For andra betydelser, se Norden (olika betydelser) .

Norden

Folkmangd: Antal stater: Sjalvstyrande omraden: Hogsta punkt:	▲ 27 538 078 ( 51:a ) 5 3 Galdhøpiggen 2 469 m o.h.
Stater [ 1 ]
Danmark   Finland   Island   Norge   Sverige Sjalvstyrande omraden   Faroarna   Gronland   Aland
Sprak: Svenska , Danska , Norska , Finska , Islandska , Faroiska , Gronlandska , Samiska , Yiddish , Karelska , Romani , Tyska , Kvanska , Alvdalska , Meankieli
Storsta stader: Stockholm Kopenhamn Helsingfors Oslo Goteborg Malmo Arhus Tammerfors Bergen Uppsala Reykjavik Stavanger

Norden ar ett omrade i norra Europa som bestar av landerna Danmark , Finland , Island , Norge och Sverige samt de sjalvstyrande omradena Aland (tillhor Finland), Faroarna och Gronland (tillhor Danmark). Dessa fem stater och tre sjalvstyrande omraden ar alla separata medlemmar i Nordiska radet och Nordiska ministerradet . ^{[ a ]}

Begreppet Norden uppfattas ibland som synonymt med Nordeuropa , men det senare begreppet har en mindre distinkt omfattning och kan aven omfatta ytterligare lander. Begreppet norden (utan stor begynnelsebokstav) kan sta for vilket omrade som helst i norr eller norr om nagot annat.

De nordiska landerna har en gemensam historia och en delvis gemensam kultur. Genom det nordiska samarbetet har landerna aven ett tatt politiskt samarbete. Nordiska kontakter och nordiskt samarbete pa folklig niva framjas bland annat genom Foreningen Norden . Landerna, och omradena, tillhor en nordisk sprakgemenskap, da nagot av de nordiska spraken talas i dem alla och nagot av de tre fastlandsnordiska spraken spelar en roll i samtliga nordiska lander. ^{[ b ]} De kanske mest markbara framstegen inom det nordiska samarbetet agde rum pa 1950- och 1960-talet: passfriheten och den gemensamma arbetsmarknaden. I dag har det nordiska samarbetet minskat i betydelse, framfor allt sedan alla lander anslot sig till Europeiska unionen (EU) och/eller Europeiska ekonomiska samarbetsomradet (EES), som till stora delar ersatt eller infort mer langtgaende bestammelser an det nordiska samarbetet. Ekonomiskt och politiskt har de nordiska staterna manga likheter och ar starkt sammankopplade. De hor i allmanhet till varandras storsta handelspartners. ^{[ 2 ]}

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Unioner i Norden

Sveriges historiska unioner Finlands historiska unioner Danmarks historiska unioner Norges historiska unioner

Norden

Redigera

Under vikingatid och tidig medeltid betecknade Norden eller Nordlanden enligt de islandska sagorna, de omraden i vilket "dansk tunga" (dvs. "fornnordiska") talades, alltsa Sverige , Norge , Danmark och Island . ^{[ 3 ]} Finland horde inte till Nordlanden. I hela detta omrade talade man ett gemensamt sprak och delade en gemensam kultur . Att lander och omraden som Finland , Sameland och Gronland kommit att raknas till Norden, beror pa att de hor eller lange hort till nagot av de nordiska landerna, antingen som jamstallda delar (sasom Finland) eller understallda moderlandet.

Vissa omraden knots till Norden med borjan under vikingatiden ; det galler sarskilt Faroarna, Island och Gronland, vilka koloniserades av nordman . Finland och Estland hade under vikingatiden starka forbindelser med Malardalen och Danmark och knots genom dessa forbindelser relativt tidigt till de Skandinaviska landerna. Under tidig medeltid borjade de forsta storre nordiska rikena att bildas.

Under en del av medeltiden var Norden forenad under en gemensam krona genom den sa kallade Kalmarunionen . Denna union upphorde da Sverige uttradde ? forst i efterdyningarna till Engelbrektsupproret och definitivt genom Gustav Vasa ar 1523. Norge fortsatte daremot att lyda under Danmark till 1814 da landet ingick en patvingad personalunion med Sverige. Oarna i Atlanten , som ursprungligen hade varit norska, fortsatte dock att tillhora Danmark. Island blev sjalvstandigt fran Danmark ar 1918. En del av befolkningen pa Faroarna och Gronland efterstravar sjalvstandighet. Om Gronland kommer att raknas som delar av Norden vid sjalvstandighet ar osakert, Faroarna har daremot en starkare nordisk identitet genom att faroiskan ar ett nordiskt sprak.

Geografi [ redigera | redigera wikitext ]

Norden ar belaget i det nordvastra hornet av den eurasiska landmassan och stracker sig over Norska havet over vulkanon Island och inkluderar varldens storsta o Gronland i nordostra Nordamerika . Regionen ar varldens mest nordligt belagna omrade som samtidigt omfattar relativt tatbefolkade delar. De norra delarnas narhet till Nordpolen resulterar i ett kallt klimat, men till foljd av Golfstrommen ar klimatet anda vasentligt varmare an de temperaturer man finner pa samma breddgrader jorden runt. Det kalla klimatet medfor att alla nordiska lander, utom Sverige och Danmark, finner sina befolkningscentrum och huvudstader langt i soder inom landet. Geografin ar varierad med en mycket lang och veckad kuststracka. Nordens geologi har praglats av flera aterkommande istider , vilket i Sverige och Finland har resulterat i manga sjoar och moran liksom i en forhallandevis kraftig post-glacial landhojning . Stora delar tacks av skog, och intensivt jordbruk bedrivs endast i de mer sydliga delarnas slattland. Gronland ar nastan helt tackt med inlandsis.

Noterbara omraden ar de norska fjordarna , bergskedjan Skanderna , de platta laglandsomradena i Danmark och Skane liksom skargardarna i Norge, Sverige och Finland.

Gransdragningar [ redigera | redigera wikitext ]

Gransforandringar i Norden

Finlands gransforandringar Danmarks gransforandringar Norges gransforandringar Sveriges gransforandringar Gotlands historia

Norden

Redigera

Norden omfattar de territorier och sjalvstyrande omraden som tillhor de fem staterna Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Denna definition brukar exkludera omraden soder och oster om Ostersjon som historiskt tillhort landerna men som i dag ingar i andra stater. Den sammanlagda arealen ar 3,49 miljoner kvadratkilometer, vilket ar lite storre an Indien , men mindre an halften sa stort som Australien . Harav utgors 62 procent eller 2,17 miljoner kvadratkilometer av Gronland, som raknas till Nordamerika , medan 38 procent eller 1,32 miljoner kvadratkilometer hor till Europa och ar lite mer an dubbelt sa stort som Frankrike .

