Socialistiska Republiken Vietnam
C?ng hoa xa h?i ch? ngh?a Vi?t Nam
|
|
Valsprak
:
đ?c l?p, t? do, h?nh phuc
("Sjalvstandighet, frihet och gladje")
|
Nationalsang:
Ti?n Quan Ca
("Ut till fronten")
|
|
Huvudstad
| Hanoi
|
Storsta stad
|
Ho Chi Minh-staden
|
Officiellt sprak
|
vietnamesiska
|
Statsskick
|
Marxist?leninistisk enpartistat
|
-
|
president
|
To Lam
|
-
|
premiarminister
|
Ph?m Minh Chinh
|
Sjalvstandighet
|
fran
Frankrike
|
---|
-
|
Deklarerad
|
2 september 1945
|
-
|
Erkand
|
1954
|
Area
|
-
|
Totalt
|
329 560 km² (
65:e
)
|
-
|
Vatten (%)
|
1,3%
|
Befolkning
|
-
|
2014 ars uppskattning
|
90 630 000
[
1
]
(
13:e
)
|
-
|
Befolkningstathet
|
295 inv./km² (
49:e
)
|
BNP
(
PPP
)
|
2023 ars berakning
|
-
|
Totalt
|
▲
1,450 biljoner
USD
[
2
]
(
26:e
)
|
-
|
Per capita
|
▲
14 458
USD
[
2
]
(
103:e
)
|
BNP
(nominell)
|
2023 ars berakning
|
-
|
Totalt
|
▲
449,1 miljarder
USD
[
2
]
(
34:e
)
|
-
|
Per capita
|
▲
4 475
USD
[
2
]
(
116:e
)
|
HDI
(2021)
|
▲
0,703
[
3
]
(
115:e
)
|
Valuta
|
dong
(
VND
)
|
Tidszon
|
UTC
+7
|
Topografi
|
-
|
Hogsta punkt
|
Fan Si Pan
,
3 143
m o.h.
|
-
|
Storsta sjo
|
Ba B?-sjon
,
6,5
km²
|
-
|
Langsta flod
|
Roda floden
,
1200 (508 kilometer i Vietnam)
km
|
Nationaldag
|
2 september
|
Nationalitetsmarke
|
VN
|
Landskod
|
VN, VNM, 704
|
Toppdoman
|
.vn
|
Landsnummer
|
84
|
Vietnam
, formellt
Socialistiska republiken Vietnam
, ligger i
Sydostasien
och gransar till
Kina
,
Laos
och
Kambodja
. Vastra delen av landet ar bergigt och bebos till stor del av minoritetsgrupper medan de kustnara omradena ar flacka och till stor del bestar av uppodlad mark som brukas av etniska vietnameser. Landet ar en
enpartistat
och bara
kommunistpartiet
ar tillatet och
press
- och
yttrandefriheten
ar begransad. Landet har under en stor del av 1900-talet utkampat krig vilket ledde till ekonomisk tillbakagang och isolering. Under manga ar har
Sverige
varit en viktig bistandsgivare till landet. Efter att landet oppnat upp sig mot omvarlden har turismen okat och manga utlandska foretag etablerat sig. Landet har over 95,5 miljoner invanare.
Huvudstad
ar
Hanoi
som ligger i norra delen av landet medan storsta staden ar
Ho Chi Minh-staden
i soder.
Huvudstaden i Vietnam ar
Hanoi
och den storsta staden i landet ar
Ho Chi Minh-staden
(tidigare
Saigon
). Andra stora stader ar
Hai Phong
och
Da Nang
.
Ba B?-sjon
ar den storsta naturliga sjon och ligger i nordostra delen av Vietnam. Viktiga floder ar
Mekong
i soder och
Roda floden
i norr. Vid flodernas
delta
ar jordbruksmarken valdigt bordig och dar ar befolkningstatheten storst.
75 procent av landet bestar av berg och kullar och hogsta berget ar
Fan Si Pan
som ar 3145,9 m hogt. Gransen mot
Laos
och
Kambodja
utgors till storre delen av en bergskedja.
I det omrade som idag ar norra Vietnam har man hittat rester efter bofasta samhallen som ar fran 5000 f.Kr.
