Wikipedia : Blockeringar

Fran Wikipedia
Denna sida ar en riktlinje pa svensksprakiga Wikipedia.
Riktlinjedokument beskriver arbetssatt som de flesta anvandare rekommenderar ? om sa inte ar fallet ska sidan uppdateras. Storre forandringar bor dock kommenteras pa diskussionssidan .
Riktlinjer
Samarbete
Innehall
Stil
Struktur
Administration
visa  ?  redigera
Manual
For lasare
Overgripande
Typer av sidor
Typer av anvandare
Amnesorienterade anvandarguider
Ovrigt
For skribenter
Anvandarkonto
Redigering
Verktyg
Avancerade hjalpmedel
For administratorer
Se aven
visa  ?  redigera

Administratorer har mojlighet att blockera anvandarkonton pa kortare, langre eller obestamd tid. En blockering innebar att anvandaren inte kan gora redigeringar pa Wikipedia. En langre blockering ar en avstangning .

Blockeringar ska inte ses som straff som utdoms for brott eller forseelser, utan som satt att skydda Wikipedia fran skada. Personer som blockeras kan vara sadana som medvetet ar ute efter att forstora, personer som genom sitt satt att agera skapar osamja och darmed saboterar arbetet med uppslagsverket, eller personer som helt enkelt inte klarar av eller inte forsoker att folja den for Wikipedia mycket centrala principen om att skriva artiklar utifran en neutral synvinkel . Fall som ar mycket komplicerade kan dock vara svara for den enskilda administratoren att avgora, och beslut om avstangning pa langre tid kan vara svara for denna att fatta. Det finns ingen bestamd princip vad avser blockering utanfor blockering pa grund av klotter , dock aterfinns pa denna sida centrala riktlinjer.

Det finns tva typer av blockeringar: partiella blockeringar, dar endast utvalda sidor eller namnrymder ar blockerade, och sajtblockeringar dar anvandaren som mest kan redigera sin egen diskussionssida och skicka e-post. Syftet med att redigera diskussionssida och skicka e-post under sajtblockering ar for att adressera orsakerna till blockeringen och begara avblockering. Missbrukas dessa mojligheter kan dessa stangas under resten av blockeringstiden. Blockeringen kan vara avgransad tid eller tills vidare ("oandlig").

Dialog [ redigera | redigera wikitext ]

Grundprincipen ar att den forsta atgarden ar att forsoka skapa en dialog med den person som beter sig pa satt som stor Wikipedias funktion eller dess anvandarskara.

Tyvarr har vissa beteenden och bidrag ett uppenbart uppsat att vandalisera och stora, dar chansen till dialog ar liten. I dessa fall kan blockering genomforas omedelbart, men ska alltid dokumenteras med lamplig "K-mall" pa klottrarens diskussionssida, se Wikipedia:Klottersanering . Var lyhord for att det nagon gang ibland kan uppsta en serios dialog som reaktion pa en blockering. Det har till exempel hant att ovana anvandare varit omedvetna om att redigeringar omedelbart blir offentliga, de har "bara testat". Det har ocksa skett olampliga redigeringar som paverkats av kanslomassigt engagemang, grupptryck och kanske alkohol i samband med handelser inom sport, musik eller politik.

Vad galler ovriga typer av beteenden som stor Wikipedias funktion bor man tala om for anvandaren att beteendet inte ar onskvart och varfor, garna med en lank till denna sida och till andra relevanta sidor om Wikipedia och hur Wikipedia fungerar.

Det kan finnas poanger med att blockera en anvandare som fortsatter med kontroversiella redigeringar utan att diskutera. Det ar inte sakert att en ny anvandare inser att den blir meddelad om sitt agerande pa sin anvandardiskussion eller i redigeringskommentarer. Mojligen tror anvandaren att redigeringarna misslyckats eftersom de forsvunnit och inte inser att de tas bort. En blockering ger da information med klickbar lank till anvandardiskussionen och dialogen kan inledas.

