Popmusik

	Popmusik
Stilursprung	Folkmusik , jazz , R & B , rock'n'roll
Kulturellt ; ursprung	1950-talet , USA , Storbritannien
Instrument	elgitarr - bas - trumset - keyboard
Popularitet	Global sedan 1950-talet
Paverkat	Bluegrass , dansband ,
Subgenrer	Barockpop - Bastardpop - Countrypop - Danspop - Disco - Electropop/Technopop - Folkpop - Housemusik - Indiepop - New romantic - New wave - Noise pop - Operapop - Poprap - Poprock - Psykedelisk pop - Powerpop - Punkpop - R&B - Sophistipop - Sunshine pop - Synthpop - Tonarspop - Tuggummipop - K-Pop
Regional ; miljo	Afrika: Afropop ; Amerika: Brasiliansk pop , Latinopop , mexikansk pop , Louisianatraskpop , US pop ; Asien: Arabpop , Arabesk , kinesisk pop , Filmi , Hindipop , Hongkongpop och kantonesisk pop , Hongkongengelsk pop , indonesisk pop , japansk pop , Koreansk pop , Mandarinpop , Persisk pop , Taiwanesisk pop , Thaipop , Turkisk pop ; Europa: Austropop , Britpop , Discopolo , Eurobeat , Eurodisco , Europop , Fransk pop , grekisk laikopop , Italdans , Italdisco , Levenslied , Nederpop , rysk pop , schlager , vispop , Serbisk pop
	Relaterat ; Popularkultur - Popduo - Pojkband - Tjejgrupp - Popikon

Uppslagsordet ”Pop” leder hit. For andra betydelser, se Pop (olika betydelser) .

Popmusik eller bara pop ar ett begrepp som forst anvandes 1926 , pa engelska, som en forkortning for ordet "popular" ^[
1
], bland annat popularmusik , men sedan slutet av 1950-talet har det under den alternativa benamningen pop handlat om en genre inom popularmusik , som ursprungligen karakteriserades som ett lattare alternativ till rock'n'roll . ^[
2
]^[
3
]

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

London blev snabbt ett centrum for popmusiken, som ansags vara mindre rebellisk an den upproriska rockmusiken fran USA . I slutet pa 1960-talet borjade man skilja mellan rock och pop. Popmusiken gors normalt av popgrupper med musiker, och/eller popartister som gruppens sangare eller sangare med separat kompgrupp, samt latskrivare , musikproducent etc. I samband med en konsert / musikfestival eller en speciell lansering kallas en sadan artist eller grupp eller tillfallig sammansattning av artister for en akt .

Typiska popgrupper spelade mer kommersiellt gangbar musik, vars sanger snarare handlade om karlek och dans an om politik och ungdomsrevolter, vilket ansags harmlost av det sa kallade "etablissemanget". Dessa gruppers framsta kannemarke torde vara det (for den tiden) langa haret, kostymer samt Chelseaboots . Det langa haret utgjorde ett synnerligen irriterande inslag emot etablissemanget i denna tonarskultur . Typiska popgrupper under 1960-talet var bland andra The Beatles , The Hollies , The Animals och The Monkees . Nagra samtida svenska popgrupper var Tages , Shanes , Ola and the Janglers , Hep Stars och Hounds .

Som popularmusik raknas alltsa sa skilda artister och grupper som till exempel Michael Jackson , Abba , Alphaville , the Beatles , Bing Crosby , Madonna och Elvis Presley . Termerna popularmusik, konstmusik och folkmusik ar dock alla problematiska da de utgar inte bara fran hur musiken later utan ocksa hur den socialt konstrueras och uppfattas av publik och kritiker.

1950-talet [ redigera | redigera wikitext ]

Pa 1950-talet var popmusik en synonym till rock and roll .

