’Zerekore, Guinea”
(pa engelska).
www.who.int
.
https://www.who.int/emergencies/situations/ebola-2021-nzerekore-guinea
. Last 8 mars 2022
.
- ^
”Table 3. Population by sex, annual rate of population increase, surface area and density”
(pa engelska och franska).
Demographic Yearbook 2016
.
Forenta nationerna
, United Nations Statistics Division. sid. 1
.
https://unstats.un.org/unsd/demographic-social/products/dyb/documents/dyb2016/table03.pdf
. Last 4 juni 2018
.
- ^
”Population by sex and urban/rural residence”
(pa engelska).
Forenta nationerna
, United Nations Statistics Division
.
http://data.un.org/Data.aspx?q=finland+datamart%5bPOP%5d&d=POP&f=tableCode%3a1%3bcountryCode%3a324%3bareaCode%3a0%3bsexCode%3a0&c=2,3,6,8,10,12,13,14&s=_countryEnglishNameOrderBy:asc,refYear:desc,areaCode:asc&v=1
. Last 4 juni 2018
.
- ^
”Country profile Guinea”
(pa engelska).
Forenta nationerna
, United Nations Statistics Division, UNdata
.
http://data.un.org/en/iso/gn.html
. Last 4 juni 2018
.
- ^
”Population, total, data; Guinea”
(pa engelska).
World Bank Data
.
Varldsbanken
.
https://data.worldbank.org/indicator/SP.POP.TOTL?locations=GN
. Last 4 juni 2018
.
- ^ [
a
b
]
[
dod lank
]
”Mali”.
Nationalencyklopedin
.
http://www.ne.se
[
dod lank
]
. Last 16 september 2010
.
Lankar till relaterade artiklar
|
---|
| |
|