Hepatit B ar en av varldens vanligaste allvarliga sjukdomar och den vanligaste bland hepatiterna . Da virus var nyupptackt betecknades sjukdomen som Au-hepatit, pa svenska "Au- gulsot " da viruset betecknades Au- antigen efter att forst ha diagnostiserats hos aboriginer i Australien . Dessforinnan sammanfordes det som inte var "epidemisk gulsot" till "serumhepatit" eller "serumgulsot", varav hepatit B var en del och det som senare blev hepatit C en annan.

Mer an en femtedel av jordens befolkning har eller har haft sjukdomen; en kvarts miljard ar kroniska smittbarare och over en halv miljon dodsfall intraffar arligen pa grund av sjukdomen eller dess senkomplikationer i form av levercirrhos ( skrumplever ) eller primar levercellscancer .

Sjukdomsbild [ redigera | redigera wikitext ]

Farre an 10 % av barn och mellan 30 och 50 % vuxna som smittats far symtom med gulsot, blir ikteriska, vid akut hepatit B-infektion medan smabarn ofta ar helt symtomfria, forutom att de far sjukliga leverblodvarden. Bland de som far symtom borjar sjukdomen ofta smygande med matleda, diffusa buksymtom, illamaende och krakningar . Febern ar mattlig eller kan utebli helt. Diskreta hudutslag och ledvark kan ibland forega gulsoten. Cirka 1 % av vuxna som insjuknar avlider av leversvikt i sjukdomens akuta stadium och dodligheten ar hogre for dem som ar over 40 ar. Det ar ocksa okad risk for dodlig utgang for gravida och nyfodda, som insjuknar.

Efter den akuta sjukdomsfasen ar risken att utveckla kroniskt symtomfritt bararskap omkring 90 % for barn smittade under spadbarnsaret ; 20?50 % for smittade i aldrarna 1?5 ar och 1?10 % for aldre barn och vuxna. Personer med nedsatt immunforsvar har ocksa okad risk for att utveckla kroniskt bararskap. Bland dem som utvecklar kroniskt bararskap med aktiv hepatit B-sjukdom antas 15?25 % utveckla och avlida i endera levercirrhos eller i levercellscancer efter upp till flera decennier om inte behandling ges. Uppskattningsvis orsakas globalt sett 50 % av levercellscancrarna av kronisk hepatit B-infektion.

Sjukdomsorsak [ redigera | redigera wikitext ]

Hepatit B-virus (HBV) ar ett 42 nanometer stort DNA-virus som ingar i familjen Hepadnaviridae. Viruset bestar dels av ett holje med ytantigen benamnt HBs-antigen (HBs-ag) och dels av en karna med HBc-antigen (HBc-ag). I det kompletta viruset ingar aven ett antigen benamnt HBe-antigen (HBe-ag). Utover dessa for diagnostiken viktigaste antigenen finns ytterligare markorer som ar kopplade till bland annat risk for komplikationer. De anvands aven for epidemiologiska kartlaggningar da de olika undergrupperna ar fordelade olika over varlden och de kan aven anvandas vid smittsparning.

Den som tillfrisknar efter en hepatit B-infektion utvecklar antikroppar mot de olika antigenen som betecknas anti-HBs, anti-HBc respektive anti-HBe.

Hepatit B-viruset ar det mest smittsamma bland de virus som sprids parenteralt bland manniskor. Smittsamheten bedoms exempelvis vara 50?100 ganger hogre an den for HIV.

Diagnostik [ redigera | redigera wikitext ]

Vid misstankt hepatit B-smitta undersoks ett blodprov forst for HBs-ag och personen ar smittsam om provet ar positivt. Med hjalp av ovriga antigen och antikroppar samt biokemiska analyser bedoms sjukdomens omfattning narmare. Ar provet positivt for bade anti-HBs och anti-HBc har personen haft hepatit B som med stor sannolikhet ar kliniskt utlakt. Pavisas enbart anti-HBs visar det att personen ar vaccinerad mot sjukdomen. Har personen fatt hepatit B-vaccin eller specifikt hepatit B- gammaglobulin fore provtagningen misstolkas analysresultaten latt.