Med blockerade anvandare som inte ar uppenbara vandaler och klottrare bor dialogen fortsatta. De flesta manniskor har trots allt en mojlighet att battra sig och lara sig av vad som hant. En anvandare som blockeras bor darfor fa en tydlig forklaring om varfor pa sin diskussionssida, garna med diffar . Undantag kan vara rena sabotagekonton, som uppenbart har som enda syfte att forstora och som torde veta att vad de gor inte ar tolererat.

Nar blockeringar kan utfardas [ redigera | redigera wikitext ]

  • Upprepade och allvarliga brott mot Wikipedias grundlaggande principer. Se Wikipedia:Grundprinciperna .
    • Uppsat som kan tolkas som forsok att hindra Wikipedia fran att bli en fri encyklopedi.
    • Mot personer med klara agendor, som uppenbarligen inte forsoker folja NPOV ? en av Wikipediaprojektets hornpelare. Agendan kan till exempel vara politiskt eller religiost fargad eller syfta till att skapa forvirring eller onodig argumentation om vedertagna begrepp. Se Wikipedia:POV-pushning .
    • Vid grova personangrepp eller hot mot anvandare via Wikipedia eller annat medium.
    • Nar nagon upprepade ganger lagger in upphovsrattsskyddad text, trots flera tillsagelser/varningar.
  • Klotter och vandalism enligt nedanstaende. Se aven Wikipedia:Klottersanering och Wikipedia:Manual for administratorer .
    • De flesta klottrare och vandaler varnas fore blockering, men det gar ocksa bra att blockera utan foregaende varning. 30 minuter ar da en lamplig blockeringstid.
    • Registrerade anvandare som med sina forsta redigeringar uppenbart visar att de registrerat kontot i oseriost syfte blockeras pa obestamd tid som vandalkonton. Det kan vara vid systematiskt klotter eller vandalism. Annars vid testredigeringar, klotter och nyborjarmisstag ska anvandaren istallet informeras och vid behov varnas.
  • Nya anvandarkonton med namn som bryter mot reglerna for lampliga namn brukar blockeras pa obestamd tid, det vill saga for alltid. Detta galler till exempel stotande anvandarnamn eller namn som framfor ett budskap, men ocksa konton som uppenbart ar registrerade for att forvirra , genom att till exempel uppenbart ha tillkommit for att forvaxlas med andra.
  • Uppenbara marionettkonton som anvands i forvirrande syften, for att kringga en pagaende blockering, eller for att sabotera omrostningar. For anvandare med tillsvidareblockerat konto som aterkommer under nytt namn, se Wikipedia:Marionetter#Blockerade anvandare .
  • Vid redigeringskrig kan blockeringar utfardas for att kyla ner situationen.
  • Oppna proxyservrar och anonymiseringstjanster kan blockeras for att forhindra missbruk, aven i forebyggande syfte (jamfor meta:No open proxies ). Se avsnitten om blockeringstid for IP-adresser nedan.
  • Anvandare vars bidrag inte syftar till att skapa en encyklopedi.
  • I syfte att uppmarksamma en formodat ny anvandare pa misstag med upprepade aterstallningar av oencyklopediskt material.
  • For att hindra en robot fran att fortsatta gora misstag, eller for att fa robotagarens uppmarksamhet pa nagot som behover andras i robotens agerande.
  • Bekraftat avlidna anvandare bor blockeras tills vidare, da Wikipediakonton ar personliga och eventuella redigeringar fran en avliden persons konto tyder pa obehorig atkomst till inloggningsuppgifter.

Nar blockeringar inte skall goras [ redigera | redigera wikitext ]

  • Innan nagon forst informerat och varnat anvandaren, i de fall dar det finns en mojlighet att anvandaren agerat av okunskap och inte medvetet gatt in for att klottra eller pa annat satt forstora.
  • Om administratoren ar i konflikt med anvandaren. I sa fall ar det battre om administratoren fragar nagon annan administrator om denna anser att det finns skal till blockering.

Undantagna fran IP-blockering [ redigera | redigera wikitext ]

Anvandare som ar undantagna fran IP-blockering kan redigera fran blockerade IP-nummer, exempelvis misstankta eller bekraftade oppna proxyservrar .

