Vietnam

Socialistiska Republiken Vietnam
*C?ng hoa xa h?i ch? ngh?a Vi?t Nam*
Socialistiska Republiken Vietnam ; C?ng hoa xa h?i ch? ngh?a Vi?t Nam
Flagga	Statsvapen
	Valsprak : đ?c l?p, t? do, h?nh phuc ; ("Sjalvstandighet, frihet och gladje")
	Nationalsang: Ti?n Quan Ca ("Ut till fronten") ;
	lage
Huvudstad	Hanoi
Storsta stad	Ho Chi Minh-staden
Officiellt sprak	vietnamesiska
Statsskick	Marxist?leninistisk enpartistat
Sjalvstandighet	fran Frankrike
Area
Befolkning
BNP ( PPP )	2023 ars berakning
BNP (nominell)	2023 ars berakning
HDI (2021)	▲ 0,703 ( 115:e )
Valuta	dong ( VND )
Tidszon	UTC +7
	Topografi
Nationaldag	2 september
Nationalitetsmarke	VN
Landskod	VN, VNM, 704
Toppdoman	.vn
Landsnummer	84

Vietnam , formellt Socialistiska republiken Vietnam , ligger i Sydostasien och gransar till Kina , Laos och Kambodja . Vastra delen av landet ar bergigt och bebos till stor del av minoritetsgrupper medan de kustnara omradena ar flacka och till stor del bestar av uppodlad mark som brukas av etniska vietnameser. Landet ar en enpartistat och bara kommunistpartiet ar tillatet och press - och yttrandefriheten ar begransad. Landet har under en stor del av 1900-talet utkampat krig vilket ledde till ekonomisk tillbakagang och isolering. Under manga ar har Sverige varit en viktig bistandsgivare till landet. Efter att landet oppnat upp sig mot omvarlden har turismen okat och manga utlandska foretag etablerat sig. Landet har over 95,5 miljoner invanare. Huvudstad ar Hanoi som ligger i norra delen av landet medan storsta staden ar Ho Chi Minh-staden i soder.

Geografi [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Vietnams provinser

Huvudstaden i Vietnam ar Hanoi och den storsta staden i landet ar Ho Chi Minh-staden (tidigare Saigon ). Andra stora stader ar Hai Phong och Da Nang . Ba B?-sjon ar den storsta naturliga sjon och ligger i nordostra delen av Vietnam. Viktiga floder ar Mekong i soder och Roda floden i norr. Vid flodernas delta ar jordbruksmarken valdigt bordig och dar ar befolkningstatheten storst.

75 procent av landet bestar av berg och kullar och hogsta berget ar Fan Si Pan som ar 3145,9 m hogt. Gransen mot Laos och Kambodja utgors till storre delen av en bergskedja.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Vietnams historia

I det omrade som idag ar norra Vietnam har man hittat rester efter bofasta samhallen som ar fran 5000 f.Kr. Dong Sonkulturen producerade brons trummor som spreds over Sydostasien. Vietnams historia har under storre delen praglats av relationen till grannen i norr, Kina . Under 1000 ar tillhorde norra Vietnam Kina men efter 938 blev landet sjalvstandigt. Kineserna aterkom i borjan av 1400-talet men Le Loi befriade landet 1428. Vietnam vaxte sig starkare och kom att expandera soderut framst pa bekostnad av Champariket .

1600 blev sodra Vietnam ett sjalvstandigt land vilket ledde till en period av stridigheter mellan norra och sodra delarna. 1771 brot Tay S?n-upproret ut i sodra Vietnam och spred sig senare och aven norra Vietnam kom att besegras. Den kungliga familjen dodades forutom en prins som kom tillbaka och tog makten och regerade under namnet Gia Long .

Vietnam koloniserades tillsammans av Frankrike pa 1800-talet. Det omrade som idag utgor Vietnam indelades i kolonin Cochinkina och de tva protektoraten Annam och Tonkin , vilka ingick i den koloniala federationen Franska Indokina fran och med 1887. Denna koloni kontrollerades under andra varldskriget av Vichyregimen som tillat japanerna att anvanda territoriet militart, men ockuperades av Japan i mars 1945 av radsla for en amerikansk invasion.

Efter nagra manader i augusti kollapsade den japanska lydregimen under Annams kejsare Bao Dai och Vietminh , ett parti bestaende av kommunister saval som nationalister, bildade en regering i Hanoi under ledning av kommunistledaren Ho Chi Minh .