Nordens inre granser har varierat genom historien men de yttre granserna har inte forflyttats i nagon storre omfattning sedan 1200-talet, forutom Karelen omradet mellan Finland och Ryssland. Ett skal till det ar att flera av de yttre granserna i hog grad utgors av naturliga barriarer i form av vatten, bergskedjor , skogar och nas . Mot norr avgransas Norden av Norra ishavet och mot vast eller sydvast av Atlanten . Soderut och mot sydost gar gransen genom Ostersjon ; ett av undantagen till det ar den danska halvon Jylland , som sitter ihop med Tyskland pa Ostersjons sydkust. Mot oster fortsatter gransen genom Ostersjon och den Finska viken men blir mindre tydlig over Karelen , som i dag huvudsakligen tillhor Ryssland . Finlands ostra grans mot Ryssland gar igenom djupa skogar som separerar statsbildningarna. Gransen mellan Finland och Ryssland har dessutom flyttats i olika omgangar.

Skandinaviska halvon kan sagas utgora Nordens karnomrade. Den inkluderar Sverige, Norge och nordvastligaste Finland. Danmark ligger inte pa den Skandinaviska halvon, vilket inte heller den storre delen av Finland gor. Omraden som exempelvis Kolahalvon skulle rent geografiskt kunna utgora en naturlig del av Norden. De nordbor som fann det kallade det Bjarmaland , och det var befolkat av ostersjofinska folk och samer, men omradet raknas nu som ryskt . Geologiskt sett hor Gronland och halva Island till den amerikanska kontinenten . Island brukar anda raknas som Europa medan Gronland i stallet raknas som en del av Nordamerika .

Omraden som tidigare tillhort nordiska lander ar fore detta Svenska Pommern liksom norra Schleswig-Holstein , vilket i dag tillhor Tyskland. Den senare tillhorde Danmark och har annu i dag en dansksprakig minoritet. Ett annat exempel ar de delar av Karelen som Finland forlorade som en foljd av Vinterkriget och Fortsattningskriget . Shetlandsoarna och Orkneyoarna , som i dag tillhor Storbritannien , har historiskt tillhort Norge, motsvarande det satt som Faroarna tillhor Danmark pa, annu i dag. Bagge ogruppernas flaggor bygger pa det nordiska korset och har kvar nagot starkare kulturella forbindelser med Norden. Bade Faroarna och Island har starka nordiska kulturella identiteter, aven om de ar relativt avlagsna fran fastlandet. Begreppet Norden kan uppfattas som nagot mindre entydigt i dag, ^{[ kalla behovs ]} framst pa grund av de sjalvstandiga tre baltiska landerna Estland , Lettland och Litauen , av vilka atminstone Estland marknadsfor sig som nordiskt, "Nordic with a twist". ^{[ 4 ]} Ester betraktar sig ocksa kulturellt som en nordisk nation framst genom sin storre likhet med finlandare an med de baltiska.

Omfattningen av Norden ar i dag i stort sett liktydig med de riken som kungarna av Sverige och Danmark styrde over i borjan av 1800-talet . Om Gronland blir sjalvstandigt ar det inte langre sjalvklart att on kommer att raknas som en del av Norden. Det har aven foreslagits att de baltiska landerna, atminstone Estland , inom en framtid borde betraktas som en del av Norden, om det nara samarbetet mellan Baltikum och Norden, till exempel i Nordiska Investeringsbanken , fortsatter. ^{[ kalla behovs ]} I samband med Sovjetunionens upplosning i slutet av 1991 framforde de da nyligen sjalvstandiga baltiska staterna en stark onskan om att fa bli medlemmar av det Nordiska radet . Da sa inte skedde, grundade de en baltisk motsvarighet till organisationen, det Baltiska radet . Ytterst fa av invanarna i de baltiska landerna talar dock nordiska sprak; endast ett fatal av estlandssvenskarna bor kvar i Estland medan i Finland utgor den svensksprakiga befolkningen en nationell minoritet. Estniska ar ett sprak som ar nara beslaktat med finska .

Befolkning [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln eller det har avsnittet innehaller inaktuella uppgifter och behover uppdateras . (2022-05) Motivering: Uppgifterna for flera lander ar inaktuella. Hjalp garna Wikipedia att atgarda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken pa diskussionssidan .

Det bor omkring 27,7 miljoner manniskor i Norden. En del populationer som raknas som nordbor finns ocksa utanfor Norden. Bland dessa kan namnas dansktalande i norra Tyskland, finsktalande i Ryssland och enstaka svensktalande i Estland.

Begreppet nordbor kan anvandas som gemensam benamning for alla som ar bosatta i dagens Norden. Det ursprungliga Nordlanden var dock endast nordmannens omrade.

Land	Invanare	Kalla
Sverige	10 548 822	[ 5 ]
Danmark	5 850 189	[ 6 ]
Finland	5 536 146	[ 7 ]
Norge	5 391 369	[ 8 ]
Island	368 720	[ 9 ]
Gronland	56 081	[ 10 ]
Faroarna	53 358	[ 11 ]
Aland	30 129	[ 12 ]

Totalbefolkningen i de nordiska landerna ar 27 688 062 .

Lista over Nordens 20 storsta kommuner [ redigera | redigera wikitext ]