Behorigheten syftar framst till att underlatta for seriosa anvandare som av olika anledningar maste anvanda anonymitetstjanster vid redigering pa Wikipedia.

Administratorer ar automatiskt undantagna fran IP-blockering (ipblock-exempt).

Ansvar for blockering och avstangning [ redigera | redigera wikitext ]

Pa Wikipedia:Kommentarer om administrationen av Wikipedia diskuteras beslut om langre avstangning. En administrator som oandlighetsblockerar ett anvandarkonto maste forsakra sig om att det finns klar konsensus i wikigemenskapen for blockeringen.

Overklagande [ redigera | redigera wikitext ]

En anvandare som vill overklaga sin blockering kan gora det genom att lagga in {{ avblockering | motivering }} pa sin diskussionsida. Pa sa satt hamnar anvandaren automatiskt i Kategori:Begaran om avblockering och pa listan Wikipedia:Blockeringar/Begaran om avblockering . Listan uppdateras normalt en gang per timme (cirka 5 minuter over varje hel timme) med hjalp av en robot . Den listan kan sedan bevakas av administratorer som pa sa satt kan se att anvandare har begart avblockering.

Det gar ocksa bra att skicka e-post till nagon administrator och begara avblockering. Detta forutsatter dock att anvandaren har registrerat en e-postadress till sitt konto och att e-postfunktionen inte stangts av i samband med blockeringen.

Anvandaren far inte skapa nya konton ( marionetter ) for att overklaga, utan maste gora det pa sin egen diskussionssida eller via e-post. Da man blockerar en marionett skapad for detta syfte kan det dock vara skal att kontrollera att inte anvandarens diskussionssida sparrats i onodan eller for onodigt lang tid.

Teknik [ redigera | redigera wikitext ]

Bade IP-adresser, det vill saga "oinloggade anvandare", och anvandarkonton kan blockeras. En blockering avser normalt alla sidor och namnrymder, men kan begransas till att endast avse angivna sidor och namnrymder.

IP-adresser [ redigera | redigera wikitext ]

Vid blockering av en IP-adress finns tva funktioner som valjs genom att kryssa i eller ur rutor.

  • Blockera endast oinloggade anvandare (ikryssad som forval)
  • Forhindra skapande av anvandarkonton (ikryssad som forval)

Normalt bor man lata den forsta rutan vara ikryssad eftersom IP-adresser kan anvandas av manga (i vissa fall till exempel hela kommuners natverk). Om man till exempel blockerar en IP-adress som "skolklottrar" kommer da fortfarande de seriosa anvandare som har ett konto att kunna logga in och redigera som vanligt. Undantag kan vara om man blockerar en IP-adress som tillhor en enskild internetkund som vandaliserat eller ar en oppen proxy ? fran sadana adresser vill man ju varken ha inloggade eller oinloggade redigeringar [ forklaring?behovs ] . I sadana fall kryssar man alltsa ur "blockera endast oinloggade anvandare".

Later man den andra rutan vara ikryssad kommer klottrarna inte att kunna kringga blockeringen genom att skapa egna konton (detta maste isafall goras over en annan IP-adress). Om man langtidsblockerar en IP-adress som anvands av manga personer, till exempel en IP-adress som tillhor en skola, eller en dynamisk adress, sa bor man i de flesta fall tillata att nya konton skapas, det vill saga kryssa ur den andra rutan.

IP-adresser bor aldrig blockeras oandligt ? se avsnittet om blockeringstid nedan.

