For andra betydelser, se The Beatles (olika betydelser) .

The Beatles
The Beatles ar 1964; medurs fran ovre vanster: John Lennon , Paul McCartney , Ringo Starr och George Harrison
Bakgrund	Liverpool , England
Genre	Rock  · pop  · beat  · Psykedelisk
Ar som aktiva	1960?1970
Skivbolag	Parlophone  · Apple  · Capitol
Artistsamarbeten	The Quarrymen  · Tony Sheridan  · Billy Preston  · Plastic Ono Band
Webbplats	www .thebeatles .com
Senaste medlemmar
John Lennon Paul McCartney George Harrison Ringo Starr
Logotyp
Utmarkelser Grammy Award for basta nya artist (1965) [ 1 ] Grammy Award for basta popalbum (1968) [ 2 ] Grammy Award for arets album (1968) [ 2 ] Rock and Roll Hall of Fame (1986) [ 3 ] Grammy Trustees Award (1988) Grammy Award for basta musikvideo (1996) Grammy Lifetime Achievement Award (2014) Stjarna pa Hollywood Walk of Fame

The Beatles ( [?biːt?ls] ; engelskt uttal:  [?biːt?lz] ) var en stilbildande brittisk pop - och rockgrupp som var aktiv under 1960-talet och kand som musikhistoriens kommersiellt mest framgangsrika band med bland annat over 1,3 miljarder salda skivor och flest listettor (20) pa den amerikanska singellistan Billboard Hot 100 . ^{[ 4 ]} Bandet, som bildades i Liverpool 1960, bestod under succearen av de fyra medlemmarna John Lennon , Paul McCartney , George Harrison och Ringo Starr , av vilka de tva forstnamnda lag bakom merparten av gruppens egna latar. Med sina musikaliska innovationer med influenser fran en mangd olika genrer kom Beatles att bli en av de absolut mest inflytelserika musikgrupperna i historien ^{[ 5 ]} och via sin enorma popularitet, genom fansens oerhorda entusiasm kand som " Beatlemania ", inte bara spred de musikaliska trender utan paverkade aven mode , filmskapande och politik . ^{[ 6 ]}

Genom spelningar pa klubbar i Hamburg byggde Beatles upp ett gott musikaliskt anseende. ^{[ 7 ]} Bandets manager Brian Epstein sag sedan till att gruppen anammade en mer professionell stil, medan producenten George Martin sag till att bandet kunde utveckla sin musikaliska potential. Dessa faktorer, tillsammans med det nytankande latskrivarduon Lennon-McCartney bidrog med, gav alla forutsattningar for den framgangssaga som komma skulle. Bandet spelade under borjan av 1960-talet in flera album som toppade listorna varlden over och utloste startskottet for den sa kallade " brittiska invasionen ". Fran att ursprungligen ha spelat enkel skiffle , pop och rock'n'roll , experimenterade bandet under senare delen av sin karriar med genrer som psykedelia , vasterlandsk och indisk klassisk musik . Succeerna avloste varandra, och mellan 1965 och 1969 spelade Beatles in sitt mest kritikerhyllade och inflytelserika material i och med albumen Rubber Soul (1965), Revolver (1966), Sgt. Pepper's Lonely Hearts Club Band (1967), The Beatles (The White Album) (1968) och Abbey Road (1969). Slitningarna inom bandet tilltog dock efterhand och 1970 upplostes bandet officiellt efter att under en lang period ha praglats av interna konflikter.

Samtliga medlemmar hade efter upplosningen egna framgangsrika solokarriarer och de fortsatte att vara inflytelserika varlden over. Manga fans hoppades lange att gruppen skulle aterforenas, en forhoppning som grusades nar John Lennon ar 1980 skots till dods . I dag ar Paul McCartney och Ringo Starr, de tva kvarvarande fore detta medlemmarna efter det att aven George Harrison ar 2001 avlidit (av lungcancer ), fortfarande musikaliskt aktiva. ^{[ 5 ]}

Ar 2010 utnamnde tidskriften Rolling Stone The Beatles till den basta musikgruppen nagonsin. ^{[ 8 ]}

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

1956?1961: De tidiga aren, The Quarrymen och Hamburg [ redigera | redigera wikitext ]

Liverpool och The Quarrymen [ redigera | redigera wikitext ]

John Lennon, Paul McCartney, George Harrison och Richard Starkey (Ringo Starr) foddes alla i Liverpool pa 1940-talet. Lennon separerades i tidig alder fran sin mamma vilket blev till ett trauma for honom under resten av hans liv. ^{[ 7 ]} Han vaxte i stallet upp hos sin moster Mimmi och farbror George och borjade forst i tonaren att sa smatt traffa sin mamma igen. Efter att modern avlidit i en bilolycka kort efter den aterupptagna kontakten gick John in i en period av angest och startade darpa skifflegruppen The Quarrymen i ett forsok att komma vidare i livet. ^{[ 9 ]} Lennon sag till att bandet fick tag i instrument och ordnade nagra spelningar och de borjade snart bli kanda lokalt i Liverpool. I samband med en spelning i en kyrka ar 1957 traffade Lennon pa Paul McCartney och blev snabbt imponerad av dennes musikaliska fardigheter, bland annat for hans kunskaper om ackord och att han kunde stamma en gitarr pa ratt satt. ^{[ 7 ] [ 10 ] [ 11 ]} Forutom musikintresset hade de bada ytterligare nagot gemensamt: aven Pauls mamma hade dott i ung alder (av cancer), nagot som gjorde att de trots sina annars ganska olika personlighetstyper utvecklade en djup vanskap. Duon borjade snart att skriva latar for The Quarrymen och redan nu grundlade de vad som skulle bli ett av historiens framgangsrikaste latskrivarpar, Lennon?McCartney (ursprungligen McCartney-Lennon). De lovade ocksa varandra att de framover skulle anvanda denna beteckning pa alla skapade musikverk, antingen de skrivits av dem tillsammans eller var for sig. ^{[ 12 ]}

Duon var pa jakt efter nya medlemmar och sokte efter talangfulla musiker bland sina lokala kontakter. ^{[ 5 ] [ 7 ]} I filmen Living in the Material World kommenterade McCartney George Harrison , som skulle bli bandets sologitarrist: ”Bade John och jag spelade lite gitarr, men vi kunde inte riktigt spela solon. Sa bra var vi inte. Och jag sa: ’Jag kanner den har killen; han ar lite ung, men han ar bra’.” Lennon var dock till en borjan skeptisk till att ta med Harrison i bandet pa grund av dennes unga alder, vid tillfallet endast 15 ar, ^{[ 11 ]} men efter att denne imponerat pa Lennon med sina fardigheter pa gitarren fick han anda rollen som sologitarrist i The Quarrymen . ^{[ 7 ] [ 11 ]}

Hamburg [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 1960 bestod The Quarrymen endast av Lennon, McCartney och Harrison sedan andra medlemmar antingen hade hoppat av eller valt att fokusera pa skolarbetet. ^{[ 7 ]} Lennon, som vid tillfallet gick i en konstskola i Liverpool, varvade klasskompisen Stuart Sutcliffe till bandet da denne nyligen hade salt en malning och for pengarna kopt en basgitarr. ^{[ 5 ] [ 7 ]} Bandet bytte nu namn flera ganger under kort tid, forst till Beatals , sedan till The Silver Beetles innan det kort och gott blev The Beatles , foreslaget av Sutcliffe. ^{[ 5 ] [ 7 ]} Alan Williams , gruppens davarande inofficiella manager, ordnade en bostad till bandet i Hamburg for mojligheten att fa spela infor en storre publik pa de kanda klubbarna i staden. Bandet behovde dock en trumslagare innan Tysklandsresan och man bjod in Pete Best for provspel; ett test som gick tillrackligt bra for att han skulle anstallas. ^{[ 5 ] [ 7 ]} Best var dock mer kand for sin popularitet hos den kvinnliga publiken an for sitt trumspel, men bandmedlemmarna ansag att hans allmanna stil passade deras enkla skifflerock. ^{[ 5 ] [ 12 ]} Den 17 augusti 1960 anlande The Beatles for forsta gangen till Hamburg. ^{[ 13 ]}

