1 januari

Redigera lankar
Fran Wikipedia
??   ?   1 januari   ?   ??
Veckodag 2024: Mandag
Dec  · Januari  · Feb
Arets 1:a dag
364 dagar till arets slut
 (365 under skottar )
Ma Ti On To Fr Lo So
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31
2024
Alla datum
Manader
Januari   ? Februari   ? Mars
April   ? Maj   ? Juni   ? Juli
Augusti   ? September   ? Oktober
November   ? December
Pa Wikimedia Commons
finns media som ror 1 januari
Se aven Mall:1 januari

1 januari ar den 1:a dagen pa aret i den gregorianska kalendern . Det aterstar 364 dagar av aret (365 under skottar ).

Aterkommande bemarkelsedagar [ redigera | redigera wikitext ]

Helgdagar [ redigera | redigera wikitext ]

Hogtider [ redigera | redigera wikitext ]

Nationaldagar [ redigera | redigera wikitext ]

  • Haiti  Haiti (till minne av sjalvstandigheten fran Frankrike 1804)
  • Sudan  Sudan (till minne av sjalvstandigheten fran Storbritannien 1956)

Flaggdagar [ redigera | redigera wikitext ]

Ovrigt [ redigera | redigera wikitext ]

Namnsdagar [ redigera | redigera wikitext ]

I den svenska almanackan [ 2 ] [ redigera | redigera wikitext ]

Den 1 januari ar gemensam namnsdag for alla namn som inte finns med i namnlangden. [ 1 ]

  • Nuvarande ? Nyarsdagen
  • Foregaende i bokstavsordning
    • Nyarsdagen ? Denna dag har aldrig haft nagot personnamn i den svenska almanackan, utan har sedan gammalt endast haft benamningen Nyarsdagen , vilket inte har andrats.
  • Foregaende i kronologisk ordning
    • Fore 1901 ? Nyarsdagen
    • 1901?1985 ? Nyarsdagen
    • 1986?1992 ? Nyarsdagen
    • 1993?2000 ? Nyarsdagen
    • Fran 2001 ? Nyarsdagen

I den finlandssvenska almanackan [ redigera | redigera wikitext ]

  • I foregaende i revideringar [ 4 ]
    • 1929 ? Nyarsdag
    • 1950 ? Nyarsdag
    • 1964 ? Nyarsdagen
    • 1973 ? Nyarsdagen
    • 1989 ? Nyarsdagen
    • 1995 ? Nyarsdagen
    • 2000 ? Nyarsdagen
    • 2005 ? Nyarsdagen
    • 2010 ? Nyarsdagen
    • 2015 ? Nyarsdagen
    • 2020 ? Nyarsdagen

Handelser [ redigera | redigera wikitext ]

Fore 1900-talet [ redigera | redigera wikitext ]

