Polska tronfoljdskriget Belagringen av Danzig av rysk-sachsiska styrkor ar 1734. Agde rum 1733?1738 Plats Polen , Rhenlandet , Italien Resultat Freden i Wien August III bestiger tronen och territoriella vinster for Bourbon Stridande Polen under Stanisław Leszczy?ski   Frankrike ( Bourbon )   Spanien (Bourbon)   Kungariket Sardinien Polen under   August III   Kejsardomet Ryssland   Habsburgska monarkin   Sachsen   Kungariket Preussen v   ?   r Polsk-ryska krig Kievexpeditionen  ? Muskovit/Litauiska  ? Livlandska  ? 1605?18 (Dymitriads)  ? Smolensk  ? 1654?67  ? Polska tronfoljdskriget  ? Barkonfederationen  ? 1792  ? Ko?ciuszko-upproret  ? Novemberupproret  ? Januariupproret  ? Polsk/Sovjet  ? 1939

v   ?   r Polska tronfoljdskriget Kehl  ? Pizzighettone  ? Danzig  ? Bitonto  ? Trarbach  ? Philippsburg  – San Pietro  ? Gaeta  ? Capua  ? Guastalla  ? Clausen

Polska tronfoljdskriget kallas det allmant europeiska krig som uppblossade med anledning av den polske kungen August II:s dod 1733. Den dode kungens son, kurfursten Fredrik August II av Sachsen , forsakrade sig om Rysslands och Osterrikes bistand. Frankrike tog av dynastiska och politiska skal parti for exkung Stanislaw I Leszczynski och vann for honom aven Spanien och Sardinien . I Sverige tillhorde sympatierna Stanislaw sedan svenskarna medverkat till hans trontilltrade under Stora nordiska kriget . 1734 ars riksdag sammankallades med anledning darav. Det lyckades emellertid Arvid Horns forsiktiga statskonst att radda Sverige fran att indragas i kriget; men darmed hade Horn ocksa brutit med allmanna meningen, och krigsfragan 1734 blev froet till hattpartiets bildande och Horns fall (drygt 200 svenska officerare bistod dock med den svenske kungen Fredrik I :s goda minne frivilligt den polske kungen Stanislaws sak och var mycket behjalpliga vid forsvaret av det av ryssarna belagrade Danzig).

Genom den ryska sidans mutor och hot till en fraktion av den polska adeln (ca 3 000 namn) skapade ryssarna mot slutet av 1733 sitt adelsparti inom Polen for sin kandidat Fredrik August II av Sachsen som pa sa satt parallellt med Stanislaw (480 000 roster) valts till kung i Polen. Darmed drogs svarden till strid och ett inbordeskrig brot ut mellan majoriteten och minoriteten inom den polska adeln. Med hjalp av denna kopta legitimitet och sitt overvaldigande militara overtag drev ryssarna ut Stanislaw ur Polen, varpa Frankrikes harar ryckte ut. Den polska tvistefragan tradde dock i bakgrunden och endast en liten fransk flotteskader med tre infanteribataljoner om 1 400 man sandes till det belagrade Gdansks hjalp. Huvudstriden stod namligen mellan de gamla fienderna Frankrike och Osterrike . Skadeplats var dels Rhenlanderna , dels Italien . Fransmannen besatte Lothringen och trangde over Rhen ; i Italien erovrade de hela Milano , medan spanjorerna tog Neapel och Sicilien . Osterrike forodmjukades och antog redan den 3 oktober 1735 Frankrikes villkor, genom preliminarerna i Wien . Den definitiva freden avslots pa samma stalle den 18 november 1738. Om denna fred har den paradoxen uttalats, att alla parterna vann. Polens krona tillfoll Fredrik August; Stanislaw fick ersattning pa Osterrikes bekostnad ( Lothringen och Bar ), likasa Spanien och Sardinien ; Osterrike fick pragmatiska sanktionen erkand. Krigets huvudresultat var tvafaldigt: Frankrikes seger over det osterrikiska inflytandet i Italien och Rysslands begynnande herravalde over Polens politik.

• 
  Stanisław Leszczy?ski , malning av Jean-Marc Nattier.
• 
  August III av Polen , malning av Pietro Antonio Rotari.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran Nordisk familjebok , Polska tronfoljdskriget , 1904?1926.