Dansband
Stilursprung	Country Pop Schlager Swing
Kulturellt ursprung	Sverige , 1970-talet
Instrument	Gitarr Elgitarr Basgitarr Trummor Keyboard Saxofon Dragspel Steelguitar
Popularitet	Norden , cirka 1970-talet -
Subgenrer	Dansbandspop Modern Mogen
Relaterat Bingolotto Dansbandskampen Dansbandslaten Dansbandsveckan Musik i Norge Musik i Sverige Svensktoppen

Ett dansband eller ett svensktoppsband en typ av musikgrupp som spelar popularmusik att dansa pardans till.

Till dansband dansas ofta bugg och foxtrot . Musiken kallas ofta dansbandsmusik och gar ofta i 4/4-takt, med tydlig baktakt (som i rock ) aven kallat 12/8 takt. Aven andra taktarter kan forekomma da vissa, sarskilt aldre, dansband framfor gammaldansmusik . Dansbandsmusiken ar narmast beslaktad med swing , " schlager " och country , ibland aven gammaldans , jazz och rock . De dansband som har influenser fran rock ar det framst den rock som var popular under 1950 - och 1960-talen . Begreppen "dansband" och "dansbandsmusik" myntades aren efter 1970 , da denna musikstil borjade bli sa pass enhetlig att den kunde betraktas som egen musikgenre inom svensk popularmusik. Dansbandsmusik ar en foreteelse som utvecklats mycket i Sverige , och som har spritts till lander som Danmark , Finland och Norge . Da dansbandsmusiken kom till Norge fran Sverige kallades den i borjan "Svensktoppar".

Bengt Eriksson menade i en artikel i LO-tidningen (2009) att dansbandsmusik som genre inte existerar, utan att dansband i stallet spelar latar ur olika genrer fran popularmusiken. ^{[ 1 ]}

Dansbandens dag firas den forsta sondagen i september varje ar.

Banden [ redigera | redigera wikitext ]

De vanligaste instrumenten i ett dansband ar elbas , elgitarr , keyboard och trummor . I aldre dansband var aven dragspel (framfor allt Wizex ) och saxofon (framfor allt Ingmar Nordstroms , Simons , Thorleifs och Max Fenders ) vanligt. Numera skots dock ofta blas och strak av synthar , sarskilt vid livespelningar bland de "modernare" dansbanden. I mer countryinfluerade latar kan aven steelguitar forekomma. I Curt Haagers forekom aven trumpet , mindre vanligt for dansband.

Ett dansband reser ofta runt i buss, och spelar ofta flera ganger i veckan aret runt, utomhus om somrarna och inomhus vintrarna. Spelningen kan ocksa ske ombord pa en bat.

Flera dansband bar namn efter sin sangare , ibland avkortat, foljt av ordet orkester . Denna tradition kommer fran de gamla dansorkestrarna , vilka hade namn efter sin kapellmastare . Manga ganger ar "s" ersatta av "z" i slutet av bandnamnet inom dansbandsgenren. Traditionen med z i namnet uppstod nar Folke Isaksson (1920?2011), kand folkparksforestandare i Kristianstad, skulle skylta for Lasse Stefans. Da skyltningsbokstaven s tog slut satte Folke helt enkelt upp ett z istallet for sista s'et och traditionen var startad ^{[ 2 ]} . Vissa dansband bar namn efter tidigare medlemmar.

Teman [ redigera | redigera wikitext ]

Sangtexterna inom dansbandsmusiken ar ofta ljust praglade, och handlar for det mesta om karlek , vanskap och fred . Andra vanliga teman ar dans . Sangtexterna kan ocksa vara nationalromantiskt praglade och handla om till exempel gamla minnen fran "forr i tiden", eller om naturen och hembygden . De dansbandstexter som handlar om karlek paminner ofta om poptexterna , dar sangens jag-person talar om att han/hon alskar sangens du-person, men har oftare aven fokus pa att aldras tillsammans, och leva ihop tills en av dem dor. Det norska dansbandet Ole Ivars har aven, mycket genom humor, tagit upp en starkare samhallsbetoning .