  • 153 f.Kr. ? Upproren i romerska republikens hispaniska provinser tvingar arets konsuler att ta over sina ambeten tidigare an arets traditionella inledningsdatum, som ar 15 mars, en forandring som blir permanent. Det anses att konsekvensen blir att 1 januari fran och med nu blir den forsta dagen pa det romerska aret.
  • 404 ? De sista gladiatorspelen halls i Rom. Anledningen ar att det romerska riket nyligen har antagit kristendomen som statsreligion och darmed borjar forbjuda gamla romerska foreteelser, som anses ”hedniska”, daribland gladiatorspel.
  • 1438 ? Den osterrikiske hertigen Albrekt II , som har blivit kung av Ungern tva veckor tidigare, krons i Stuhlweißenburg , nagra mil fran Budapest. Senare samma ar valjs han till bade kung av Bohmen och av Tyskland, men stupar i ett falttag mot osmanerna aret darpa.
  • 1501 ? Ett antal svenska radsherrar traffas for att "skydda Sverige mot kungens overvald", vilket i klartext betyder att de tanker avsatta danske kung Hans som svensk regent. Sten Sture den aldre, Svante Nilsson (Sture) och Hemming Gadh ar tre av de mest namnkunniga pa motet. Svenska rikets frihet fran den danska kronan ar darmed den deklarerade avsikten. Senare under aret avsatts kungen och Sten Sture blir pa nytt svensk riksforestandare.
  • 1559 ? Vid Kristian III:s dod eftertrads han som kung av Danmark och Norge av sin son Fredrik II .
  • 1719 ? Sedan de svenska karolinersoldaterna i Trondheim , under Carl Gustaf Armfeldts befal, har fatt beskedet om Karl XII :s dod en manad tidigare, inleder de en odesdigra marsch for att atertaga till Sverige over fjallen, dar manga av dem fryser ihjal i den kyla och snostorm, som drabbar dem. De forsta soldaterna nar byn Handol i Jamtland den 3 januari, de sista den 13 januari.
  • 1739 ? En fransk forskningsexpedition ledd av Jean-Baptiste Charles Bouvet de Lozier upptacker en o utanfor den antarktiska kontinenten, som efter honom far namnet Bouveton . [ 5 ] Pa grund av packis kan man dock inte landstiga dar. 1928 annekteras on for Norges rakning av en norsk expedition, vars medlemmar blir de forsta manniskor som landstiger pa on.
  • 1804 ? Den franska kolonin Saint-Domingue , pa vastra delen av den vastindiska on Hispaniola , utropar sin sjalvstandighet fran Frankrike, efter ett framgangsrikt slavuppror och antar namnet Ayiti (som betyder ”Jordens hem/moder” pa ett av ons inhemska sprak och ”Heligt land” pa de afrikanska slavarnas). Frankrike erkanner dock inte sjalvstandigheten forran 1825.
  • 1855 ? Telegrafnatet mellan Sveriges viktigaste stader star klart och forbinds samtidigt med det europeiska natet genom en kabel under Oresund .
  • 1869 ? Hesslemeteoritens nedslag, forsta bevittnade meteoritnedslag i Sverige
  • 1879 ? Sverige infor normaltid , sa att landets klockor ska visa samma tid oavsett var i landet man befinner sig. Tidigare har det var sa mycket som 24 minuters tidsskillnad mellan de vastligaste och ostligaste delarna av landet, eftersom man har gatt efter solens position pa himlen. Den nya enhetliga tiden kallas ocksa jarnvagstid , eftersom jarnvagens exakta tidtabeller ar en av anledningarna till att den infors. Tidigare har man namligen pa varje station fatt ha en klocka for tagens tider och en for den lokala tiden och aven tabeller for hur avgangstiderna ska raknas om till lokal tid.
  • 1892 ? Immigrantstationen pa on Ellis Island i New Yorks inlopp oppnas for att ta emot invandrare till USA. Fram till dess att stationen stangs 1954 passerar 20 miljoner invandrare genom den, varav 12 miljoner slapps in i landet.

1900?1949 [ redigera | redigera wikitext ]

