| Manual
|
|
|
|
For skribenter
- Anvandarkonto
- Redigering
- Verktyg
- Avancerade hjalpmedel
|
|
|
|
|
|
|
En kortfilm om Wikipedia i undervisningen
Motet mellan
skolundervisning och
Wikipedia
,
den fria encyklopedin,
vacker manga fragor: Nar ar Wikipedia acceptabelt som kalla i uppsatser pa olika nivaer, och nar bor Wikipedia endast anvandas for att hitta mer trovardiga kallor? Hur formedlar man som larare en kallkritisk hallning bland eleverna? Vad utmarker en trovardig artikel? Hur undviker man frestelsen att eleverna plagierar Wikipedia? Kan man anvanda Wikipediaartiklar som laromedel? Kan studenter fa i uppgift att bidra till Wikipedia? Hur paverkas Wikipedias trovardighet av att ungdomar och nyborjare bidrar? Varfor ar det viktigt att larare och forskare bidrar till Wikipedia? Vilken anvandning av Wikipedia fungerar for olika aldrar? Hur kan Wikipedias olika sprakversioner anvandas i undervisningen? Finns det nagra fardiga recept som har utprovats i klassrummet? Vad sager forskare, bibliotekarier och myndigheter om Wikipedia? I vilken ande ska en larare borja?
Den har sidan forsoker samla anvandbara tips och erfarenheter. Har du fragor? Anvand fliken "diskussion" har ovanfor.
Nagra allmanna ingangar till Wikipedia ar
Hjalp
-
Hur man laser Wikipedia
-
Nyborjarkurs
-
Wikipedia
-
Bybrunnen
-
Wikitraffar
. Forskning om och kritik av Wikipedia refereras i artikeln
Wikipedia
.
Wikipedia ar en fri encyklopedi pa natet som vem som helst kan redigera och bidra till. De engelska och tyska delarna av Wikipedia blev redan pa 00-talet betydligt mer omfattande an nagot annat uppslagsverk. Vissa av Wikipedias artiklar har erkant hogre kvalitet an motsvarande artikel i traditionella uppslagsverk, medan andra lider av allvarliga kvalitetsproblem. Den tyska delen har generellt hogre kvalitet an motsvarande kommersiella uppslagsverk enligt en jamforelse 2007
[1]
[
dod?lank
]
. Den svenska delen har idag 2?584?716 artiklar, men manga av artiklarna ar an sa lange relativt korta och manga har diskutabel kvalitet. Emellertid ar ett stort antal artiklar mycket mer omfattande an motsvarande i tryckta uppslagsverk; 365 artiklar ar utvalda som utmarkta, 460 som bra och 960 som rekommenderade lasvarda artiklar.
En artikel i ett traditionellt uppslagsverk saknar ofta kallhanvisningar, och ar vanligen forfattad av en ensam professor eller annan amnesexpert, med spraklig assistans av en redigerare. Wikipedias princip ar att man lutar sig mot kallor istallet for att forfattarna ar auktoriteter, och att ett stort antal personer granskar och bidrar till artiklarna. Detta liknar sa kallad
peer-reviewing
inom den vetenskapliga varlden, dar forskare och doktorander granskar varandras artiklar innan de publiceras. Wikipediaartiklar som har manga trovardiga kallor och redigeras av manga far vanligen god aktualitet, hog kvalitet, samt mangsidig vinkling och belysning av amnet. Artiklar som fa bidragit till, som har fa kallor eller har
kvalitetsmallar
kan vara mindre trovardiga. Likasa har artiklar om kontroversiella amnen mycket varierande kvalitet.
Populara artiklar och artiklar om kontroversiella amnen vandaliseras ofta, men vanligen aterstalls de inom nagon minut eller nagra timmar av anvandare som har artikeln pa sin bevakningslista eller som regelbundet kontrollerar
Wikipedias senaste andringar
. Artikelns
historik
och
diskussionssida
ger ofta en fingervisning om huruvida den nuvarande versionen ar trovardig.
I synnerhet den inledande definitionen i en valskriven artikel med manga forfattare brukar vara baserad pa
konsensus
, sa att den reflekterar fler aspekter av begreppet an en specifik larobok i allmanhet gor, men samtidigt ar begriplig for en stor publik. Teknikaliteter, matematiska detaljer och diskutabla pastaenden placeras vanligen langre ned i texten. Resten av artikeln bevakas inte lika noga, och kan darfor innehalla fler fel.
Beskrivningen har galler i stort sett artiklar som manga intresserar sig for, bade bland lasare och vana wikipedianer. Artiklar om mindre amnen kan vara skrivna av enskilda eller ett fatal personer och kvaliteten aterspeglar dessa personers egen installning och formaga. Det ar inte sakert att de kvalitetsgranskats av andra, ens da andra gjort sprakvard och tekniska andringar.
Wikipedia innehaller saval breda populara artiklar som djupa forskningsartiklar som har en alltfor smal publik for att konventionella uppslagsverk skulle publicera dem. Wikipedia kan darfor betraktas som ett vetenskapligt uppslagsverk. Exempelvis finns dar betydligt fler matematikformler, kemiska formler och datatekniska
algoritmer
, i form av s.k.
pseudokod
, an i ett traditionellt uppslagsverk.
