Milano

Redigera lankar
Fran Wikipedia
Den har artikeln behover fler eller battre kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2023-07)
Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .
Den har artikeln handlar om staden. For den tidigare provinsen, se Milano (provins) . For andra betydelser, se Milano (olika betydelser) .
Milano
Kommun
Flagga
Vapen
Officiellt namn: Comune di Milano
Land Italien  Italien
Region Lombardiet
Provins Milano  (MI)
Angransande
kommuner 		Assago , Baranzate , Arese , Bresso , Buccinasco , Cesano Boscone , Cologno Monzese , Corsico , Cormano , Cusago , Novate Milanese , Opera , Pero , Peschiera Borromeo , Rho , Rozzano , San Donato Milanese , Segrate , Sesto San Giovanni , Settimo Milanese , Trezzano sul Naviglio , Vimodrone
Hojdlage 120  m o.h.
Koordinater 45°28′01″N 09°11′24″O  /  45.46694°N 9.19000°O  / 45.46694; 9.19000
Yta 181,68  km² [ 1 ]
Folkmangd 1 378 689  (2018) [ 2 ]
Befolkningstathet 7 589 invanare/ km²
Tidszon CET ( UTC+1 )
 -  sommartid CEST ( UTC+2 )
Postnummer 20100, 20121?20162
Riktnummer 02
ISTAT -kod 015146
Geonames 6542283
Skyddspatron Ambrosius
Folknamn demonym : milaneser
Milanos läge i Italien
Milanos lage i Italien
Milanos lage i Italien
Milanos läge i Milano
Milanos lage i Milano
Milanos lage i Milano
Webbplats : www.comune.milano.it

Milano ar en stad och kommun i regionen Lombardiet i norra Italien . Milano ar huvudort i Lombardiet och i storstadsregionen Milano , innan 31 december 2014 provinsen Milano . Milano ar Italiens nast storsta stad och ar centrum for ett storstadsomrade som raknas till Europas storsta. Har finns en av varldens framsta operascener, Teatro alla Scala eller "La Scala".

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Milanos historia

Enligt gammal tradition skall Milano ha grundlagts av kelterna omkring 600 f.Kr. Staden kallades av romarna Mediolanum och var insubrernas huvudstad, tills den 222 f.Kr. intogs av romarna. Under kejsartiden blev den Italiens andra stad och ett vetenskapernas hem, men led fruktansvart under folkvandringarnas stormar. 452 blev den erovrad och plundrad av Attila , 490 intagen av Teoderik den store och 539 odelagd av burgunder och goter . 569 besattes den av langobarderna och inforlivades jamte deras rike 774 med Karl den stores valde. Flera av dennes efterfoljare lat som kungar av Italien krona sig i Milano eller Pavia med den i Monza forvarade jarnkronan .

Medeltiden [ redigera | redigera wikitext ]

Efter Otto I :s kroning 962 horde Milano med kungariket Italien till det tysk-romerska riket och styrdes genom kejserliga stathallare. Under 1100-talet gjorde Milano som huvud for det lombardiska statsforbundet och guelfernas parti ofta uppror mot kejsarna, men blev flera ganger hart tuktat, i synnerhet av Fredrik Barbarossa 1158 och 1162, vid vilket sistnamnda tillfalle alla borgare maste lamna staden, som forstordes. Efter det lombardiska statsforbundets seger i slaget vid Legnano 1176 blev Milano genom fordraget i Konstanz 1183 en fri stad, som dock erkande kejsaren som lansherre.

Partistriderna mellan guelfer, anforda av familjen della Torre, och ghibelliner , med familjen Visconti i spetsen, storde stadens lugn, sa att den inte erholl nagon fast forfattning. Emellertid hade huset Visconti med kejsarnas hjalp utvidgat stadens och sin egen makt over flera av Lombardiets mest blomstrande stader, och 1395 blev Milano huvudstad i det da upprattade hertigdomet Milano under Gian Galeazzo Visconti , som kopte hertigvardigheten av kejsar Wenzel . Da huset Visconti utslocknade pa manssidan 1447 med Filippo Maria , valdes dennes mag Francesco I Sforza till hertig av Milano . 1499 erovrade Ludvig XII av Frankrike Milano, pa vilket han gjorde ansprak som attling av slakten Visconti pa kvinnosidan, men han forlorade det under kriget mot den sa kallade heliga ligan 1512. Frans I erovrade det pa nytt 1515, men miste det ater 1521 .

Da familjen Sforza utslocknade 1535 med hertig Francesco II Sforza , gav kejsar Karl V hertigdomet som ledigt rikslan at sin son Filip, varefter det var forenat med Spanien , tills det genom freden i Utrecht 1713 och freden i Rastatt 1714 lades till osterrikiska monarkin. Det bildade darefter tillsammans med hertigdomet Mantua det osterrikiska Lombardiet . Genom freden i Wien [ fortydliga ] 1735 och fordraget i Worms [ 3 ] [ 4 ] 1743 lades delar darav till Sardinien .

