Arnold Hauser
Fodd	8 maj 1892 Timi?oara ,   Osterrike-Ungern
Dod	28 januari 1978 (85 ar) Budapest ,   Ungern
Nationalitet	Ungern , Storbritannien
Yrke/uppdrag	Konstvetare , sociolog

Arnold Hauser , fodd 8 maj 1892 i Timi?oara , dod 28 januari 1978 i Budapest , var en ungersk - brittisk konstvetare och sociolog .

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Hauser foddes i en judisk familj, och studerade konst- och litteraturhistoria vid universiteten i Budapest , Wien , Berlin och Paris , dar han undervisades av Henri Bergson . Efter att ha atervant till Budapest umgicks han i en livlig intellektuell miljo tillsammans med bland andra Georg Lukacs , Karl Mannheim , Bela Balazs , Bela Bartok och Zoltan Kodaly . Ar 1919 var Hauser delaktig i utformandet av den Ungerska radsrepublikens kulturpolitik; efter radsrepublikens fall samma ar kom han att leva i exil i Italien , Tyskland och Osterrike och fortsatte da sina studier i bland annat sociologi och ekonomi .

Efter Anschluss 1938 slog sig Hauser ner i Storbritannien . Han forelaste i konsthistoria vid University of Leeds 1951?1957 och vid Hornsey College of Art i London 1959?1962. Han var aven gastprofessor vid Brandeis University i Massachusetts 1957?1959 samt vid Ohio State University 1963?1965. Hauser kom att bo i Storbritannien fram till 1977, aret fore sin dod, da han atervande till Budapest och blev invald som hedersledamot av Ungerska vetenskapsakademin . ^{[ 1 ]}

Teorier [ redigera | redigera wikitext ]

Hauser skrev flera marxistiskt influerade konsthistoriska och -sociologiska verk. Hans kanske mest betydande verk ar Sozialgeschichte der Kunst und Literatur fran 1951 (svensk oversattning Konstarternas sociala historia , 1972), en genomgaende och omfattande analys av konsthistorien fran forhistoriens grottmalningar till filmens genombrott under 1900-talet. Hauser gor har en historiematerialistisk tolkning av konst- och kulturproduktionen, och argumenterar for att den vilar pa samhallets materiella bas . Enligt Hauser har dock konsten och kulturen en egen dynamik och relativ frihet i samhallet, varfor de inte mekaniskt kan tolkas och forklaras utifran de radande produktionsforhallandena vid deras tillkomst. ^{[ 2 ]} Verket var ett av de forsta som satte konstens historia i ett ideologiskt och estetiskt samt politiskt och ekonomiskt sammanhang, och har sedan det publicerades varit bade inflytelserikt och omstritt. ^{[ 1 ]}

Bibliografi [ redigera | redigera wikitext ]

• Sozialgeschichte der Kunst und Literatur (1951)
  • Konstarternas sociala historia; I?II (urval Maria Bergom Larsson , overs. Ulrika Wallenstrom , PAN/Norstedts 1972)
• Philosophie der Kunstgeschichte (1958)
• Der Manierismus. Die Krise der Renaissance und der Ursprung der modernen Kunst (1964)
• Soziologie der Kunst (1974)
• Im Gesprach mit Georg Lukacs (1978)

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]