PCR -analys for virusets DNA ar mer kanslig an vanlig serologisk undersokning for HBs-ag och anvands for att bedoma indikation for antiviral behandling eller behandlingseffekt. Undersokningen kan aven utforas for smittsamhetsbedomning vid oklara fall.

Forekomst och epidemiologi [ redigera | redigera wikitext ]

Sjukdomen ar en av varldens vanligaste allvarliga sjukdomar med enligt Varldshalsoorganisationens (WHO) berakningar mer an tva miljarder manniskor som har eller har haft sjukdomen; 240 miljoner ar kroniska smittbarare och att varje ar dor over 600 000 personer pa grund av sjukdomen eller dess senkomplikationer.

Varldens hogsta forekomst av kroniska smittbarare med HBs-ag omkring ar 2010 fanns i Vastafrika soder om Sahara med prevalens pa ≥8% ^{[ 1 ]} . Ovriga Afrika soder om Sahara samt utefter ett bandformat omrade fran Kaspiska havet och bort mot Kina och Korea samt vidare ner mot Sydostasien och genom Indonesien till Nya Guinea har lagre prevalens . Vasteuropa liksom USA och Kanada har lag forekomst, det vill saga mindre an 2 % kroniska smittbarare.

I omraden dar forekomsten av hepatit B ar hog med prevalens HBs-ag ≥8 % sker smittan framfor allt under spadbarns - och tidiga barnaaren. I omraden dar HBs-ag har en prevalens pa 2?7 % sker smittspridningen i alla aldersgrupper medan omraden dar HBs-ag forekommer med prevalens mindre an 2 % ar det framfor allt yngre vuxna som smittas via sexuella kontakter eller anvandning av orena injektionsverktyg. Aven i omraden med lag forekomst av sjukdomen kan en stor andel av de kroniska smittbararna ha smittats under barndomen.

Forekomst i Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Sverige ar bland de lander som har lagst forekomst av kronisk hepatit B-smittbarare med mindre an 0,5 % barare i befolkningen. Under aren 2008?17 har antalet smittskyddsanmalda fall varit mellan 1 500 och 2 000 med i huvudsak kroniska smittbarare inflyttade fran andra lander ^{[ 2 ]} . Inhemskt smittade anges till omkring 100 fall arligen.

Sjukdomsutbrott [ redigera | redigera wikitext ]

Sveriges mest omfattande kanda och nagorlunda utredda utbrott med akut hepatit B intraffade bland orienterare i borjan av 1960-talet med over 600 insjuknade, den forsta sa kallade orienterarsjukan ^{[ 3 ]} .

"Gulsot" eller sa kallad "leverkatarr" ar bland de sjukdomar som forknippats med krig och oroligheter och under andra varldskriget skedde spridningen aven iatrogent . USA och dess allierade anvande bland annat vaccin mot gula febern som stabiliserats med serum fran 367 blodgivare varav 23 hade tidigare haft gulsot och atminstone nagon skulle ha varit ikterisk vid blodgivningen. Totalt gavs gula feber-vaccinet till cirka 330 000 soldater varav cirka 50 000 insjuknade i hepatit B ^{[ 4 ] [ 5 ]} . Senare uppfoljning visade ingen statistisk signifikant overdodlighet i levercellscancer jamfort med kontrollgruppen, vilket med nuvarande kunskaper ar forvantat da det rorde sig om vuxna personer som insjuknat ^{[ 6 ]} .

Reservoar [ redigera | redigera wikitext ]

Manniska ar smittreservoaren for hepatit B da man inte funnit nagon reservoar bland vilda djur. Bland djur anges schimpanser sarskilt kansliga for smittan, men aven de andra manniskoaporna ar kansliga ^{[ 7 ]} . Narbeslaktade hepadnavirus finns hos jordekorrar , snoleoparder , gass och hagrar , for att namna nagra, men dessa virus smittar inte till manniska.