Det nykomponerade bandet spelade i borjan av sin vistelse i ett par nyrenoverade strippklubbar som hade gjorts om till klubblokaler, belagna i det okanda kvarteret St. Pauli . ^{[ 11 ] [ 12 ]} Bandmedlemmarna hamnade efter en tid i gral med agaren efter att de hade upptratt pa rivaliserande klubbar. Till foljd av detta rapporterade hotellagaren den minderarige George Harrison till de tyska myndigheterna, varpa Harrison tvingades lamna Tyskland. McCartney och Best foljde efter nagra veckor senare da de ska ha startat en "mindre brand" da de brant upp nagra kondomer. ^{[ 14 ]} The Beatles skulle dock komma att resa tillbaka flera ganger under de nastkommande aren, men forst efter att Harrison fyllt 18 aret darpa, och ge en mangd spelningar ? uppskattat till over 280 stycken. ^{[ 5 ] [ 12 ]} Under de langa dagarna, da man ibland upptradde fran klockan 7 pa kvallen till 7 pa morgonen ^{[ 15 ]} , anvande gruppen drogen fenmetrazin for att halla energin uppe och de blev snabbt kanda som ett spannande och intensivt liveband med uppvridna forstarkare, ett hogt tempo och enskilda latar uppemot 10 minuter langa. ^{[ 5 ] [ 12 ]} Beatles fick under 1961 ocksa gora sin forsta skivinspelning nar de kompade den brittiske rockmusikern Tony Sheridan pa hans inspelning av My Bonnie i just Hamburg. ^{[ 16 ]} John Lennon menade i en intervju langt senare att "Jag kanske foddes i Liverpool, men jag vaxte upp i Hamburg". ^{[ 15 ]}

1961?1965: Please Please Me , "Beatlemania" och varldssucce [ redigera | redigera wikitext ]

Skivkontrakt och Ringo Starr [ redigera | redigera wikitext ]

The Beatles atervande permanent till England 1961, men basisten och konstnaren Stuart Sutcliffe valde att stanna i Tyskland dar han funnit karleken i konstnarinnan Astrid Kirchherr . ^{[ 11 ] [ 17 ]} Bara nagra veckor efter hemkomsten fick bandet via Kirchherr veta att Sutcliffe hade avlidit av en hjarnblodning efter att ha kollapsat pa en konstlektion. ^{[ 5 ]} Asikterna om orsaken till Sutcliffes dod gar isar. Vissa uppgifter gor gallande att Lennon fore hemresan hade misshandlat Sutcliffe. ^{[ 7 ]} De flesta kallor ar dock eniga om att nagon annan form av trauma mot huvudet orsakade en hjarnskada och sedermera hans dod. ^{[ 5 ] [ 7 ]} Bandet blev nu en kvartett dar McCartney visade god vilja och bytte till bas for att fylla Sutcliffes roll. ^{[ 5 ] [ 5 ] [ 7 ]} Bandet borjade spela pa Liverpoolklubben " The Cavern " i anslutning till diverse arrangemang som klubben anordnade och de fick snart status som ett kvalitetsrockband som upptradde ofta. ^{[ 12 ]} Under en av kvallarna traffade de sin blivande manager Brian Epstein som hade suttit i publiken och hanforts av gruppens framtradande. I en senare intervju berattade han att nar han forsta gangen sag bandet upptrada pa scen imponerades han omedelbart av deras musik och gillade enormt det han horde och ansag att bandet "hade en sorts narvaro och … ’stjarnkvalite’." Det tog inte lang tid innan han fick ansvar for gruppens affarer. ^{[ 12 ]} Epstein borjade tidigt att leta efter producenter at bandet och ordnade snart en audition for Beatles pa skivbolaget Decca dar de spelade ett par covers, bland annat Phil Spector-laten " To Know Her Is To Love Her " och ett antal andra latar fran tiden i Hamburg. Efter provspelningen blev The Beatles emellertid, i vad som senare kom att kallas "musikhistoriens storsta misstag", nekade ett kontrakt av skivbolaget. ^{[ 5 ] [ 7 ]}

Gruppen repade sig dock snabbt och ordnade en ny audition pa skivbolaget Parlophone dar de kom i kontakt med producenten George Martin som senare skulle bli bandets huvudsakliga skivproducent. ^{[ 5 ]} Martin erbjod bandet ett skivkontrakt ^{[ 18 ]} men klagade tidigt pa Pete Bests trumspel och foreslog att man skulle ersatta honom med en studiomusiker pa bandets forsta studioinspelning. Efter att de ovriga bandmedlemmarna utan Bests vetskap hade overlagt, kom de overens om att avskeda honom. ^{[ 5 ]} Att sparka Best var ett under omstandigheterna tufft beslut att ta och nagot de kvarvarande medlemmarna senare skamdes for. "Det gick inte ratt till" menade Paul McCartney i en senare intervju. "Vi skulle ha pratat igenom det ordentligt med [Pete Best] forst men i stallet lat vi [Brian Epstein] gora jobbet at oss. Vi var for fega helt enkelt.". ^{[ 5 ]} Nar Best fick reda pa beslutet blev han forkrossad och han drog sig tillbaka fran livet som musiker for en lang tid framover. ^{[ 7 ] [ 19 ]}

Gruppen insag att de nu jobbade under tidspress pa grund av det liggande kontraktserbjudandet fran Martin och de borjade febrilt att leta efter en ersattare till Best. Gruppen kom snart i kontakt med bandet Rory Storm and The Hurricanes trumslagare Ringo Starr som Lennon i senare intervjuer kom att beskriva som "Den basta trummisen i Liverpool under borjan av 60-talet". ^{[ 5 ]} Rory Storm hade upptratt parallellt med The Beatles pa klubbar i Hamburg och banden stotte ofta pa varandra mellan spelningarna. The Beatles antog sa Starr som sin nya trummis sedan denne lovat sin tidigare grupp att stanna kvar tills de hade hittat en ersattare. ^{[ 12 ]} Besattningen med John Lennon, Paul McCartney, George Harrison och Ringo Starr skulle besta under The Beatles resterande karriar. ^{[ 5 ]}

Genombrottet och Please Please Me [ redigera | redigera wikitext ]

Den nybildade kvartetten samlades for forsta gangen pa Abbey Road Studios i London for att spela in sin debutsingel, Lennon?McCartney-laten " Love Me Do ". Trots att bandet hade ersatt Best med Starr fortsatte George Martin att klaga pa trumspelet och han hyrde darfor in studiomusikern Andy White for inspelningen. Starr hanvisades i stallet till att spela tamburin, vilket han nagot dystert accepterade. ^{[ 5 ]} "Love Me Do" nadde plats nummer 17 pa singellistan i England och blev darmed en stor framgang for bandet som bara aret innan hade varit tvunget att kampa for att fa spela pa nedgangna, tvivelaktiga klubbar. ^{[ 5 ]} Vid tiden var det inte vanligt att popgrupper sjalva skrev sitt material och George Martin pressade darfor Lennon och McCartney att antingen skriva flera kommersiellt gangbara latar eller, likt andra popgrupper, spela in fardigskrivna kompositioner av yrkeslatskrivare. ^{[ 5 ]}

I samband med de pagaende studioinspelningarna akte Beatles tillsammans med andra artister pa turne runtom i England och spelade pa olika klubbar. Pa vag i en turnebuss skrev Lennon och McCartney laten " Please Please Me " och presenterade den darefter for George Martin. ^{[ 5 ] [ 12 ]} Producent Martin gav sitt "ja" till att spela in laten och efter studiosessionen gratulerade han gruppen med ett spontant: "Grattis, ni har just gjort er forsta listetta". ^{[ 5 ]} Det visade sig snart att Martins proklamation skulle bli till sanning da laten efter endast tva veckor klattrade till forstaplatsen pa Englands singellista. ^{[ 5 ]}

Till foljd av den plotsliga succen samlade Martin bandmedlemmarna och studiopersonal for att snarast spela in ett debutalbum med Beatles och pa kort tid repeterade man ihop en samling av bade egna och andras latar. ^{[ 7 ] [ 12 ]} Martin kampade med att forsoka fanga gruppens sound fran deras bejublade livespelningar och overvagde ett tag att spela in hela albumet live infor en hemmapublik. ^{[ 5 ]} Debutalbumet spelades in pa drygt 10 timmar varefter instrumentala palagg fran bandet och Martin lades pa. Albumet, som slapptes 22 mars i Storbritannien, fick titeln Please Please Me efter hitsingeln som ocksa fanns med pa albumet. Gensvaret blev omedelbart: Please Please Me toppade listorna i England och stannade kvar pa forstaplatsen i 30 veckor - innan den sa smaningom avlostes av gruppens nasta album With the Beatles . ^{[ 20 ]}

Omtumlade av de ovantade framgangarna spelade bandet in hitsinglarna " From Me to You " och " She Loves You " som bada snart toppade listorna i England. Brian Epstein forsokte nu salja Beatles skivrattigheter till amerikanska skivbolag som vid tillfallet dock inte var intresserade. Det skulle darfor droja nagot ar innan gruppens latmaterial blev kommersiellt tillgangligt i USA i och med slappet av " I Want to Hold Your Hand ".