Manga forskare agnar tid at att publicera sig i Wikipedia. Wikipedia ar emellertid inte en plats for nya annu
opublicerade vetenskapliga resultat
, och artiklarna far inte ensidigt belysa forskarens egna resultat. Vetenskapliga Wikipediaartiklar kan ha liknande karaktar som sa kallade vetenskapliga oversiktspapper (Surveys) och White papers. Dock ska de inte jamforas med popularvetenskapliga tidskriftsartiklar.
Wikipedia ar ofta utnyttjad som kalla vid rapportskrivande, saval av yrkesverksamma utredare och forskare som av skolelever. Detta bland annat eftersom det kan vara enklare att hitta definitioner och andra faktauppgifter i Wikipedia an i kurslitteratur, genom sokning pa bibliotek, i vetenskapliga artiklar, etc. Ett annat skal ar att Wikipedia ofta innehaller mer aktuell information an larobocker med nagra ar pa nacken. Ytterligare ett skal ar att vid sokning med Google far man ofta upp en Wikipediaartikel som en av de forsta traffarna.
Det ar viktigt att larare forhaller sig till Wikipedia pa ett sunt satt, och varken idealiserar eller totalt domer ut Wikipedia. Larare bor vara val insatta i hur detta media fungerar, for att forbereda elever pa ett yrkesliv dar Wikipediasokning och Wikipediaforfattande ar ett aterkommande inslag. Skolan skall inte bara formedla korrekta faktauppgifter, utan aven erfarenhet av metoder for att soka kunskaper och uppna larande. Det forekommer att larare forbjuder Wikipedia som kalla, i synnerhet svenska delen av Wikipedia, men med ovanstaende argument ar det ett tveksamt forhallningssatt. Istallet bor lararen formedla en kallkritisk hallning. Se nedan.
Om man som larare upptacker sakfel i studenternas arbeten som harror fran Wikipedia sa ar det betydligt mer konstruktivt att diskutera kallkritik an att man forbjuder studenterna att anvanda Wikipedia. Larare eller elev kan ocksa ratta felet genom att redigera den felaktiga artikeln. Lararen kan bade i forvag kontrollera artiklar som eleverna kommer att anvanda och i efterhand hjalpa eleven att korrigera eller komplettera artikeln. Att aktivt producera kunskap att anvandas av andra istallet for att endast passivt inhamta kunskap ar nagot som stoder laroplanens malsattningar.
Lararens forslag till uppsatsamnen bor vara utformade sa att de inte inbjuder alltfor mycket till plagiering. Istallet bor eleven generera ny kunskap, losa nya problem, och besvara fragor som ingen besvarat tidigare. T.ex. kan eleven gora en jamforande studie av tva tekniker eller asikter som sallan jamforts tidigare, och argumentera for egna slutsatser om vilken som ar bast i ett visst avseende. Verktyg for
plagiatkontroll
kan upptacka kopiering av texter ord for ord.
Att formedla en kallkritisk hallning till Wikipedia
[
redigera
|
redigera wikitext
]
Ett uppsatsarbete bor inte helt vila pa Wikipediaartiklar, utan Wikipedia (precis som andra uppslagsverk) bor framst anvandas inledningsvis for att fa en snabb overblick over omradet, och for att citera vitt spridda begreppsdefinitioner. Wikipediaartikelns kallforteckning kan sedan leda vidare till primarkallor och till sekundarkallor skrivna av experter.
Wikipedia ar ett bra hjalpmedel att lara ut allman kallkritik: mycket av problemen i Wikipedia forekommer i andra kallor, men i Wikipedia lyfts de upp mycket tydligare. Kallorna ar explicita och ofta tillgangliga pa natet, problematiska formuleringar marks upp eller diskuteras oppet (pa diskussionssidorna och implicit i historiken), och mycket av problematiken analyseras pa riktlinjesidor och avspeglas i arbetssatten. Den som ar aktiv pa Wikipedia lar sig mycket av detta under arbetets gang, men en larare kan soka upp sarskilt belysande exempel innan lektionen.
Eleven kan uppmuntras att studera sidan
Senaste andringar
och beskriva hur vandalism och felaktigheter har aterstallts. De kan uppmuntras att se hur balansen i artiklar om kontroversiella amnen diskuteras pa deras diskussionssidor, och koncensus har uppnatts. Vid uppsatsforfattande kan eleven uppmanas att referera motstridiga definitioner och faktauppgifter, och i slutsatsavsnittet argumentera for en egen uppfattning.
Engelsksprakiga och tysksprakiga Wikipediaartiklar ar ofta betydligt mer omfattande och tillforlitliga an svenska. Det ar darfor klokt att kontrollera pastaendena i en svensk artikel mot motsvarande engelsk eller tysk version (men det forekommer att felaktiga uppgifter kopierats fran engelsksprakiga Wikipedia). Nar det galler typiskt nationella foreteelser ar forhallandet daremot oftast att artikeln pa motsvarande nationella sprak, till exempel svenska, ar mer omfattande och battre uppdaterad.
Artiklar med manga kallor ar i allmanhet trovardiga, men det forekommer att referat av kalla med tiden forandras sa att det inte stammer med kallan, eller att en kalla missbrukas for att ge sken av att en kontroversiell uppgift har stod, eller att kallorna ar gamla och uppgifterna darfor inaktuella. Artiklar som forfattats av manga ar generellt sett mer tillforlitliga an de som forfattats av fa. For att se hur manga forfattare en artikel har, klicka pa fliken "
Historik
" langst upp. Var anda uppmarksam pa att manga bidrar med sprakvard, formatering, lankning o.s.v. utan att kontrollera sakinnehallet. Om stora andringar gjorts inom kort tid ar det sannolikt att innehallet i den nuvarande versionen inte annu kontrollerats av sarskilt manga, och det kan ocksa vara ett tecken pa att artikeln ar inne i ett redigeringskrig och att konsensus annu inte natts mellan dem som bidragit till artikeln.