  • 1901 ? De brittiska kolonierna New South Wales , Queensland , South Australia , Tasmanien , Victoria och Western Australia slas samman och bildar Statsforbundet Australien , [ 6 ] som en sjalvstyrande dominion inom det brittiska imperiet, da den lag om detta, som har antagits av det brittiska parlamentet aret innan, trader i kraft. Den nya staten blir alltsa i stort sett sjalvstandig fran Storbritannien, men behaller anda den brittiska monarken (da drottning Viktoria ) som formellt statsoverhuvud, som representeras i landet av en generalguvernor, aven om det blir den australiska premiarministern, som i praktiken leder landets styrelse.
  • 1911 ? Skanska Eslov , som sedan 1875 har varit koping, da den brots ut ur Vastra Sallerups landskommun , eftersom den da borjade bli en betydande jarnvagsknut, har nu vuxit tillrackligt for att fa stadsprivilegium och darmed bli egen stad. Vid den svenska kommunreformen 1971 ar orten ocksa tillrackligt stor for att fa bilda egen kommun .
  • 1912 ? Sedan det kinesiska kejsardomet har stortats aret innan utropas Kina till republik . Kejsar Puyi abdikerar den 12 februari, men far formellt behalla sin kejsartitel fram till 1924, da han fordrivs fran den Forbjudna staden .
  • 1913 ? Den svenska Socialstyrelsen borjar sin verksamhet, som innebar att vara forvaltningsmyndighet for fragor som ror halso- och sjukvard i Sverige.
  • 1914 ? De brittiska protektoraten Norra och Sodra Nigeriaprotektoratet slas samman och bildar Kolonin och protektoratet Nigeria . [ 7 ] De bada tidigare protektoraten har funnits sedan 1900, men slas nu samman, for att man battre ska kunna koordinera ekonomin i omradet och forsvaret mot tyskarna, eftersom den militara spanningen mellan Storbritannien och Tyskland blir allt skarpare (pa sommaren samma ar utbryter forsta varldskriget, dar Storbritannien och Tyskland star pa motsatta sidor).
  • 1925
    • Sedan den norska huvudstaden Oslo brann ner 1624 har den ateruppbyggda staden haft namnet Kristiania efter den davarande dansk-norske kungen Kristian IV . Denna dag atertas dock det gamla namnet Oslo.
    • Lite mer an nio manader efter att Sveriges radio har grundats, under namnet AB Radiotjanst, inleds dess forsta radiosandningar, genom att Sven Jerring klockan 10.55 paannonserar en utsandning av hogmassan fran Sankt Jakobs kyrka i Stockholm. Radioprogrammet ar till en borjan blygsamt, med nagra timmar varje kvall, men snart utokas det med en halvtimme mitt pa dagen och redan 1933 sander Radiotjanst ungefar atta timmars radio om dagen.
  • 1926 ? Den upplandska kopingen Lidingo , som har bildats 1910 genom ombildning av Lidingo landskommun , far stadsprivilegium och blir Lidingo stad . Vid kommunreformen 1971 ombildas den till Lidingo kommun .
  • 1928 ? Var verksamheten pa Centrala Flygverkstaden Vasteras i full gang. Verkstadens syfte var framst reparation av flygplan och radiomateriel med en viss licenstillverkning av flygplan och detaljer till radioutrustning.
  • 1929 ? Den svenska arbetsdomstolen inrattas och har till uppgift att gora domstolsprovningar i arbetsrattsliga mal. Fackforeningar och arbetsgivare kan vacka talan direkt i arbetsdomstolen, medan enskilda arbetstagare vacker talan i tingsratten , varvid arbetsdomstolen blir hogsta instans.