Grupper av IP-adresser [ redigera | redigera wikitext ]

Det kan i vissa fall vara befogat att blockera en grupp av IP-adresser. Det bor ske med viss aterhallsamhet, da det kan handla om valdigt manga IP-adresser som man blockerar samtidigt. Har ges nagra exempel pa hur det utfors:

Typ Blockering Blockerat intervall Antal adresser *
Fran Till
IPv4 101.102.0.0/16 (max) 101.102.0.0 101.102.255.255 65?536
101.102.0.0/17 101.102.0.0 101.102.127.255 32?768
101.102.128.0/17 101.102.128.0 101.102.255.255
101.102.0.0/18 101.102.0.0 101.102.63.255 16?384
101.102.192.0/18 101.102.192.0 101.102.255.255
101.102.0.0/19 101.102.0.0 101.102.31.255 8?192
101.102.224.0/19 101.102.224.0 101.102.255.255
101.102.0.0/20 101.102.0.0 101.102.15.255 4?096
101.102.240.0/20 101.102.240.0 101.102.255.255
101.102.0.0/21 101.102.0.0 101.102.7.255 2?048
101.102.248.0/21 101.102.248.0 101.102.255.255
101.102.0.0/22 101.102.0.0 101.102.3.255 1?024
101.102.252.0/22 101.102.252.0 101.102.255.255
101.102.0.0/23 101.102.0.0 101.102.1.255 512
101.102.254.0/23 101.102.254.0 101.102.255.255
101.102.103.0/24 101.102.103.0 101.102.103.255 256
101.102.103.0/25 101.102.103.0 101.102.103.127 128
101.102.103.128/25 101.102.103.128 101.102.103.255
IPv6 1001::/19 (max) 1001:: 1001:1fff:ffff:ffff:ffff:ffff:ffff:ffff /64 × 35?184?372?088?832
1001:1002::/32 1001:1002:: 1001:1002:ffff:ffff:ffff:ffff:ffff:ffff /64 × 4?294?967?296
1001:1002::/33 1001:1002:: 1001:1002:7fff:ffff:ffff:ffff:ffff:ffff /64 × 2?147?483?648
1001:1002::/34 1001:1002:: 1001:1002:3fff:ffff:ffff:ffff:ffff:ffff /64 × 1?073?741?824
1001:1002::/35 1001:1002:: 1001:1002:1fff:ffff:ffff:ffff:ffff:ffff /64 × 536?870?912
1001:1002::/36 1001:1002:: 1001:1002:fff:ffff:ffff:ffff:ffff:ffff /64 × 268?435?456
1001:1002::/37 1001:1002:: 1001:1002:7ff:ffff:ffff:ffff:ffff:ffff /64 × 134?217?728
1001:1002::/38 1001:1002:: 1001:1002:3ff:ffff:ffff:ffff:ffff:ffff /64 × 67?108?864
1001:1002::/39 1001:1002:: 1001:1002:1ff:ffff:ffff:ffff:ffff:ffff /64 × 33?554?432
1001:1002::/40 1001:1002:: 1001:1002:ff:ffff:ffff:ffff:ffff:ffff /64 × 16?777?216
1001:1002::/41 1001:1002:: 1001:1002:7f:ffff:ffff:ffff:ffff:ffff /64 × 8?388?608
1001:1002::/42 1001:1002:: 1001:1002:3f:ffff:ffff:ffff:ffff:ffff /64 × 4?194?304
1001:1002::/43 1001:1002:: 1001:1002:1f:ffff:ffff:ffff:ffff:ffff /64 × 2?097?152
1001:1002::/44 1001:1002:: 1001:1002:f:ffff:ffff:ffff:ffff:ffff /64 × 1?048?576
1001:1002::/45 1001:1002:: 1001:1002:7:ffff:ffff:ffff:ffff:ffff /64 × 524?288
1001:1002::/46 1001:1002:: 1001:1002:3:ffff:ffff:ffff:ffff:ffff /64 × 262?144
1001:1002::/47 1001:1002:: 1001:1002:1:ffff:ffff:ffff:ffff:ffff /64 × 131?072
1001:1002:1003::/48 1001:1002:1003:: 1001:1002:1003:ffff:ffff:ffff:ffff:ffff /64 × 65?536
1001:1002:1003::/49 1001:1002:1003:: 1001:1002:1003:7fff:ffff:ffff:ffff:ffff /64 × 32?768
1001:1002:1003::/50 1001:1002:1003:: 1001:1002:1003:3fff:ffff:ffff:ffff:ffff /64 × 16?384
1001:1002:1003::/51 1001:1002:1003:: 1001:1002:1003:1fff:ffff:ffff:ffff:ffff /64 × 8?192
1001:1002:1003::/52 1001:1002:1003:: 1001:1002:1003:fff:ffff:ffff:ffff:ffff /64 × 4?096
1001:1002:1003::/53 1001:1002:1003:: 1001:1002:1003:7ff:ffff:ffff:ffff:ffff /64 × 2?048
1001:1002:1003::/54 1001:1002:1003:: 1001:1002:1003:3ff:ffff:ffff:ffff:ffff /64 × 1?024
1001:1002:1003::/55 1001:1002:1003:: 1001:1002:1003:1ff:ffff:ffff:ffff:ffff /64 × 512
1001:1002:1003::/56 1001:1002:1003:: 1001:1002:1003:ff:ffff:ffff:ffff:ffff /64 × 256
1001:1002:1003::/57 1001:1002:1003:: 1001:1002:1003:7f:ffff:ffff:ffff:ffff /64 × 128
1001:1002:1003::/58 1001:1002:1003:: 1001:1002:1003:3f:ffff:ffff:ffff:ffff /64 × 64
1001:1002:1003::/59 1001:1002:1003:: 1001:1002:1003:1f:ffff:ffff:ffff:ffff /64 × 32
1001:1002:1003::/60 1001:1002:1003:: 1001:1002:1003:f:ffff:ffff:ffff:ffff /64 × 16
1001:1002:1003::/61 1001:1002:1003:: 1001:1002:1003:7:ffff:ffff:ffff:ffff /64 × 8
1001:1002:1003::/62 1001:1002:1003:: 1001:1002:1003:3:ffff:ffff:ffff:ffff /64 × 4
1001:1002:1003::/63 1001:1002:1003:: 1001:1002:1003:1:ffff:ffff:ffff:ffff /64 × 2
1001:1002:1003:1004::/64 1001:1002:1003:1004:: 1001:1002:1003:1004:ffff:ffff:ffff:ffff 1
(? 1,8×10 19 )
1001:1002:1003:1004:1005::/80 1001:1002:1003:1004:1005:: 1001:1002:1003:1004:1005:ffff:ffff:ffff (? 2,8×10 14 )