Artiklar som innehaller sa kallade
varningsmallar
, t.ex. om att artikeln ar en stubb (kort och ofullstandig), ar omstridd eller behover referenser, bor man forhalla sig sarskilt skeptisk till.
Uppmana inte elever att lagga in falsk information
[
redigera
|
redigera wikitext
]
Att uppmana elever att lagga in falsk information pa Wikipedia for att testa hur snabbt andra wikipediaforfattare aterstaller det kan jamforas med att be eleverna skrapa ned for att se hur snabbt kommunen stadar, eller att sprida fejk news i insandare i lokaltidningen, eller nathat i sociala medier. Ett sadant beteende visar pa bristande etisk vardegrund hos lararen och skolan, och ar inte att forega med gott exempel.
Wikipedia anvands ofta i studier av den som redan har kunskaper om ett omrade men behover fylla vissa kunskapsluckor. Istallet for att lasa laromedel i linjar ordningsfoljd, fran parm till parm, kan man bespara tid genom att soka i ett elektroniskt uppslagsverk. Att formulera fragor och soka svar pa dem kan understodja larandeprocessen pa ett battre satt an att i en larobok fa svar pa fragor som man aldrig stallt sig.
Wikipedias lankar mellan artiklar utgor korsreferenser som liknar hjarnans associationsbanor mer an vad larobockernas linjara eller hierarkiska struktur gor. Man kan utga fran en artikel, och successivt fordjupa sig genom att anvanda de lankar som finns i texten, eller i de
kategorier
som star langst ner pa sidan for att hitta artiklar om naraliggande omraden.
Inom manga omraden ar Wikipedia minst lika omfattande som larobocker. Wikipedia kan fungera som komplement till en larobok med mer aktuellt material och pa sa satt belysa aktuella trender.
I larares arbetsuppgifter ingar ofta att forfatta teorikompendier nar det saknas laromedel av ratt omfattning och niva for den aktuella undervisningssituationen. Larare kan bespara tid bade for sig sjalva och kolleger genom att istallet hanvisa studenterna till Wikipediaartiklar, efter att ha sett over artiklarna sa att de passar studentgruppens behov, till exempel genom att se till att artiklarna inte innehaller sakfel, att svarare begrepp ar lankade till artiklar som forklarar dem, att dessa (eller deras inledning) och utgangsartikeln i huvudsak ar tillrackligt lattlasta, och att for eleverna relevanta aspekter tacks pa ett balanserat satt.
Ett alternativ ar att utveckla ett kompendium inom ramen for
Wikibooks
eller
Wikiversity
, dar man inte ar bunden av encyklopedins krav pa att amnet ska passa i ett uppslagsverk, att artikeln ska stodjas av kallor och inte innehalla tidigare opublicerad forskning.
Idag ar det mindre vanligt att svenska larare forsorjer sig som laromedelsforfattare an for nagra ar sedan, eftersom sa mycket material finns tillgangligt pa natet, och eftersom universitet idag anvander engelsk kurslitteratur i hog grad. Darmed kan man lika val dela med sig av kunskapen fritt.
Det forekommer aven att skolan installerar en lokal
wikimotor
, dar skolans larare och eventuellt elever kan skapa ordbocker och sokbara laromedel.
Wikipediagemenskapen har ofta uppmuntrat larare att anvanda Wikipedia i utbildningen, och sjalva bidra, eftersom det kan leda till okad kvalitet och fler bidragsgivare. Wikipediagemenskapen har aven sett med intresse pa pedagogiska forsok bland larare att ge universitetsstudenter, och ibland aven gymnasieelever, Wikipediapublicering som redovisningsuppgift, men kan emellertid reagera negativt om de upplever att bidragens varde inte rattfardigar det merarbete de medfor for andra wikipedianer att atgarda brister.
Wikipedia Academy
2006.
Att anvanda Wikipediapublicering i undervisningen kan syfta till
- att inspirera och motivera; det ar spannande att skriva for en storre publik, och kursdeltagare far en anledning att kontrollera fakta battre och vara mer precisa i sina formuleringar.
- att ge mojlighet till mer aterkoppling an vad kursdeltagarna kan fa fran larare och kurskamrater ? manniskor i hela Sverige eller varlden kan forbattra kursdeltagarnas artiklar, bade till sprak och innehall.
- att ge djupare instudering till materialet an vad inlasning av kursboken kan ge.
- att ge erfarenhet av Wikipediapublicering, som kan vara viktig forberedelse infor framtiden.
- att leda till en sund kallkritisk hallning till Wikipedia.
- att forbattra Wikipedia.
Wikipediapublicering som redovisningsuppgift torde vara lampligt for vuxna elever och studenter, framst pa hogskoleniva. Pa gymnasieniva bor lararen overvaga huruvida eleverna ar kapabla att prestera bidrag av tillracklig kvalitet for att Wikipedia ska forbattras. For att inte riskera att eleverna far for mycket kritik av andra Wikipediaanvandare ar det viktigt att eleverna far handledning av en person med tillracklig erfarenhet av Wikipediaredigering.