Nr	Kommun	Land	Invanare	Befolkningsokning	Fodda 31 december 2018	Doda 31 december 2018	Medelalder 31 december 2018	Yta km²	Tathet inv. per km²
1	Stockholm	Sverige	975 551 [ 13 ]	1 477	13 011	6 438	39,1	&&&&&&&&&&&&0187.200000 187,20 [ 14 ]
2	Oslo	Norge	681 071 [ 15 ]	7 598	9 309	3 894		&&&&&&&&&&&&0426.390000 426,39 [ 16 ]	&&&&&&&&&&&01597.300000 1 597,30
3	Helsingfors	Finland	648 042 [ 17 ]	4 770				&&&&&&&&&&&&0214.250000 214,25 [ 18 ]	&&&&&&&&&&&03024.700000 3 024,70
4	Kopenhamn	Danmark	623 404 [ 19 ]				35,9 [ 20 ]	&&&&&&&&&&&&&086.700000 86,70 [ 21 ]	&&&&&&&&&&&07190.360000 7 190,36
5	Goteborg	Sverige	583 056 [ 13 ]	3 775	7 554	4 262	38,9	&&&&&&&&&&&&0447.840000 447,84 [ 14 ]	&&&&&&&&&&&01276.950000 1 276,95
6	Arhus	Danmark	349 983 [ 19 ]	5 328			37,6 [ 20 ]	&&&&&&&&&&&&0467.900000 467,90 [ 21 ]	&&&&&&&&&&&&0738.&50000 738,05
7	Malmo	Sverige	347 949 [ 13 ]	3 783	4 973	2 620	38,4	&&&&&&&&&&&&0156.950000 156,95 [ 14 ]	&&&&&&&&&&&02161.920000 2 161,92
8	Esbo	Finland	283 632 [ 17 ]	4 588				&&&&&&&&&&&&0312.330000 312,33 [ 18 ]	&&&&&&&&&&&&0908.120000 908,12
9	Bergen	Norge	281 190 [ 15 ]					&&&&&&&&&&&&0444.990000 444,99 [ 16 ]	&&&&&&&&&&&&0631.900000 631,90
10	Tammerfors	Finland	241 672 [ 17 ]					&&&&&&&&&&&&0524.950000 524,95 [ 18 ]	&&&&&&&&&&&&0448.120000 448,12
11	Vanda	Finland	238 033 [ 17 ]					&&&&&&&&&&&&0238.370000 238,37 [ 18 ]	&&&&&&&&&&&&0957.190000 957,19
12	Uppsala	Sverige	233 839 [ 13 ]	3 072	2 608	1 468	38,9	&&&&&&&&&&&02182.310000 2 182,31 [ 14 ]	&&&&&&&&&&&&0103.180000 103,18
13	Alborg	Danmark	215 312 [ 19 ]					&&&&&&&&&&&01137.400000 1 137,40 [ 21 ]	&&&&&&&&&&&&0189.300000 189,30
14	Uleaborg	Finland	207 717 [ 17 ]					&&&&&&&&&&&02971.960000 2 971,96 [ 18 ]	&&&&&&&&&&&&&068.500000 68,50
15	Trondheim	Norge	205 163 [ 15 ]					&&&&&&&&&&&&0321.640000 321,64 [ 16 ]	&&&&&&&&&&&&0609.870000 609,87
16	Odense	Danmark	204 895 [ 19 ]				39,3 [ 20 ]	&&&&&&&&&&&&0305.600000 305,60 [ 21 ]	&&&&&&&&&&&&0668.130000 668,13
17	Abo	Finland	191 331 [ 17 ]		1 710	1 881		&&&&&&&&&&&&0245.660000 245,66 [ 18 ]	&&&&&&&&&&&&0778.840000 778,84
18	Linkoping	Sverige	&&&&&&&&&0164616.&&&&&0 164 616 [ 13 ]	1 565	1 787	1 234	39,4	&&&&&&&&&&&01427.810000 1 427,81 [ 14 ]	&&&&&&&&&&&&0112.780000 112,78
19	Orebro	Sverige	156 381 [ 13 ]	685	1 901	1 268	39,5	&&&&&&&&&&&01373.&30000 1 373,03 [ 14 ]	&&&&&&&&&&&&0111.700000 111,70
20	Vasteras	Sverige	155 551 [ 13 ]	1 502	1 779	1 348	40,9	&&&&&&&&&&&&0958.360000 958,36 [ 14 ]	&&&&&&&&&&&&0158.690000 158,69

Sprak [ redigera | redigera wikitext ]

Inhemska sprak efter antal talare

Nr	Sprak	Talare [ kalla behovs ]
1	Svenska	10 500 000
2	Danska	6 000 000
3	Finska	5 400 000
4	Norska	5 320 000
5	Islandska	340 000
6	Meankieli	70 000
7	Faroiska	69 000
8	Gronlandska	57 000
9	Nordsamiska	25 000
10	Alvdalska	2000
11	Kvanska	2000
12	Lulesamiska	650
13	Sydsamiska	600
14	Enaresamiska	400
15	Skoltsamiska	320
16	Pitesamiska	25
17	Umesamiska	20

De dominerande inhemska spraken i Norden ar nordiska sprak och finska .

Nordiska sprak [ redigera | redigera wikitext ]

De nordiska spraken ar svenska , danska , norska , faroiska och islandska . De har alla ett gemensamt ursprung i fornnordiskan och tillhor den germanska sprakgruppen . Tyska , som talas av en minoritet i sodra Danmark, ar ocksa ett germanskt sprak, men tillhor till skillnad fran de nordiska spraken en mer avlagsen vastgermansk gren. Man brukar tala om en "primar nordisk sprakforstaelse", vilket innebar att folk som pratar danska, norska och svenska mer eller mindre utan studier kan forsta varandra nar de talar och skriver pa sina modersmal. Den sekundara nordiska sprakforstaelsen innebar att de inom Norden som inte talar dessa tre fastlandsnordiska sprak som modersmal, kan kommunicera med sina nordiska andrasprak (islandska och faroiska ar inte begripligt for svenskar, danskar eller norrman). Finsksprakiga finlandare ( finnar ) lar sig svenska i skolan, medan islanningar , faroingar och gronlanningar i allmanhet lar sig danska. Kunskaperna i andra nordiska sprak an modersmalet har forsamrats pa senare ar, da manga ^{[ vilka? ]} anser sig ha storre nytta av mer globalt gangbara sprak sasom engelska.

De nordiska spraken utgor delar av ett dialektkontinuum inom Skandinavien . Inga tydliga dialektgranser existerar och det gar inte att avgora var det ena malet borjar och det andra tar vid. ^{[ 22 ]} Forst vid de samiska spraken i nord, det finska spraket i ost och det tyska spraket i syd gar skarpa granser.

Nordiska sprak talas i viss man aven utanfor Norden. Exempel inkluderar den dansksprakiga minoriteten i Schleswig-Holstein i norra Tyskland . Sma rester lever kvar av de svensksprakiga minoriteterna i Estlands nordvastra delar och i Gammelsvenskby i Ukraina . Pa Shetlandsoarna , Orkneyoarna och Hebriderna talades forr det numera utdoda nordiska spraket norn .

Finska och andra finsk-ugriska sprak samt svenskan i Finland [ redigera | redigera wikitext ]

Finskan , meankieli , kvanskan och de samiska spraken har inget slaktskap med de indoeuropeiska spraken (till vilka de nordiska spraken hor) utan tillhor den finsk-ugriska sprakgruppen . Spraken erholl stallning som officiella minoritetssprak i Sverige 1999 , tillsammans med romani och jiddisch . I ryska Karelen och aven i nagra gransbyar i finlandska Karelen och Kajanaland talas aven karelska , som ar nara beslaktat med finska.

Samiska sprak talas i de norra delarna av Finland, Norge och Sverige och har dar en officiell stallning i alla tre landerna. Finskan talas forutom i Finland sedan gammalt ocksa i flera delar av Sverige och, i form av kvanska, i norra Norge. Kvanska talas av 2 000?10 000 personer och erholl stallning som minoritetssprak i Norge ar 2005 .