Ett avtal undertecknades av Vietminh och fransmannen men Indokinakriget brot snart ut beroende pa en tvist om huruvida Cochinkina , sydligaste delen av Vietnam, skulle inga i den fria stat som Vietminh skulle fa bilda inom ramen for en indokinesisk federation, tillhorig det franska samvaldet.

Kriget kom att fortga till 1954, nar fransmannen drog sig ur Vietnam efter att ha forlorat slaget vid Dien Bien Phu . Vid krigsstillestandet drogs en demarkationslinje langs 17:e breddgraden, med kommunisterna i kontroll i norr och den annamesiske kejsaren Bao Dai, som aterinsatts 1949 av fransmannen som landets marionettharskare, i soder. Nordvietnam stod under ledning av Ho Chi Minh och i Sydvietnam blev Ngo Dinh Diem president ar 1955. I enlighet med fredsavtalet skulle allmanna val hallas i hela landet men dessa genomfordes aldrig da man i Sydvietnam fruktade att kommunisterna skulle vinna.

USA kom att involvera sig mer och mer i Vietnam for att motverka ett kommunistiskt maktovertagande av hela landet. Vietnamkriget (1964?1973) var en vapnad konflikt mellan FNL och Nordvietnam pa ena sidan samt Sydvietnam och USA pa andra sidan som slutade med Paris-fordraget 1973 och USA drog ut sina trupper i augusti samma ar. Det kommunistiska Nordvietnam invaderade Sydvietnam den 8 januari 1975 med 20 sovjetstodda divisioner och besegrade de sydvietnamesiska trupperna som inte langre fick militart bistand fran USA. Det slutade med nordvietnamesisk seger och landets aterforening under kommunistiskt styre. 1978-79 flydde hundratusentals vietnamesiska batflyktingar fran landet. 1979 invaderade Vietnam grannlandet Kambodja och stortade Pol Pot , for att istallet insatta en vietnamesisk lydregim. Pa grund av detta uppstod en konflikt mellan Vietnam och Kina, som stodde Pol Pot. Ett granskrig utkampades samma ar mellan Kina och Vietnam, dar vietnameserna var starkare trots Kinas numerara overlagsenhet.

Den kommunistiska regeringen ar alltjamt kvar vid makten, men har efter kinesiskt monster gjort liberaliseringar inom ekonomin. Detta, samt det faktum att det amerikanska handelsembargot upphorde 1994, har gjort den vietnamesiska ekonomin starkare.

Politik [ redigera | redigera wikitext ]

Vietnam ar en enpartistat , som styrs av Vietnams kommunistiska parti vars viktigaste organ ar politbyran. Denna valjs i sin tur av en centralkommitte. Att vara medlem i andra politiska partier ar inte tillatet. I nationalforsamlingen fattas officiellt besluten, aven om det ofta handlar om att godkanna det som kommunistpartiet tidigare har beslutat. Statschefen i Vietnam ar ocksa president . Landets premiarminister leder statsradet, som har 15 medlemmar vilka valjs av nationalforsamlingen . Aven ministerradet utses av nationalforsamlingen och har en liknande funktion som en vasterlandsk regering .

De manskliga rattigheterna ar kraftigt begransade i Vietnam. Langa fangelsestraff drabbar den som kritiserar regimen eller den utbredda korruptionen. ^[
4
] I Freedom House rankning fran 2017 over pressfrihet hamnar Vietnam langt ner, 84 poang dar 100 ar det samsta betyget. ^[
5
] I Reportrar utan gransers lista fran 2019 over pressfrihet kommer Vietnam pa plats 176 av 180 lander. ^[
6
]

Administrativ indelning [ redigera | redigera wikitext ]

Vietnam ar indelat i 59 provinser ( t?nh , singular och plural) och 5 kommuner ( thanh ph? , singular och plural)

Ekonomi [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven: Sydvietnams ekonomi

Landets ekonomi vaxer kraftigt, och Vietnam klassificeras numera som ett medelinkomstland. ^[
7
] 1986 lanserades Doi moi , en reformering av ekonomin i marknadsekonomisk riktning. ^[
8
] Kollektivjordbruken brots upp och ersattes av den enskilda familjen som brukningsenhet. Idag ar nastan alla bonder egna foretagare. I borjan av 1980-talet var landet tvingat att importera ris for att kunna forsorja befolkningen. Idag svarar jordbruket for drygt 40 procent av exporten. Reformerna inom jordbruket har okat avkastningen dramatiskt och Vietnam ar varldens tredje storsta exportor av ris .

Turismen ar en viktig naring men aven tillverkning av skor , textilier och livsmedel . Utanfor Vietnams kust finns oljefynd som dock flera lander gor ansprak pa. Den vietnamesiska befolkningen ar valutbildad och allt fler multinationella foretag oppnar kontor i landet.