Sangtexterna ar oftast pa svenska i Sverige och Finland och pa norska i Norge. Manga dansbandslatar, fran framfor allt 1970 - och 1980-talen , ar oversatta coverversioner fran engelsksprakiga original inom framst country, pop och rock. Vanligt har ocksa varit dansbandstappningar av gamla folkvisor och aldre sanger. Fran 1990-talet och framat minskade anvandandet av covermaterial.

Under 1990-talet slog konceptet med specifika "dansbandslatskrivare" igenom, bland andra Lasse Holm , Gert Lengstrand och Torgny Soderberg . Lange skrev samma personer at alla, men sedan borjade man skriva alltmer inom dansbanden. ^{[ 3 ]}

Att skriva egna latar i storre mangd ar annars ovanligt, bland undantagen finns bland andra Mona Gustafsson ( Leif Bloms , Mona G:s orkester ) och Christer Ericsson ( Lasse Stefanz ).

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

1970-talet: Dans i Folkets park [ redigera | redigera wikitext ]

Innan dansband blev vanligt brukade jazzorkestrar spela en "schlagerinriktad" dansmusik. Det sags ibland att dansbandens utveckling beror pa att intresset for jazzmusik avtog under 1950- och 1960-talen, da pop- och rockmusik blev den dominerande ungdomsmusiken. Manga svenska dansband pa den tiden gick under benamningen pop- och rockgrupp, for att senare benamnas Svensktoppsband .

Da dansbanden under 1970-talet ersatte de traditionella dansorkestrarna tog synthar over flera platser, framst strakavdelning, da ett dansband oftast har farre medlemmar an en dansorkester. Ibland anvands dock fortfarande dansorkester eller bara orkester som synonym for nutida dansband.

Dansbandsmusikens storhetstid var 1970-talet, med band som Flamingokvintetten , Ingmar Nordstroms , Thorleifs , Wizex , och Matz Bladhs . Banden spelade da oftast ute pa dansbanorna i folkparkerna om somrarna , och inne i Folkets hus om vintrarna . Som mest har det i Sverige funnits kring 800 heltidsarbetande dansband, ett antal som i slutet av 1990-talet var ungefar 500.

Ordet "dansband" blev etablerat i Sverige 1976 , vilket da skulle vara modernare och tuffare an de dansorkestrar som redan fanns, senare har manga overgatt till att kalla sig liveband ^{[ 4 ]} .

1980-talet: Dans pa baten, stadshotellet och tillbakagang for dansbanden under discoaren [ redigera | redigera wikitext ]

Kring 1976 ? 1977 borjade popgrupper som Abba , The Bee Gees och Boney M. med sin disco dominera pa dansgolv och hitlistor. Vissa dansband, bland annat Sten & Stanley , forsokte "vanda kappan efter vinden" och spela discocovers pa sin egen repertoar, samt folja discomodet vad gallde scenklader. Oftast uteblev dock de storre framgangarna, och man borjade tala om dansbandsdoden . Flera dansband lades ner, och nastan bara heltidsdansbanden kom att besta. Under denna tid dominerade bland annat dansband som Matz Bladhs och Vikingarna . De spelade ofta pa batar och stadshotell , och de manliga medlemmarna brukade upptrada i kostym , vilket sedan lange blev en vanlig stereotyp for dansband. Dessa dansband fick hos manga ungdomar en "tontstampel". Under dessa ar sattes aven en standard for dansbandsmusikens sound .

1990-talet: I afton dans, panyttfodelse och stark massmedial uppmarksamhet [ redigera | redigera wikitext ]

I slutet av 1980-talet borjade discomusikens popularitet dala, vilket ater gav dansbanden mer utrymme. De borjade ater synas i media . Sveriges Radio borjade direktsanda " I afton dans " fran olika kanda dansstallen, cafeprogram i Sveriges Television bjod in dansband som husband . I borjan av 1990-talet hade Sven-Ingvars en ny stor popularitetsperiod.