The Beatles forsta utlandsturne efter genombrottet skedde 24?31 oktober 1963 och gick till Sverige, dar man spelade i bland annat Stockholm och Goteborg. Bandet var da i stort sett okant for den svenska publiken och pressens omdome var blandat. Bland annat skrev Nya Wermlands-Tidningen att bandet spelade "amatormassig hambo ". ^{[ 21 ]} The Beatles gjorde ett langre besok i Stockholm dar de medverkade i tv-programmet Drop In och samtidigt traffade den svenska sangstjarnan Lill-Babs som de fick autografer av. ^{[ 22 ]} Bandet besokte ocksa Stadshuset och Hotorget och poserade for en bild som senare skulle hamna pa omslaget till deras kommande EP Long Tall Sally . ^{[ 22 ]} Nar bandet atervande till England mottes de av jublande fans pa Heathrow flygplats i London. ^{[ 11 ] [ 12 ]}

"The British Invasion" [ redigera | redigera wikitext ]

With the Beatles slapptes den 22 november 1963, ^{[ 23 ]} atta manader efter debutalbumet, och blev liksom detta en kommersiell succe. Albumet puttade ner Please Please Me fran forstaplatsen pa topplistan och skulle komma att toppa listan i hela 51 veckor. ^{[ 5 ]} En samtida nyhetsskribent hyllade Lennons och McCartneys latskrivande och utnamnde duon till "Englands framsta kompositorer under det gangna aret" och media dopte bandet till "The Fab Four". ^{[ 5 ] [ 12 ]} Pa grund av The Beatles fornyade succe med det nya albumet och stora genomslagskraft sag Brian Epstein anyo en chans for bandet att sla sig in pa den amerikanska marknaden. Han sag till att sjosatta en kraftig marknadsforing av bandet i USA, vilket resulterade i att amerikanska skivbolag till slut gav med sig. Den nyinspelade singeln " I Want to Hold Your Hand " slapptes pa den amerikanska marknaden dar den blev oerhort popular. ^{[ 4 ]} Den 7 februari 1964 lamnade Beatles England, avvinkade av tusentals fans, for att paborja sin forsta turne i USA. ^{[ 5 ]} Nar bandet landade pa John F. Kennedy-flygplatsen mottes de av en enorm skara jublande fans tillsammans med ett stort pressuppbad. Detta utgjorde startskottet for " The British Invasion " ("Den brittiska invasionen") da en vag av brittiska artister kom att sla sig in pa de amerikanska topplistorna. ^{[ 5 ]} Gruppens forsta upptradande i USA var i tv-programmet The Ed Sullivan Show som sags av drygt 73 miljoner amerikaner vilket exponerade en hel generation unga i landet for en ny typ av musik. ^{[ 5 ]} Turnen gick sedan vidare till bland annat Florida dar gruppen meddelade att de vagrade att upptrada om publiken pa laktarna skulle vara rassegregerad . ^{[ 5 ]}

Bandets forsta film, A Hard Day's Night , hade premiar den 6 juli 1964 i Storbritannien. ^{[ 5 ]} Med det medfoljande soundtrack-albumet med samma namn togs den emot val av bade kritiker och fans och har i efterhand ansetts som stilbildande for andra samtida musikaliska filmprojekt under 1960-talet. ^{[ 5 ]} Det mest signifikanta var att alla latar pa det medfoljande albumet var skriva av Lennon?McCartney . ^{[ 5 ]} Att ett band i borjan av 1960-talet kunde fylla en hel LP med eget material var unikt, med ett undantag - Bob Dylan - och fick manga andra samtida grupper att sluta nyttja yrkeskompositorer och i stallet borja skriva sina egna latar. ^{[ 5 ]}

Beatles fortsatte sin varldsomspannande turne och upptradde bland annat i Holland, Danmark, Hong Kong och Nya Zeeland, dar de spelade for en vilt skrikande publik som ibland gjorde det omojligt for bandmedlemmarna att sjalva hora vad de spelade uppe pa scenen. ^{[ 5 ] [ 7 ]} I augusti 1964 atervande de till USA, dar journalisten Al Aronowitz arrangerade ett mote mellan Beatles och artisten Bob Dylan. ^{[ 5 ] [ 7 ]} Motet musikanterna emellan resulterade ocksa i det engelska succebandets forsta kontakt med cannabis , en drog som medlemmarna senare skulle nyttja frekvent. Lennon tog djupt intryck av Dylans allmanna stil, vilket inspirerade honom till att ga in en fas som han senare refererade till som sin "Dylan-period" och han borjade nu bland annat att agna mer tid at sina lattexter. ^{[ 5 ]}

Beatles for Sale , LSD och fortsatta framgangar [ redigera | redigera wikitext ]

The Beatles fjarde album, Beatles for Sale , slapptes den 4 december 1964. ^{[ 24 ]} De kommersiella framgangarna fortsatte och albumet toppade snart Englandslistan dar det avloste gruppens foregaende album A Hard Day's Night . Gruppen var dock utmattad av att standigt vara pa turne och Lennon erkande i en intervju att de forvantningar man hade pa sig att producera nya alster var belastande: "Att skriva nytt latmaterial ar ett stort problem just nu". ^{[ 25 ]} De egna latarna pa albumet borjade dock visa tecken pa en vaxande musikalisk mognad med mer djuplodande texter och avancerade musikstrukturer. Exempelvis var Lennons lat " I'm a Loser " inspirerad av bland annat bandets mote med Dylan. ^{[ 5 ] [ 7 ]}

I borjan av 1965 var Lennon och Harrison pa middag hos sin tandlakare, vilket resulterade i deras forsta mote med drogen LSD . Tandlakaren smugglade ner drogen i kaffet han bjod pa, vilket gjorde att medlemmarna ofrivilligt blev patanda. ^{[ 5 ]} Harrison har senare beskrivit upplevelsen som "helt otrolig". ^{[ 11 ]} Lennon och Harrison borjade efterat regelbundet anvanda LSD och ibland fick de sallskap av Starr, medan McCartney lange holl sig kallsinnig till drogen och vantade med sin debut till aret darpa. ^{[ 5 ]} McCartney skulle dock bli den forsta Beatlesmedlem som oppet gick ut med sitt bruk av drogen; detta i en intervju 1967 dar han bland annat sa att LSD "gjorde mig till en battre, arligare, tolerantare samhallsmedborgare". ^{[ 26 ]}

I juni 1965 tilldelades The Beatles den Brittiska Imperieorden (MBE) for sina musikaliska framgangar efter att ha nominerats av Storbritanniens davarande premiarminister Harold Wilson . ^{[ 5 ] [ 12 ] [ 27 ]} Manaden darpa hade gruppens nasta film, Help! , premiar och liksom sin foregangare utkom ett medfoljande album tillsammans med filmen. ^{[ 5 ]} Fran albumet slapptes sedan tva framgangsrika singlar, " Help! " och " Ticket to Ride ". Albumet inneholl ocksa The Beatles forsta experimenterande med klassisk musik da laten " Yesterday ", forutom av en gitarr, bara ackompanjerades av en symfoniorkester . Pa grund av medlemmarnas intresse av att skriva nytt material skulle gruppen framover inte komma att spela in fler covers; detta bortsett fran den korta versionen av " Maggie Mae " pa The Beatles sista album Let It Be . ^{[ 5 ] [ 7 ]} Bandet akte aterigen ut pa turne och gjorde bland annat en historisk spelning pa Shea Stadium i New York dar man spelade infor en publik pa 55 600 personer. ^{[ 28 ]}

Hosten 1965, efter turnen, hade Beatles en period da de inte var bundna till nagra speciella projekt, vilket de utnyttjade till att spela in sitt nasta album, Rubber Soul . Sporrade av varandras kreativa energi lyckades man upprepa bedriften fran A Hard Day's Night genom att fylla hela albumet med originalkompositioner och skivan anses ocksa i efterhand ha utgjort en milstolpe i bandets karriar. Musiken ansags av musikkritiker vara av mycket hogre kvalite an gruppens tidigare material och texternas tema ansags ha en storre spannvidd an tidigare; bland annat behandlades amnen som doden, otrohet och abstrakta karleksbudskap. ^{[ 5 ]} Harrison borjade havda sig som latskrivare och bidrog med tva latar till albumet. Instrumentalt utforskade man nya mojligheter och anvande bland annat sitar , fuzzbox och olika typer av klaviaturer for att ge uttryck for sina musikaliska ideer. I likhet med de foregaende albumen toppade Rubber Soul listorna i England och fick lysande kritik av saval samtida som senare recensenter. ^{[ 5 ] [ 12 ] [ 29 ] [ 30 ]}