Exempelvis i traditionell sprakundervisning far eleverna ofta i uppgift att oversatta stycken ur textboken. Da kan det vara roligare att fa i uppgift att oversatta en verklig Wikipediaartikel fran det aktuella spraket till svenska (eller fran svenska till elevens modersmal eller skolsprak), och publicera den. Denna typ av oversattning kan med fordel anvandas i skolor som har engelsk profil, gymnasiet pa sprakval, eller i hemspraksundervisningen dar man kan oversatta artiklar som beror hemlandet och annars kanske inte skulle oversattas till svenska.
Las noga igenom Wikipedias
nyborjarkurs
. Bladdra runt sa att du hittar till Wikipedias
ordlista
,
policies och riktlinjer
,
sokruta
,
kategorier
,
namnrymder
,
mallar
och over sprakversioner, samt
Wikimedias
ovriga wikier. Titta i
wp:diskussionssidor
och
wp:historik
for en artikel, och ta fram en
diff
. Las licenstexten som ar inlankad langst ned pa varje Wikipediasida.
Skapa ett konto
pa svensksprakiga Wikipedia.
Var alltid inloggad nar du gor kursens uppgifter. Anvand inte kontot for privata Wikipediaredigeringar, utan endast for artiklar som har med kursens amne att gora. Kursens larare kan se de bidrag du gor via kontot, aven om nagon annan skulle skriva over dem senare.
Lagg ut kontonamnet pa kursens projektsida.
Om manga skapar konton fran samma IP-adress kan det handa att IP-adressen blir blockerad. Det har ar ett satt att skydda Wikipedia fran
spam
. For att undvika det, kan eleverna skapa konton hemma eller i mindre grupper.
Om projektet gar ut pa att registrera flera konton samtidigt ar det bra om lararen utlyser kursen pa denna sida:
Special:Kurser
[
fortydliga
]
. Da ar det lattare for gemenskapen att hjalpa till och for lararen att folja upp i efterhand.
Skapa en
anvandarsida
pa Wikipedia. Det ar ett satt att visa att anvandaren ar serios och ger nagra extra verktyg.
Skriv pa den sidan vad du har gjort pa varje deluppgift, och eventuella egna reflektioner ? som en enkel rapport. Anvand samma uppgiftsnumrering som instruktionerna. Namn om du har gjort nagot du ar sarskilt nojd med, sa att inte kurslararna missar detta.
Det finns flera satt att forbattra artiklar. Oavsett vilken metod du anvander, lagg till sidan pa din
bevakningslista
(prenumerera pa sidan) genom att klicka pa den bla stjarnan over artikeln. Darmed kommer du att se om nagon lagger in en kvalitetsmall eller ett diskussionsinlagg, eller andrar nagot. Atgarda sa snart som mojligt alla kvalitetsmallar som kursens larare eller andra Wikipedia-anvandare lagger in avseende ditt bidrag, och alla papekanden som laggs in pa artikelns diskussionssida eller din egen diskussionssida. Nar kursen ar slut ska allt sadant vara atgardat.
Glom inte att summera vad du har gjort pa din anvandarsida. Namn fel som du har atgardat i artikeln eller nya kallor som du har hittat sjalv.
Lagg dessutom in en lank till artikeln pa kursens projektsida.
Ratta fel i eller utoka en befintlig artikel om nagot centralt begrepp som kursen eller ditt amne handlar om. For tips pa amnen, se kursplanen eller dess projektsida. Valj garna en artikel som innehaller inaktuella uppgifter, eller som har kvalitetsmallar, exempelvis "Kalla behovs", eller som ar kort jamfort med motsvarande engelska artikel.
Lagg in loptext med stod av
trovardiga kallor
, efter att ha kontrollast dem eller atminstone skummat igenom dem. I synnerhet definitioner, svensk oversattning av begrepp, sifferuppgifter och kontroversiella pastaenden brukar behova kalla. Skriv i din rapport pa din anvandarsida om du har last kallorna. Det ar inte ovanligt att Wikipedias referat av en kalla forandrats med tiden sa att den skiljer sig fran vad kallan faktiskt sager.
For mer information om hur man lagger in kallor, se
denna video
:
Kort film som visar hur man lagger till kallor pa Wikipedia.
Undvik att anvanda bloggar, privata hemsidor, och partiska intresseorganisationers texter som kallor. Kallor bor vara publicerade av ett forlag, och forfattade av oberoende professionella experter, garna forskare. Att hitta egna bra kallor, utover de som finns pa engelsksprakiga Wikipedia, ar bra. Tips pa var du kan hitta kallor:
Ett enkelt och bra satt ar att oversatta material fran en valskriven artikel (en lang artikel som har manga kallor) fran engelsksprakiga Wikipedia (enwp) eller dess kallor till en kort artikel pa svwp. Detta ar en ovning som kan anvandas i sprakundervisningen.
Var inte radd att andra, utan
var djarv
. Om du lagger in manga felaktigheter finns dock risken att nagon aterstaller din redigering. Be darfor garna lararen titta pa din andring innan du sparar, och klicka alltid pa "visa forhandsgranskning" och "visa andringar" sjalv innan du sparar sa att du inte lagger in allt for manga uppenbara slarvfel.
Varning for maskinoversattning. Om du gor det maste du lagga ned mycket tid pa att kontrollera att spraket ar bra, och att inte kallhanvisningar och mallar har andrats av oversattningen. Det marks ofta att man har anvant Google translate.