1990-talet var ett framgangsrikt artionde for dansbandsmusiken. De syntes ofta i Bingolotto , och manga dansband fick hitlatar pa Svensktoppen . Samtidigt forandrades aven musiken nagot, det blev vanligare att ha en kvinnlig sangare, och man talade ofta om dansbandsdrottning . Lotta Engberg hade framgangar i Norden och musiken hade ett sound bestaende av flera " catchy " och pigga melodier, da hon var sangerska i Lotta & Anders Engbergs orkester . Andra framgangsrika band under denna tid var Candela (med Jenny Ohlund som sangerska) och Pools orkester (med Lisbet Jagedal som sangerska). Under slutet av 1990-talet och borjan av 2000-talets forsta decennium turnerade Vikingarna i Tyskland , och spelade aven in album pa tyska . Vikingarna var ett av de popularare dansbanden i Sverige fore upplosningen 2004 . Aven Thorleifs borjade planera lansering i Tyskland. Dansbandsmusiken sag ut att ha en framtid i Kontinentaleuropa ^{[ 5 ]} .

I borjan av 1990-talet holls flera dansbandsgalor i anlaggningar som Globen och Scandinavium dar datidens stora dansband Vikingarna , Sten & Stanley , Lotta & Anders Engbergs orkester , Thorleifs , Sven-Ingvars och Curt Haagers spelade upp till dans. Sa kallade supergrupper var verksamma, i konstellationer som Supertrion , Superfemman och Supersaxarna , med specialskrivna latar eller coverversioner , och inspelningarna forlades till samlingar som gavs ut i samband med galorna, och dessa blev senare svaratkomna tills skivbolaget Scranta under andra halvan av 2003 slappte dem pa samlingen Superdans , med material fran aren 1990 ? 1994 ^{[ 6 ]} .

Under dessa ar fick genren en ny stereotyp, med begreppet "dansbandsdrottning" som stereotypt symboliserades av en ung flicka i blommig klanning som var sangerska i framgangsrika band. Man brukar tala om att Sverige och Norge har varsin drottning ute i den lilla dansbandsvarlden.

I Sverige hade termen "dansbandsdrottning" historiskt sett ofta syftat pa sangerskor som Kikki Danielsson som sangerska i Wizex under 1970-talet och borjan av 1980-talet, Lotta Engberg som sangerska i Lotta & Anders Engbergs orkester i slutet av 1980-talet och borjan av 1990-talet och Jenny Ohlund som sangerska i Candela i mitten av 1990-talet. Mot slutet av 1990-talet talade man ofta om Charlotte Nilsson , da sangerska i Anders Engbergs och Wizex.

I Norge har ofta Jenny Jenssen och Anne Nørdsti namnts som dansebandsdronning .

2000-talet: Nedlaggningar och minskat massmedialt intresse [ redigera | redigera wikitext ]

Under borjan av 2000-talets forsta decennium borjade dock marknaden aterigen att karva. Denna tid hade, forutom minskad massmedial uppmarksamhet, praglats av att flera dansband lagts ner, och i den nyare generationens dansband har avhoppen och medlemsbytena blivit allt fler. Manga av de program i Sveriges Radio och Sveriges Television som under 1990-talet uppmarksammat dansband tystnade till forman for andra program, andra bytte inriktning till pop och rock. Samtidigt har allt fler nyare dansband borjat spela "tuffare", "popigare" och "rockigare". Detta har bland annat lett till att vissa ifragasatt vad som ar dansband och inte, sarskilt da synthtrummor och synthsaxar anvands i vissa latar, och stora delar av publiken star bredvid och klappar handerna som pa pop/rockkonserter istallet for att dansa.

I oktober ar 2000 syntes turne bussar i fard mot Sveriges riksdag , da dansbanden demonstrerade mot den fulla momsen pa dans som inte drabbade konserter ^{[ 7 ]} .