1966?1970: Turnestopp och studioaren [ redigera | redigera wikitext ]

Revolver och Sgt. Pepper's Lonely Hearts Club Band [ redigera | redigera wikitext ]

Efter Rubber Soul vantade ytterligare en varldsturne men gruppen hade nu borjat trottna pa att spela en daligt repeterad repertoar infor en, trots detta, vilt skrikande publik. ^{[ 5 ] [ 7 ]} Utslitna av de standiga kraven fran fans och produktionsbolag att leverera timslanga konserter med minimal vila emellan, funderade nu gruppen pa att sluta turnera over huvud taget. ^{[ 5 ]} Stralkastarljuset pa gruppen tilltog ytterligare nar Lennon i en brittisk intervju deklarerade: "Kristendomen ar pa vag utfor. Den kommer att minska i betydelse och forsvinna. Vi [The Beatles] ar just nu popularare an Jesus". ^{[ 5 ] [ 31 ]} Uttalandet ledde till ett ramaskri fran den kristna publiken i USA som reagerade mycket negativt pa intervjun genom att oppet arrangera balbranningar av bandets skivor, bocker och souvenirer. ^{[ 5 ]}

Under varen 1966 inledde Beatles inspelningarna av det kommande albumet Revolver som kom att praglas av gruppens nyvunna intresse for studiotekniken. Inspelningssessionerna ledde gruppen in pa ett nytt musikaliskt spar med musik baserad pa psykedeliska upplevelser, vilket ocksa skulle komma att pragla storre delen av bandets framtida latmaterial. Under inspelningssessionerna uppfanns bland annat ADT (Artificial Double Tracking) av Abbey Roads ljudtekniker Ken Townsend, en teknik som mojliggjorde att ett sangspar automatiskt dubblerades - allt efter The Beatles onskemal. Tekniken kom senare att anvandas i studior varlden over. ^{[ 32 ]} Harrison bidrog med tre latar till albumet varav en, " Love You To ", var direkt influerad av hans nyfunna intresse for indisk musik. Strax innan albumslappet slappte Beatles singeln " Paperback Writer " med b-sidan " Rain " tillsammans med inspelade kortfilmer for att marknadsfora latarna; ett PR-knep som senare kom att kallas for "de forsta musikvideorna inom popularmusik".

Efter albumslappet gav sig Beatles modosamt ut pa en sista gemensam turne. ^{[ 33 ]} Under turnen spelade man dock inte nagra latar fran Revolver , da det nya studioanpassade latmaterialet inte kunde aterges live pa konserter. ^{[ 5 ]} Tumultet i USA efter Lennons jamforelse mellan dem och Jesus hade inte helt lagt sig och fortsatte att paverka bandets popularitet anda till dess att Lennon forklarade sig och gjorde avbon i Chicago. ^{[ 5 ]} Bandets sista spelning var i Candlestick Park i San Francisco varefter Harrison forklarade att han nu tankte lamna gruppen, ^{[ 34 ]} men han besinnade sig efter att Brian Epstein och de andra medlemmarna i bandet lovade att de inte skulle ut pa nagra fler turneer. ^{[ 5 ]}

Beatles kunde nu, tack vare att turnekraven upphort, fokusera pa att utveckla sin musikaliska identitet i studion och de satte igang med att spela in uppfoljaren till Revolver , Sgt. Pepper's Lonely Hearts Club Band . De forsta tankta latarna for albumet som spelades in, " Strawberry Fields Forever " och " Penny Lane ", baserades pa medlemmarnas barndom i Liverpool och var tankta att utgora grundtemat for albumet. Planerna pa temat skrotades dock efter att EMI slappt de tva latarna som en gemensam singel 1967. Pa grund av en radande praxis inom musikindustrin ansags det inte lampligt att inkludera en redan slappt singel pa ett album. ^{[ 35 ]} I stallet kom McCartney pa ett nytt koncept dar bandet skulle ga in rollen som alter egot Sgt. Pepper's Lonely Hearts Club Band . For da, forklarade McCartney i en senare intervju, kunde de sluta vara The Beatles och i stallet vara sig sjalva och skapa den musik de sjalva ville. ^{[ 12 ] [ 36 ]} Inspelningssessionerna praglades av en kreativ atmosfar medlemmarna emellan och man skapade i samrad med George Martin ljudbilder med experimentella metoder. ^{[ 5 ]} Sgt. Pepper's Lonely Hearts Club Band blev det forsta popalbumet som hade alla lattexter samlade pa baksidan av skivomslaget ^{[ 37 ]} och deras innehall kom att bli mycket omdebatterat. En del kritiker menade att albumet glorifierade droger och att texterna inneholl dolda referenser till dessa. ^{[ 5 ]} Skivan hyllades anda av recensenterna nar den slapptes och en kritiker kallade den for "ett avgorande ogonblick i den vasterlandska civilisationens historia". ^{[ 5 ]} Rosterna som forde fram albumets storhet kom att horas aven langt senare; detta exemplifierat av nar ansedda tidskriften Rolling Stone ar 2012 gjorde en lista over de 500 basta albumen genom tiderna och da placerade Sgt. Pepper's Lonely Hearts Club Band pa forsta plats. ^{[ 38 ]} Musikkritikern Ian MacDonald skrev att " Sgt. Pepper's Lonely Hearts Club Band skapade mahanda inte sin tids mentala atmosfar, men som en i det narmaste perfekt aterspegling forstarkte denna omtalade skiva tidsandan och spred den over varlden". ^{[ 5 ]}

Magical Mystery Tour , Indien och The White Album [ redigera | redigera wikitext ]

Sedan Sgt. Pepper's Lonely Hearts Club Band hade slappts borjade The Beatles bara fyra dagar senare att spela in soundtracket till sin nasta film, Magical Mystery Tour och slappte sedan ocksa, liksom flera ganger tidigare, latmaterialet pa ett album med samma namn . Nar filmen hade premiar blev den dock sagad av filmkritiker dar vissa ansag att gruppens kandisstatus hade stigit dem at huvudet, ^{[ 5 ]} och man tyckte att den var rorig, osammanhangande och daligt spelad. Filmen blev trots allt en kommersiell framgang for bandet och soundtracket fick till skillnad fran filmen mestadels positiv kritik. I januari 1968 spelade Beatles in en tecknad film, Yellow Submarine , som till skillnad fran gruppens forra film, fick lysande kritik nar den slapptes i juni samma ar. Bland annat hyllades filmens humor och dess anvandande av banbrytande visuella effekter. ^{[ 8 ] [ 39 ]}

I februari 1968 akte medlemmarna tillsammans med sina fruar till Indien och gurun Maharishi for att agna sig at meditation for att, som Lennon uttryckte det, "komma ivag fran allting". ^{[ 26 ]} Under vistelsen satt de enligt Lennon uppe i bergen och agnade sig at att "ata usel vegetarisk mat och skriva alla dessa sanger”, vilka de komponerade pa akustisk gitarr. De holl sig dessutom i princip drogfria, en stor omstallning fran deras tidiga omfattande bruk av LSD. Avhallsamheten fran droger ledde till att medlemmarna gick in en kreativ period och tillsammans skrev de ungefar 30 latar som gav dem tillrackligt med material for ett nytt album. Starr blev den forste att lamna Indien eftersom han inte talde maten och McCartney avbrot snart ocksa sin vistelse medan Lennon och Harrison stannade kvar ytterligare ett par veckor. ^{[ 25 ] [ 40 ]}

Efter hemkomsten till England samlades medlemmarna i Harrisons villa utanfor London for att banda ett trettiotal demoinspelningar som skulle utgora grundmaterialet till deras nasta album, det sjalvbetitlade The Beatles - ofta kallat for The White Album pa grund av dess kritvita omslag. ^{[ 5 ] [ 26 ]} Inspelningssejourerna blev dock konfliktladdade och Starr lamnade temporart gruppen i augusti 1968 vilket tvingade McCartney att spela trummor pa tva av latarna. ^{[ 5 ] [ 41 ]} Under inspelningarna ovade bandet sallan in ett arrangemang till en ny lat gemensamt, utan den som kom pa en latide spelade som regel sjalv in ett ackompanjemang och lade sedan pa fler instrument efter hand. Pa grund av detta kom vissa latar pa albumet att bli rena soloinspelningar. ^{[ 5 ] [ 42 ]} Nar albumet slapptes fick det blandade recensioner av samtida recensenter. Manga menade att det var for politiskt influerat och en del recensenter klagade pa den milda ironi som utgjorde temat for vissa av albumets lattexter. ^{[ 5 ]} Skivan markerade ocksa en brytpunkt i bandets historia pa grund av de brak som hade uppstatt mellan bandmedlemmarna. Konflikterna skulle senare leda till The Beatles slutgiltiga upplosning. ^{[ 7 ] [ 43 ]}

