Radio (medium)

Fran Wikipedia

Radio , aven benamnt rundradio , ar utsandningar av ljudprogram med tal och musik fran en radiostation till manga lyssnare med radiomottagare . Sandningen sker traditionellt med hjalp av radio ? darav namnet ? men radio kan aven sandas via internet, i vilket fall det kallas webbradio , som prenumerationstjanst via internet kallat podradio eller via signalkabel (till exempel telefonkabel) vilket kallas tradradio . Med radio menar man da egentligen inte mediet, utan radioprogrammet, innehallet av det utsanda.

Radiojournalistik liknar TV - journalistik , med den skillnaden att endast ljud kan overforas. Manga moderna radiostationer kompletterar dock ofta ljudmaterialet med bade text, bild och rorlig bild pa sin webbplats . Programmaterialet inleds i regel med en paannonsering ("paa") och avslutas av en avannonsering ("ava"). Bada varianterna gors ofta av den programpresentator som pa- och avannonserar alla programmen under en del av dagen. I avannonseringen ges ofta information om vem som intervjuats sist i inslaget/programmet och vem som var intervjuare eller reporter. [ 1 ]

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Radion anvandes bland annat for underhallning under andra varldskriget . Har intervjuas Frank Sinatra .
Aldre radiomottagare (1960-tal?).

Genom ett oannonserat program pa julaftonen 1906 var ljudradion invigd. Programmet hordes av ett litet antal telegrafister pa fartygen utanfor New Englands kust. Vid attatiden pa kvallen fick de hora en mansrost i sina lurar, som laste ur Lukasevangeliet , spelade fiol samt en inspelning av Handels Largo och onskade alla en god jul. Den historiska rosten tillhorde uppfinnaren Reginald A. Fessenden , som sande fran sitt laboratorium vid Brant Rock i Massachusetts . [ 2 ]

Rundradion i kommersiell form ar en amerikansk ide fran 1920 da Westinghouse Corporation borjade sina forsokssandningar i Pittsburgh. I USA fanns vid denna tid i princip inga restriktioner for att satta upp sandar- eller mottagarstationer, och det fanns redan ett relativt stort antal amerikanska radioamatorer vid denna tid. Men diskussionen om rundradio som ett alternativ till punkt-till-punkt-kommunikation var mycket levande i bl.a. Tyskland. Rundradioverksamheten spreds mycket snabbt i USA, och i slutet av 1922 fanns mer an 500 stationer for rundradio samt ungefar 1,5 miljoner mottagare (ca 2 % av befolkningen). [ 3 ] I Frankrike inleddes rundradiosandningar 1921, i England borjade Marconibolaget sina forsta rundradiosandningar 1922 och i Sverige startade Svenska radio AB sina sandningar 1923. Radion blev snabbt ett massmedium , pa grund av sin snabbhet och lattillganglighet. Antalet program var i borjan begransat, med sandningar enbart pa vissa dagar, och en enda kanal. Senare kom flera kanaler och langre sandningstider. I Sverige var det inte forran Fotbolls-VM 1958 som antalet tv-apparater kunde tavla med antalet radioapparater. Da spadde manga att radion skulle bli en antikvitet, eftersom allt fler fick tillgang till rorliga bilder hemma, men bruket av radio har fortsatt. I Sverige fick Sveriges Radio narmast monopol pa sandningsratter, och i borjan av 1960-talet blev det darfor stort rabalder om de forsta svenska kommersiella radiokanalerna, Skanes Radio Mercur (som sedermera doptes om till Radio Syd ) och Radio Nord , borjade sanda illegalt fran fartyg pa internationellt vatten. Ar 1993 blev det tillatet med reklam i svensk radio. Narradiostationerna var forst ut. Kommersiella lokalradiotillstand auktionerades ut, och 1994 fick i Sverige fler reklamradiostationer, sasom Rix FM , NRJ och Mix Megapol , sina sandningstillstand.

Under 1980-talet blev det vanligt att latar fran radio spelades in for den egna musiksamlingen. Musikindustrin befarade att detta minskade skivforsaljningen. Darfor kom musik- och radioindustrin overens om att ersattning utbetalades da musiken sandes. [ kalla behovs ]

"Radio" for mottagning av sandningar pa internet .

Under 1990-talet har det vuxit fram en ny distributionskanal for radio genom internet med webbradio och poddradio , vilket har lett till tusentals nya "radiostationer", varav manga specialkanaler med snavt innehall. Den internetbaserade radion innebar ocksa en global spridning av sandningarna; alla med en fungerande internetuppkoppling kan lyssna pa allt. Ar 2017 visade en undersokning att mer an halften av de svenska internetanvandarna nagon gang lyssnade pa en radiostation over internet, 45 procent lyssnade pa poddradio och 84 procent lyssnade pa radio genom en radioapparat. [ 4 ]

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ Naslund, Nick: "Ava". Arkiverad 16 juli 2015 hamtat fran the Wayback Machine . mediemannaiskan.se. Last 16 juli 2015.
  2. ^ Larsson Lars-Gunnar, Marshall Richard, red (1978). Vart handelserika arhundrade (1. uppl.). Stockholm: Reader's digest. sid. 50. Libris 7593153 . ISBN 91-7030-074-7 (inb.)  
  3. ^ Rundradio: Historik i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)
  4. ^ ”Lyssna pa radio” . Svenskarna och internet 2017 (Internetstiftelsen i Sverige). Arkiverad fran originalet den 20 juni 2018 . https://web.archive.org/web/20180620153233/http://www.soi2017.se/titta-lyssna-och-lasa/lyssna-pa-radio/ . Last 20 juni 2018 .  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]