Denna sida ar en riktlinje pa svensksprakiga Wikipedia. Riktlinjedokument beskriver arbetssatt som de flesta anvandare rekommenderar ? om sa inte ar fallet ska sidan uppdateras. Storre forandringar bor dock kommenteras pa diskussionssidan .

Wikipedias administratorer kan skrivskydda sidor sa att de endast kan redigeras av en viss grupp anvandare. Atgarden ska om mojligt undvikas, da skrivskydd av sidor generellt sett anses skadligt . Om atgarden anda maste anvandas ska den utformas sa att den inte blir mer ingripande och begransande an nodvandigt.

En skrivskyddsatgard kannetecknas av den malgrupp som stangs ute med atgarden , samt den tid som atgarden ar aktiv.

Vid valet av malgrupp finns 5 alternativ:

1. Olast : "Tillat alla anvandare", det vill saga inget skrivskydd dar alla kan redigera. Sidan har denna status om ingen sarskild atgard utforts.
2. Halvlast : "Enbart registrerade anvandare" vilket innebar att oregistrerade ("IP") samt registrerade anvandare "yngre" an 4 dagar utestangs.
3. Trekvartslast: "Tillat endast etablerade anvandare och administratorer", vilket innebar att endast administratorer samt "utvidgat bekraftade anvandare" (anvandare som varit registrerade i mer an 30 dagar och gjort mer an 500 redigeringar) far redigera.
4. Hellast: "Tillat endast administratorer", vilket innebar att endast administratorer far redigera.
5. Partiell: "Partiell blockering", vilket innebar att sidan ar oppen for redigering utom for angiven IP/Anvandare.

Tiden for atgarden kan valjas fritt, men forvalslistan innehaller 1 h, 1 dygn, 1 vecka, 2 veckor, 1 manad, 3 manader, 6 manader, 1 ar, 3 ar samt "tills vidare".

Atgarderna 1?4 utfors via fliken "Skrivskydd" for den aktuella artikeln, medan atgard 5, "partiell blockering", utfors via fliken "Blockera anvandare" for den aktuella anvandaren.

Anvandargruppers rattigheter och olika nivaer av skrivskydd

	Oregistrerade eller nyregistrerade anvandare	Bekraftade anvandare	Utvidgat bekraftade anvandare	Robotar	Administratorer	Granssnittsadministratorer	Tillampligt for
Oskyddad	kan redigera						De allra flesta sidor (normalalternativ).
Halvlast	kan inte redigera	kan redigera					Sidor som utsatts for aterkommande vandalisering fran olika oregistrerade och nyregistrerade anvandare.
Trekvartslast	kan inte redigera		kan redigera				Vissa sarskilt utsatta sidor, t.ex. vanligt forekommande mallar dar vandalisering paverkar manga andra sidor.
Helt last	kan inte redigera				kan redigera *		Sidor som ar foremal for redigeringskrig eller konflikter samt kritiska mallar och komponenter.
Granssnittsskydd	kan inte redigera					kan redigera	Wikipedias granssnitt
* Granssnittsadministratorer kan redigera hellasta sidor endast under forutsattning att de aven ar administratorer, vilket ar normalfallet. Andra typer av skrivskydd: Aterskapandeskydd Flyttskydd Kaskaderande skydd

Beroende pa anledningen till skrivskyddsatgarden valjes en lamplig kombination av atgard och tidsperiod, dar tabell och exempel nedan kan vara vagledande.

Oversikt skrivskydd/lasning

	Olast	Halvlast	Trekvartslast	Hellast
1 h
1 dygn		IP-klotter fran manga olika IP vid stora nyhetshandelser		Redigeringskrig, vandalisering WP:BLP
1 vecka		Upprepat IP-klotter fran flera IP	Mobbning WP:BLP
1 ar		Upprepat IP-klotter pa Top-100-sidor	Mallar
Tills vidare		Utsatta omdirigeringar till exempel denna	Mallar > XXk	Huvudsida Mallar > 100k

Halvlasning [ redigera | redigera wikitext ]

Halvlasning innebar att endast inloggade personer som haft konto i minst fyra dagar, sa kallade Bekraftade anvandare , kan redigera dem. Funktionen ska, liksom alla typer av lasning, anvandas sa att den inte blir mer ingripande an nodvandigt.