Yellow Submarine , ett album som slapptes i januari 1969, inneholl mestadels tidigare oslappt material och soundtracket till filmen med samma namn. Forfattaren Ian MacDonald kallade musiken for "oaptitligt skrap" ^{[ 44 ]} och albumet salde inte speciellt bra i vare sig USA eller England. ^{[ 4 ]}

Abbey Road [ redigera | redigera wikitext ]

I slutet av 1968 var The Beatles nara att splittras pa grund av standiga konflikter men man beslot sig for att gemensamt gora en sista spelning i Royal Albert Hall , ett projekt de sjalva kallade " Get Back ". Efter ett tag beslot sig dock gruppen for att kassera iden och borjade i stallet spela in ett helt nytt album. Bandet tog sig an uppgiften genom att repetera in en mangd halvfardigt skrivna latar fran ett tidigare skede i medlemmarnas karriarer, men den tidigare osamjan fran sessionerna till The Beatles hangde kvar och Harrison hotade aterigen att lamna gruppen. ^{[ 5 ]} I ett forsok att stavja den daliga stamningen kallade bandet in den begavade klaviaturspelaren Billy Preston som en neutral utomstaende for att forhindra fler konflikter. Preston bidrog med pianoinsatser under inspelningarna och han krediterades bland annat som medmusikant till bandets nya singel " Get Back ". 30 januari 1969 framforde The Beatles ocksa en sista officiell konsert pa taket till sitt foretag Apple Corps huvudbyggnad i centrala London. Spelningen, som agde rum vid lunchtid, var helt oanmald och drog till sig mycket uppmarksamhet fran forbipasserande trafikanter och journalister. ^{[ 45 ]}

Sessionerna fortskred efter framgangen med takkonserten som planerat och bandet fokuserade nu pa att gora det som av allt att doma skulle bli deras sista album minnesvart. Pa initiativ av McCartney fogade bandet samman ett medley bestaende av flera icke-sammanhorande latar tidigare skrivna av Lennon eller McCartney, ett musikaliskt hantverk som var tankt att utgora klimax pa deras nasta album. ^{[ 12 ]} George Martin mindes i senare intervjuer att inspelningarna till Abbey Road blev mer harmoniska an de som gjordes innan takkonserten. "Det var ett mycket lyckat album" mindes Martin, "darfor att alla trodde att det skulle bli det sista". ^{[ 46 ]} Detta uttalande till trots, vittnar manga inblandade om att stamningen inte var helt oproblematisk under inspelningarna. Lennon, som led av efterdyningarna av en bilolycka i samband med inspelningarna, var bland annat kritisk mot McCartneys medley och ett tag ville han ha latskrivarnas material uppdelat pa var sin albumsida. ^{[ 5 ]} Harrison borjade samtidigt att havda sig som latskrivare och tog sjalv initiativ till forbattringar av bade sina egna och de andra medlemmarnas latar vilket ibland innebar att han trotsade de andra medlemmarnas invandningar. Aven medlemmarnas privatliv gjorde sig pamint under sessionerna da bland annat Lennons fru Yoko Ono besokte studion dar hon ibland gjorde mindre lyckade forsok att deltaga i bandets skaparprocess. ^{[ 5 ] [ 12 ]} Lennon ska dessutom enligt vissa kallor ha mattat ett inte helt vanskapligt slag mot McCartneys fru Linda McCartney under ett av hennes besok. ^{[ 5 ]}

The Beatles beslot sig for att kalla det paborjade albumet for Abbey Road efter den gata vid vilken deras huvudsakliga inspelningsstudio lag. Albumets omslag, bestaende av en bild nar medlemmarna gemensamt gar over ett overgangsstalle utanfor studion, har blivit en av varldens mest kanda och imiterade bilder. ^{[ 12 ]} Albumets andra sida bestod i princip bara av det medley som tidigare hade snickrats ihop av bandet under inspelningssessionerna och hyllades som bland det mest innovativa The Beatles producerat i sin karriar. ^{[ 47 ] [ 48 ]} Albumet fick som helhet blandad kritik av samtida kritiker vid sitt slapp i september 1969 men har i efterhand av nutida recensenter fatt mycket positiv kritik. Sarskilt Harrisons bidrag, " Something " och " Here Comes the Sun ", har av kritiker hyllats som de basta latarna Harrison skrev for bandet. ^{[ 5 ]}

Let It Be och upplosningen [ redigera | redigera wikitext ]

Trots att Abbey Road blev en succe forsaljningsmassigt var stamningen medlemmarna emellan i princip ohammat aggressiv efter ytterligare en slitsam inspelningsperiod. Den sista gangen alla medlemmar befann sig tillsammans i studion var i augusti 1969 da latordningen till Abbey Road bestamdes, varefter medlemmarna agerade som om gruppen redan hade splittrats. ^{[ 5 ]} Trots detta hade gruppen av kontraktsskal annu inte officiellt annonserat bandets upplosning. Innan bandet kunde upplosas var man tvungen att fardigstalla ett misslyckat filmprojekt, Let It Be , som man tidigare paborjat. ^{[ 5 ]} Under sessionerna till "Get Back", strax innan bandet borjade inspelningen av Abbey Road , paborjades produktionen av en film som ursprungligen var tankt att skildra bandets kreativa process i studion. I praktiken blev dock filmen en sorts dokumentar om bandets upplosning, da den spelades in under ett lage dar konflikterna genomsyrade storre delen av arbetet. Bland annat filmades ett brak mellan Harrison och McCartney som tydligt vittnade om att den tidigare skaparlusten medlemmarna emellan var som bortblast. ^{[ 5 ]} Let It Be planerades att spelas pa biografer varlden over och det ansags lampligt att i samband med filmpremiaren ocksa slappa ett soundtrack-album. Under slutproduktionen av Abbey Road hade en hel del latmaterial sallats bort eftersom det inte var fardigt eller ansags halla for lag kvalite. Bandet anlitade darfor producenten Glyn Johns och gav honom i uppdrag att fardigstalla en LP av det kasserade latmaterialet. De uppmanade honom ocksa att mixa latarna med minimalt palagg for att framhava deras enkla arrangemang. Johns producerade en forsta version av en LP som dock inte fick bandets godkannande. ^{[ 5 ]} Lennon sag darfor sjalvmant till att utan de ovrigas medgivande i stallet anlita producenten Phil Spector for att slutfora arbetet. ^{[ 7 ] [ 12 ] [ 49 ]}

Under borjan av 1960-talet hade Spector producerat en rad framgangsrika singlar. Han anvande dock andra metoder i sin produktion an vad George Martin och dennes medarbetare hade anvant. Under sin karriar hade Spector varit drivande i att forma produktionstekniken Wall of Sound som innebar att latarna producerades med manga palagg och omfattande instrumentation, nagot som gick helt emot Beatles onskemal om en nerbantad produktion av albumet. ^{[ 5 ]} Spector sag till att orkestrera de flesta latarna med inhyrda musiker. McCartneys lat " The Long and Winding Road " forsags med sarskilt mycket palagg. Nar upphovsmannen fick hora slutresultatet blev han bestort och ansag att Spector hade forstort laten genom sin overproducering. ^{[ 5 ]} McCartney forsokte forgaves stoppa laten fran att slappas i sitt davarande skick och han blev sa pass upprord over Spectors behandling av laten att han tog upp detta i det juridiska efterspelet till The Beatles upplosande. ^{[ 5 ]}

Albumet Let It Be slapptes den 8 maj 1970 i England och filmen den 13 maj. Albumet Let It Be kom att vinna en Oscar for basta filmmusik under Oscarsgalan 1970, ^{[ 50 ]} medan filmen fick blandade recensioner av samtida recensenter. Filmen ansags dock av nastan samtliga kritiker vara en intressant skildring av bandets sista konfliktladdade manader i studion. Enligt McCartney var det pa Lennons initiativ som bandet slutgiltigt brot upp nar han pa ett mote meddelade att "Grabbar, jag lamnar gruppen..." och darmed var saken klar. ^{[ 51 ]} Den 31 december 1970 ansokte McCartney formellt om att splittra The Beatles. De legala dispyterna skulle dock fortga anda fram till 1974 innan gruppen officiellt upphorde att existera. ^{[ 52 ]}