Svenskan ar ett av Finlands tva officiella sprak och talas som modersmal av ungefar 5 procent av befolkningen. Aven om finsksprakiga laser svenska i skolan forstar langt ifran alla finlandare svenska (ungefar halften anser sig kunna fora en diskussion pa svenska ^{[ 23 ]} ) ? och fa kan kommunicera med danskar eller norrman. Det finns grupper finsksprakiga i Finland som vinnlagt sig om att lara sig en god svenska; till exempel talar nastan alla betydande rikspolitiker en god eller atminstone anvandbar svenska. Pa grund av den finska spraklagen sa ar ”nojaktiga kunskaper” i svenska en forutsattning for tjansteman. Bland annat Finskhetsforbundet och Sannfinlandarna vill slopa obligatoriet att lasa svenska som andra inhemska spraket , med hanvisning till att manga upplever att de aldrig behover anvanda svenska och att det vore viktigt att kunna andra sprak. I andra finska kretsar uppskattar man svenska; svenskt sprakbad ar populart och i manga svensksprakiga utbildningar finns en betydande andel finsksprakiga studerande.

Engelska [ redigera | redigera wikitext ]

Engelska ar obligatoriskt i skolutbildningen i de flesta nordiska landerna. Pa Island har engelskan ersatt danskan som forsta frammande sprak i skolorna (danska eller ett annat skandinaviskt sprak ar dock fortfarande obligatoriskt, men studierna paborjas senare). I dag ar det vanligt att manga forstar engelska battre an andra nordiska sprak.

Flaggor och symboler [ redigera | redigera wikitext ]

Nordiska korsflaggor [ redigera | redigera wikitext ]

De nordiska landernas flaggor bygger alla pa samma grundform; alla nordiska lander, utom Gronland, har korsflaggor baserade pa den 800-ariga danska flaggan Dannebrogen . Flaggorna visar ett avlangt kors vars centrum sitter pa sidan narmast flaggstangen. Det kallas for ett nordiskt kors .

Vissa territorier med sarskilda band till de nordiska landerna, till exempel Shetlandsoarna och Orkneyoarna , har ocksa korsflaggor. Dessutom finns det en rad provinsflaggor inom Norden, till exempel Skaneflaggan , som bygger pa samma motiv.

En gemensam flagga eller baner for hela Norden hade ett rott kors pa ett gult falt och anvandes forsta gangen av Erik av Pommern da Norden var enat under Kalmarunionen . ^{[ 24 ]} Den har i dag ingen officiell status.

Danmark	Finland	Faroarna	Island	Norge	Sverige	Aland

Andra nordiska flaggor [ redigera | redigera wikitext ]

Gronland och samerna har infort flaggor som saknar det nordiska korset.

Gronland	Sapmi

Svanen [ redigera | redigera wikitext ]

Svanen anvandes forsta gangen pa en affisch for Nordens dag 1936. ^{[ 25 ]} Svanen symboliserar de nordiska landernas samarbete och loggan ar den officiella loggan for nordiska samarbetet , Nordiska radet och Nordiska ministerradet. ^{[ 26 ]}

Nordiskt samarbete [ redigera | redigera wikitext ]

Sverige och Danmark var "arvfiender" i manga hundra ar, men sedan den ekonomiska/militara grunden for fiendskapen slagits undan efter freden 1814 har de nordiska landerna i stallet manga ganger forsokt fora en samordnad och samarbetsinriktad politik ? med blandade resultat. Den sista resten av den nordiska stormaktspolitiken kan sagas vara da Sverige hade forlorat Finland till Ryssland och i stallet patvingat Norge en personalunion . Nar denna upplostes ar 1905 och Danmark stegvis gav sjalvstyre at sina tidigare lydlander Island, Faroarna och Gronland skapades forutsattningarna for det moderna politiska Norden. Island blev sjalvstandig republik 1944 .

Ar 1952 grundades Nordiska radet med syfte att oka samarbetet i Norden i kulturella, politiska, juridiska och sociala fragor. Nordiska ministerradet bildades 1971 och ar de nordiska regeringarnas officiella samarbetsorgan. ^{[ 27 ]}

Fran 1815 till och med forsta varldskriget [ redigera | redigera wikitext ]

Efter det att Sverige forlorat Finland den 17 september 1809 overgick landet i rysk besittning. En nationell rorelse borjade att vaxa fram och sa smaningom den fennomanska rorelsen, som ifragasatte det svenska spraket och medverkade till att Finlands kontakter med det ovriga Norden forsvagades. Den sa kallade sprakfragan blev en viktig fraga i finsk politik.

Det forsta uttrycket for nordiskt samforstand ? politiskt och kulturellt ? var den sa kallade skandinavismen fran 1840-talet och framat, som bars upp av vissa statsman, kungligheter och den liberala pressen, men framfor allt poeter och universitetsstudenter fran Danmark, Sverige och Norge, som besjong den nordiska enheten. Som framgar av namnet begransades dock skandinavismen till endast tre lander. Samforstandet och viljan till samarbete mellan de tre skandinaviska landerna Danmark, Sverige och Norge gav vissa resultat, framst ekonomiskt (den skandinaviska myntunionen 1873 , da de tre landerna gick samman om den nya valutan krona ). Finland, som da var en del av det ryska imperiet, beholl sin valuta mark , som inforts 1860.

Kulturellt etablerade sig skandinaviska sprak vid universiteten och skandinaviska forfattare lastes i alla tre landerna. Pa avgorande punkter misslyckades skandinavismen, framfor allt utrikes- och sakerhetspolitiskt, da Sverige-Norge lat bli att hjalpa Danmark militart i dansk-tyska kriget 1863 ? 1864 . Inte heller mer langtgaende forsok till samordning ? planer att reformera de tre sprakens stavningsregler i samskandinavisk riktning och an mer langtgaende forslag till politisk union ? ledde till faktiska resultat. Men iden om Norden/Skandinavien som en fredlig och vanskaplig intressegemenskap etablerades och ledde till en gemensam neutralitetsdeklaration vid forsta varldskrigets utbrott och efter kriget till grundandet av Foreningen Norden , 1919 i Sverige, Norge och Danmark, och 1924 i Finland, som blivit sjalvstandigt 1917 och under den ryska tiden bibehallit och utvecklat det samhallsskick man arvde av Sverige vid rikssprangningen 1809.

Fran forsta varldskriget till och med andra varldskriget [ redigera | redigera wikitext ]

Nar revolutionen brot ut i Ryssland och kejsaren ? Finlands storfurste ? stortades, uppfattade manga i Finland tiden mogen for storre sjalvstandighet. Bedomningen om hur langt man ville och kunde ga varierade mellan olika grupper och beroende pa hur utvecklingen i Ryssland tedde sig. Den 6 december 1917 forklarade sig Finland vara en sjalvstandig republik . En kort tid darefter (27 januari 1918) brot inbordeskriget ut i Finland. De vita fick militar hjalp fran Tyskland och inbordeskriget avslutades i maj samma ar. Den finska orienteringen mot Tyskland var mycket stark, men den politiska och ekonomiska bankrutten i Tyskland nagot senare, och Axelmakternas kapitulation, omojliggjorde dock ett fortsatt narmande.