De flesta artiklar som bedomts lampliga pa nagon storre Wikipedia bor ocksa accepteras pa svensksprakiga Wikipedia. De olika sprakversionerna fungerar dock sjalvstandigt. Kontrollera att artikeln inte ar ett gransfall ifraga om relevans, att den har tillrackliga kallor och ar valskriven.
En artikels kallor maste i manga fall kontrolleras i samband med oversattning. Det ar svart att astadkomma ett flytande sprak om man ar alltfor bunden vid forlagan, men om man oversatter fritt riskerar man avvika fran vad som de facto sags i kallan. Det ar ocksa mojligt att forlagan andrats sa att den inte langre stammer overens med kallan eller att nagon fran borjan misstolkat eller overtolkat den. Det rader i viss man olika asikter om huruvida an hanvisning till forlagan ersatter kallhanvisningar och huruvida man skall ta med kallhanvisningar man inte sjalv kontrollerat. Det basta ar att kontrollera kallan och hanvisa direkt till den.
For Wikipedia ar det ingen fordel att en artikel ar en trogen oversattning av en annan. Resultatet blir ofta battre om man framst anvander forlagan som inspiration och ett satt att hitta kallor. Man kan garna forkorta artikeln i samband med oversattningen och komplettera den om den ar bristfallig. I synnerhet engelsksprakiga Wikipedia-artiklar innehaller ofta exempel och detaljuppgifter som uppfattas som mindre lampliga pa svensksprakiga Wikipedia.
Da man i hog grad anvander en annan Wikipedia-artikel som forlaga bor man ange detta i den resulterande artikeln, dels genom en ursprungsmall, dels i redigeringskommentaren. Se essan
Wikipedia som kalla pa Wikipedia
for nagra synpunkter. Se aven nedan.
Wikipediaartiklar ar skyddade av copyright, men oversattning av Wikipediaartiklar i sin helhet fran en sprakversion av Wikipedia till en annan ar helt forenligt med licensen, under forutsattning att ursprungsartikeln uppges sa att lasaren kan hitta de ursprungliga bidragsgivarna i artikelns historik. Detta sker lampligen genom att lagga en
permanent lank
i
redigeringskommentaren
, alternativt genom att lagga in en
ursprungsmall
i artikeln. Om man helt skriver om en oversatt Wikipediaartikel med egna ord foreligger inga upphovsrattsliga skyldigheter, men praxis ar anda att ange forlagan.
Bidra till en artikel som en annan elev eller annan skribent har startat. Lagg in loptext och kallor. Kontrollera stavning och grammatik innan du sparar exempelvis genom att flytta over texten till Microsoft Word, eller anvanda webblasaren Google Chrome. Titta i andra langre Wikipediaartiklar for att se vanliga rubriker och typisk disposition, och forsok folja den traditionen.
Om nagot verkar konstigt, som du inte kan leta reda pa mer information om, kan du lagga in
kvalitetsmallar
som
{{
kalla behovs
}}.
Du kan ocksa papeka felaktiga pastaenden pa artikelns diskussionssida. Om du kontrollast kallorna, ange det i rapporten pa din anvandarsida. Glom inte lagga till sidan pa din bevakningslista, och att atgarda eller kommentera sadant andra har papekat i din redigering.
Lagg in ett foto eller en illustration i en Wikipediaartikel. Instruktioner finns i
denna video
.
Kort film om hur man lagger in bilder pa Wikipedia.
Du kan ocksa leta reda pa bilder i forvag via https://commons.wikimedia.org eller annan sprakversion av artikeln. Se
Wikipedia:Teknisk manual for illustrationer
for instruktioner och exempel.
Wikifiera
artikeln, det vill saga lagg in intrawikilankar och kategorier, om det behovs.
Du kan hjalpa till att gora Wikipedia genom att ta bort daliga saker. Har ar nagra satt du kan hitta andras daliga bidrag:
Att skapa artiklar kan vara svart, eftersom nya artiklar vanligen granskas hardare. Men om du lagger till tre saker har artikeln storre chans att overleva:
Dessutom bor artikeln vara
wikifierad
med kategori, intrawikilankar (till andra artiklar) och eventuella interwikilankar (till annan sprakversion). Den far inte vara en isolerad o, utan nagon annan artikel maste lanka till den.
Ett bra satt att gora nya artiklar ar att borja att skriva i
din sandlada
, tills artikeln uppfyller kraven. Andra anvandare kan se vad du gor, men de later dig i regel halla pa i fred (om du inte gor nagot olagligt eller om det du gor inte passar pa Wikipedia, se nedan).
Skapa en ny artikel, t.ex. om ett amne som har en rod lank i en befintlig artikel eller bland tipsen pa amnen, eller om ett uppslagsord som tidigare varit omdirigerat till annan artikel. Skriv bade pa din anvandarsida och pa kursens projektsida vilka nya artiklar du har skapat. Om ett visst avsnitt ar langt i en artikel kan man ibland bryta ut det till en egen artikel, och hanvisa till det med mallen
{{
fordjupning
}}
eller
{{
fordjupning2
}}
. Tank pa att om den nya fordjupningsartikeln ar kort kan vissa anvandare tycka att det ar battre att sla ihop den med oversiktsartikeln. Du kan hitta nagra artiklar som saknas pa
Wikipedias onskelistor
.