Musiken [ redigera | redigera wikitext ]

Beatles musik spanner over ett brett spektrum av musikstilar och anses ha varit en drivande kraft i formandet av modern popularmusik. ^{[ 5 ] [ 7 ] [ 12 ]} Gruppens utveckling fran ett poporienterat pojkband till en musikalisk pionjar, anses av manga vara en av musikhistoriens framgangsrikaste karriarer nagonsin. ^{[ 5 ] [ 7 ] [ 12 ] [ 39 ]} Lennon?McCartney , det vill saga John Lennon och Paul McCartney, skrev huvuddelen av gruppens latmaterial och krediterades som duo oavsett vem som hade skrivit laten pa grund av ett tidigt latskrivaravtal parterna emellan (se artikeln Lennon?McCartney ). Harrison blev dock efterhand allt mer driven som latskrivare och hade fran och med Help! alltid med minst ett spar pa varje album. Aven producenten George Martin bidrog till bandets musik. Han spelade instrument pa vissa latar, skrev och dirigerade orkesterarrangemang och forsokte tillsammans med sina ljudtekniker Geoff Emerick och Norman Smith tillfredsstalla bandmedlemmarnas musikaliska onskemal gallande studioteknik. ^{[ 12 ]} Manga kritiker anser att hans for tiden liberala syn pa musikgruppers egen kreativa formaga var en avgorande anledning till The Beatles banbrytande musikproduktion. ^{[ 5 ]}

Fran enkel rock till nya influenser [ redigera | redigera wikitext ]

John Lennons tonarsband The Quarrymen spelade enkel skiffle ^{[ 5 ]} , rockabilly och rock'n'roll som bandet hamtade fran 1950-talsartister som till exempel Elvis Presley . ^{[ 5 ]} The Beatles fortsatte pa detta vis och spelade manga covers - framst under sina tidiga upptradanden i Hamburg men aven en hel del pa sina tidiga album - av till exempel Little Richard , Buddy Holly och Carl Perkins , som alla var pionjarer inom genren rock'n'roll. ^{[ 5 ]} Den musik som Beatles spelade under borjan av karriaren brukar beskrivas som en blandning av genrerna merseybeat och rock'n'roll - bada bland de mer spelade i Liverpool under borjan av 1960-talet. ^{[ 5 ]} Bandet blev kant i Hamburg och England bland annat for sina vilda liveupptradanden dar de ofta var drogpaverkade och pa gransen till besatta i sina framforanden. ^{[ 5 ] [ 12 ]} Latarrangemangen var enkla och bestod oftast av ett par verser med tva refranger emellan, ett gitarrsolo (oftast spelat av George Harrison) och sedan en refrangrepris innan laten var slut. ^{[ 5 ]} Pa The Beatles tre forsta album utvecklades inte musiken speciellt mycket da gruppen holl sig till sina tidiga rock'n'roll-artade influenser med samma grundarrangemang. ^{[ 5 ]} Manga kritiker anser dock att gruppens tidiga material var av mycket hogre kvalite an deras samtida konkurrenters. Ian MacDonald skrev om laten " All My Loving ", som aterfinns pa gruppens andra album With the Beatles , att "[The Beatles] musikaliska konkurrenter bara kunde titta pa med avundsjuk hapnad over att en sadan bra lat endast var hanvisad till att vara utfyllnadsmaterial pa en LP". ^{[ 5 ]} Musikrecensenter pekar ocksa pa att musiken langsamt forandrades till att bli allt mer sofistikerad och att produktionen standigt gjorde framsteg. ^{[ 5 ]} Pa gruppens tredje album, A Hard Day's Night , blev det albumbetitlade oppningssparet omtalat for sitt "maktiga oppningsackord" ^{[ 53 ]} som senare har blivit foremal for en musikalisk analys av ett flertal musikvetare. Dagens Nyheter skrev i en artikel fran oktober 2014 att ackordet "startade en revolution" och att det "inledde harmonikens gyllene era inom popmusiken". Vid sidan av det sa kallade Tristan-ackordet fran Wagners Tristan och Isolde ar det varldens mest diskuterade och analyserade ackord. ^{[ 54 ]}

De flesta kritiker anser att laten " Ticket to Ride ", som slapptes 1965, markerar en ny fas inom gruppens musikaliska utveckling. ^{[ 5 ] [ 12 ]} Arrangemanget var i grunden enkelt men laten var speciell i och med att den instrumentala intensiteten var osedvanligt uppskruvad och att latens text var ovanligt passiv och inte uppmanade till konfrontation (med en flickvan i det har fallet) utan till en passiv acceptans. ^{[ 5 ]} Ian MacDonald menar att laten med dess ringande elgitarrer, djupa trumsound och ovanliga psykologiska djup, var enastaende for sin tid. ^{[ 5 ]} MacDonald spekulerade ocksa i att laten kan ha tillkommit som en forsta kreativ respons pa att Lennon, som skrev det mesta av laten, vid denna tid hade borjat ta LSD , en drog som senare skulle komma att bidra till att forma manga av The Beatles mest kritikerhyllade verk. ^{[ 5 ]}

Ar 1965 slappte Beatles albumet Rubber Soul efter en intensiv inspelning under ett par veckors tid. Albumet anses utgora en milstolpe och en brytpunkt i bandets karriar da det innehaller ett par av The Beatles mest ansedda latar; som till exempel " Norwegian Wood (This Bird Has Flown) ", " In My Life " och den ironiska " Drive My Car ". Textmassigt borjade bandet bryta ny mark genom att i sina latar behandla amnen som doden, angest, otrohet och politiskt missnoje, en komplexitet dar den samtida artisten Bob Dylan hade visat vagen. ^{[ 5 ]} Medan The Beatles tidiga latar i princip bara hade behandlat pojkvan?flickvan-temat borjade bandmedlemmarna i och med Rubber Soul att uttrycka nya kanslor, ofta tydligt personliga sadana. ^{[ 5 ] [ 7 ]} For att fa sin musik att lata mer innovativ anvande man nya instrument eller manipulerade de befintliga for att uppna ett nytt sound. Harrison spelar till exempel for forsta gangen det indiska instrumentet sitar pa laten " Norwegian Wood "; ett instrument han blivit intresserad av efter att ha hort det anvandas for att krydda soundtracket till " Help! ". ^{[ 5 ]} Beatles involverade aven andra, mer avlagsna genrer, exempelvis i " Michelle " och " Girl ", vilka uppenbart var influerade av fransk respektive tysk musik. ^{[ 5 ] [ 12 ]} I och med inspelningen av Rubber Soul borjade man vardera sitt studiomaterial i en helt annan utstrackning an tidigare. ^{[ 5 ]}

Bandets experimenterande med olika genrer tog ny fart under gruppens senare ar. Pa albumet " The Beatles (The White Album) " aterfinns bland annat pastischer och en del blandningar av olika genrer, bland annat ska , heavy metal , jazz , country och avant-garde ; dessutom innehaller albumet nagra av gruppens mest sarpraglade texter - baserade pa allt ifran dodsangest till fodelsedagsfester. ^{[ 5 ]} En betydande influens for Lennon under slutet av 1960-talet var hans davarande flickvan Yoko Ono som bland annat utgjorde temat i latarna " I Want You (She's So Heavy) ", " Revolution 9 " och " The Ballad of John and Yoko ". Gruppen influerades ocksa av den vag av tyngre musik som borjade skorda framgangar pa den musikaliska scenen i mitten av 1960-talet med grupper som The Jimi Hendrix Experience och Cream i spetsen. Beatles borjade darfor narma sig en mer ljudforstarkt musik i slutet av sin karriar, vilket resulterade i latar som " Helter Skelter " och " Revolution ".