Under borjan av 1900-talet borjade ryska befastningar att byggas pa Aland vilket av Sverige upplevdes som ett hot. Pa Aland ville dock majoriteten av folket ateransluta sig till Sverige da Alands historiskt sett raknats till Svealand och dess befolkning ar helt svensktalande. Den 20 augusti 1917 i den alandska orten Finstorm rostade en kommunal stamma for "...att meddela svenska regeringen sina oars onskan om anslutning till Sverige". ^{[ 28 ]} Senare lat den finska regeringen hakta dessa ledande alanningar for hogforraderi . Under 1920 yttrade sig en juristkommission inom Nationernas Forbund (NF) for den svenska standpunkten. Den 18 juli 1934 yttrade sig finlandaren Mannerheim i fragan, vilket starkt uppskattades i Tyskland ( Adolf Hitler kom till makten redan 1933). ^{[ fortydliga ]} Sverige hade under denna tid, speciellt fran slutet av 1920-talet, nara relationer till Tyskland. Det gallde inte minst vid det svenska kungahuset.

Andra varldskriget [ redigera | redigera wikitext ]

Under andra varldskriget var Norden splittrat. Danmark och Norge hade snabbt blivit ockuperade av Nazityskland medan Sverige rent officiellt forblev neutralt. Finland hade fort krig med Ryssland under Vinterkriget och Fortsattningskriget och allierade sig delvis med Nazityskland. Sverige stodde Finland pa flera satt, dock inte militart, och forklarade sig "icke-krigforande" Dar emot stallde 10 000 svenska frivilliga soldater upp. I fraga om Danmark och Norge ansag sig Sverige inte ens kunna kritisera det tyska angreppet pa grund av den sa kallade neutraliteten. Sveriges roll under andra varldskriget har ifragasatts i andra nordiska lander. I Norge har man anklagat Sverige for att ha hjalpt Nazityskland att ockupera landet da Sverige tillat den tyska sa kallade permitenttrafiken som innebar att tyskarna fick anvanda de svenska jarnvagarna for transport till Norge.

Efterkrigstiden till 1990 [ redigera | redigera wikitext ]

	Nordiska radet	Nordiska ministerradet
Sverige	Sveriges riksdag	Sveriges regering
Norge	Stortinget	Norges statsrad
Danmark	Folketinget	Danmarks regering
Finland	Finlands riksdag	Finlands regering
Island	Alltinget	Islands regering
Gronland	Gronlands landsting	Gronlands regering
Faroarna	Faroarnas lagting	Faroarnas regering
Aland	Alands lagting	Alands landskapsregering

Under tiden efter andra varldskriget utvecklades det politiska nordiska samarbetet . Fran svenskt hall foreslogs direkt efter andra varldskriget att Sverige, Danmark och Norge skulle bilda ett forsvarsforbund . Den 15 oktober utsags i Oslo en skandinavisk forsvarskommitte och under 1949 undertecknades kommittens betankande. Detta misslyckades, och Danmark och Norge gick med i Nato medan Sverige forblev neutralt. Ar 1952 grundades Nordiska radet med syfte att oka samarbetet i Norden i kulturella, politiska, juridiska och sociala fragor. Sedan Finland anslot sig 1955 uteslots anda till 1990-talet utrikespolitiken fran Nordiska radets diskussioner. Detta berodde pa att Finland hade ett samarbetsavtal med Sovjetunionen ( VSB-avtalet ). De viktigaste framstegen var de forsta projekt som genomfordes: nordiska passunionen och den gemensamma nordiska arbetsmarknaden, vilka infordes 1954 .

Under 1960-talet gjordes nya forsok att skapa ett ekonomiskt tatare samarbete mellan de nordiska landerna, som kallades for Nordek . Detta samarbete kom aldrig att bli verklighet da framfor allt Danmarks och Finlands intressen skilde sig for mycket. Finland hade sina relationer med Sovjetunionen att ta hansyn till, medan Danmark hade intresse for ett annat vasteuropeiskt samarbete, Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG). Strax darefter forsokte Danmark, Norge och Sverige att bilda Skandek, men aven det samarbetet foll. 1960 bildades Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) av sju europeiska lander, varav tre var Danmark , Norge och Sverige . 1970 anslot sig Island . Under 1972 rostade sa danskarna ja till medlemskap i EEG. Trots att vissa planer om narmare samarbeten misslyckades hade anda nordiska landerna ett narmare samarbete med varandra an vad som da var vanligt i Europa. Samarbeten i EEG (senare EG ) och EFTA var under denna tid inte lika omfattande som de nordiska landerna hade med varandra.

23 mars 1962 undertecknades samarbetsoverenskommelsen Helsingforsavtalet som tradde i kraft den 1 juli samma ar. ^{[ 29 ]} Syftet med Helsingforsavtalet var att fordjupa samarbetet mellan de nordiska landerna pa olika omraden och kallas ibland "Nordens grundlag ". ^{[ 30 ]} Datumet avtalet undertecknades, den 23 mars firas som Nordens dag . ^{[ 31 ]} Samarbetet mellan de nordiska landerna fortsatte, och fordjupades under 1970-talet , genom tillkomsten av Nordiska ministerradet 1971 , Nordiska Investeringsbanken 1975 och ett mer utvecklat institutions- och stodsystem, till exempel Nordplus , Nordisk film- och TV-fond , Nordjobb och Nordens hus pa Island och Faroarna.

Fran 1990 till i dag [ redigera | redigera wikitext ]

Efter att kalla kriget tog slut har forutsattningarna for de nordiska landerna forandrats i grunden, i likhet med ovriga Europa. Intresset for det nordiska samarbetet minskade och gransomradena mot ost i Ostersjo- och Barentsregionen kom i fokus. ^{[ 32 ]} Bildandet av Europeiska unionen andrade den politiska kartan an mer.

Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsomradet undertecknades av regeringarna i de davarande EG-landerna samt i Sverige , Osterrike , Finland , Island , Liechtenstein , Norge och Schweiz den 2 maj 1992 . EES-avtalet ar ett langtgaende associeringsavtal som utvidgar den inre marknaden och de fyra friheterna och borjade galla 1 januari 1994 . Under 1994 rostade Sverige och Finland for att ga med i EU. Norge rostade samtidigt nej. Alla de Nordiska landerna har sedan 1994 tillgang till den inre marknaden.

Pa det rattsliga omradet har de nordiska landerna alltjamt samordnade lagar och omfattar en gemensam och unik rattstradition. Ett exempel dar lagarna ar samordnade ar upphovsratten . Aven detta haller pa att mer och mer tacka inte bara Norden utan bli mer och mer inriktat pa EU. Aven pa det kulturella omradet finns ett betydande samarbete, till exempel inom film- och TV-produktion.