1960-talet [ redigera | redigera wikitext ]

Under borjan av 1960-talet blev i Storbritannien pop en term for beat-musiken, med artister som The Beatles i spetsen. Andra populara popgrupper under denna tid var Hollies och Kinks . I USA fortsatte pop att anvandas som en synonym till rock and roll . I slutet av 1960-talet borjade rock att kontrasteras mot popen som en sarskilt musikgenre, dar pop fick beteckna bredare, mer lattsam och lattillganglig musik.

1970-talet [ redigera | redigera wikitext ]

Under andra halvan av 1970-talet var Abba och Bee Gees populara grupper i en tid da popmusiken fick ett discosound . Nagra andra framgangsrika artister och grupper under detta artionde var Olivia Newton-John , Elton John , Electric Light Orchestra (ELO) och 10cc .

I Sverige fanns fransett Abba vid framfor allt decenniets borjan vissa svarigheter att etablera kommersiell popmusik, da proggrorelsen nadde framgangar och det inom det tidiga 1970-talets politiska vanster fanns starkt motstand mot kommersiellt inriktad musik.

Disco [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Disco

Under borjan av 1970-talet forknippades popmusik framst med den da omoderna musiken fran 1960-talet. Discokulturen ar en musikstil som skapades under 1970-talet. Den ursprungliga discokulturen vaxte fram pa New Yorks nattklubbar under 1970-talets forsta ar, och forknippades fran borjan inte alls med popmusik. Musiken som spelades var soul , funk och latinamerikansk musik. I takt med att kulturen vaxte uppstod aven discomusiken som en egen genre. 1975 brukar raknas som det ar da discomusiken fick sitt kommersiella genombrott och musiken hade sin kommersiella storhetstid 1976-1979. Dansfilmen Saturday Night Fever kom 1977 och introducerade en lattsmalt bild av discokulturen till en masspublik.

Det producerades aldrig speciellt mycket disco i Sverige. Musikrorelsen ( proggen ) hade fortfarande visst initiativ i det svenska musiklivet, och discons valproducerade musik med till synes ganska opolitiska texter ansags sta for allt som var daligt. De fa exempel av svensk disco som anda finns ar Abba , vars album Voulez-Vous ar gruppens mest discobetonade.

Mot slutet av 1970-talet borjade ocksa musiken i viss man att influeras av det tidiga 1960-talets musik, som kommit att inkluderas i begreppet pop, och benamningen blev inte langre lika belastande.

New wave [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: New wave-musik

New wave ar ocksa en bred genre. Den var popular fran mitten av 1970-talet fram till mitten av 1980-talet da popularmusikens pendel svangde at det materialistiska hallet. Under 1990-talet lade sig nya band till med samma musik, men under andra kategorier som "alternative", "underground" med flera. New wave har ibland forklarats vara den musik som punkbanden spelade nar de till slut blivit skickliga musiker. Detta stammer bara till liten del, med band som exempelvis Ramones . New wave utvecklades snarare samtidigt och jamsides med punken med grupper/artister som Talking Heads , The Police , Blondie , Elvis Costello med flera. Det som ar kannetecknande for new wave fran 1977 och en bit in pa 1980-talet ar ifragasattande sangtexter, drag av andra musikstilar som punk och reggae , blandade band med avseende pa kon och etnicitet samt en stor bredd.

1980-talet [ redigera | redigera wikitext ]

Under 1980-talet borjade synthar och trummaskiner , liksom synthprogrammerade strakar , horas pa manga stallen i alltfler latar. Forst inom sa kallad synthpop med grupper som Depeche Mode , Soft Cell och The Human League , men detta sound spred sig senare till ovrig pop. Popmusiken var under 1980-talet ofta dansvanlig och med musikvideons fodelse fick den visuella framtoningen en allt storre betydelse. Framgangsrika artister och grupper var bland andra Michael Jackson , Milli Vanilli , Janet Jackson , Prince , A-ha och Madonna . I slutet av 1980-talet nadde den svenska popduon Roxette stora internationella framgangar.