  • 1934 ? Det amerikanska militarfortet Alcatraz , som ligger pa on Alcatraz Island i narheten av Golden Gate -bron i San Francisco , omvandlas till federalt fangelse, dar alltsa brottslingar fran hela USA kan sparras in. Fram till stangningen 1963 forsoker totalt 36 fangar fly, varav 15 omkommer under flyktforsoket och 18 ater infangas. Den 11 juni 1962 flyr fangarna Frank Lee Morris och John och Clarence Anglin , vilka aldrig infangas. Huruvida de lyckas fly ar oklart, eftersom deras kroppar aldrig aterfinns.
  • 1939 ? Pa mosaiska forsamlingens forslag godkanner svenska regeringen att ta emot omkring 1 000 judar fran Tyskland som transitoflyktingar. Forsamlingen far ansvaret for dem och viseringstvang infors for alla utomnordiska flyktingar till landet.
  • 1940 ? Den varmlandska orten Karlskoga , som har haft namnet sedan hertig Karls besok i slutet av 1500-talet, far stadsprivilegium och behaller namnet Karlskoga, aven om det ar pa forslag att den nya staden ska anta namnet Bofors.
  • 1941 ? Fem procents omsattningsskatt (oms) infors pa sa gott som all forsaljning i Sverige. Anledningen ar att man under det radande andra varldskriget vill oka statens inkomster och efter kriget (1947) avskaffas omsen, for att sedan aterinforas 1960.
  • 1942
    • Den halsingska kopingen Bollnas slas samman med Bjorkhamre och bildar Bollnas stad , som 1971 blir Bollnas kommun .
    • Kumla landskommun i Narke far stadsprivilegium och bildar Kumla stad , vilken 1971 ombildas till Kumla kommun .
    • All offentlig belysning i Sverige inskranks och reklamskyltarna slacks. Detta ar del av de allmanna morklaggningskampanjer, som fors over storre delen av Europa, for att besattningen pa fientliga plan inte ska se att falla bomber over landets territorium (for Sveriges del framst for att inte krigforande landers plan av misstag ska falla bomber har).
  • 1944 ? Det gamla svenska radioanropet Stockholm-Motala , som har anvants for att Radiotjanst har sitt sate i Stockholm, men utsandningarna har skett via den kraftiga radiosandaren i Motala , byts ut mot Sveriges Radio .
  • 1947
    • Den danska fackforeningen Husassistenternas Fagforbund , som arbetar for att forbattra tjansteflickornas arbetsforhallanden, byter namn till Husligt Arbejderforbund efter ett beslut foregaende ar. [ 8 ]
    • Kallskatt (alltsa att skatten dras fran lonen innan lontagaren har fatt pengarna, istallet for att man ska behova spara en del av lonen till skatt, som betalas in efterat) infors i Sverige. For att underlatta detta infors samma dag personnummer , dar samtliga svenska medborgare far ett niosiffrigt nummer, varav de forsta sex siffrorna utgor personens fodelsedatum och de sista tre siffrorna ar fodelsenummer, som bland annat talar om vilket kon man har. En fjarde kontrollsiffra infors 1967.
  • 1948
    • Den nya svenska rattegangsbalken , som har antagits 1942, trader i kraft och ar den annu (2024) gallande.
    • En ny svensk lag om folkpension trader i kraft. I och med denna blir pensionen inte langre inkomstprovad och blir ocksa en rattighet for alla svenska medborgare.