Dong Sonkulturen
producerade
brons
trummor
som spreds over Sydostasien. Vietnams historia har under storre delen praglats av relationen till grannen i norr,
Kina
. Under 1000 ar tillhorde norra Vietnam Kina men efter 938 blev landet sjalvstandigt. Kineserna aterkom i borjan av 1400-talet men
Le Loi
befriade landet 1428. Vietnam vaxte sig starkare och kom att expandera soderut framst pa bekostnad av
Champariket
.
1600 blev sodra Vietnam ett sjalvstandigt land vilket ledde till en period av stridigheter mellan norra och sodra delarna. 1771 brot
Tay S?n-upproret
ut i sodra Vietnam och spred sig senare och aven norra Vietnam kom att besegras. Den kungliga familjen dodades forutom en prins som kom tillbaka och tog makten och regerade under namnet
Gia Long
.
Vietnam
koloniserades
tillsammans av
Frankrike
pa 1800-talet. Det omrade som idag utgor Vietnam indelades i kolonin
Cochinkina
och de tva protektoraten
Annam
och
Tonkin
, vilka ingick i den koloniala federationen
Franska Indokina
fran och med 1887. Denna koloni kontrollerades under
andra varldskriget
av
Vichyregimen
som tillat japanerna att anvanda territoriet militart, men ockuperades av
Japan
i mars 1945 av radsla for en amerikansk invasion.
Efter nagra manader i augusti kollapsade den japanska lydregimen under Annams kejsare
Bao Dai
och
Vietminh
, ett parti bestaende av kommunister saval som nationalister, bildade en regering i Hanoi under ledning av kommunistledaren
Ho Chi Minh
.
Ett avtal undertecknades av Vietminh och fransmannen men
Indokinakriget
brot snart ut beroende pa en tvist om huruvida
Cochinkina
, sydligaste delen av Vietnam, skulle inga i den fria stat som Vietminh skulle fa bilda inom ramen for en indokinesisk federation, tillhorig det franska samvaldet.
Kriget kom att fortga till 1954, nar fransmannen drog sig ur Vietnam efter att ha forlorat
slaget vid Dien Bien Phu
. Vid krigsstillestandet drogs en
demarkationslinje
langs 17:e breddgraden, med kommunisterna i kontroll i norr och den annamesiske kejsaren Bao Dai, som aterinsatts 1949 av fransmannen som landets marionettharskare, i soder. Nordvietnam stod under ledning av Ho Chi Minh och i Sydvietnam blev Ngo Dinh Diem president ar 1955. I enlighet med fredsavtalet skulle allmanna val hallas i hela landet men dessa genomfordes aldrig da man i Sydvietnam fruktade att kommunisterna skulle vinna.
USA kom att involvera sig mer och mer i Vietnam for att motverka ett kommunistiskt maktovertagande av hela landet.
Vietnamkriget
(1964?1973) var en vapnad konflikt mellan
FNL
och Nordvietnam pa ena sidan samt
Sydvietnam
och USA pa andra sidan som slutade med Paris-fordraget 1973 och USA drog ut sina trupper i augusti samma ar. Det kommunistiska Nordvietnam invaderade Sydvietnam den 8 januari 1975 med 20 sovjetstodda divisioner och besegrade de sydvietnamesiska trupperna som inte langre fick militart bistand fran USA. Det slutade med nordvietnamesisk seger och landets aterforening under kommunistiskt styre. 1978-79 flydde hundratusentals
vietnamesiska batflyktingar
fran landet. 1979 invaderade Vietnam grannlandet Kambodja och stortade
Pol Pot
, for att istallet insatta en vietnamesisk lydregim. Pa grund av detta uppstod en konflikt mellan Vietnam och Kina, som stodde Pol Pot. Ett
granskrig
utkampades samma ar mellan Kina och Vietnam, dar vietnameserna var starkare trots Kinas numerara overlagsenhet.
Den kommunistiska regeringen ar alltjamt kvar vid makten, men har efter kinesiskt monster gjort liberaliseringar inom ekonomin. Detta, samt det faktum att det amerikanska
handelsembargot
upphorde 1994, har gjort den vietnamesiska ekonomin starkare.
Vietnam ar en
enpartistat
, som styrs av
Vietnams kommunistiska parti
vars viktigaste organ ar politbyran. Denna valjs i sin tur av en centralkommitte. Att vara medlem i andra politiska partier ar inte tillatet. I nationalforsamlingen fattas officiellt besluten, aven om det ofta handlar om att godkanna det som kommunistpartiet tidigare har beslutat.