Funktionen kan vara lamplig vid storre nyhetshandelser, dar berord malsida kan komma att vandaliseras eller fa olampliga redigeringar av manga olika IP-adresser eller nyskapade konton. Detta kan i sin tur vara att olika personer oberoende eller i samforstand onskar vandalisera, men ocksa att en enskild person registrerar nya konton eller far tillgang till nya IP-adresser nar de gamla blivit sparrade. I bagge dessa fall blir blockering av enskilda anvandare (IP eller registrerade) mindre traffsaker da olampliga redigeringar fortlopande tillkommer fran olika nyskapade konton och/eller nya IP-adresser, medan halvlasning skyddar "malsidan" som kommit att attrahera bade lasare och klottrare. Lasningen ska da vara tydligt avgransad i tid, sag dagar eller nagon vecka.

For sidor med mycket stort antal visningar, till exempel de som finns med pa Wikipedias Topp-100-lista och som aterkommande utsatts for vandalisering fran olika konton sa kan langre tidsperioder overvagas.

En halvlasning tillater redigeringar fran nyregistrerade anvandare efter fyra dagar, vilket medger att seriosa andringar av artikeln kan goras med en mindre fordrojning. Samtidigt ar forhoppningen ar att denna fordrojningstid kan vara tillracklig for att bromsa upp olampliga redigeringar fran tillfalliga skribenter. En halvlasning utestanger inte robotar .

Trekvartslasning [ redigera | redigera wikitext ]

Trekvartslasning innebar att redigeringar endast kan goras av inloggade personer som haft konto i 30 dygn och gjort minst 500 redigeringar, sa kallade Utvidgat bekraftade anvandare (aven kallat etablerade anvandare).

Funktionen bor, jamfort med halvlasning, anvandas an mer restriktivt, men kan vara lamplig for till exempel mallar som anvands i ett stort antal artiklar dar redigeringar med illasinnat uppsat eller bristande kunskaper kan skapa betydande olagenheter. Den kan ocksa vara anvandbar for att begransa eller fordroja redigeringar av sidor som aterkommande utsatts for integritetskrankande eller pa annat satt olampliga redigeringar fran olika nyregistrerade konton, med andra ord ett slags marionett-aktivitet mot utvalda sidor.

For registrerade anvandare som med ett och samma konto agerar mot vissa utvalda sidor i intressekonflikt bor istallet partiell blockering overvagas.

For nagorlunda etablerade anvandare ar 30 dygn och 500 redigeringar ingen hog troskel, varfor en trekvartslasning inte utestanger den som vill gora seriosa redigeringar, men innebar en fordrojning for redigeringar fran nystartade konton.

Hellasning [ redigera | redigera wikitext ]

Hellasning innebar att redigeringar endast kan goras av administratorer.

Funktionen kan vara nodvandig vid olika typer av redigeringskrig och konflikter, men ska da vara begransad till en kortare tid for att medge diskussion om forslag till losningar av den uppkomna situationen. Det ar av yttersta vikt att administratorer under lasningstiden undviker att gora annat an uppenbart okontroversiella redigeringar.

Hellasning anses lamplig och acceptabel for mallar och komponenter som ar vasentliga for wikipedias "infrastruktur", dar okunnig eller illasinnad redigering kan ge betydande konsekvenser. Mallar som anvands pa 100?000 eller fler sidor eller anvands i MediaWiki-namnrymden kan lasas utan foregaende diskussion.