1950?1974 [ redigera | redigera wikitext ]

  • 1951 ? Den varmlandska kopingen Saffle far stadsprivilegium och blir darmed den sista svenska ort, som blir stad. Efter foljande ars kommunreform forsvinner namligen anledningen att utdela stadsprivilegier .
  • 1952 ? Det svenska forbudet mot kloster , som har funnits sedan reformationen pa 1500-talet, avskaffas och darmed blir det ater tillatet att grunda kloster i Sverige. Det drojer dock till 1963, innan Sveriges forsta moderna kloster grundas i skanska Glumslov och aven om den en gang svenska Birgittinorden har kunnat atervanda till Sverige 1935 ar det inte forran samma ar, som dess kloster i Vadstena aterupprattas.
  • 1954 ? Riktpriser , som ar en rekommendation for prissattningen pa varor och tjanster, infors i Sverige. Prissattningen blir dock fri i och med detta, sa svenska affarer kan satta vilka priser de vill.
  • 1955 ? Lagen om allman, obligatorisk sjukforsakring , som har antagits av Sveriges riksdag 1947, trader i kraft. Darmed omfattas alla svenska medborgare av det sociala skydd, som den innebar.
  • 1956 ? Den gemensamma brittisk-egyptiska kolonin Sudan blir helt sjalvstandig fran sina moderlander, [ 9 ] efter att landet har haft sjalvstyre sedan 1952, och blir republik med namnet Sudan. Redan fore sjalvstandigheten har ett inbordeskrig utbrutit, vilket kommer att vara till 1972 och tio ar senare utbryter pa nytt.
  • 1959 ? Den kubanska revolutionen avslutas, da president Fulgencio Batista flyr fran Kuba och den kommunistiska gerillan under Fidel Castros ledning intar huvudstaden Havanna . Darmed tar kommunisterna makten i landet och Castro forblir i praktiken dess ledare fram till 2008 , aven om han till en borjan ar premiarminister och forst 1976 formellt blir president.
  • 1960
    • Kolonialmakten Frankrike och Forenta nationerna beviljar den afrikanska kolonin Kamerun sjalvstandighet, [ 10 ] sedan det har ratt oroligheter i landet anda sedan andra varldskrigets slut.
    • Den svenska omsattningsskatten, som under andra varldskriget uttogs med fyra procent pa all forsaljning, men avskaffades 1947, aterinfors, men nu med fyra procent. 1969 ersatts den av mervardesskatt (moms).
  • 1961 ? En ny svensk barnavardslag infors, vilken ersatter den gamla fran 1924. [ 11 ] Denna galler fram till 1982, da den ersatts av socialtjanstlagen och lag med sarskilda bestammelser om vard av unga (LVU).
  • 1965 ? Det svenska polisvasendet , som tidigare har varit kommunalt, forstatligas och landet indelas i 119 polisdistrikt (mot tidigare 554). Rikspolisstyrelsen blir central myndighet for polisen och leds av rikspolischefen . I och med denna reform tas ocksa den sedan 1840 anvanda sabeln bort fran polisens utrustning.
  • 1967
    • AB Stockholms Sparvagar, som har funnits sedan 1915, byter namn till Storstockholms Lokaltrafik , da man anda sedan 1925 har bedrivit annan kollektivtrafik an just sparvagstrafik i form av bland annat busstrafik.
    • En ny svensk affarstidslag infors, vilken ger affarerna ratt att ha kvallsoppet.
    • En mindre svensk kommunsammanslagning genomfors, varvid 95 av Sveriges kommuner forsvinner, da de uppgar i andra kommuner. Endast fyra ar senare genomfors en storre kommunreform , da staderna avskaffas och flera kommunsammanslagningar genomfors.
    • Samtliga tullar inom Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) avskaffas. Det blir darmed tullfritt att salja varor mellan organisationens medlemslander (Danmark, Norge, Portugal, Schweiz, Storbritannien, Sverige och Osterrike).
  • 1968 ? Det svenska ecklesiastikdepartementet , som har sysslat med skol- och kyrkofragor, byter namn till utbildningsdepartementet och kommer fran och med nu enbart att handha fragor som ror utbildning. Departementschefen bytte titel fran ecklesiastikminister till utbildningsminister redan 15 december aret innan.
  • 1969 ? Den svenska omsattningsskatten (oms) ersatts av mervardesskatt (moms). Skillnaden mellan dessa ar att oms endast har uttagits pa slutforsaljningen av varor och tjanster, medan moms aven uttas pa alla mellanled.
  • 1970
    • Statsforetag AB bildas for att forvalta de offentliga foretagen i Sverige. De har tillsammans 29 000 anstallda. 1985 byter foretaget namn till Procordia, men upploses 1993.
    • En ny lag ger svenska utomaktenskapliga barn samma arvsratt efter sina foraldrar som barn fodda inom aktenskapet [ 12 ] samt ratt att ta faderns efternamn. [ 13 ]
    • Forbud mot professionell boxning infors i Sverige efter ett beslut i riksdagen 26 november aret innan. Under 1980- och 1990-talen avslas flera motioner om att ater tillata sporten, men 2007 ar det ater tillatet att utova den, om man har lansstyrelsens tillstand.
  • 1971
    • I en stor svensk kommunreform avskaffas de olika typer av kommuner, som tidigare har funnits i landet, for att ersattas med en enhetlig typ. I och med detta avskaffas ocksa begreppet stad (vilket en del orter pa senare ar dock atertar) och antalet kommuner minskar genom sammanslagningar fran ungefar 1 000 till som minst 277 i mitten av 1970-talet.
    • Sa kallad angervecka infors i Sverige pa postorder-, telefon- och hemforsaljning. Detta ger kunden ratt att inom tva veckor efter koptillfallet hava kopet vid dessa typer av forsaljning.
    • Det svenska riksskatteverket (RSV) inleder sin verksamhet. Det handhar fragor om beskattning, folkbokforing , bouppteckningar och indrivning .
    • Det gamla svenska gymnasiet , fackskolan och yrkesskolan slas samman och ersatts av den enhetliga skolformen gymnasieskolan .
  • 1973 ? Danmark, Irland och Storbritannien gar med i Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC). Darmed lamnar Danmark och Storbritannien EFTA.