Med flodet av internationella investeringar och intradet i Varldshandelsorganisationen byggs det som aldrig forr och Vietnam hade 2007 en tillvaxt som motsvarade Kinas hogsta tillvaxtsiffror. Marken agdes fram till 2005 fortfarande av staten men nu kan den som har vietnamesiskt medborgarskap kopa mark. Detta tillsammans med byggboomen har lett till att markpriserna skjutit i hojden i takt med att allt fler industrier, vagar, bostadsomraden, kopcentra och helt nya "stader" (som Saigon South ) byggs. Detta har aven lett till en viss spekulation i mark med en drom om snabb avkastning. Det ar dock relativt vanligt att skrupelfria foretag/personer egenhandigt "beslagtar" sma markbitar som inte overvakas regelbundet och som ligger nara ett bygge med utdragna rattsliga processer som foljd.

Bland annat pa grund av att bara vietnamesiska medborgare far kopa mark men aven for att det i allmanhet minskar byrakratin ordentligt ar det mycket vanligt med sa kallade samriskforetag mellan utlandska foretag (ofta koreanska och japanska) och vietnamesiska foretag i stallet for dotterbolag placerade i Vietnam med utlandska agare. Det anses fortfarande mycket svart for utlandska aktorer att etablera sig pa den vietnamesiska marknaden och det ar darfor mer vanligt att utlandska foretag investerar i tillverkningsindustri for en exportmarknad an att de riktar sig mot den vietnamesiska marknaden direkt.

2007 motsvarade lagenhets- och huspriserna i Hanoi och Ho Chi Minh-staden Stockholms priser trots att en genomsnittlig manadslon (3 000 000 vietnamesiska dong) bara motsvarade ungefar 1 500 svenska kronor efter skatt. Samma prisfordelning galler hemelektronik , bilar och latta motorcyklar / skotrar (aven om billiga varianter finns). Detta beror framst pa mycket hoga importtullar.

Turism [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Turism i Vietnam

Vietnam har blivit ett allt storre turistmal och 2007 besoktes landet av 4 miljoner turister. Besokare ar ofta tyskar, fransman, amerikaner, australiensare och nyzeelandare men allt fler israeler, koreaner, japaner och skandinaver hittar dit.

I Hanoi finns Ho Chi Minh-mausoleet och flera museer . Attraktioner i ovriga norra Vietnam ar framst den vackra naturen med Ha Long-bukten (ett av Vietnams fem varldsarv ) som storsta enskilda attraktion, Parfym-pagoden och Sapa med sina manga minoritetsfolk och Vietnams hogsta berg Fan Si Pan .

I centrala Vietnam ligger den gamla kejsarstaden Hu? med gravar fran Nguyen-dynastin och Hoi An dar man har bevarat gamla byggnader fran tiden da staden var en viktig hamn. Fran Hoi An kan man besoka My Son som har Vietnams bast bevarade tempelkomplex fran Champariket . Langre soderut ligger Nha Trang som ar kant for sina fina strander och bra dykmojligheter. Aven Mui Ne har valbesokta strander. I inlandet ligger đa L?t med ett behagligt klimat och goda mojligheter till vandringar i de omkringliggande bergen.

I sodra Vietnam ligger Ho Chi Minh-staden som ar landets ekonomiska centrum. Har kan turister besoka aterforeningspalatset , Krigsminnesmuseet eller de manga buddhistiska templen i Cholon . I omradet runt Ho Chi Minh-staden finns valbesokta tempel som tillhor Cao Dai och tunnelsystem, bland annat i Cu Chi , fran Vietnamkriget (eller "amerikanska kriget" som det kallas i Vietnam). Mekongdeltat med sina flytande stader och rika vaxtlighet ligger pa gransen mot Kambodja.

Demografi [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Vietnams befolkning

Den storsta etniska gruppen ar vietnameser, Kinh. Bergsfolk finns i de hogre belagna delarna i nordvast och i centrala delarna dar det bland annat bor muong , hmong och olika thaifolk. De kineser som bor i Vietnam kallas hoa .
Religioner ar buddhism (65-70 %), katolicism (ca 8 %), konfucianism , daoism , Cao Dai och Hoa Hao . Dock ar religionsfriheten begransad i landet.
Officiellt sprak ar vietnamesiska .