Fran 1797 till 1859 [ redigera | redigera wikitext ]

Efter det att Napoleon I 1796?1797 erovrat norra Italien blev Milano 1797 huvudstad i Cisalpinska republiken , 1802 i Italienska republiken och 1805 i kungariket Italien . Vid dettas upplosning 1814 fick Sardinien sina forna andelar (8 260 km² ) tillbaka och Osterrike det ovriga (21 585 km²) av det forna hertigdomet Milano, som forenades med det nybildade kungariket Lombardiet-Venetien .

Under aren narmast fore 1848 var Milano huvudsatet for den nationella agitationen mot Osterrike, och 18-23 mars 1848 pagick dar blodiga gatustrider, som slutade med att de osterrikiska trupperna under Josef Radetzky nodgades lamna staden. Redan 6 augusti maste den dock, overgiven av piemonteserna , oppna portarna for Radetzky. Konfiskering av de emigrerades egendom, en mangd avrattningar och odragliga skattebordor gjorde osterrikarna annu mer forhatliga; dock undertrycktes latt det av Giuseppe Mazzini forberedda upproret 6 februari 1853.

Efter slaget vid Magenta 4 juni 1859 lamnade den osterrikiska besattningen staden, i vilken 8 juni Napoleon III och kung Viktor Emanuel holl sitt intag. I fredspreliminarerna i Villafranca 12 juli 1859 avtraddes Milano jamte det ovriga Lombardiet till Napoleon, som omedelbart darefter lamnade det till Sardinien.

1900-tal och nutid [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 1919 grundade Mussolini sin fascistiska rorelse i Milano och harifran startades Mussolinis marsch till Rom. Under andra varldskriget bombades staden svart av de allierade och amerikanska trupper intog staden 1945. Da hade motstandsrorelsen tagit over kontrollen av staden och avrattat Mussolini och andra fascistledare.

Milano pa 1960-talet

Efter andra varldskriget foljde en ekonomisk boom fran 1950-talet och framat med stor inflyttning till Milano. Staden ateruppbyggdes och fick nya landmarken som Pirelliskyskrapan .

I slutet av 1960-talet och under 1970-talet startade en vag av gatuvald, politisk terrorism och strejker, bland annat Bombdadet pa Piazza Fontana 1969.

Under 1990-talet briserade Tangentopoli , en stor politisk skandal med manga lokala politiker och affarsman inblandade. Milano drabbades ocksa av en finanskris och ekonomin genomgick en omfattande omstrukturering, bland annat lades industrier som Alfa Romeo i Arese ned.

2015 arrangerades varldsutstallningen Expo 2015 i Milano.

Klimat [ redigera | redigera wikitext ]

Uppmatta normala temperaturer och -nederbord i Milano: [ 5 ]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
  Normaldygnets maximitemperaturs medelvarde 4,6 8,2 13,2 17,5 21,9 26,1 28,9 27,7 24,3 17,8 10,2 5,4
  Normaldygnets minimitemperaturs medelvarde ?1,9 0,1 3,3 7,0 11,2 15,0 17,3 16,7 13,5 8,4 3,6 ?0,9
 Nederbord 64 63 82 82 97 65 68 93 69 100 101 60

Stadsbild [ redigera | redigera wikitext ]

Stadsdelen Porta Nuova sedd från Milanodomens tak.
Stadsdelen Porta Nuova sedd fran Milanodomens tak.

Milano har sedan 1990-talet fornyat bebyggelsen i omradena Porta Nuova och CityLife.

Ekonomi [ redigera | redigera wikitext ]

Milano ar centrum for manga internationella foretag och har aterfinns 45 % av Lombardiets naringsliv. Har finns flera stora medieforetag: reklam- och mediabyraer, tidningar och telekommunikationsbolag: Rai , Mediaset , Telecom Italia och Sky Italia. Italienkontor for bland annat Google och Yahoo! aterfinns i staden. Milano ar aven ett internationellt centrum for modeindustrin med over 12 000 foretag med stora modehus som Giorgio Armani , Dolce & Gabbana , Prada , Gianni Versace och Valentino. Har finns ocksa mer traditionell verkstadsindustri som Alfa Romeo och Pirelli .

Milanoborsen vid Piazza Affari.

Milanoborsen ( Borsa Italiana ) ar Italiens bors for handel med vardepapper som aktier . Den kallas ofta, t.ex. i dagspressen, for Piazza Affari efter det torg dar den ligger. I Milano utkommer den storsta italienska affarsdagstidningen, Il Sole 24 Ore .