1975?1999 [ redigera | redigera wikitext ]

  • 1975 ? Den nya svenska regeringsformen trader i kraft. Forsta kammaren avskaffas och kungens roll blir symbolisk. Kommunernas ratt till sjalvstyre och beskattning grundlagsfasts. Regeringsformen omfattar 13 kapitel med grundlaggande bestammelser om Sveriges statsskick. Har fastslas, att all offentlig makt utgar fran folket, att folkstyrelsen bygger pa fri asiktsbildning och att alla manniskor ar lika infor lagen och har lika rostratt. Darmed ar ocksa parlamentarismen officiellt inskriven i grundlagen, trots att den i praktiken har gallt i landet sedan 1917.
  • 1977 ? Den svenska medbestammandelagen (MBL), som reglerar forhallandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, trader i kraft.
  • 1978 ? Svenskt Stal AB ( SSAB ) bildas efter ett riksdagsbeslut. Det tar over staltillverkningen fran de krisdrabbade foretagen Stora Kopparbergs Bergslags AB , Granges AB och Norrbottens Jarnverk AB .
  • 1980 ? En andring av den svenska successionsordningen trader i kraft, vilken innebar att kronan fran och med nu ska arvas av regentens aldsta barn, oavsett kon (tidigare gick soner fore dottrar). Den knappt atta manader gamle prins Carl Philip , som dittills har varit Sveriges kronprins, forlorar darmed denna titel (han ar fran och med nu enbart prins) och hans aldre syster Victoria blir Sveriges kronprinsessa.
  • 1981 ? Grekland blir medlem av Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC).
  • 1984
    • Spanien och Portugal blir medlemmar av Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC).
    • Det brittiska protektoratet Brunei , som ligger pa den sydostasiatiska on Borneos nordkust, blir helt sjalvstandigt. Det har varit sultanat sedan 1400-talet och detta andras inte vid sjalvstandigheten, utan sultan Hassanal Bolkiah , som har innehaft posten sedan 1967 , fortsatter att vara landets statsoverhuvud och ar sa an idag (2024).
  • 1985 ? Den amerikanska musikvideokanalen VH1 inleder sina sandningar. Den vander sig till en nagot aldre publik an foregangaren MTV .
  • 1988 ? Asea och Brown Boveri gick samman och bildade ABB (Asea Brown Boveri Ltd), ett av varldens storsta foretag med inriktning mot elkraft.
  • 1990
    • Alf Lindahls Advokatbyra i Stockholm, Dag Magnussons Advokatbyra i Goteborg, Advokatfirman Lundius, Laurin och Ljungholm i Malmo, Lund och Kristianstad, Advokaterna Ramberg och Stenstrom i Helsingborg samt Carlback & Partners i Orebro gar samman och bildar Advokatfirman Lindahl med sate i Stockholm och med namn efter den aldste delagaren Magnus Lindahl. Firman blir en av Sveriges storsta advokatbyraer och har idag (2024) omkring 370 anstallda, varav 250 jurister.
    • Vasteras firar tusenarsjubileum.
  • 1993
  • 1994
  • 1995 ? Sverige, Finland och Osterrike blir medlemmar i Europeiska unionen (EU), som darmed utokas fran 12 till 15 medlemsstater. I och med detta lamnar dessa lander ocksa EFTA, som sedan dess bestar av Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz.
  • 1997
  • 1998
  • 1999
    • Ett ar efter att Vastra Gotalands lan har grundats bildas aven ett gemensamt landsting for lanet , genom att landstingen i de tidigare lanen slas samman.
    • Euron infors som valuta i Belgien, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederlanderna, Portugal, Spanien, Tyskland och Osterrike.

2000?2009 [ redigera | redigera wikitext ]