Religion [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns en mangfald av religiosa inriktningar i Vietnam, vilket hanger ihop med den etniska mangfalden. Tre tongivande delar av Vietnams religiosa historia ar buddhism, dhaoism och konfucianism. Men det finns ocksa omkring nio miljoner kristna i landet, huvudsakligen katoliker, vilket sammanhanger med de kristna missionarernas verksamhet i landet fran 1500-talet och framat. I sodra Vietnam ar religionen ciao dai vanlig, och har totalt ca tre miljoner anhangare. ^[
9
]

Internationella rankningar [ redigera | redigera wikitext ]

Organisation	Undersokning	Rankning
Heritage Foundation / The Wall Street Journal	Index of Economic Freedom 2019	128 av 180
Reportrar utan granser	Pressfrihetsindex 2019	176 av 180
Transparency International	Korruptionsindex 2018	117 av 180
FN:s utvecklingsprogram	Human Development Index 2018	118 av 189

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

^ ”The 2009 Population and Housing Census” . General Statistics Office of Vietnam. Arkiverad fran originalet den 4 april 2012 . https://web.archive.org/web/20120404163116/http://www.gso.gov.vn/default_en.aspx?tabid=599&ItemID=9788 . Last 12 februari 2012 .
^ [ a b c d ] ”Download World Economic Outlook database: April 2023” (pa engelska). Internationella valutafonden . https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 . Last 16 april 2023 .
^ ”Human Development Report 2021/2022” (pa engelska) ( PDF ). United Nations Development Programme. sid. 284-287 . https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf . Last 3 december 2022 .
^ http://www.svd.se/harda-fangelsestraff-for-kritiska-bloggare_7525970
^ ”Freedom of the Press 2017” (pa engelska). Freedom House. Arkiverad fran originalet den 31 augusti 2019 . https://web.archive.org/web/20190831024447/https://freedomhouse.org/report/freedom-press/2017/vietnam . Last 9 januari 2020 .
^ ”Vietnam” (pa engelska). Reportrar utan granser . https://rsf.org/en/vietnam . Last 9 januari 2020 .
^ ”Kommersiella relationer med Vietnam” . swedenabroad.com . Ambassaden i Hanoi. Arkiverad fran originalet den 23 januari 2013 . https://web.archive.org/web/20130123043938/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Hanoi/Handel/Kommersiella-relationer-med-Vietnam/ . Last 7 januari 2013 .
^ "Vietnam". Arkiverad 5 mars 2014 hamtat fran the Wayback Machine . Landguiden.se. Last 23 februari 2014.
^ Vietnam & Angkor Vat. Forsta klass reseguider. Reseforlaget. 2017. s. 26-27.

Lockhart, Bruce M.; Duiker William J. (2006) (pa engelska). Historical Dictionary of Vietnam [Elektronisk resurs] . Lanham: Scarecrow Press. Libris 22405250

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Sjalvstandighetsdeklarationen (engelska)

[1] ”The 2009 Population and Housing Census” . General Statistics Office of Vietnam. Arkiverad fran originalet den 4 april 2012 . https://web.archive.org/web/20120404163116/http://www.gso.gov.vn/default_en.aspx?tabid=599&ItemID=9788 . Last 12 februari 2012 .

[imf.org-2] [ a b c d ] ”Download World Economic Outlook database: April 2023” (pa engelska). Internationella valutafonden . https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 . Last 16 april 2023 .

[hdirapport2022-3] ”Human Development Report 2021/2022” (pa engelska) ( PDF ). United Nations Development Programme. sid. 284-287 . https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf . Last 3 december 2022 .

[4] ttp://www.svd.se/harda-fangelsestraff-for-kritiska-bloggare_7525970

[5] ”Freedom of the Press 2017” (pa engelska). Freedom House. Arkiverad fran originalet den 31 augusti 2019 . https://web.archive.org/web/20190831024447/https://freedomhouse.org/report/freedom-press/2017/vietnam . Last 9 januari 2020 .

[6] ”Vietnam” (pa engelska). Reportrar utan granser . https://rsf.org/en/vietnam . Last 9 januari 2020 .

[7] ”Kommersiella relationer med Vietnam” . swedenabroad.com . Ambassaden i Hanoi. Arkiverad fran originalet den 23 januari 2013 . https://web.archive.org/web/20130123043938/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Hanoi/Handel/Kommersiella-relationer-med-Vietnam/ . Last 7 januari 2013 .

[8] "Vietnam". Arkiverad 5 mars 2014 hamtat fran the Wayback Machine . Landguiden.se. Last 23 februari 2014.

[9] Vietnam & Angkor Vat. Forsta klass reseguider. Reseforlaget. 2017. s. 26-27.

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]

[ 4 ]

[ 5 ]

[ 6 ]

[ 7 ]

[ 8 ]

[ 9 ]