Hellasning utan tidsbegransning [ redigera | redigera wikitext ]

Skrivskydd utan tidsbegransning anvands for att skydda sidor som ar mycket synliga utat. Huvudsidan ar det framsta exemplet pa en sadan skrivskyddad sida.

Mallar som anvands pa 100?000 eller fler sidor eller anvands i MediaWiki-namnrymden kan lasas utan foregaende diskussion. ^{[ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]}

Hellasning med tidsbegransning [ redigera | redigera wikitext ]

Tillfallig lasning av sidor anvands for:

• Artiklar utsatta for redigeringskrig . Skrivskydd ska anvandas for att tvinga anvandarna att diskutera pa diskussionssidan istallet for att hela tiden aterstalla varandras andringar.
• Skrivskydd av en sida som nyligen blivit maltavla for ihardig vandalisering, oftast i form av klotter . Observera att om klottret ar IP-klotter sa kan ofta halvlasning vara en tillracklig atgard.
• Att underlatta felsokning i programvaran ( MediaWiki ), genom att se till att en sida inte andras under tiden.

I fragan om tillfalliga sidskydd bor administratorer undvika att redigera sidor under tiden de ar skyddade. De bor inte fortsatta redigera innehallet medan folk med andra asikter, som inte ar administratorer, inte kan gora detta. Det finns daremot nagra tillfallen da administratorer vid behov kan redigera en sadan sida:

• Tillagg av mallar som {{ POV }} , {{ Kvalitetskontroll }} eller liknande.
• Atergang till en aldre, stabil version av sidan fran innan redigeringskriget borjade.
• Borttagning av material enligt Wikipedia:Biografier om levande personer .
• Borttagning av upphovsrattskyddat material.

Administratorer kan varsamt redigera sidan ifraga om okontroversiellt underhall (t.ex. om en bild eller kategori bytt namn). Sprakputs och liknande bor dock i allmanhet undvikas, da det kan se ut som att administratoren struntar i lasningen.

Sidor som har hog profil, till exempel for att de lankas till fran huvudsidan, for att den ar ny eller for att nagon annan sajt nyligen lankat till den, blir ofta vandaliserade. For att inte tumma pa principen om att alla ska kunna redigera Wikipedia, bor man i sadana fall vara restriktiv med skrivskydd. Alternativa atgarder kan till exempel vara att lagga till artikeln pa sin egen bevakningslista , och sjalv aterstalla sidan efter klottrarnas harjningar.

Diskussionsidor lases inte annat an i extrema undantagsfall. Det galler bade artiklars och anvandares diskussionssidor. Om anvandare uppfor sig illa pa diskussionssidan, exempelvis genom att ihardigt diskutera pa destruktivt satt, ar det medel som kan tas till blockering av anvandaren (for icke-registrerade anvandare racker halvlasning).

Partiell blockering [ redigera | redigera wikitext ]

Det ar en viktig princip att vid administrativa atgarder som skrivskydd och blockeringar inte tillampa mer ingripande och begransande atgarder an vad som ar absolut nodvandigt. Overvag darfor alltid om partiell blockering kan vara lampligt och tillrackligt for att skydda en artikel mot oonskade redigeringar. Atgarden kan vara lamplig mot en anvandare/IP som pa grund av till exempel intressekonflikt eller bristande konsensus gor upprepade och olampliga redigeringar av en specifik sida.

Partiell blockering utfors via fliken "Blockera anvandare" for den aktuella IP:n/anvandaren, dar sedan namnet pa sidan eller namnrymden som ska skyddas anges. Halv-, trekvart- och hellasning utfors daremot via fliken "Skrivskydd" for den aktuella artikeln.

Forhindra aterskapande [ redigera | redigera wikitext ]

Klottersidor som gang pa gang raderas men sa gott som alltid aterskapas, kan forhindras att aterskapas av Wikipedias administratorer. Detta bor goras tidsbestamt, sa inte sidor "gloms bort" i last oskapat skick. Special:Skyddade titlar listar sadana sidnamn.