I studion [ redigera | redigera wikitext ]

I takt med att The Beatles latmaterial efter Rubber Soul blev alltmer sofistikerat, forandrades ocksa medlemmarnas syn pa sitt inspelade material. Tidigare hade gruppen skrivit latar dar hansyn tagits till att dessa skulle kunna ga att spela live. Men i och med att de slutade turnera kunde de fritt experimentera med de mojligheter som en studio gav. Pa albumet Revolver anvande gruppen manga innovativa inspelningstekniker, ofta paverkade av deras standigt okande drogintag. Pa albumet Sgt. Pepper's Lonely Hearts Club Band lades varje instrumentalspar omsorgsfullt pa efter det foregaende for att slipa arrangemangen till perfektion. ^{[ 5 ] [ 12 ]} Ringo Starr och Paul McCartney gjorde till exempel om sina instrumentala insatser pa laten " A Day in the Life " pa egen begaran for att uppna basta mojliga ljud. ^{[ 5 ]} For att kunna ge uttryck for sina musikaliska ideer borjade medlemmarna aven att modifiera sina instrument for att kunna skapa mer komplexa arrangemang. George Harrison konstruerade ett baklangesinspelat gitarrsolo till laten " I'm Only Sleeping ", nagot som tog sex timmar, och ar ett exempel som visar pa gruppens iver att utforska sin musikaliska kreativitet. Ian MacDonald skriver: "The Beatles var inte langre intresserade av att simulera sitt liveljud under studioforhallanden utan skapade istallet en ny ljudmiljo for varje spar". ^{[ 55 ]}

Manga kritiker menar att det till stora delar var Beatles producent George Martin och ljudtekniker Geoff Emerick som var ansvariga for att bandet borjade experimentera med sin musik. Martin har dock i efterhand avfardat hyllningarna och sagt: "Jag tjanade bara som tolk, genialiteten var helt och hallet deras". Musikkritikerna hyllar dock manga av hans latarrangemang, som till exempel i " Being for the Benefit of Mr. Kite !" och " I Am The Walrus ", dar arrangemangen anses vara direkt bidragande till latarnas hoga kvalite. ^{[ 5 ]} En annan orsak till Beatles speciella musikproduktion kan enligt skribenten Ian MacDonald ha varit att bandet spelade in samtliga album i London-studion Abbey Road , vilket gick emot den davarande trenden bland musikgrupper att forlagga inspelningarna till storre studior i till exempel Los Angeles . ^{[ 12 ]} Genom att stanna i London och behalla en intakt band- och produktionsuppsattning fick gruppen friare hander att styra over sitt inspelade material och kunde de senare aren anvanda sin gemensamma kreativa kemi till att skapa det basta mojliga av sin musik. ^{[ 5 ] [ 12 ]} Pa gruppens sista album, Abbey Road , avslutas ena albumsidan av ett langt komplext medley och kritiker har hyllat slutproduktionen. MacDonald kallade ljudet "kristallklart" och musiksidan AllMusic skriver foljande om Abbey Road : "Huruvida Abbey Road ar Beatles basta verk gar att diskutera, men det ar definitivt det mest oklanderligt producerade (fransett mojligen Sgt. Pepper) och tajtast uppbyggda", vilket visar pa Beatles kontroll over studion i slutet av sin karriar. ^{[ 5 ] [ 56 ]}

Lennon?McCartney [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Lennon?McCartney .

Beteckningen Lennon?McCartney avser kompositorerna till ett musikverk som officiellt skrivits gemensamt av John Lennon och Paul McCartney. Duon delade lika pa upphovsratten till sina latar under Beatles-tiden, men i verkligheten skapade de langt ifran allt latmaterial tillsammans. ^{[ 5 ] [ 7 ] [ 12 ]} Det var speciellt i borjan av Beatles-tiden och tiden innan dess som de skrev i direkt samarbete, medan de senare i sin karriar oftast bara kompletterade den andres lat med ett stick eller ett par versrader. ^{[ 5 ]} Ett beromt exempel pa ett djupgaende 50/50-samarbete mellan Lennon och McCartney ar laten " A Day in the Life ", med en del skriven av Lennon och den andra av McCartney. ^{[ 5 ]} En tumregel ar att den bandmedlem som sjunger laten ar den som har skrivit den, medan latar dar bada medlemmarna sjunger olika partier tyder pa ett djupare samarbete. ^{[ 5 ]} Lennon?McCartney ar ett av historiens framgangsrikaste latskrivarpar och tusentals artister har spelat covers av deras latar. ^{[ 26 ] [ 57 ]} I en intervju med Playboy Magazine ar 1980 sa Lennon att i deras gemensamma latskrivande var McCartney den som ”bidrog med latthet, en optimism, medan jag [John Lennon] alltid sokte vemodet, disharmonierna, de bluesigare tonerna.” Han menade att de i slutanden pa nagot satt kompletterade varandra. ^{[ 5 ]}

Milstolpar [ redigera | redigera wikitext ]

• The Beatles ar det band som har salt flest skivor varlden over. De senaste forsaljningssiffrorna som har publicerats ar uppe i en miljard salda album. ^{[ 4 ]}
• The Beatles invaldes i Rock and Roll Hall of Fame ar 1988 och samtliga medlemmar ar dessutom invalda som soloartister. ^{[ 57 ]}
• Samtliga medlemmar anses ha varit musikaliskt banbrytande med sina respektive instrument. ^{[ 11 ] [ 12 ]} Bade John Lennon och Paul McCartney hamnade till exempel pa topp elva nar Rolling Stone rankade de 100 basta sangarna genom tiderna. ^{[ 58 ]}

Personer med anknytning till The Beatles [ redigera | redigera wikitext ]

Pete Best [ redigera | redigera wikitext ]

Best (fodd den 24 november 1941) var The Beatles trummis mellan aren 1960 och 1962 och var medlem i bandet bland annat under tiden i Hamburg. ^{[ 5 ]} Best hade ett eget band, The Black Jacks , som spelade pa klubbar runt om i Liverpool. ^{[ 11 ] [ 26 ]} Det var i samband med en sadan spelning som Paul McCartney lade marke till Bests trumspel och erbjod honom en permanent plats i Beatles strax innan de for forsta gangen reste till Hamburg. ^{[ 5 ]} Best var medlem i gruppen tillrackligt lange for att bland annat spela in skivan My Bonnie med Tony Sheridan dar Beatles agerade kompband. ^{[ 5 ]} I samband med inspelningssejourerna till Beatles forsta singel " Love Me Do " beslot de ovriga medlemmarna att sparka Best efter begaran fran George Martin som klagat pa dennes trumspel. ^{[ 12 ]} Medlemmarna lat managern Brian Epstein meddela Best beslutet vilket gjorde trummisen forkrossad. Bests senare forsok att gora karriar som musiker blev misslyckade och vid ett tillfalle da " Beatlemania " hade natt sin hojdpunkt planerade han att bega sjalvmord. Det var inte forran ar 1988 som Best aterigen regelbundet borjade turnera som musiker, da tillsammans med The Pete Best Band .

Stuart Sutcliffe [ redigera | redigera wikitext ]

Sutcliffe (23 juni 1940?10 april 1962) var Beatles basist aren 1960?1962. Sutcliffe var en talangfull konstnar som traffade John Lennon pa en konstskola, varefter Lennon bjod in Sutcliffe till att spela med i det da nysammansatta bandet, The Beatles. Manga vittnar om att Sutcliffe var en battre konstnar an musiker och pa scen kande han sig ofta ovan och blyg. Det sags att han pa spelningar spelade med ryggen mot publiken och inte njot av rampljuset pa samma satt som sina bandkamrater. Sutcliffes basspel byggde pa att spela enkla grundtoner och hans vanner rekommenderade honom att fokusera pa konststudierna i stallet for pa musiken. Pete Best har dock en annan minnesbild och har bland annat papekat att Sutcliffe agerade "naturligt" pa scen och var en duktig musiker. ^{[ 5 ]} Sutcliffes flickvan i Hamburg, fotografen Astrid Kirchherr , sags ha skapat den kanda Beatlesfrisyren och hon tog flera bilder pa bandmedlemmarna under deras tid i Hamburg ? bilder som an i dag finns bevarade. ^{[ 12 ]} Sutcliffe lamnade gruppen efter bandets Hamburgspelning 1962 da han i stallet valde att satsa pa sina konststudier. ^{[ 5 ]}

I april samma ar borjade Sutcliffe klaga pa huvudvark och en ljuskanslighet som ibland gjorde honom temporart blind. ^{[ 59 ]} Den 13 april kollapsade han under en konstlektion och dodforklarades senare pa sjukhuset efter en hjarnblodning orsakad av ett artarbrack . ^{[ 7 ] [ 11 ]} Senare analyser pekar pa att ett trauma mot huvudet orsakat hjarnblodningen men hur Sutcliffe fick huvudskadan ar fortfarande oklart. Vissa menar att basisten efter ett upptradande med Beatles i Hamburg 1961 blivit misshandlad av ett rivaliserande band i en grand, varpa John Lennon och Pete Best kommit till hans undsattning. ^{[ 11 ] [ 12 ]} Sutcliffes familj har sjalva lagt fram olika teorier, bland annat att han skulle ha fallit nerfor en trappa och slagit i huvudet. ^{[ 60 ]} Sutcliffes syster menar att det i sjalva verket var Lennon som oprovocerat hade misshandlat Sutcliffe och att McCartney blivit vittne till handelsen. McCartney havdar dock att han inte minns nagon sadan handelse och han sade: "Det ar mojligt att Lennon och Sutcliffe hade nagot brak nar de var berusade men jag kommer inte ihag att nagot ovanligt skulle ha hant". ^{[ 61 ]}