Inom naringslivet har tiden sedan 1990-talet praglats av fusioner och foretagskop samt en inomnordisk expansion som har varit storre an nagonsin. Fusioner har dock inte varit begransade till enbart nordiska lander utan aven andra lander har allt mer kommit in i dessa. Ett fortgaende samarbete ar SAS , ett flygbolag som till halften ags gemensamt av tre skandinaviska landerna (Sverige, Danmark och Norge).

Det kalla krigets slut har ocksa inneburit nya mojligheter till militart samarbete. De nordiska landerna har tidigare samordnat och samverkat over sin medverkan i FN:s fredsbevarande insatser. 1997 ersattes det kommittearbetet av Nordcaps (Nordic Coordinated Arrangement for Military Peace Support), dar Sverige, Danmark, Norge och Finland ingar. Sedan dess har det bland annat genomforts gemensamma militarovningar i norra Norge, Sverige och Finland (till exempel Nordic Peace 2003), inom ramen for Partnerskap for fred . Bade Finland och Sverige ar sedan 1994 medlemmar av detta Nato-projekt, och ar sedan 2014 sa kallade "Enhanced Opportunities Partner" med Nato. ^{[ 33 ] [ 34 ]}

Fran 2008 ar det ocksa meningen att man ska sta till tjanst at EU:s snabbinsatsstyrkor med en Nordic Battle Group , med samordnade bidrag fran Norge, Sverige, Finland, Estland och Irland . Det ar ett litet tecken pa att 1990-talet gjort Norden till ett inte langre helt enhetligt begrepp, men ocksa pa att utrikespolitisk olikhet - ett land med i Nato eller EU, ett annat inte ? inte hindrar samarbete pa alla slags enskilda omraden. Dessutom ett tecken pa att man gar ifran att strikt halla sig till Norden da Irland inte ar ett nordiskt land.

I maj 2022 ansokte Sverige och Finland om medlemskap i NATO. ^{[ 35 ] [ 36 ]} I april 2023 blev Finland medlem i Nato fullt ut och i mars 2024 blev aven Sverige medlem i Nato fullt ut. I samband med detta blev alltsa samtliga nordiska lander Natolander.

I vissa fall samarbetar de nordiska landerna ocksa inom utrikespolitiken, bland annat genom att dela ambassadbyggnader , som till exempel i Berlin .

Norden och europeisk integration [ redigera | redigera wikitext ]

	Europeiska unionen	EFTA	EES	Euro	Nato	Schengensamarbetet
Sverige
Norge
Danmark
Finland
Island

Trots ett nara samarbete i Nordiska radet och Nordiska Ministerradet finns det ett flertal betydande olikheter nar det kommer till landernas europeiska integration . Nordiska radet och ministerradet arbetar aktivt med EU-fragor och Nordiska radet har sedan september 2017 ett kontor i Bryssel. Syftet med Nordiska radets Brysselkontor ar att etablera kontakter mellan Nordiska radet och Europaparlamentet. Nordiska radets forsta representant i Bryssel ar Matilda af Hallstrom. ^{[ 37 ]}

Sverige, Danmark och Finland ar medlemmar i Europeiska unionen vilket inte Norge och Island ar. Norge och Island ar i stallet medlemmar av Europeiska frihandelssammanslutningen . Alla nordiska lander ar dock med i Europeiska ekonomiska samarbetsomradet och Schengensamarbetet . Pa senare ar har Schengensamarbetet uppslukat den nordiska passunionen, som det i praktiken ersatt.

Dessutom har Nordiska radet tappat en stor del av sin ursprungliga betydelse, da EU:s beslut vager tyngre for de nordiska EU-landerna an de beslut fattas inom Nordiska radet. Aven Norge och Island utgar ofta fran beslut i EU da de omfattas av EES-avtalet. EU:s beslut om ekonomisk integration liksom om militart och utrikespolitiskt samarbete syftar langre an det nordiska samarbetet klarade av, pa grund av tre av landernas Nato -medlemskap och Finlands komplicerade relationer osterut. EU:s beslut vager ocksa tyngre an de beslut som fattas av Nordiska ministerradet. De nordiska landernas globala identitet har pa senare ar skiljts at en del pa grund av att vissa lander ar med i EU och andra star utanfor. EU-samarbetet ar i dag, betydligt mer djupgaende an Nordiska radets och ministerradets verksamheter. Det blir i media och officiella sammanhang mer och mer vanligt for en stat att identifiera sig som ett EU-land, bade infor EU-lander och utanfor EU. Bland annat finns EU-flaggan i korkorten i EU-landerna och pa passen framgar det ocksa att det ar ett EU-pass . Detta gor att svenskar, danskar och finlandare tillsammans med bland annat rumaner , irlandare eller portugiser manga ganger identifieras som en gemensam grupp (kalla kravs) eftersom de ar EU-medborgare , medan norrman och islanningar inte langre finns med bland EU-medborgarna. Nagon nordisk identitet finns daremot inte pa nagra ID-handlingar. I manga fall har dock medborgare i EES-lander utanfor EU likvardiga rattigheter med EU-medborgare, till exempel kvalificerad sjukhusvard inom EU och EES-omradet, men inte heller detta sker inom ramarna for just nordiskt samarbete utan genom EES eller EU. Varje halvar har EU toppmoten som far stor internationell uppmarksamhet. Har deltar normalt enbart stats- och regeringscheferna for EU:s medlemslander men inte de lander som har nara samarbeten. Aven har far da Sverige, Danmark och Finland uppmarksamhet som EU-lander mer an som nordiska lander.

De senaste aren har det inte alltid varit sjalvklart for de nordiska landerna att det narmaste samarbetet med andra lander maste ske med just andra nordiska lander. Det ar inte ovanligt att nordiska lander samarbetar politiskt med ett annat europeiskt land som inte ar nordiskt och darmed valjer en annan losning an det nordiska grannlandet. Ett exempel ar de olika landernas stallningstagande till Irakkriget ar 2003 . Detta krig splittrade stora delar av Europa, liksom aven de nordiska landerna. Sverige uttryckte ett mycket starkt ogillande till kriget tillsammans med bland annat Frankrike , medan Danmark gav sitt stod till kriget bland annat genom att skicka trupper till Irak .

Dock har Norden efterhand visat sig passa bra in det regionperspektiv, som lange funnits med i EU:s diskussioner om framtidsutveckling och genom samarbetet med Ryssland och de baltiska landerna har en ny viktig uppgift vuxit fram for att starka ett storre narmande, samarbete, en forbattrad sakerhets-, demokrati- och miljoutveckling samt handels-, forsknings- och kulturutbyte. For detta har man aven initierat projektet Den nordliga dimensionen ^{[ 38 ] [ 39 ]} . I vissa sammanhang ingar aven de tre laglonelanderna Litauen, Lettland och Estland numera i nordiska samarbeten, vilket har gjort det blivit lattare for nordiska foretag att flytta over arbetstillfallen till Baltikum. Bade svenska och finska foretag har forklarat sitt gillande over denna nya mojlighet, som inte fanns fore 1990. For att pressa ned lonerna i Finland anvands till exempel baltisk besattning ombord pa finska passagerarflygplan. Detta har ocksa gett resultat da Estland sedan 1990 och fram till i dag har kommit allt narmare bade Sverige och Finland ekonomiskt sett.