* Inom parentes anges antal adresser med 64-bitars lokala delar inkluderade. Talet ovanfor anger antalet natverksadresser.
Med '/64 × #' menas inom IPv6 att det ar ett 64-intervall ganger ett visst antal, t.ex. /63 som har dubbelt sa manga IP-adresser som /64-intervallet (/64 x 2), och /62 som har fyra ganger sa manga osv.

For en mer detaljerad beskrivning av hur man blockerar en grupp av IP-adresser, se lankarna nederst pa sidan.

Anvandarkonton [ redigera | redigera wikitext ]

Alla anvandarkonton, aven administratorer (de kan dock avblockera sig sjalva), kan blockeras. Vid blockering av ett konto finns fyra funktioner:

  • Forhindra skapande av anvandarkonton (ikryssad som forval)
  • Blockera automatiskt alla de IP-adresser som anvands av denna anvandare (ikryssad som forval)
  • Hindra anvandaren fran att skicka e-post (inte ikryssad)
  • Lat anvandaren redigera sin egen diskussionssida under blockeringen (ikryssad som forval)

Den forsta rutan kan normalt lamnas ikryssad om det ror sig om skolklottrare och liknande. Detta forhindrar att anvandarkonton skapas fran de IP-adresser som kontot anvant. Den andra rutan styr den sa kallade autoblockeringsfunktionen. Om rutan ar ikryssad blockeras alla de IP-adresser som anvandaren anvant, eller forsoker anvanda, i 24 timmar. Detta kan fa konsekvenser for andra anvandare (oinloggade och inloggade) som rakar dela IP-address med den blockerade. Om till exempel en klottrare blir blockerad hemma och nasta dag forsoker logga in och redigera pa sitt jobb kommer aven IP-adressen pa jobbet att blockeras. Funktionen bor kanske darfor inte anvandas for enstaka klotterkonton och liknande ? i sadana fall racker det att forhindra att nya konton skapas. Autoblockerade IP-adresser visas i avidentifierad form som nummer i listan over blockerade anvandare .