I Norge , dar dansbandsmusik fran Sverige tidigare var popular, har intresset for lokala dansband okat. Ett beromt dansband fran Norge ar Ole Ivars , vars duettinspelning av " Jag trodde anglarna fanns " med Kikki Danielsson 1999 blev en stor hit i Norge. Aven laten "I mitt hjarta brinner lagan" spelades in av dessa. Nagra andra framgangsrika dansband fran Norge ar Amunds , Scandinavia och Trond Erics . Anne Nørdsti och Jenny Jenssen var i borjan av 2000-talets forsta decennium framgangsrika dansbandssangerskor i Norge. I mitten av 2005 beslot det norska Stortinget att slopa dansbandsmomsen da dansen ansags vara en kulturinsats . 2005 lades dock dansbandstavlingen Arets Dansebandmelodi i NRK ner ^{[ 8 ]} .

Efter att dansbandsinslagen i radio och TV i Sverige minskat kraftigt i borjan av 2000-talet havdade dansbanden i augusti 2007 att de diskriminerades da de menade att deras popularitet hela tiden kvarstatt, samt att Sveriges Radio sager sig ha till uppgift att ha musikalisk bredd och sarskilt om latar framforda eller skrivna av svenskar. Dansbanden anmalde da Sveriges Radio till Granskningsnamnden for radio och TV i det massmedialt uppmarksammade sa kallade Dansbandsupproret , som nagra dagar senare dock beslutade att inte ta upp fallet.

Framtid [ redigera | redigera wikitext ]

Manga hoppas att dansbandsmusiken i framtiden kommer att vara ett minne blott, andra drar paralleller med panyttfodelsen under aren efter discoboomens dagar. 2008 blev Lotta Engberg programledare for Bingolotto, och samma ar fick Matz Bladhs medverka i programmet. I oktober samma ar startade SVT tavlingen Dansbandskampen . Premiararet 2008 segrade Larz-Kristerz fore Scotts . Manga sag detta som dansbandsgenrens "sista chans" att komma tillbaka igen. Den 4 maj 2011 meddelade SVT dock att Dansbandskampen laggs pa is. ^{[ 9 ]} och senare delen av aret kom att praglas av flera orkesternerlaggningar. ^{[ 10 ]}

Vid tiden kring bandupplosningen 2004 hade Vikingarna toppat den svenska albumlistan med samlingsalbumet Basta kramgoa latarna . Bade 2007 och 2008 lyckades Lasse Stefanz med albumen Vagabond respekvie Rallarsvang toppa den svenska albumlistan. I oktober 2008 lyckades Thorleifs med sitt album Foralskade knuffa ner Metallica fran den svenska albumlistans forstaplats. Larz-Kristerz lyckades i februari 2009 ocksa na den svenska albumlistans forstaplats, med albumet Hem till dig , da man petade ner Bruce Springsteen , tidigare under samma manad var man singeletta i Sverige med Carina , och i oktober 2009 var Larz-Kristerz aterigen albumetta i Sverige, med Om du vill . 2008?2009 hade aven Scotts framgangar med albumen Pa vart satt och Langtan , vilka bada toppade den svenska albumlistan. Under tidigt 2010 toppade Playtones den svenska albumlistan med albumet Rock'n'Roll Dance Party , och i april samma ar toppade Rolandz med Jajamen innan Lasse Stefanz i juni 2010 aterigen var albumetta i Sverige, nu med Texas , och i juni?juli 2011 med Cuba Libre .

Dansband i Melodifestivalen och Eurovision Song Contest [ redigera | redigera wikitext ]

1977 vann melodin " Beatles ", framford av det svenska dansbandet Forbes , den svenska Melodifestivalen och placerade sig pa 18:e och sista plats i Eurovision Song Contest 1977 .

1987 vann melodin " Fyra Bugg & en Coca Cola " (omskriven till "Boogaloo" efter reklamkontroverser i texten), framford av den svenska dansbandssangerskan Lotta Engberg den svenska Melodifestivalen och placerade sig pa 12:e plats i Eurovision Song Contest 1987 .

1993 vann melodin " Eloise ", framford av dansbandet Arvingarna , den svenska Melodifestivalen och slutade pa sjunde plats i Eurovision Song Contest 1993 . Arvingarna hade ett mer pop/rock-orienterat dansbandssound, och erholl popularitet bland manga tonaringar .

1999 framforde Wizex davarande sangerska Charlotte Nilsson sangen "Tusen och en natt", engelska " Take Me to Your Heaven ", som vann bade den svenska Melodifestivalen och Eurovision Song Contest 1999 .