Brian Epstein [ redigera | redigera wikitext ]

Epstein (19 september 1934?27 augusti 1967) var The Beatles manager mellan 1962 och 1967 och anses allmant vara anledningen till att The Beatles gick fran att vara ett amatorband till att bli professionella musiker. ^{[ 25 ]} Som van affarsman sag han till att bandet fick bade skivkontrakt och tillrackligt med turnematerial och han agerade ocksa som en stottepelare till medlemmarna, som de forsta aren ofta kande sig osakra i sina nya roller som internationella kandisar. ^{[ 5 ]} Det var under en lunch pa The Cavern Club i Liverpool som Epstein for forsta gangen stotte pa The Beatles nar de upptradde. Han sag genast potential hos bandet och sag till att ta over som bandets nye manager. En av de forsta saker han gjorde var att se till att bandet fick kontakt med ett antal skivbolag och sedermera med Parlophone och George Martin. Han propsade ocksa pa att bandet skulle skaffa sig en socialt accepterad kladstil och borja bete sig mer valuppfostrat. Detta blev nagot av en chock for de fyra unga musikerna som redan var vana brukare av bade droger och vulgara uttalanden. ^{[ 7 ]} Tack vare sin nya stil lyckades bandet attrahera fler lyssnare och det banade senare vag for den generationsoverskridande popularitet The Beatles atnjot under sina kommersiellt mest framgangsrika ar. ^{[ 5 ]}

Kort efter Epsteins dod uppdagades for allmanheten att han varit homosexuell, ett stort socialt handikapp pa 1960-talet. Han dog av en overdos i slutet av augusti 1967 efter att ha varit deprimerad en langre tid, vilket kan ha varit en effekt av det samhalleliga forakt han kande existerade mot hans sexuella laggning. ^{[ 5 ]} Aven om The Beatles kande till och accepterade hans laggning gav Lennon ofta sarkastiska pikar kring sexualitet riktade till Epstein och han drev med managerns ensamhet i jakten pa karlek; ^{[ 26 ]} men ingen utanfor gruppen hade tillatelse att ta del av den val bevarade hemligheten eller att skamta om Epstein. ^{[ 25 ]} Aven om Lennon gjorde sig lustig pa bekostnad av managern var de pa semester i Spanien tillsammans 1963, ^{[ 26 ]} nagot som Lennon senare beskrev som "nastan en karleksaffar men inte riktigt (...) Det var mitt forsta utlamnande mote med en man som jag visste var homosexuell (...) Jag tyckte faktiskt ganska bra om upplevelsen." ^{[ 62 ]} Det uppkom senare rykten om att nagon form av sexakt ska ha agt rum mellan Lennon och Epstein, nagot som Lennon dementerade. ^{[ 63 ]}

Diskografi [ redigera | redigera wikitext ]

Under 1950- och 1960-talen var skivutgivningen inom popularmusiken inte alls lika internationellt standardiserad som senare. Darfor kom utgivningen att variera fran land till land. Huvudkatalog betraffande Beatlesskivor anses vara den brittiska. I Sverige kom utgivningen av Beatles LP-skivor att i stort folja den brittiska huvudkatalogen, medan den svenska katalogen med singelskivor avvek betydligt, atminstone under forsta halvan av 1960-talet.

Studioalbum

• 1963 ? Please Please Me
• 1963 ? With the Beatles
• 1964 ? A Hard Day's Night
• 1964 ? Beatles for Sale
• 1965 ? Help!
• 1965 ? Rubber Soul
• 1966 – Revolver
• 1967 ? Sgt. Pepper's Lonely Hearts Club Band
• 1967 ? Magical Mystery Tour
• 1968 – The Beatles
• 1969 – Yellow Submarine
• 1969 – Abbey Road
• 1970 ? Let It Be

Ovriga album och samlingar

Filmer [ redigera | redigera wikitext ]

Sammanlagt gjorde Beatles fem filmer.

• Yeah! Yeah! Yeah! ( A Hard Day's Night ) (1964)
• Hjalp! ( Help! ) (1965)
• Magical Mystery Tour (1967)
• Gul gul gul ar var undervattningsbat , ( Yellow Submarine ) (1968)
• Let It Be (1969)

Priser och utmarkelser [ redigera | redigera wikitext ]

• Grammy Award for basta nya artist , 1965 ^{[ 1 ]}
• Grammy Award for basta popalbum , for Sgt. Pepper's Lonely Hearts Club Band , 29 februari 1968 ^{[ 2 ]}
• Grammy Award for arets album , for Sgt. Pepper's Lonely Hearts Club Band , med George Martin , 29 februari 1968 ^{[ 2 ]}
• Rock and Roll Hall of Fame , 1986 ^{[ 3 ]}
• Grammy Trustees Award , 1988
• Grammy Award for basta musikvideo , 1996
• Grammy Lifetime Achievement Award , 2014
• Stjarna pa Hollywood Walk of Fame

[ Redigera Wikidata ]

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Apple Records
• Brian Epstein
• George Martin
• 1960-talet

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• MacDonald, Ian. En revolution i huvudet: The Beatles inspelningar och 60-talet (2:a upplagan 2000). Goteborg: Bo Ejeby forlag. ISBN 9188316300  
• Lewisohn, Mark (1992) (pa engelska). The complete Beatles chronicle . New York: Harmony Books. ISBN 0-517-58100-0  
• Lewisohn, Mark (1988) (pa engelska). The Complete Beatles Recording Sessions . New York: Harmony Books. ISBN 978-0-517-57066-1  
• Gould, Jonathan (2007) (pa engelska). Can't Buy Me Love: The Beatles, Britain and America . New York: Three Rivers Press. ISBN 978-0-307-35338-2  
• Lundberg, Borje; Bohm, Ammi (2003). Yeah! Yeah! Yeah! - The Beatles Erovrar Sverige . Stockholm: Premium Publishing. ISBN 91-89136-03-9  
• Norman, Philip (2009). John Lennon: Livet . Stockholm: Frank Forlag. ISBN 978-91-85865-27-7  

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Brown, Craig (2021). One, two, three, four: nar Beatles forandrade varlden . Stockholm: Albert Bonniers forlag. ISBN 978-91-0-019083-5  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror The Beatles .?
•  Wikiquote pa engelska har citat relaterade till The Beatles .

• Officiell webbplats
• Sveriges aldsta Beatlesforening - The Beatles Information Center
• Popmusicinfo - databas med over 1000 skivor av Beatles

v   ?   r The Beatles John Lennon  · Paul McCartney  · George Harrison  · Ringo Starr Pete Best  · Stuart Sutcliffe Historia The Quarrymen  · Beatlemania  · Mordet pa John Lennon Diskografi Diskografi i Storbritannien  · Diskografi i USA  · Diskografi i Sverige Filmografi Yeah! Yeah! Yeah!  · Hjalp!  · Magical Mystery Tour  · Gul gul gul ar var undervattningsbat  · Let It Be Associerade foretag Apple Corps  · Apple Records  · Northern Songs Radioinspelningar The Beatles, popgrupp fran Liverpool pa besok i Stockholm Relaterade platser Abbey Road  · Abbey Road Studios  · The Bag O'Nails  · Candlestick Park  · Cavern Club  · Kaiserkeller  · 3 Savile Row  · Star-Club  · Strawberry Field  · Top Ten Club Relaterade personer Neil Aspinall  · Klas Burling  · Geoff Emerick  · Brian Epstein  · Mal Evans  · Astrid Kirchherr  · Richard Lester  · George Martin  · Tommy Moore  · Jimmie Nicol  · Billy Preston  · Tony Sheridan  · Norman Smith  · Klaus Voormann  · Andy White  · Maharishi Mahesh Yogi Relaterade artiklar Lennon?McCartney  · Den femte Beatlen  · Paul is dead  · The Beatles takkonsert  · The Rutles  · 8749 Beatles  · 4147 Lennon  · 4148 McCartney  · 4149 Harrison  · 4150 Starr Bilder & media  · Kategori