Kanda foretag fran Milano [ redigera | redigera wikitext ]

Kommunikationer [ redigera | redigera wikitext ]

Flygplatser [ redigera | redigera wikitext ]

Kollektivtrafik [ redigera | redigera wikitext ]

Arkitektur och platser [ redigera | redigera wikitext ]

Ett urval av kyrkor [ redigera | redigera wikitext ]

Milanos katedral
  • Duomo ( katedralen )
  • Sant'Alessandro
  • Basilica di Sant'Ambrogio
  • Santa Maria delle Grazie
  • San Babila
  • San Bernardino alle Ossa
  • Basilica di Sant'Eustorgio
  • Basilica di San Lorenzo
  • San Marco
  • Santuario di Santa Maria dei Miracoli
  • Santa Maria del Carmine
  • Basilica di San Nazaro Maggiore
  • Santa Maria presso San Satiro
  • San Sebastiano
  • San Simpliciano
  • Santo Stefano Maggiore

Beromda monument [ redigera | redigera wikitext ]

Ovrig arkitektur [ redigera | redigera wikitext ]

Kultur [ redigera | redigera wikitext ]

Milano ar ett av varldens viktigaste centrum for opera , med den beromda operan La Scala .

Museer och utstallningar [ redigera | redigera wikitext ]

  • Breragalleriet ( Pinacoteca di Brera )
  • Pinacoteca Ambrosiana
  • Galleria d'Arte Moderna
  • Triennale di Milano
  • Castello Sforzesco
  • Museo Egizio
  • Museo Poldi Pezzoli
  • Museo della Preistoria e Protostoria
  • Museo d’Arte Antica
  • Palazzo Reale
  • Museo Teatro alla Scala
  • Padiglione di Arte Contemporanea
  • Museo di Storia Naturale
  • Museo della Scienza e della Tecnica "Leonardo da Vinci"
  • Galleria Vinciana
  • Museo Bagatti Valsecchi
  • Museo degli Strumenti Musicali
  • Museo delle Arti Decorative
  • Museo Archeologico
  • Museo di Milano
  • Museo di Storia Contemporanea
  • Museo del Risorgimento

Teatrar [ redigera | redigera wikitext ]

  • Teatro alla Scala
  • Arcimboldi
  • Piccolo teatro
  • Teatro Lirico
  • Teatro Carcano
  • CRT - Teatro dell'Arte
  • Manzoni
  • Ventaglio Nazionale
  • Nuovo
  • Nuovo Piccolo Teatro
  • Piccolo Teatro di Milano
  • San Babila
  • Smeraldo
  • Ciak
  • Della 14a
  • Filodrammatici
  • Litta
  • Olmetto
  • Out Off
  • L'Elfo
  • Porta Romana
  • Franco Parenti
  • Teatro Studio
  • Verdi

Universitet [ redigera | redigera wikitext ]

  • Universita degli Studi di Milano, UNIMI
  • Politecnico di Milano
  • Universita Statale
  • Universita Statale Milano-Bicocca
  • Universita Cattolica del Sacro Cuore
  • Universita Commerciale Luigi Bocconi
  • Scuola Superiore di Direzione Aziendale - Bocconi
  • Universita I.U.L.M.
  • Universita C.Cattaneo L.I.U.C.
  • Universita Vita-Salute San Raffaele
  • L.U.C. Beato Angelico
  • Accademia delle Belle Arti di Brera
  • Conservatorio Superiore "G. Verdi" di Milano
  • Istituto Europeo di Design
  • I.S.E.F.
  • Istituto Marangoni

Radiostation [ redigera | redigera wikitext ]

Radiostationen Discoradio sander fran Milano.

Idrott [ redigera | redigera wikitext ]

Idrottsligt ar staden bland annat kand for de framgangsrika fotbollslagen AC Milan och Inter som tillhor de mest framgangsrika lagen i Italien och Europa. Milano ar den enda staden i Europa med tva lag som vunnit Champions League. Milano har statt som vard for VM i fotboll 1934 och 1990 och EM 1980. I staden aterfinns en av Europas storsta fotbollsarenor, Giuseppe Meazza med plats for 80 000 askadare.

Milano ar ocksa hemort for ett av Italiens mest framgangsrika basketlag, Olimpia Milano

Kanda personer fran Milano [ redigera | redigera wikitext ]

Angransande kommuner [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran Nordisk familjebok , Milano , 1904?1926.

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ ”Territorial features, Total area (Engelska)” . Istituto Nazionale di Statistica. 2019 . http://dati.istat.it/ . Last 18 mars 2020 .  
  2. ^ ”Statistiche demografiche ISTAT” . demo.istat.it . 2018. Arkiverad fran originalet den 14 januari 2018 . https://web.archive.org/web/20180114115045/http://demo.istat.it/bilmens2018gen/index.html . Last 18 mars 2020 .  
  3. ^ Turistinformation - Milano [ dod lank ]
  4. ^ Milano i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
  5. ^ ”Vadret i Milano” . ResVader . https://www.resvader.com/Milano/per-manad/ .  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Auktoritetsdata
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Milano&oldid=54625046 ”