Statschefen i Vietnam
ar ocksa
president
. Landets
premiarminister
leder statsradet, som har 15 medlemmar vilka valjs av
nationalforsamlingen
. Aven ministerradet utses av nationalforsamlingen och har en liknande funktion som en vasterlandsk
regering
.
De manskliga rattigheterna ar kraftigt begransade i Vietnam. Langa fangelsestraff drabbar den som kritiserar regimen eller den utbredda korruptionen.
[
4
]
I
Freedom House
rankning fran 2017 over pressfrihet hamnar Vietnam langt ner, 84 poang dar 100 ar det samsta betyget.
[
5
]
I
Reportrar utan gransers
lista fran 2019 over pressfrihet kommer Vietnam pa plats 176 av 180 lander.
[
6
]
Vietnam ar indelat i 59
provinser
(
t?nh
, singular och plural) och 5 kommuner (
thanh ph?
, singular och plural)
Landets ekonomi vaxer kraftigt, och Vietnam klassificeras numera som ett medelinkomstland.
[
7
]
1986 lanserades
Doi moi
, en reformering av ekonomin i marknadsekonomisk riktning.
[
8
]
Kollektivjordbruken brots upp och ersattes av den enskilda familjen som brukningsenhet. Idag ar nastan alla bonder egna foretagare. I borjan av 1980-talet var landet tvingat att importera ris for att kunna forsorja befolkningen. Idag svarar jordbruket for drygt 40 procent av exporten. Reformerna inom jordbruket har okat avkastningen dramatiskt och Vietnam ar varldens tredje storsta exportor av
ris
.
Turismen
ar en viktig naring men aven tillverkning av
skor
,
textilier
och
livsmedel
. Utanfor Vietnams kust finns
oljefynd
som dock flera lander gor ansprak pa. Den vietnamesiska befolkningen ar valutbildad och allt fler
multinationella foretag
oppnar kontor i landet.
Med flodet av internationella investeringar och intradet i
Varldshandelsorganisationen
byggs det som aldrig forr och Vietnam hade 2007 en tillvaxt som motsvarade
Kinas
hogsta tillvaxtsiffror. Marken agdes fram till 2005 fortfarande av staten men nu kan den som har vietnamesiskt
medborgarskap
kopa mark. Detta tillsammans med byggboomen har lett till att markpriserna skjutit i hojden i takt med att allt fler industrier, vagar, bostadsomraden, kopcentra och helt nya "stader" (som
Saigon South
) byggs. Detta har aven lett till en viss spekulation i mark med en drom om snabb avkastning. Det ar dock relativt vanligt att skrupelfria foretag/personer egenhandigt "beslagtar" sma markbitar som inte overvakas regelbundet och som ligger nara ett bygge med utdragna rattsliga processer som foljd.
Bland annat pa grund av att bara vietnamesiska medborgare far kopa mark men aven for att det i allmanhet minskar byrakratin ordentligt ar det mycket vanligt med sa kallade
samriskforetag
mellan utlandska foretag (ofta koreanska och japanska) och vietnamesiska foretag i stallet for dotterbolag placerade i Vietnam med utlandska agare. Det anses fortfarande mycket svart for utlandska aktorer att etablera sig pa den vietnamesiska marknaden och det ar darfor mer vanligt att utlandska foretag investerar i tillverkningsindustri for en exportmarknad an att de riktar sig mot den vietnamesiska marknaden direkt.
2007 motsvarade lagenhets- och huspriserna i
Hanoi
och
Ho Chi Minh-staden
Stockholms
priser trots att en genomsnittlig manadslon (3 000 000 vietnamesiska dong) bara motsvarade ungefar 1 500 svenska kronor efter skatt. Samma prisfordelning galler
hemelektronik
,
bilar
och latta
motorcyklar
/
skotrar
(aven om billiga varianter finns). Detta beror framst pa mycket hoga importtullar.
Vietnam har blivit ett allt storre turistmal och 2007 besoktes landet av 4 miljoner turister. Besokare ar ofta tyskar, fransman, amerikaner, australiensare och nyzeelandare men allt fler israeler, koreaner, japaner och skandinaver hittar dit.