Artikeln far inte ha karaktar av reklam, sa undvik alltfor kommersiella amnen. I sa fall raderas den snabbt av nagon Wikipediaadministrator. Om den raderas far du gora en ny artikel eller valja en annan uppgift. Artiklar namnges enligt riktlinjen
Wikipedia:Artikelnamn
, helst till ett begrepp som ar vanligt i kallor.
For att fa tips pa disposition och struktur kan du ga in pa "Skriv en ny artikel" i menyn till vanster. Det finns ocksa
amnesguider for vissa amnen
. Alla kvalitetsmallar som andra lagger in i artikeln bor atgardas sa snart som mojligt, senast nar kursen ar slut.
i) Lite svarare: Skapa multimedialt innehall
[
redigera
|
redigera wikitext
]
Ladda upp ett eget foto, en illustration, en animering, en videofilm eller ett ljudklipp under oppen licens till
Wikimedia Commons
(https://commons.wikimedia.org), eller modifiera ett befintligt foto, och anvand det garna i en Wikipediaartikel. Om du lagger in en skarmdump av ett datorprogram maste programmet ha oppen kallkod - det far inte vara upphovsrattsligt skyddat. Om du ritar en egen variant av en bild du hittat i en bok, eller skapar diagram for statistik som du hittat i en kalla, uppge vilken kalla figuren ar baserad pa.
Anvand garna ett fritt program (Oppen kallkod), exempelvis programmet
inkscape
for att skapa vektorgrafik,
GIMP
for bildbehandling av foton, samt GNU plot eller GNU Octave for matematiska diagram och statistik. Foton bor i forsta hand vara pa PNG-format (vilket underlattar bildbehandling av andra anvandare utan att bilden forvanskas, och tillater att delar av bilden ar transparent), i andra hand (om de ar stora) pa JPG-format. Illustrationer sparas i forsta hand pa SVG-format (ett vektoriserat format, som kan forstoras och skrivas ut utan att det blir "pixligt"), i andra hand PNG. Videofilmer och ljud sparas pa det oppna filformatet OGG Vorbis (.OGV vid video och .OGG vid ljud). Instrumental musik kan aven sparas pa MIDI-format. Se aven
Wikipedia:Teknisk manual for illustrationer
,
Wikipedia:Bildfragor
, Kvalitet och bildbeskrivning och
Karta over geopositionerade artiklar pa sv.wiki som saknar bilder
[
dod?lank
]
.
Skriv pa din anvandarsida vilken licensform du har slappt din fil under.
For over en bild, ett dokument eller en videofilm som ar under
oppen licens
, t.ex. ett mycket gammalt foto, fran annan webbplats (t.ex. fran
https://archive.org
dar man kan soka efter creative commons-material, eller fran vissa fotosajter pa natet) till Wikimedia Commons. Ange lamplig licensform vid uppladdning. Du kan aven fraga en upphovsrattsinnehavare (t.ex. en fotograf) om de vill slappa en bild fritt som du har hittat, och bifoga mejlsvaret i samband med uppladdning av bilden. Lagg garna in bilden i en artikel. Om den raderas pga. plagiat maste du gora om uppgiften eller valja annan uppgift.
Skriv pa din anvandarsida vilken licensform filen har, och hur du kan veta att den ar fri.
Vad som passar och inte passar pa Wikipedia
[
redigera
|
redigera wikitext
]
Det finns mycket som Wikipedia
inte
ar
, inklusive en samling av all varldens information. Wikipedia ar ett uppslagsverk, och det betyder att det finns mycket som inte passar pa Wikipedia. Granserna kan ibland tyckas grumliga, och de flyttas dessutom efter hand, men det finns tva saker som avgor vad som passar pa Wikipedia - och de granserna har forhandlats fram under mer an ett dussin ar, sa det kan ta tid att forandra dessa granser:
Artiklar som inte uppfyller dessa krav riskerar att raderas. Det betyder inte att artikelamnet inte behover vara viktigt for nagra personer, eller att det for alltid ar forpassat fran Wikipedia. Sma amnen (fotbollsklubbar i gardesgardsserierna) kan exempelvis ha en plats i storre artiklar (narmaste storre ort). Om en artikel blivit raderad, gar det att fa tillbaka texten genom att fraga en av
Wikipedias administratorer
(snallt).
En sak som inte passar pa Wikipedia ar
originalforskning
eftersom man ska basera sig pa existerande kallor. Ett exempel pa sadan problematik ar att eleverna laser nagot litterart verk, som de beskriver. Sjalva beskrivningen med personer, handling, tid och rum och liknande kan delvis beskrivas pa basen av sjalva boken, men tolkningar och omdomen maste forankras genom kallhanvisningar, lampligen till recensioner om boken inte studerats akademiskt. Om eleven sjalv spekulerar kring eventuella budskap eller anspelningar blir det originalforskning. Motsvarande galler artiklar om sakfragor, dar i princip allt maste bygga pa trovardiga kallor. Det ar alltsa en annan sorts skrivande an uppsatser, dar elever tvartom uppmanas att redogora for egna tankar och dra egna slutsatser.
Eftersom varje anvandare har en
egen sandlada
, som man i stort sett far gora vad man vill i (sa lange det gynnar Wikipedia), rekommenderar vi att elever borjar skriva sina artiklar dar, innan de lagger ut dem "pa riktigt". Artiklar i sandladorna bor inte kategoriseras. Det sker nar de fors over till den vanliga artikelrymden.