I borjan av 2000-talet deltog ett annat dansband med stor popularitet bland ungdomar, Barbados , flera ganger i den svenska Melodifestivalen. Dock vann aldrig nagon av deras latar.

2001 vann melodin " Lyssna till ditt hjarta ", framford av dansbandet Friends , den svenska Melodifestivalen och slutade pa femte plats i Eurovision Song Contest 2001 .

2008 deltog det norska dansbandet Ole Ivars i Norsk Melodi Grand Prix , Norges uttagning till Eurovision Song Contest med bidraget Som i himmelen som slogs ut i finalens forsta omrostning.

Scotts och Thorleifs medverkade aven i den svenska Melodifestivalen 2009 med melodierna Jag tror pa oss och Sweet Kissin' in the Moonlight . Scotts lat akte ur vid andra chansen , medan Thorleifs lat slogs ut fran deltavling 4 i Malmo Arena den 28 februari 2009 .

Highlights och MiSt medverkade i den svenska Melodifestivalen 2010 med Come And Get Me Now" , som misslyckades med att ta sig vidare fran deltavlingen i Malmo.

Lasse Stefanz medverkade i den svenska Melodifestivalen 2011 med En blick och nanting hander , som misslyckades med att ta sig vidare fran deltavlingen i Malmo.

Stilarna [ redigera | redigera wikitext ]

Historisk utveckling [ redigera | redigera wikitext ]

Under 1980-talet delades dansbandsmusiken in i tva kategorier: mogen och modern . Den "moderna" dansbandsmusiken var mer influerad av rockmusik an av "schlagermusik", och riktade sig mest till ungdomar. Mogenstilen vande sig oftast till aldre manniskor, spelade lite lugnare musik och hade aven gammaldans som schottis , hambo och snoa . Under 1990-talet kom en ny dansbandsgeneration, som oftast var influerad av den "klassiska" mogenmusiken men hade ett "modernare" sound. Vissa, framst insatta, kallade denna som "fraschmogen". Bland dessa dansband aterfanns Blender , Arvingarna , Candela , Joyride och Fernandoz .

Geografiska och regionala skillnader [ redigera | redigera wikitext ]

I olika delar av Sverige har dansbandsmusiken aven olika stilriktningar. I trakterna kring Skane ar dansbandsmusiken ofta starkt influerad av countrymusik, och gar ofta i ett langsammare tempo. I Mellansverige ar bugg populart, och den regionen kallas aven "buggbaltet", och fran denna region kommer de flesta kanda mogenbanden, som Vikingarna och Sven-Ingvars . I Norrland gar dansbandsmusiken snabbare, och ar ofta mer influerad av rockmusik. Norrlandsk dansbandsmusik ar den som brukar betraktas som modernast i sin stil. Manga norrlanningar dansar garna snabb foxtrot och aven bugg ^{[ 11 ]} .

Dansbandens popularitet beskrivs ofta som storst ute pa landsbygden . ^{[ 12 ]}

Dansband i Finland [ redigera | redigera wikitext ]

I Finland finns dansbandsmusiken i de svensksprakiga omradena langs kusten, framforallt i Osterbotten men ocksa i Nyland , Aboland och pa Aland . En pionjar ar Stig Snickars , som upptratt pa dansbanor sedan 1959 . Det i Sverige mest kanda finlandssvenska dansbandet ar Tommys som legat pa Svensktoppen . Tidigare sangaren i Tommys, Hans Martin har ocksa haft enorma framgangar med sina soloskivor i Sverige, och totalt salt flera hundra tusen exemplar. Finlandssvenske osterbottningen Charles Plogman , med forflutet som sangare i Stig Snickars orkester , har med stor framgang forenat dansbandssoundet med mer traditionellt finskt vemod och blivit en av de mest populara schlagerartisterna i det finsksprakiga Finland.