Kaskaderande skydd [ redigera | redigera wikitext ]

Mallar som inkluderas pa en skrivskyddad sida blir inte sjalva automatiskt skrivskyddade. Detta gor att aven anvandare som inte ar administratorer till exempel kan uppdatera den skrivskyddade huvudsidan ? det mesta av innehallet ligger i mallar som bara ar halvlasta.

For att skydda aven inkluderade mallar/sidor kan man valja kaskaderande skrivskydd. Det innebar att alla mallar som anvands pa sidan skrivskyddas sa att bara administratorer kan redigera dem. Det gar inte att halvlasa med kaskaderande skydd. Kaskadskyddet "star over" eventuellt annat skrivskydd av mallarna ? aven en halvlast mall blir last for alla utom administratorer om den ar inkluderad pa en sida med kaskaderande skrivskydd.

Andra sprakversioner verkar anvanda kaskaderande skydd av bland annat huvudsidan, men inte svensksprakiga Wikipedia ? och nar detta skrivs (april 2009) finns faktiskt inga kaskadskyddade sidor alls. Om nagon ser sig tvungen att anvanda kaskaderande skydd pa huvudsidan maste man genast diskutera hur redigeringen skall skotas. Att ga via BOA eller diskussionssidor ar for klumpigt for de flesta redigeringar.

Tidigare anvandes kaskadskyddet for att forhindra aterskapande av vissa sidor (se Wikipedia:Skyddade sidnamn samt ovan).

Skrivskydd av anvandarsidor [ redigera | redigera wikitext ]

Skrivskydd av den egna anvandarsidan har stundom varit en kontroversiell fraga. A ena sidan ar det en gammal princip att halla sa stor del av wikin sa oppen som mojligt. A andra sidan ar det i normalfallet mest bara anvandaren sjalv som har behov av att redigera sin anvandarsida, och denne skulle ju da kunna begara att sidan lases upp. I praktiken ar begaran om atgarder for varje redigering sa klumpigt att vanliga anvandare sallan har lust till detta. Kontroverser uppstar ibland da en administrator laser sin sida, da detta ses som nagot som placerar administratorer och andra anvandare i olika position.

En asikt ar att var och en far rada over sin egen anvandarsida, men en annan asikt ar att skrivskydd av anvandarsida ska vara nagot som man kan begara pa Wikipedia:Begaran om atgarder vilket da normalt bor beviljas. Andra menar att anvandarsidor inte bor skrivskyddas annat an vid behov, att man i forsta hand bor anvanda halvlasning, och att skrivskydd av anvandarsidor liksom andra sidor normalt bara bor skrivskyddas tidsbestamt.

Personliga CSS- och JS-sidor, sasom anvandare/monobook.css eller anvandare/cologneblue.js, kan endast redigeras av anvandaren sjalv och administratorer sa det finns i praktiken aldrig anledning att skrivskydda sadana sidor.

Anvandarsidor for avlidna [ redigera | redigera wikitext ]

Efter att en anvandare avlidit finns det sallan nagon anledning att redigera sidan, samtidigt som det tyvarr forekommit redigeringar som varit oseriosa och upplevts som opassande. "Evighetslasning" (skrivskydd tills vidare) accepteras som atgard efter att opassande redigeringar forekommit, medan andra menar att atgarden aven kan goras i forebyggande syfte.

Om problem uppstar kan det vara lampligt att "trekvartslasa" anvandarsidan tills vidare, och aven da skydda mot flytt, samt halvlasa diskussionssidan bade for redigering och flytt.

Samtliga dessa atgarder forutsatter att det vid en rimlig bedomning inte finns nagon tvekan om anvandarens franfalle.

Som administrator ska man undvika att redigera sidor som skrivskyddats tillfalligt. Administratorsprivilegierna ska inte anvandas som ett satt att fa ett overtag och styra sidors innehall, som inte ovriga anvandare kan redigera. Vad galler permanent skrivskyddade sidor bor man tanka pa att ovriga anvandare, som inte sjalva kan redigera sidan, ocksa ska ha inflytande pa sidornas innehall och utformning.