Funktionen att sparra e-post bor endast anvandas om det finns skal att tro att anvandaren kommer att missbruka e-postfunktionen.

Partiell blockering [ redigera | redigera wikitext ]

Partiell blockering innebar att en IP-adress eller en anvandare blockeras en viss tid, men att blockeringen begransas till att avse redigering av angivna sidor eller namnrymder. Atgarden kan vara lamplig mot en anvandare/IP som pa grund av till exempel intressekonflikt eller bristande konsensus gor upprepade och olampliga redigeringar av en specifik sida. Atgarden blir da mindre ingripande da den blockerade fortsatt kan redigera andra sidor, delta i diskussion pa diskussionssida och liknande.

Det ar en viktig princip att vid administrativa atgarder som skrivskydd och blockeringar inte tillampa mer ingripande och begransande atgarder an vad som ar absolut nodvandigt. Overvag darfor alltid om partiell blockering kan vara lampligt och tillrackligt for att skydda en artikel mot oonskade redigeringar.

Blockering av robotar [ redigera | redigera wikitext ]

Ibland hander det att en robot borjar fungera fel, kor for fort etc. De kan da blockeras for att hindra att en mangd artiklar blir felaktiga, och for att uppmarksamma robotagaren pa problemet. I det fallet skall man absolut inte anvanda autoblockeringsfunktionen ? da hindras ju robotagaren fran att logga in och korrigera de felaktiga andringarna.

Blockering pa egen begaran [ redigera | redigera wikitext ]

Det hander att anvandare sjalva begar att bli blockerade. Battre an att ta upp administratorers tid i sadana fall ar att helt enkelt lata bli att redigera i stallet, alternativt att anvanda ett av de skript som gor att man inte kan logga in.

Det hander ocksa att administratorer blockerar sig sjalva, ibland i demonstrativt syfte. Om man har synpunkter pa vad som sker pa Wikipedia ar det istallet battre att ta upp saken till diskussion. Blockeringsfunktionen finns till for att forhindra missbruk, och skall inte anvandas for att agera demonstrativt.

Ibland kan man behova testa blockeringsfunktionen, till exempel for att justera de meddelanden som ges till blockerade anvandare. I sadana fall ar det viktigt att se till att blockeringen inte drabbar oskyldiga, vilket kan bli fallet till exempel vid automatisk blockering av IP-adress.

Allmant om blockeringstid [ redigera | redigera wikitext ]

Blockeringar bor i allmanhet inte vara langre an vad som kravs for att tjana syftet: en blockering pa en timme kan vara mer an nog for att en uttrakad hogstadieelev ska trottna och hitta nagot annat att roa sig med. Kom ihag att det ar latt att forlanga en blockering vid behov, ta hellre till i underkant.

Langtidsblockering av IP-adresser [ redigera | redigera wikitext ]

Sedan omkring 2017/2018 har det utvecklats ett konsensus om att langre blockeringstider kan vara rimliga, till exempel lasarsblockering med mallarna {{ lb }} och {{ lb2 }} for blockering for resten av innevarande lasar respektive resten av innevarande och nastkommande lasar. Sadan langtidsblockering kan goras for IP-adresser som det kommer extremt mycket klotter fran, kanske fran flera olika anvandare, fran datorer som kanske finns pa skolbibliotek eller liknande.

Dessa langtidsblockeringar ska dock inte vara oandliga ? det kan ju tankas att skolan eller kommunen arrangerar om bland sina IP-adresser sa skolbiblioteket far en ny och nagon annan dator drabbas. Efter ett avslutat lasar har en arskull lamnat samt en ny tillkommit, och kanske har nagra klottrare lamnat samtidigt som det ar rimligt att ge den nya arskullen en chans att visa gott uppforande. Dessa langa men anda tidsbegransade blockeringar innebar en automatisk omprovning av langtidsblockeringarna ? om det ater kommer mycket klotter fran IP-adressen kan den blockeras igen.