Dansband i media [ redigera | redigera wikitext ]

Internet och tidningar [ redigera | redigera wikitext ]

Sedan 1992 har dansbandstidningen Far Jag Lov verkat med utgangspunkt i Karlskrona , sedan nagra ar Malmo. Tidningen utkommer sex ganger per ar och innefattar allt som ror dans, dansband samt trender inom amnet. Fran 1992 och fram till september 2005 var Michael Nystas dansbandskronikor i Aftonbladet . Ingen ny tilltradde, da intresset for dansbandsmusiken inte langre ansags vara lika stort som tidigare. Han aterkom tillfalligt som tidningens bloggare och kronikor under SVT:s sandningar av Dansbandskampen 2008 och 2009. Sedan december 2004 bedriver Michael Nystas dock Dansbandsbloggen pa Internet . I svensksprakiga Yle Vega i Finland sands sedan manga ar tillbaka programmet Danspoppen, som kallas Dansbanan nar programmet sander konserter. Dansbanan har ocksa funnits som tv-program i finlandssvenska kanalen FST5 , med konserter av finlandssvenska dansband.

Radio [ redigera | redigera wikitext ]

Aren 1993 ? 2002 dominerades Svensktoppen i Sveriges Radio mycket starkt av dansbandsmusik; och detta i samband med att programmet flyttat over fran P3 till P4 . I november 1999 beslutades att fran 1 januari ar 2000 att andra inriktning, och gora programmet "popigare" ^{[ 13 ]} .

Da reglerna andrades i januari 2003 , och sanger pa andra sprak an svenska tillats, borjade andelen dansbandslatar pa listan minska till forman for ovrig pop och rock.

Pa Trackslistan i Sveriges Radio P3 har dansbandsmusiken varit mindre vanlig, bland undantagen finns bland annat de "modernare" dansbanden Arvingarna, Barbados och Friends , samt Thorleifs da man 1996 lag pa listan med hiphopgruppen Just D och laten Tre gringos .

Sedan 2 maj 2008 sands det dansbandsinriktade programmet P4 Dans pa sondagar med Thomas Deutgen som programledare, i P4 , dar intervjuer och dokumentarer varvas med liveframtradanden.

TV [ redigera | redigera wikitext ]

Dansband stod aven for de dominerade musikinslagen i Bingolotto fram till Leif "Loket" Olsson avgick som programledare 1999 . Efter 2003 har Bingolotto nastan bara haft storre artister ^{[ 14 ]} . Under 1980- och 1990-talen deltog manga dansband aven i sa kallade cafeprogram i TV . De flesta av dessa cafeprogram har efter 1997 lagts ner. 2008 tog tidigare dansbandssangerskan Lotta Engberg over programledarskapet for Bingolotto, men musikutbudet forblev blandat.

2008 startade Sveriges Television Dansbandskampen , en musiktavling for dansband, vilken 2011 lades pa is efter tre sasonger. 2016 startade TV4 Tack for dansen .

Tavlingar, priser och utmarkelser [ redigera | redigera wikitext ]

Aren 1992 ? 2003 anordnades Svenska dansbandsmasterskapen . 1988 startades "Se & hors meloditavling", en dansbandstavling som 1998 togs over av TV 4 och blev Dansbandslaten . Tavlingen holls sista gangen ar 2000 . Ar 2000 paborjades utdelningen av ett annat dansbandspris, Guldklaven .

Dansband och dansbandsmusik i popularkultur [ redigera | redigera wikitext ]

• 1990 hade en film vid namn Black Jack , som utspelade sig i dansbandsmiljo, premiar. 2007 sandes en TV-serie vid namn Leende guldbruna ogon i Sveriges Television . Den 22 februari 2008 hade dokumentarfilmen Far jag lov - till den sista dansen? biopremiar.

Kanda dansband [ redigera | redigera wikitext ]

Det har avsnittet behover kallhanvisningar for att kunna verifieras . Motivering: Vems ar urvalet? (2022-08) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

• Sven-Erics 1965-

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Svensktoppen

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Eriksson, Leif; Bogren Martin (2008). Livets band: den svenska dansbandskulturens historia . Stockholm: Prisma . Libris 10736904 . ISBN 9789151851624  

Fotnoter [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Dansband .
  Bilder & media