1990-talet [ redigera | redigera wikitext ]

Efter att det tidiga 1990-talet dominerats av "tuffare tag", med hardrock , heavy metal , punk och grunge borjade under andra halvan av 1990-talet mer "lattsmalt" musik, som brukar klassas som pop, aterigen na stora framgangar, med artister som Britney Spears och Christina Aguilera . Pojkband som Backstreet Boys och Five och tjejgrupper som Spice Girls blev populara. Kvinnliga artister skordade stora framgangar, och artister fran allt fler lander nadde framgangar. Svenska Ace of Base blev stora internationellt.

I Sverige var tuggummipop populart under slutet av 1990-talet. Dr. Bombay och Martin Svensson regerade bland svenska artister i genren. Punkpop blev ater populart. Aven hiphopen borjade fa plats i musiksverige efter att Petter slagit igenom.

Indiepop [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Indie

Indiepop ar ett slags popmusik , dar indie ar en forkortning for " independent ". Benamningen kommer fran Storbritannien dar mangden sma, oberoende independentbolag vaxte upp som svampar ur jorden under och efter punkrorelsen.

De oberoende skivbolagen inriktade sig pa utgivning av pop och rock som kanske inte alltid var sa kommersiellt gangbar. Benamningen indie uppstod under 1980-talet, och pa skivbolag som Stiff Records , Chiswick , Postcard , Sarah , Factory , Creation Records och Rough Trade sags en ny stark vag av popmusik vaxa fram, ofta med rotterna i 1960-talets brittiska poptradition, aven om begreppet indiepop ar mycket vagt, da det innefattar en valdigt stor mangd stilar. Gemensamt for indiebanden var att de ansags erbjuda ett alternativ till den mer putsade och glattiga kommersiellt inriktade listpopen.

Det storsta indiebandet under 1980-talet var formodligen ^{[
kalla behovs
]} The Smiths , lett av sangaren Morrissey som spelade lattillganglig pop som aven gjorde sig pa hitlistorna, men som erbjod mer intellektuella texter och en vass samhallskritik mot samtidens Storbritannien och dess premiarminister Margaret Thatcher .

Under 1990-talet borjade indiepopen i allt storre skala krypa in pa forsaljningslistorna, och det hela kulminerade sa smaningom med britpop -vagen. Dessa band var liksom sina foregangare oftast gitarrbaserade med rotterna i 1960-talets pop och grupper som Oasis och Blur var mer an tydliga med sina influenser fran till exempel Beatles och The Kinks .

2000-talet [ redigera | redigera wikitext ]

Populara artister under 2000-talet var bland andra Britney Spears , Kelly Clarkson , Anastacia och Madonna . Genom TV-programmet American Idol i USA, som hade premiar den 11 juni 2002 , producerades framgangsrika popstjarnor, och liknande TV-program startades i manga andra lander. I Sverige vann Mans Zelmerlow Melodifestivalen 2015 med operapoplaten Heroes . Bland andra Robyn och Agnes ar nagra svenska internationella stjarnor.

2010-talet [ redigera | redigera wikitext ]

Populara artister under 2010-talet var bland andra Lady Gaga , Maroon 5 , Adele , Bruno Mars , Rihanna , Katy Perry , David Guetta , Sia , Ariana Grande , Nicki Minaj , Taylor Swift , Pitbull , Alan Walker , Drake , Beyonce , Jay-Z , Billie Eilish , One Direction , Harry Styles och Post Malone .

Latstruktur [ redigera | redigera wikitext ]

En poplat kan byggas upp pa manga olika satt, men bestar vanligen av elementen intro , vers , brygga , refrang , stick och outro . Vilka av elementen som forekommer, och i vilken ordning, varierar kraftigt.

En klassisk poplat med alla dessa element har uppbyggnaden intro, vers, brygga, refrang, vers, brygga, refrang, stick, brygga, dubbel refrang, outro.