Ett exempel pa hur textremsor kan vara formaterade.
Textning
av film, video och TV-program ar skapandet och formateringen av de textremsor (aven kallade
undertexter
) som kompletterar film, video och TV-program for att antingen oversatta vad som sags pa ett
frammande sprak
eller for att hjalpa
horselskadade
att folja med i dialog och ljudeffekter. Textning anvands ibland aven for att fortydliga vad som sags nar personer med bred
dialekt
talar eller nar det ar mycket
oljud
som stor dialogen.
Textning kan ocksa anvandas i samband med teater- eller operaforestallningar.
Nar undertexten ar inkopierad i den fardiga bilden och ar synlig for alla som tittar, kallas detta
oppen text
(aven inbrand, inbaddad eller inkopierad). Texten ar en del av bilden och gar inte att ta bort. Detta satt att lagga in undertexter anvands framst i
analoga
TV-sandningar
samt for video pa
videoband
. Efter
digitalisering
ar den inbranda texten inte direkt sokbar, utan maste forst tolkas med ett
OCR
-verktyg. Oppen text anvands huvudsakligen for oversattningstextning.
Textningskliche till 35 mm biograffilm. Observera att texten ar spegelvand.
Sedan 2012 ar nastan all biograffilm digital i Sverige. Textning av digital biograffilm sker genom att en textfil laggs in i den digitala filmkopian, DCP:n. Texten genereras sedan av projektorn vid visningen och texterna styrs av tidkod. Vid textning av 35-millimetersfilm for biografvisning branns texten oftast in i filmkopian med laser (inbrand text), men det forekommer aven att man textar negativet som ligger till grund for alla efterfoljande kopior ("overlay"). Innan lasertekniken slog igenom, anvandes en helt mekanisk metod for textning av biograffilm, s.k. kemisk textning. Varje enskild textrad gots till en kliche, en- eller tvaradig (se bild). Hela filmkopian overdrogs sedan med en vaxliknande hinna. Darefter stamplades varje enskild filmruta med den for rutan aktuella textklichen, sa att vaxhinnan pressades undan dar texten skulle vara. Darefter kordes filmkopian genom ett syrabad som fratte bort emulsionen dar vax saknades, med resultatet att vita bokstaver framtradde i filmen. Darefter avlagsnades overskottsvaxet. Metoden var den vanligaste anda in till slutet av 1990-talet.
Nar undertexten ar valbar, d.v.s. ligger skild fran bild och ljud, till exempel pa en text-TV-sida eller i en
separat
datastrom som visas samtidigt som filmen eller TV-programmet, kallas den
dold text
. Dold text anvands huvudsakligen vid textning for tittare med horselnedsattning, s.k. sammasprakstextning, men anvands aven for oversattningstextning pa flera sprak samtidigt. Dold text ar alltid
digital
och darfor sokbar. Den kan inte forekomma vid helt analog atergivning, som 35-millimetersfilm eller i TV innan text-TV infordes. Detta satt att sanda eller visa undertexter har fordelen att man kan sanda filmer eller program pa flera olika sprak samtidigt. En annan fordel ar att man kan anvanda samma film- eller bandkopia for visning i olika lander eller sprakomraden. Metoden tilltalar ocksa de som vill kunna se programmet utan text. Vid digital biograffilm, strommad video och dvd/bluray haller texten grafiskt samma kvalitet som traditionell oppen text. Vid teletext finns begransningar i den grafiska utformningen och den tekniska precisionen. Dessutom finns begransningar i radlangd som gor att oversattningar blir samre.
Vid textning av teater- eller operaforestallningar visas texten pa nagot lampligt satt i anslutning till scenografin. Man anvander da antingen en display eller sa projiceras texten pa ett lampligt satt i scenografin. Vid denna typ av textning kravs att en texttryckare foljer forestallningen och matar fram ratt replik manuellt, detta eftersom tempot i en forestallning varierar fran gang till gang. Normalt finns alla repliker inskrivna i forvag, men det ar ocksa mojligt att i begransad utstrackning manuellt mata in texten samtidigt som den framfors pa scenen.Vid teater och opera anvander man sig av nagon typ av handhallen terminal dar texten visas. I aldre losningar, specialtillverkade terminaler, i moderna losningar anvander man sig av smarta telefoner. Tillgangen till smarta telefoner gor att anvandarna kan anvanda sina egna, istallet for att lana pa teatern, och endast behover ladda ner en app for att kunna visa texten. Overforingen av texten gors via ett tradlost nat som finns i salongen.
Exempel pa textning pa smart telefon. I detta fall ar texten fargsatt for att hjalpa dova att skilja pa olika aktorer
Losningar av den har typen mojliggor ocksa att en teater kan erbjuda textning pa flera sprak samtidigt. Anvandaren kan da sjalv valja sprak.
Textningskonventioner skiljer sig mellan olika lander och sprakomraden, framst vad galler liggtider (den tid da texten syns i bild). I
Skandinavien
har
public service
-bolagen i samarbete med tittarorganisationer lange arbetat for att hitta normer for liggtider baserade pa lashastighet. Man har darfor inriktat sig pa att sa elegant som mojligt redigera undertextningen sa att publiken bade hinner lasa textremsorna och titta pa filmen eller TV-programmet. I lander med svagare undertextningstradition finns en angslighet betraffande redigering; dar ar uppfattningen den att allt maste oversattas for att publiken inte ska ga miste om nagot. Men i sjalva verket tyder allt pa att publiken i sadana fall missar sjalva filmen, eftersom blicken hela tiden maste "jaga" de snabbt vaxlande textremsorna for att inte missa nagot. Nagra grundregler (konventioner) finns nar det galler oppen textning:
- Kursiv text anvands nar en rost hors fran en plats som inte ar i bild, om rosten till exempel ar en berattarrost, om det som visas ar en aterblick, om rosten hors over telefon eller radio eller om den tillhor en granne som ropar fran andra sidan vaggen.
- Om tva personer talar i samma textblock anvands
talstreck
, aven kallat pratminus, omgivet av blanksteg for att skilja talarna at.
- For att hjalpa personer med nedsatt horsel att enklare forsta till vem en viss replik hor, kan man fargsatta replikerna och anvanda olika farger for de olika aktorerna.
- Text som skall sandas som
text-TV
-text kan maximalt innehalla 37 tecken per rad.
Direktsanda tv-program textas i Sverige genom skrivning med det "vanliga", s.k.
qwerty
-tangentbordet eller
veybord
-tangentbordet, som ar specialutvecklat for snabb skrivning. I vissa andra lander, t.ex. Storbritannien och Belgien, anvands atertal, som innebar att en s.k. atertalare upprepar det just sagda i tv-programmet pa ett tydligt satt for en taligenkanningsmaskin som omvandlar talet till text.
[
1
]
Undertextare producerar Sveriges mest lasta oversattningar. Att oversatta och texta 15 minuter tar ungefar en arbetsdag. De flesta undertextare far betalt per minut oversatt tv eller film och underleverantorerna raknar med att undertextarna oversatter mellan 22 och 40 minuter per dag, beroende pa hur kvalificerat materialet ar. De frilansande oversattarna uppskattar sjalva att de kan leverera mellan 15 och 20 minuter per dag.
[
2
]
Fansubs
kallas de undertextningar av filmer och TV-serier som utfors av amatorer utan vinstintresse. Manus kan skyddas av upphovsratten.
[
3
]
Darfor kan det vara olagligt att oversatta undertexter, bade for privat bruk och till allmanheten.
[
3
]