Inkubationstid [ redigera | redigera wikitext ]

Tiden mellan smittillfallet och insjuknandet ar vanligen 60?90 dagar med ett spann pa 45?180 dagar, i sallsynta fall annu langre. HBs-ag kan ibland detekteras med kansliga analysmetoder redan 14 dagar efter smittillfallet. Den stora variationen i inkubationstid beror dels pa mangden virus som inokulerats och dels pa inokulationssatt och vardfaktorer.

Smittsatt [ redigera | redigera wikitext ]

Smittvagen ar parenteral, det vill saga via skador pa hud och slemhinnor som utsatts for smittforande material fran vavnader , blod eller kroppsvatskor. I vastvarlden sker det framfor allt via injektioner och sexuella kontakter medan det i hogprevalenta omraden ar barn som smittas av modrarna under spadbarnsaret eller av lekkamrater under de nastkommande barnaaren. Smittdosen ar mycket lag och virus ar motstandskraftigt sa att det kan klara minst sju dagar pa torra ytor, varfor aven indirekt smittspridning ar atminstone teoretiskt mojlig. Fecal-oral eller vektorburen smittspridning med insekter eller andra djur har inte kunnat faststallas.

Riskgrupper [ redigera | redigera wikitext ]

Sverige och andra industrialiserade lander [ redigera | redigera wikitext ]

Personer som delar injektionsutrustning och andra verktyg som exempelvis blandningsskedar eller dito koppar tillsammans med andra utgor den viktigaste riskgruppen. Tatuering - och piercingverksamhet under otillfredsstallande hygieniska forhallanden som exempelvis ”kompispiercing” utgor smittrisk. Ovaccinerade interner och personal vid fangelser och andra institutioner dar hepatit B-smittsamma personer vistas har okad risk att smittas och detsamma galler ovaccinerade hushallskontakter och sexualpartners till HBs-antigen positiva personer.

Vard och omsorg skall vara riskfri i dessa lander da alla blod- och transplantationsprodukter skall ha kontrollerats sa att de ar smittfria liksom att all utrustning som anvands ocksa ar det.

Ovriga lander [ redigera | redigera wikitext ]

I lander med svag ekonomi finns ofta inte forutsattningar for vare sig engangsutrustning, autoklavering eller annan saker sterilisering av utrustning och ej heller smittestning av blodprodukter. Under de forhallandena ar sjukvard en risk for smitta liksom arbete inom omvardnad .

Lang tids vistelse, vanligen bedomd som mer an sex manaders vistelse med nara kontakt med lokabefolkningen i omraden med mer an 2 % prevalens HBs-antigenbarare bedoms medfora generellt okad smittrisk.

Smittskyddsatgarder [ redigera | redigera wikitext ]

Barnvaccination [ redigera | redigera wikitext ]

Den enskilt viktigast atgarden att bekampa nuvarande pandemi ar att vaccinera alla spad- och smabarn, vilket gors och redovisas for hela varlden. Sverige ar enda skandinaviska land som redovisar vaccinationsstatistik till WHO for ar 2014 men delar nast sista plats i vaccinationstackning med Somalia foljt av endast Ekvatorialguinea ^{[ 8 ]} . Ovriga skandinaviska lander samt Storbritannien , Schweiz , Slovenien , Ungern och Japan utgor de lander som ej redovisar vaccinationsuppgifter. Efter Folkhalsomyndighetens foreskrift 2016 rekommenderas numer att alla spadbarn i Sverige vaccineras mot hepatit B ^{[ 9 ]} . Regeringen har emellertid gjort ett undantag for barnvaccination mot hepatit B i det att staten ej svarar for vaccinkostnaden, vilket den gor for de andra rekommenderade barnvaccinen. Skalet ar att hepatit B-vaccinationen ej bedoms vara kostnadseffektiv ^{[ 10 ]} .

I omraden dar sma barn smittas med hepatit B bryts smittspridningen mycket snabbt i och med att vaccinationsprogram inkluderande hepatit B kommer igang.