Man kan skapa flera egna sandlador, som
undersidor till anvandarsidan
. Det ar bara att skapa en rodlank av typen
Anvandare:NN/abc
, klicka pa den och borja redigera. Det ar praktiskt om man samtidigt arbetar med flera nya artiklar, eller vill ha en skild sida for anteckningar, lankar eller nagot annat.
Ett bra satt att halla ihop elevers bidrag ar att skapa en
projektsida
. Som larare kan du exempelvis gora en undersida till
Projekt:historia
for ett langre skolarbete om nagon historisk epok. Gor sa har
innan du startar arbetet
:
- Ga till det projekt som ligger narmast. Skriv
/ditt projekt
efter projektsidans URL i URL-fonstret och tryck
Enter
. Skapa sidan. Har kan du harma andra projekt.
- Beskriv syftet, tidsram och annan information gor det enkelt for andra wikipedianer att bedoma ditt projekt.
- Kontakta nagon av
Wikipedias faddrar
och fraga om projektet har god chans att lyckas. Be om feedback. Uppdatera.
- Om det ror sig om stora forandringar som du har tankt att eleverna ska gora, bor du meddela det for gemenskapen via
Bybrunnen
, den centrala diskussionsplatsen. Det har gor att wikipedianerna blir mer valvilligt installda och hjalper till istallet for att eventuellt till och med blockera eleverna.
Nar du har presenterat projektet for eleverna, be dem att skriva upp sig pa projektsidan. Da kan man ha sidorna som eleverna skapat samlade pa ett stalle.
Aven om elevens bidrag skrivs over eller backas tillbaka av andra elever och Wikipedia-anvandare, kan lararen anda se elevens bidrag i elevens bidragshistorik. Viktigt ar da att lararen har kontroll over elevernas anvandarnamn pa Wikipedia, sa att man i Wikipedias historik kan se vem som publicerat vad. Man kan be eleverna skapa konton med anvandarnamn enligt ett specifikt monster, t.ex.
Anvandare:Skola+ar+elevens initialer
. Eleverna maste komma ihag att logga in for att bidraget skall synas som dennas bidrag. Det ar mojligt att det inte gar att skapa anvandarkonton fran skolans
IP-adress
(till foljd av klotter). Om man som larare vill kunna skapa anvandarnamn at manga elever pa samma gang kan man behova behorighet som
kontoskapare
.
Det gar ocksa att hitta eleverna enkelt om man har skapat en kurs dar samtliga elevers anvandarnamn finns med.
Registrera kursen har
[
fortydliga
]
innan kursen borjar, sa kan gemenskapen ocksa lattare hjalpa till.
En ny artikel som bedoms inte passa i Wikipedia, eller vara sa undermalig att den inte ar vard att behalla, kan raderas. Bidrag till en raderad artikel syns inte (en administrator kan dock tillfalligt aterstalla artikeln, be om det pa
Begaran om atgarder
). Ideer till nya artiklar skall garna diskuteras med lararen, sa att man undviker att eleven lagger ner mycket arbete pa nagot som inte valkomnas.
Wikipediagemenskapen ser i allmanhet positivt pa projekt dar man later elever redigera Wikipedia, men det betyder inte att sadana projekt skulle ge mojlighet att bryta mot de normala reglerna pa Wikipedia. Nya artiklar och andringar i befintliga artiklar ? och kommunikation mellan eleven och andra anvandare ? hanteras som for vilken som helst annan ny anvandare. Det ar bra att diskutera Wikipedias
grundlaggande principer
innan man borjar redigera uppslagsverket. Eleven bor ocksa vara lyhord for de andra anvandarna.
Lararens instruktioner till eleverna far inte motsaga Wikipedias riktlinjer, utan Wikipedias kvalitet maste vaga tungt. Exempelvis bor inte lararen instruera eleverna att skriva text av uppsatskaraktar, som inte passar i ett sakligt uppslagsverk, utan texten bor strikt halla sig till Wikipediaartikelns amne, och inte innefatta elevens egen analys och vinklade asikter.
En elev som upplever en konflikt mellan lararens instruktioner och etablerade anvandares synpunkter blir latt frustrerad. Eleven bor da i tid vanda sig till lararen. Vid behov kan erfarna Wikipedia-anvandare hjalpa lararen att hitta en losning som fungerar for bade Wikipedia och de pedagogiska malen.
Wikipedia bygger visserligen pa principen att man ska vara djarv och komplettera artiklar da man tycker att nagot saknas, ocksa da man inte ar saker pa att man gor det ratt ? forr eller senare ar det alltid nagon annan som atgardar eventuella misstag ? men eleverna kan anda vara oroliga for att den sprakliga eller innehallsmassiga kvaliteten i deras bidrag blir dalig eller att de far kritik av andra Wikipediaanvandare. Wikipediagemenskapen kan ocksa bli irriterad om alltfor manga alltfor bristfalliga bidrag dyker upp genom undervisningsprojekt.
Lararen bor darfor se till att bidragen sprakligt, tekniskt, till sitt sakinnehall och vad galler kallor till storsta delen haller en hygglig standard. Darfor bor artiklarna skapas pa
undersidor till elevernas anvandarsidor
, dar de inte stor uppslagsverket. Sidorna kan flyttas eller kopieras till "artikelnamnrymden" och forses med kategorier efter en preliminar kvalitetskontroll. Garna kan eleverna granska varandras artiklar innan lararen gor det. Nya artiklar behover anda inte vara perfekta. Bristerna rattas ofta snabbt av andra anvandare; gemenskapen pa Wikipedia ar van vid nykomlingar och hjalper i allmanhet garna om bidragen verkar seriosa.