I
Hanoi
finns
Ho Chi Minh-mausoleet
och flera
museer
. Attraktioner i ovriga norra Vietnam ar framst den vackra naturen med
Ha Long-bukten
(ett av Vietnams fem
varldsarv
) som storsta enskilda attraktion,
Parfym-pagoden
och
Sapa
med sina manga minoritetsfolk och Vietnams hogsta berg
Fan Si Pan
.
I centrala Vietnam ligger den gamla kejsarstaden
Hu?
med gravar fran
Nguyen-dynastin
och
Hoi An
dar man har bevarat gamla byggnader fran tiden da staden var en viktig hamn. Fran Hoi An kan man besoka
My Son
som har Vietnams bast bevarade tempelkomplex fran
Champariket
. Langre soderut ligger
Nha Trang
som ar kant for sina fina strander och bra dykmojligheter. Aven
Mui Ne
har valbesokta strander. I inlandet ligger
đa L?t
med ett behagligt klimat och goda mojligheter till vandringar i de omkringliggande bergen.
I sodra Vietnam ligger
Ho Chi Minh-staden
som ar landets ekonomiska centrum. Har kan turister besoka
aterforeningspalatset
,
Krigsminnesmuseet
eller de manga buddhistiska templen i
Cholon
. I omradet runt Ho Chi Minh-staden finns valbesokta tempel som tillhor
Cao Dai
och tunnelsystem, bland annat i
Cu Chi
, fran
Vietnamkriget
(eller "amerikanska kriget" som det kallas i Vietnam).
Mekongdeltat
med sina flytande stader och rika vaxtlighet ligger pa gransen mot Kambodja.
Huvudartikel:
Vietnams befolkning
Det finns en mangfald av religiosa inriktningar i Vietnam, vilket hanger ihop med den etniska mangfalden. Tre tongivande delar av Vietnams religiosa historia ar buddhism, dhaoism och konfucianism. Men det finns ocksa omkring nio miljoner kristna i landet, huvudsakligen katoliker, vilket sammanhanger med de kristna missionarernas verksamhet i landet fran 1500-talet och framat. I sodra Vietnam ar religionen ciao dai vanlig, och har totalt ca tre miljoner anhangare.
[
9
]
- ^
”The 2009 Population and Housing Census”
. General Statistics Office of Vietnam. Arkiverad fran
originalet
den 4 april 2012
.
https://web.archive.org/web/20120404163116/http://www.gso.gov.vn/default_en.aspx?tabid=599&ItemID=9788
. Last 12 februari 2012
.
- ^ [
a
b
c
d
]
”Download World Economic Outlook database: April 2023”
(pa engelska).
Internationella valutafonden
.
https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1
. Last 16 april 2023
.
- ^
”Human Development Report 2021/2022”
(pa engelska) (
PDF
). United Nations Development Programme. sid. 284-287
.
https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf
. Last 3 december 2022
.
- ^
http://www.svd.se/harda-fangelsestraff-for-kritiska-bloggare_7525970
- ^
”Freedom of the Press 2017”
(pa engelska). Freedom House. Arkiverad fran
originalet
den 31 augusti 2019
.
https://web.archive.org/web/20190831024447/https://freedomhouse.org/report/freedom-press/2017/vietnam
. Last 9 januari 2020
.
- ^
”Vietnam”
(pa engelska).
Reportrar utan granser
.
https://rsf.org/en/vietnam
. Last 9 januari 2020
.
- ^
”Kommersiella relationer med Vietnam”
.
swedenabroad.com
. Ambassaden i Hanoi. Arkiverad fran
originalet
den 23 januari 2013
.
https://web.archive.org/web/20130123043938/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Hanoi/Handel/Kommersiella-relationer-med-Vietnam/
. Last 7 januari 2013
.
- ^
"Vietnam".
Arkiverad
5 mars 2014 hamtat fran the
Wayback Machine
. Landguiden.se. Last 23 februari 2014.
- ^
Vietnam & Angkor Vat. Forsta klass reseguider. Reseforlaget. 2017. s. 26-27.
- Lockhart, Bruce M.; Duiker William J. (2006) (pa engelska).
Historical Dictionary of Vietnam [Elektronisk resurs]
. Lanham: Scarecrow Press.
Libris
22405250