Efterhand har alltfler initiativ tagits for att fornya och starka Nordiska radets funktion som regionparlament inom EU ^{[ 40 ]} och att starka och marknadsfora Norden och dess radssamverkan internationellt som ett foredome, inte minst mot bakgrund av alltmer problem inom EU och dess medlemslander ^{[ 41 ]} . Till skillnad fran Benelux finns det ingen uttrycklig bestammelse i Europeiska unionens fordrag som tar hansyn till det nordiska samarbetet. Fordragen foreskriver dock att internationella avtal som medlemsstaterna har ingatt fore det att de har blivit medlemmar i unionen fortsatter att vara giltiga, aven om de ar i strid med unionsrattens bestammelser. Dock maste varje medlemsstat vidta alla nodvandiga atgarder for att sa snabbt som mojligt undanroja eventuella motstridigheter. Det nordiska samarbetet kan darfor i praktiken endast utformas i den man det overensstammer med unionsratten. ^{[ 42 ]}

Statsskick och politik [ redigera | redigera wikitext ]

De nordiska landernas politiska system ar sinsemellan snarlika, men skillnader finns. Storsta skillnad ar att Sverige, Danmark och Norge ar konstitutionella monarkier medan Finland och Island ar republiker . Samtliga stater ar parlamentariska demokratier. Samtliga lander har proportionellt representativa valsystem och endast en kammare i det nationella parlamentet. I samtliga lander halls allmanna val vart fjarde ar. I internationella jamforelser over graden av demokrati, placeras de nordiska landerna konsekvent i den absoluta toppen. Men de ar inte unika och liknande politiska system finns aven i andra europeiska lander.

De nordiska staterna Danmark, Norge och Sverige utgor nagra av varldens aldsta statsbildningar.

Samhalle, ekonomi och valfardsstater [ redigera | redigera wikitext ]

Samhallsstrukturen inom Norden ar pa manga satt likartad. Produktiviteten ( BNP per arbetad timme) ar genomgaende mycket hog, liksom de disponibla inkomsterna. Norge har varldens kanske hogsta genomsnittliga inkomstniva pa cirka 54 000 amerikanska dollar per person. Landet skiljer darmed sig fran de andra nordiska landerna som alla har en BNI per capita pa runt 37 000 dollar.

Valfardsstater [ redigera | redigera wikitext ]

Alla nordiska lander har under 1900-talet infort varianter av den "nordiska valfardsmodellen"; denna innebar bland annat stark medborgerlig grundtrygghet, lika mojligheter, deltagande demokrati, jamstalldhet samt en kultur- och socialpolitiskt aktiv stat som ideal. I ingen annan del av varlden finns valfardsstater som ar sa omfattande som de i Norden. A ena sidan betyder detta att skattenivan i forhallande till BNP tillhor de allra hogsta i varlden.

A andra sidan medfor det att de offentliga tjansterna och trygghetssystemen tillhor varldens mest utbyggda och generosa. Valfardsstaterna har starkt bidragit till att de nordiska landerna uppvisar varldens lagsta fattigdomstal , och nagra av varldens lagsta inkomstskillnader . Det gor aven den nordiska modellen av arbetsmarknadsrelationer som kannetecknas av en internationellt hog facklig organisationsgrad (sarskilt pa Island) och kollektivavtalens centrala roll. ^{[ 43 ]} I Danmark, Finland och Sverige administreras arbetsloshetsforsakringen av statssubventionerade arbetsloshetskassor , av vilka nastan alla ar fackliga.

Land / omrade	BNI /capita [ 44 ]	Produktivitet [ 44 ]	HDI [ 45 ]	GEM [ 45 ]	Gini [ 44 ]	Sociala utgifter [ 44 ]	Skatteniva [ 44 ]	Statsskuld / overskott [ 44 ]	Bistand [ 44 ]
Danmark	36139	82	0.952	0.887	0.23	26.9	48.9	+4.4	0.81
Finland	35139	82.2	0.954	0.892	0.27	26.1	43.0	+5.3	0.39
Island	34027	66.2	0.968	0.881	0.28	16.9	41.4	+5.5
Norge	53861	133.5	0.968	0.915	0.28	21.6	43.4	+17.4	0.95
Sverige	37323	87.6	0.958	0.925	0.23	29.4	48.2	+3.5	0.93
EU -15		86.8	0.950						0.39
OECD		76.9	0.925		0.31	20.5	35.9	-1.4
Varlden	9300		0.747						0.28

BNI / capita: Matt pa den genomsnittliga arsinkomsten per person, matt i amerikanska dollar och justerat for kopkraftspariteter . ? Produktivitet: BNP / arbetad timme; siffran anger procentandel av USA:s produktivitet. ? Gini: Matt pa inkomstfordelning eller ojamlikhet i inkomster. 0 = maximalt jamlikt fordelat, 1 = maximalt ojamlikt fordelat. ? HDI: Human Development Index, utvecklingsmatt fran UNDP. GEM, Gender Empowerment Measure: Jamstalldhetsmatt fran UNDP. ? Sociala utgifter: Offentliga sociala utgifter som procentandel av BNP. ? Skatteniva och statsskuld / overskott : raknas som procentandel av BNP. + = nettooverskott, - = nettoskuld. ? Bistand: U-landsbistand som procentandel av BNI.

Naringsliv [ redigera | redigera wikitext ]

De nordiska landerna har delvis olika geografiska forutsattningar och darmed ocksa olika bas for naringslivet. Bortsett fran Danmark och vissa tatbefolkade delar av Sverige ( Malardalen , Skane och omradet kring Goteborg ), ar Norden jamforelsevis glest befolkat. I Norge och Finland ar storstadsomradena koncentrerade till ett fatal orter, pa Island till en. Geografin kannetecknas darfor av inre kontraster, och langa transportstrackor. De tatbebyggda omradena har likheter med motsvarande omraden i Tyskland, Frankrike eller Nederlanderna men farre likheter med till exempel Lappland och Faroarna.

I fraga om industristruktur skiljer sig landerna i hogre grad an inom manga andra omraden: Danmark hade lange sin tyngdpunkt inom jordbruket, framst animalieproduktion, Sverige och Finland i skogsindustri och Norge och Island i fiske. Landerna har genomgatt samma utveckling fran ravaruproduktion over industri mot tjansteproduktion, dock med stora, uppenbara skillnader: gruvdrift och tung industri var lange viktigast i Sverige; Finland och Island kom i gang jamforelsevis sent med industrialiseringen, och under senare tid har Norge och Danmark utvecklat tyngdpunkter inom rederier , naturgas och petroleum (Norge mest). Sverige och Finland har i stallet snarare i telekommunikation . Sverige och Finland har karnkraft , Norge nastan bara vattenkraft och Danmark kolkraftverk, med en avsevard andel vindkraft (10 % av energiproduktionen).