Det ar bra om eleverna genast lar sig anvanda forhandsgranskningsfunktionen: valj "Redigera wikikod" (inte
VisualEditor
), gor andringar och tryck "Visa forhandsgranskning" innan ni sparar. Da man redigerar wikikoden kan man anvanda webblasarens inbyggda rattstavningskontroll. Syntaxfel syns latt i forhandsgranskningen och kan da rattas innan man sparar.
Eleven bor redigera befintliga artiklar innan nya artiklar skapas, for att lara sig etablerad kutym vad galler disposition, wikilankning, kategorisering och kallhanvisningar. Eleverna kan bekanta sig med wikiredigering genom att kopiera en artikel till en undersida till anvandarsidan och gora andringar pa kopian. Vidare ar det viktigt att eleven far handledning av en erfaren wikipediaredigerare i borjan, for att undvika frustration och onodiga konflikter.
Det ar en fordel om eleven tidigt far lara sig hur man hittar trovardiga kallor och lagger in dem i form av fotnoter. En uppgift kan vara att lagga till kallor till artiklar.
For att lara sig grunderna i hur man redigerar pa Wikipedia finns flera manualer:
nyborjarkursen
,
en lite mer avancerad guide
men aven en testarena, kallad
Sandladan
(en undersida till anvandarsidan kan fylla samma funktion). Det finns aven
faddrar
som kan hjalpa till.
Wikipedianer hjalper ofta till med snabb granskning om man uppmarksammar dem pa en pagaende redigeringsovning, exempelvis genom att skriva ett meddelande pa
Bybrunnen
, och (garna tillsammans med eleverna) upprattar en lista over berorda artiklar.
Elever ar upphovsrattsliga agare till sina verk. Obligatorisk Wikipediapublicering innebar att man tvingar eleven att ge avkall pa sina immateriella rattigheter (genom att licensera dem under CC-BY-SA). Om en elev inte har lust att publicera sitt verk under Wikipedias licens bor lararen overvaga att erbjuda eleven en alternativ examinationsform.
Upphovsratten
forhindrar i allmanhet direkt kopiering av existerande texter. Ocksa da texten ar fri att anvanda (gammal, egen eller under en lamplig licens) bor den i allmanhet refereras med egna ord eller skrivas om, sa att den battre passar uppslagsverket. Om en langre text anvands som vore den egen uppfattas den som
plagiat
, oberoende av det juridiska.
Om man vill anvanda nagon viss formulering sa ar det mojligt pa basen av
citatratten
, forutsatt att man foljer god sed, bland annat genom att markera citatet som citat och ange upphovsman (och kalla, p.g.a. Wikipedias egen riktlinje). Citat anvands sparsamt pa Wikipedia. Ibland ar de pa sin plats i kallhanvisningen, om verket som anvands inte ar lattillgangligt och man hittar en karnfull formulering.
Da manga skolor av och till ar blockerade fran att redigera och aven skapa konton pa Wikipedia pa grund av att det ibland forekommer mindre seriosa bidrag fran skolorna ar det svart att redigera om man inte i god tid har ansokt och fatt
kontoskaparbehorighet
och sjalv har tid att skapa konton at alla eller har mycket god koll pa att skolan inte ar blockerad.
Vissa datorer blockeras fran att redigera i Wikipedia, eftersom de (eller den
IP-adress
de anvander) anvants for ofog. Datorer i skolor anvands ofta for klotter och ar darfor ofta blockerade for kortare tider eller for ett ar. Som
inloggad
kan man redigera fran de flesta blockerade IP-adresser. En langre blockering kan ocksa havas, kanske bast genom att diskutera situationen pa
Begaran om atgarder
. Om for manga konton skapas vid ett och samma tillfalle kan IP-adressen ocksa sparras. Darfor ar det bra att ge eleverna i uppgift att skapa ett konto hemma.
- Svensksprakiga Wikipedia ar inte det enda alternativet. Las garna
engelsksprakiga
,
tysksprakiga
,
fransksprakiga
och
spansksprakiga
Wikipedia. De innehaller ofta mer information an den svensksprakiga. Dock ska man vara medveten om att det ar latt att
tro
att man forstar allt i en engelsk artikel, nar man i sjalva verket bara fatt ett hum. Borja darfor helst med den svensksprakiga Wikipedia och ga sedan vidare med hjalp av de spraklankar som finns i menyn till vanster.
- Det som star i Wikipedia ar inte alltid sant
. Informationen maste alltid utvarderas och verifieras innan den anvands i formella sammanhang. Detta betyder att Wikipedia inte skall anvandas som enda kalla i till exempel en inlamningsuppgift. Artiklar i Wikipedia har ofta kallhanvisningar men inte alltid. Som exempel pa andra kallor kan namnas
Nationalencyklopedin
och
Bonniers uppslagsbok
.
- Papeka for eleverna att det ar ett levande uppslagsverk, och darfor har ofta artiklar som tar upp kontroversiella saker en aktiv diskussionssida. Pa den sidan kan man ofta se var man skall tanka kritiskt och varfor. Beratta ocksa om artikelhistoriken, dar man kan se om det har pagatt ett
redigeringskrig
.
- Notera ocksa att
Wikipedia innehaller material som kan uppfattas som stotande
.