  • 2000
    • Svenska kyrkan skiljs fran svenska staten . Darmed har Sverige inte langre nagon officiell statskyrka och Svenska kyrkan blir ett trosforbund pa lika villkor med ovriga i Sverige. [ 16 ]
    • Koptes ABB Atom av British Nuclear Fuel Ltd (BNFL) och fick genom integrering i Westinghouse Electric Company namnet Westinghouse Atom AB. Tre ar senare bytte foretaget namn till Westinghouse Electric Sweden AB for att forstarka foretagets globala kannemarke. Westinghouse ags sedan oktober 2006 av Toshibagruppen .
  • 2001 ? En ny svensk namnlangd antas, vilken ar tankt att skapa ordning i den forvirring, som har ratt i almanackan under 1990-talet.
  • 2002 ? Euroomradet invigs och euron ersatter de nationella valutorna i 12 av EU:s davarande 15 medlemslander (Danmark, Storbritannien och Sverige ar ej med i euroomradet). 11 av eurolanderna har infort den nya valutan 1999 (Grekland inforde den 2001) och under tiden fram tills nu har cirkuleringen av de gamla valutorna gradvis ersatts av euron (i form av sedlar och mynt), men fran och med denna dag ar de gamla valutorna ogiltigt betalningsmedel i medlemslanderna.
  • 2003
  • 2004
  • 2005
  • 2006 ? Det svenska politiska partiet Piratpartiet grundas av Rickard Falkvinge . Det ar ett enfrageparti, eftersom det verkar for begransning av upphovsratt och patent, men inte tar stallning i andra politiska fragor.
  • 2007
  • 2008 ? Cypern och Malta infor euron som valuta.
  • 2009
    • Den svenska FRA-lagen , som ger Forsvarets radioanstalt ratt att bedriva signalspaning pa kabelburen trafik som passerar Sveriges granser, trader i kraft. Den blir bade innan och efter starkt kritiserad och anses vara ett starkt intrang i den personliga integriteten.
    • Den svenska diskrimineringsombudsmannen (DO) inrattas, med uppgift att se till att svenska lagar mot diskriminering efterlevs.
    • Slovakien infor euron som valuta.

2010? [ redigera | redigera wikitext ]

Fodda [ redigera | redigera wikitext ]

Avlidna [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b ] ”Gemensam namnsdag” . www.isof.se . https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-arets-namn-och-handelser/handelser/gemensam-namnsdag . Last 12 mars 2024 .  
  2. ^ Namnlangdskommitten, Eva Brylla, red (2000). Namnlangdsboken: historien bakom namnen i almanackan . Skrifter utgivna av Svenska spraknamnden (1. uppl). Norstedts ordbok. ISBN 978-91-7227-204-0 . Last 12 mars 2024  
  3. ^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyra” . almanakka.helsinki.fi . Helsingfors universitet . https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html . Last 3 oktober 2020 .  
  4. ^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyra” . almanakka.helsinki.fi . Helsingfors universitet . https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html . Last 3 oktober 2020 .  
  5. ^ ”Norwegian Antarctic Territory” (pa engelska). World Statesmen . http://www.worldstatesmen.org/Queen_Maude_Land.html . Last 23 september 2012 .  
  6. ^ ”Australia” (pa engelska). World Statesmen . http://www.worldstatesmen.org/Australia.html . Last 8 november 2012 .  
  7. ^ ”Nigeria” (pa engelska). World Statesmen . http://www.worldstatesmen.org/Nigeria.htm . Last 7 november 2012 .  
  8. ^ FOA ? 1947
  9. ^ ”Sudan” (pa engelska). World Statesmen . http://www.worldstatesmen.org/Sudan.html . Last 7 november 2012 .  
  10. ^ ”Cameroon” (pa engelska). World Statesmen . http://www.worldstatesmen.org/Cameroon.html . Last 25 januari 2013 .  
  11. ^ Drabbade barn: aga och barnmisshandel i Sverige fran reformationen till nutid Arkiverad 30 december 2016 hamtat fran the Wayback Machine .
  12. ^ Himmelstedt, Bernt: 20:e arhundradets Nar Var Hur ? 1970 , Forum, 1999
  13. ^ Nationalencyklopedin: Sverige 1900-talet ? 1970 , Bokforlaget Bra Bocker, 2000
  14. ^ ”Czech Republic” (pa engelska). World Statesmen . http://www.worldstatesmen.org/Czech_Republic.html#Czechoslovakia . Last 23 september 2012 .  
  15. ^ Motion 1992/93:Sk625 Drivmedelsskatter i Norrlands inland
  16. ^ Thorsten Sandberg (14 februari 2002). ”Kyrkan och staten ? en historisk separation” . Popular historia . http://www.popularhistoria.se/artiklar/kyrkan-och-staten-en-historisk-separation/ . Last 26 december 2015 .  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=1_januari&oldid=54606644 ”