Koreanska

	Koreanska
	朝鮮말 (Nordkorea) ; 韓國語 (Sydkorea)
Uttal	(Nordkorea) chos?n-mal ; (Sydkorea) hanguk-eo
Talas i	Nordkorea ; Sydkorea ; Kina
Region	Ostasien
Antal talare	78 miljoner
Status	Mycket stabilt
Sprakfamilj	Koreanska
Officiell status
Officiellt sprak i	Nordkorea , Sydkorea , Yanbian (Kina)
Sprakmyndighet	Gungnip Gugeowon (Sydkorea) ; Sahoe Kwahagwon ?hak Y?nguso (Nordkorea)
Sprakkoder
ISO 639 ?1	ko
ISO 639 ?2	kor
ISO 639 ?3	kor
SIL	KKN

Koreanska ar ett sprak som talas av 78 miljoner manniskor, som officiellt sprak i Nord- och Sydkorea , men aven av minoriteter i nordostra Kina , Japan , de centralasiatiska republikerna, i Ryssland och i USA (se aven koreaner ).

Ursprung [ redigera | redigera wikitext ]

Koreanskan tillhor den koreaniska sprakfamiljen, som utover koreanskan omfattar jeju, som talas pa Jeju .

Ljudlara [ redigera | redigera wikitext ]

Ljudsystemet innehaller sju vokaler :ㅏ (a), ㅓ (eo), ㅐ (ae), ㅔ (e), ㅣ (i), ㅗ (o), ㅜ (u), ㅡ (eu), flera diftonger med borjande eller slutande i , klusilerna ㅂ (b), ㄷ (d), ㄱ (g) affrikatorna ㅊ (ch (tj)) och ㅈ (j (dj)), frikativorna ㅅ (s), ㄴ (n), ㅁ (m) samt ㄹ (r/l). Skrivtecken for ljuden f och v finns inte.

Grammatik [ redigera | redigera wikitext ]

Grammatiskt genus och artikel saknas. Substantivens bojning sker med sex olika kasussuffix for ackusativ , genitiv , dativ , ablativ , instrumentalis och lokativ . Genitivandelsen ar -eui och pluralandelsen ar -deul . Ex.: nara-eui , ’rike(t)-s’, nara-deul-eui , ’riken(a)-s’. Dock kan saval plural - som kasusandelse jamte ”determinativet” saknas, om sammanhanget tydligt anger meningen.

Adjektivet ar oforanderligt och foregar sitt substantiv, till exempel keun jip , ’stort hus’, keun jip-deul-eui , ’de stora husens’. De inhemska rakneorden , grundade pa dekadsystemet , gar inte langre an till 99. For tal over 99 anvands det sinokoreanska siffersystemet.

Personliga och demonstrativa pronomina har samma plural- och kasusandelser som substantivet, till exempel geu , ’han’, geu-deul , ’de’, geu-deul-eui , ’deras’. Possessiv form uttrycks med genitiv av personliga pronomen. Relativ form saknas och istallet finns verbets gerundier .

Liksom i japanskan och manchuiskan saknar verbet all egentlig personbojning , men har ett rikt utvecklat tempussystem . Ingen annan form finns an aktiv , och av modus finns bara indikativ , infinitiv ) och imperativ . Infinitiv betecknas genom suffixet -da , till exempel ga-da , ’ga’, meog-da , ’ata’, imperativ genom ga-ra , 1. pers plur. -ja , till exempel ga-ja , ’lat oss ga!’.

Huvudtempusen, presens , preteritum , futurum , inskjuter sina stamtecken mellan roten och suffixet -da , till exempel ga-n-da , ’gar’, meok-neun-da , ’ater’, meok-gett-da , ’ska ata’.

Ovriga tempus som pluskvamperfekt , konditionalis , bildas av huvudtempusens stammar med tillagget -att eller -eott innan slutsuffixet, till exempel meok-eott-da , ’har atit’.

Gerundierna utgors av de rena tempusstammarna. Av alla verbformer finns dessutom en mangd egendomliga modifikationer alltefter den tilltalades hogre eller lagre rang. Vid satsbildningen gar det styrda ordet fore det styrande, och ordfoljden ar: subjekt , objekt , verb.

Skriftsystem [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Hangul

Koreanska skrevs ursprungligen med kinesiska tecken, vilka kallas for hanja . Nu skriver man med en unik alfabetisk skrift hangul som ar alfabetisk och fonetisk . Hangul skapades pa 1400-talet av Sejong den store , den fjarde kungen av Joseon . I Sydkorea translittereras skriftens namn som hangeul, och den var fran borjan tankt att blandas med hanja. I Nordkorea anvander man enbart hangul (dar kallat chos?n'g?l). I Sydkorea finns det dock tecken pa att studierna och anvandandet av hanja ar pa frammarsch i takt med landets stegrande handelsutbyte med Kina.

Vid translitterering av koreanska till latinska alfabetet (latinisering, romanisering ) anvands flera olika system. I Nordkorea anvands officiellt McCune-Reischauersystemet och i Sydkorea anvands officiellt den reviderade romaniseringen .