Nar man skrivskyddar en sida av annan anledning an tillfalligt skydd mot klotter bor man alltid skriva pa diskussionssidan och forklara varfor. Pa detta satt visar man att man satt sig in i situationen forst. Generellt sett blir minst en av parterna i konflikten arga pa den administrator som skrivskyddar sidan, exempelvis for att denne skrivskyddat fel sidversion . Oftast ar darfor den som ingriper genom sidlasning inte den som ar mest lampad att medla mellan parterna, men det ar bra att forsoka hitta nagon annan som kan gora det.

De enda redigeringar som ar lampliga pa en sida som ar last ar att ta bort uppgifter enligt WP:BLP (fortal etc.), eller text som ar upphovsrattsskyddad, och lagga till notiser om att sidan ar tillfalligt skrivskyddad och/eller att dess innehall ar ifragasatt. Okontroversiellt underhallsarbete (nar t.ex. kategorier eller bildfiler bytt namn) kan kanske goras i en del fall, men bor ofta undvikas.

Den som infor ett tillfalligt skrivskydd pa en sida bor alltid undvika att bedoma vilken version av sidan som ar battre for att skydda denna; enda undantaget ar om sidan skrivskyddas pa grund av ihardigt klotter . Om en sida lases pa grund av redigeringskrig och detta har en tydlig startpunkt, kan administratoren valja att aterstalla den sida som radde fore kriget. Det ar inte meningen att valet av sidversion som skyddas ska uttrycka stod for den versionen. Man bor darfor inte begara att den skyddade versionen forandras till en annan. (Se m:The Wrong Version )

Administratorer bor anstranga sig for att skilja pa sina rattigheter som administrator, och sina rattigheter som anvandare. Administratorsrattigheterna ska anvandas for att tjana Wikipedia-gemenskapen i dess helhet, och det ar bra om man i mojligaste man kan vara tydlig med att detta ar vad man anvander administratorsverktygen till. Darfor bor man inte skrivskydda en artikel om man redan ar inblandad i saken. Det kan galla aven om man redigerat bara lite, diskuterat pa diskussionssidan eller med de parter som ingar i konflikten. Det vasentliga ar huruvida nagon av de inblandade kan uppfatta administratoren som part i konflikten. Om man tvekar, kan det vara battre att fragan nagon annan administrator om denne vill lasa sidan alternativt lagga upp saken pa Begaran om atgarder .

Eftersom en sida inte bor lamnas skrivskyddad en langre tid, kan man med fordel satta en tidsgrans pa lasningen. Dels riskerar man inte att lasningen gloms bort, och de stridande parterna kan aven uppfatta det lugnare att lasningen kommer att lopa ut utan att man maste puffa pa nagon administrator om saken.

I likhet med ovriga administratorsfunktioner kan en annan administrator alltid ta bort ett skrivskydd, om denne bedomer att det inte finns konsensus for lasningen.

Alla skrivskyddade sidor listas automatiskt pa Special:Skyddade sidor .

Alla atgarder dar skrivskydd slas pa eller av aterfinns i skrivskyddsloggen, Special:Log/protect . Det finns aven en aldre logg, Wikipedia:Protection log . Skrivskyddsloggen for en enskild sida kan hittas dels genom sokning i den storre loggen, dels via "Visa loggar for denna sida" som hittas nar man klickar pa historikfliken .

Pa andra sprakversioner finns ett ytterligare system. Detta kallas WP:Flagged revisions och innebar att alla anvandare kan modifiera artiklarna, men att andringar inte kommer att ga igenom forran en viss tid forflutit, och/eller om en anvandare med ratt till det godkanner dem (rattigheten far genom att ha ett visst storre antal redigeringar, som inte blivit aterstallda for ofta).

• meta: Det ar alltid fel version som skrivskyddas