Andra smittskyddsatgarder [ redigera | redigera wikitext ]

Ovaccinerade som utsatts for hepatit B-smitta har enligt smittskyddslagen ratt till kostnadsfri vaccination. Aven personer som inkluderas till nagon riskgrupp skall erbjudas vaccination. Likasa vaccineras pa arbetsgivarens bekostnad delar av vard- och omsorgspersonal, som kan komma att utsattas for smitta i sitt arbete.

De forhallningsregler som skall ges vid diagnostiserad hepatit B, liksom uppfoljning av att de foljs ingar i samhallets smittskyddsatgarder.

Forebyggande atgarder [ redigera | redigera wikitext ]

Sjukhushygien [ redigera | redigera wikitext ]

Hepatit B utgjorde till for ett par decennier sedan ett reellt smitthot inom all sjukvard och bidrog till att engangsutrustning som sprutor, kanyler , katetrar med mera introducerades alltefter ekonomin tillat. Dyrare utrustning som anvands flera ganger autoklaveras eller desinficeras i mojligaste man. Sedan upptackten av ”Au-antigen” som orsak till gulsot har blod och blodprodukter som anvands inom vasterlandsk vard testats innan de anvands. Testerna har allteftersom forfinats och under 2000-talet ar risken for att smitta sprids via dem och inte upptacks mycket liten.

I lander med lag social och ekonomisk standard finns ofta inte resurser for namnda atgarder. Vid vaccinationskampanjer inom ramen for WHO, Unicef och motsvarande organisationer anvands engangsutrustning for injektioner och sa kallade vaccinpistoler undviks for att forhindra spridning av hepatit B. Munstyckena pa vaccinpistolerna kan fororenas vid "skottet" sa smittsamt material kan spridas till de efterfoljande som vaccineras med samma pistol.

Anmalningsplikt och forhallningsregler [ redigera | redigera wikitext ]

Hepatit B ar allmanfarlig sjukdom enligt svensk smittskyddslag och darmed aven smittsparningspliktig . Den smittade skall erhalla information samt bindande muntliga och skriftliga forhallningsregler ^{[ 11 ]} av sin lakare och brott mot dessa kan innebara isolering efter domstolsbeslut.

Anmalningsplikt och smittskyddsatgarder i andra lander varierar i hog grad fran Finland och Norge som har likartade foreskrifter som Sverige till inga alls.

Patientvard [ redigera | redigera wikitext ]

Under infektionens akuta fas saknas specifik behandling utan varden ar allmant understodjande. Vid fulminant hepatit med snabbt och valdsamt forlopp kan ibland levertransplantation overvagas. Overgar sjukdomen i kroniskt tillstand har under senare ar tillkommit riktad behandling mot sjalva viruset med sa kallade antivirala lakemedel . Stallningstagande till eventuell antiviral behandling grundas pa bland annat mangden virus i blodet och hur inflammerad levern ar. Vid svar leverinsufficiens eller levercellscancer kan levertransplantation vara livraddande.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Horvat R. och Taylor R. (2015). ”108. Hepatitis B and D Viruses”. i Jorgensen J. H. et al. (pa engelska). Manual of Clinical Microgbiology . Washington DC, USA: ASM Press. sid. 1841?55. ISBN 978-1-55581-737-4  

Koziel M. J. och Thio C. L. (2010). ”146 Hepatitis B Virus and Hepatitis Delta Virus”. i Mandell G. L. et al (pa engelska). Mandell, Douglas, and Bennett´s Principles and Practice of Infectious Diseases . Philadelphia, PA, USA: Elsevier Inc. sid. 2059-86. ISBN 978-0-443-06839-3  

Heymann D. L., red (2015). ”Hepatitis, viral” (pa engelska). Control of Communicable Diseases Manual . Washington DC, USA: American Public Health Association. sid. 257?64. ISBN 978-0-87553-018-5  

Anonym (juli 2016). ”Hepatitis B” (pa engelska). World Health Organisation (WHO) . http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs204/en/ . Last 27 november 2016 .  

Anonym (9). ”Hepatit B” (pa bokmal). Folkehelseinstituttet, Norge . https://www.fhi.no/nettpub/smittevernveilederen/sykdommer-a-a/hepatitt-b---veileder-for-helsepers/ . Last 11 december 2016 .