Blockera aldrig IP-adresser oandligt! [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns i regel aldrig nagon anledning att blockera en IP-adress oandligt. Aven efterhangsna vandaler flyttar forr eller senare, eller byter internetleverantor, och manga oppna proxyer ar maskiner som "kapats" eller som tillfalligt ingar i anonymiseringsnatverk och alltsa kommer att atgardas forr eller senare. Aven avsiktliga proxyer, till exempel anonymitetstjanster , byter IP-adress. Att blockera ett eller ett par ar borde tacka alla tankbara fall.

IP-adresser som hor till vanliga hemma-internetabonnemang byts ofta ut med nagra dagars eller veckors mellanrum, och blockeringar langre an sa ar i de flesta fall bade verknings- och meningslosa.

Meddelande till blockerade anvandare [ redigera | redigera wikitext ]

De meddelande som visas for en blockerad anvandare ar MediaWiki:Blockedtext eller MediaWiki:Autoblockedtext .

MediaWiki:Blockedtext visas for en blockerad anvandare eller ett direkt blockerat IP-nummer. Da en blockerad anvandare forsoker redigera sa blockeras IP-adressen i 24 timmar, om denna ruta kryssats i av den som utforde blockeringen, varpa MediaWiki:Autoblockedtext visas for en oinloggad som forsoker anvanda det IP-numret.

MediaWiki:Blockedtext [ redigera | redigera wikitext ]

Du har forsokt redigera en sida pa Wikipedia, men for narvarande kan du inte redigera sidor. Ditt anvandarnamn eller ditt IP-nummer har blivit sparrat av administratoren $1 med motiveringen: $2 . Blockeringens varaktighet: $6 .

  • Om du skriver oinloggad ifran ett allmant IP-nummer (offentliga datorer) kan nagon annan anvandare av samma IP-nummer ha orsakat skadegorelse pa Wikipedia varpa IP-numret blockerats. Om detta ar fallet kan du registrera ett anvandarnamn (processen ar enkel) som skiljs fran det blockerade IP-numret. Ytterligare information om anledningen till blockeringen kan finnas pa diskussionssidan for det blockerade kontot eller IP-adressen.
  • Om du anser att blockeringen bor tas bort for att den ar felaktig eller for att den drabbar andra anvandare, lagg till texten {{avblockering}} pa din diskussionssida . Ge ocksa en motivering till varfor blockeringen bor tas bort.
  • Om du ar en registrerad anvandare och har angivit din e-postadress i dina installningar kan du fortfarande skicka wikimail via systemet, savida inte den administrator som blockerade dig stangde av denna mojlighet.

MediaWiki:Autoblockedtext [ redigera | redigera wikitext ]

Din IP-adress har blockerats automatiskt eftersom den har anvants av en annan anvandare som blockerats av $1. Motiveringen av blockeringen var:

$2 .
  • Blockeringen startade: $8
  • Blockeringen galler till: $6
  • Blockeringen ar avsedd for: $7

Du kan kontakta $1 eller en annan administrator for att diskutera blockeringen.

Observera att du inte kan anvanda dig av funktionen ”Skicka e-post till den har anvandaren” om du inte har registrerat en giltig e-postadress i dina installningar eller om du har blivit blockerad fran att skicka e-post.

Din nuvarande IP-adress ar $3. Blockerings-ID #$5.

Variabler i blockeringsmeddelanden [ redigera | redigera wikitext ]

Variabler i blockeringsmeddelanden
$1 Lank till blockerande administrators anvandarsida
$2 Anledning till blockering angiven av administrator
$3 IP-adress till blockerad anvandare
$4 Blockerande administrators anvandarnamn
$5 Blockeringens id-nummer
$6 Tidsstampel for blockeringens utgang
$7 Anvandarblockeringen tillampades pa
$8 Tidsstampel for blockeringens paborjan

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Sidor pa engelska [ redigera | redigera wikitext ]

Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipedia:Blockeringar&oldid=54671963 ”