Nordiskt samarbete har aven praglat naringslivet, till exempel genom samordning av energiproduktion och kraftnat, och den gemensamma elborsen Nordpool . Pa senare ar har manga nordiska samarbetsprojekt vidareutvecklats till storre internationella samarbeten. Ett exempel ar borsbolaget OMX , som forst etablerades genom en samgaende av borserna i Stockholm, Helsingfors och Kopenhamn. Ett antal foretag, som ABB , Carlsberg , Danisco , Vattenfall AB , har vaxt bade i Norden och pa den internationella marknaden. Sa har aven en rad stora andra foretag, som Nordea , Telia Sonera , If , Arla Foods , Orkla och Fortum . I dag ar det dock inte lika sjalvklart att foretag inom Norden vid en tankt fusion gar samman med ett annat foretag inom just Norden.

Handel [ redigera | redigera wikitext ]

Handeln mellan de nordiska staterna har varit omfattande och har praglats sedan lange av franvaron av tullar . Men handeln har mer och mer med tiden inte bara hallit sig inom Norden. I stallet har handeln inom EU utvecklats till att bli allt mer omfattande bade inom och utanfor Norden. Bland annat ar Tyskland en mycket stor handelspartner for Sverige.

Kultur och varderingar [ redigera | redigera wikitext ]

De nordiska landernas kulturella gemenskap framgar av den globala undersokningen av kulturella varderingar, World Values Survey , och i Inglehart-Welzels kulturkarta over varldens lander som ar en forenklad, grafisk redovisning av studiens resultat. Dar placeras de nordiska landerna som en ungefarlig folkgrupp som varderar personlig frihet, individualism , demokrati och en sekular-rationell samhallsordning klart hogre an trohet mot tradition, religion och stat. Nordens folk utmarks av denna kulturella norm- och varderingsgrund, vars kulturella avstand ar som minst till Nederlanderna , Tyskland , Schweiz och kanske Japan .

Tabell over statsbildningar [ redigera | redigera wikitext ]

Sekel	Norden
2000-talet	Danmark ( EU )	Faroarna	Island	Norge	Sverige ( EU )	Finland ( EU )
1900-talet	Danmark				Sverige	Finland
1800-talet	Danmark			Sverige-Norge (personalunion)		Ryssland (SFD Finland)
1700-talet	Danmark-Norge (personalunion)				Sverige
1600-talet
1500-talet
1400-talet	Kalmarunionen
1300-talet	Danmark	Norge			Sverige
1200-talet
1100-talet		Faroarna	Island	Norge
Folkslag	Daner , jutar Danskar	Faringar *	Islanningar *	Raumer , tronder m.fl. Norrman	Svear , gotar , gutar , finnar , samer etc. Svenskar	Finnar , Tavaster , Kareler , Svenskar

^* Nybyggarna pa Faroarna och Island var av norskt och keltiskt ursprung.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Fornnordiska
• Norron
• Nordiska sprak
• Nordisk korsflagga
• Nordisk mytologi
• Nordisk djurornamentik
• Nordman
• Germaner
• Baltikum
• Skandinavien
• Nordeuropa
• Europa
• Europeiska unionen
• Nordiska ministerradet
• Nordiska radet
• Foreningen Norden
• Nordens Fackliga Samorganisation
• De nordiska huvudstadernas centrum for kulturutbyte

Referenser och noter [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Johan Strang och Norbert Gotz (red.). Nordiskt samarbete i kalla krigets kolvatten: Vittnesseminarium med Uffe Ellemann-Jensen, Mats Hellstrom och Par Stenback . Huddinge: Sodertorns hogskola, 2016.
• Nationalencyklopedin , 2007
• Fakta om Norden pa norden.org, webbplatsen for det officiella nordiska samarbetet
• Bengt Sundelius & Claes Wiklund (red): Norden i sicksack. Tre sparbyten inom nordiskt samarbete. Stockholm 2000
• Svenolof Karlsson (red): En okand sjal - pa jakt efter det nordiska . Nordiska radet 1991
• Svenolof Karlsson (red): Frihetens kalla - Nordens betydelse for Europa. Nordiska radet 1992
• Sven Rosborn & Folke Schimanski (red): Nar hande vad i Nordens historia. Historiska media 1995

v   ?   r Norden Stater   Danmark  ·   Finland  ·   Island  ·   Norge  ·   Sverige Autonoma territorier   Faroarna  ·   Gronland  ·   Aland Kommunfria omraden / Kulturomraden   Jan Mayen  ·   Sapmi  ·   Svalbard Se aven: Skandinavien

v   ?   r Nordiska ministerradet Medlemsstater Danmark  · Finland  · Island  · Norge  · Sverige Halvautonoma omraden inom samarbetet Faroarna  · Gronland  · Aland

v   ?   r Schengensamarbetet Schengenomradet 1 Belgien  · Bulgarien 5  · Danmark 2  · Estland  · Finland  · Frankrike 3  · Grekland  · Island  · Italien  · Kroatien  · Lettland  · Liechtenstein  · Litauen  · Luxemburg  · Malta  · Nederlanderna 3  · Norge 4  · Polen  · Portugal  · Rumanien 5  · Schweiz  · Slovakien  · Slovenien  · Spanien  · Sverige  · Tjeckien  · Tyskland  · Ungern  · Osterrike Relaterade artiklar Fri rorlighet for personer  · Schengenregelverket  · Giltiga resehandlingar  · Tillfalliga inre granskontroller  · Gransovergangsstallen  · Schengens informationssystem  · Omradet med frihet, sakerhet och rattvisa  · Nordiska passunionen 1 Monaco , San Marino och Vatikanstaten har oppna granser mot Schengenomradet. 2 Faroarna och Gronland omfattas ej, men har oppna granser mot Schengenomradet genom den nordiska passunionen . 3 Omraden utanfor Europa omfattas ej. 4 Svalbard omfattas ej. 5 Granskontroller kvarstar tillfalligt vid Bulgariens och Rumaniens inre landgranser.

v   ?   r Europeiska unionens medlemsstater Belgien  · Bulgarien  · Cypern  · Danmark  · Estland  · Finland  · Frankrike  · Grekland  · Irland  · Italien  · Kroatien  · Lettland  · Litauen  · Luxemburg  · Malta  · Nederlanderna  · Polen  · Portugal  · Rumanien  · Slovakien  · Slovenien  · Spanien  · Sverige  · Tjeckien  · Tyskland  · Ungern  · Osterrike