Baron Pierre de Coubertin
Fodd	Pierre Fredy 1 januari 1863 Paris , Frankrike
Dod	2 september 1937 (74 ar) Geneve , Schweiz
Nationalitet	fransk
Andra namn	Georges Hohrod & Martin Eschbach
Yrke/uppdrag	Idrottsledare, pedagog , forfattare, historiker och tidningsutgivare
Kand for	Idegivare till de moderna olympiska spelen
Influerad av	Thomas Arnold , Ludwig Curtius
Styrelse- ledamot i	Ordforande i IOK (1896?1925)
Namnteckning

Charles Pierre Fredy de Coubertin (kand som Pierre, Baron de Coubertin ), fodd 1 januari 1863 i Paris som Pierre (de) Fredy , dod 2 september 1937 i Geneve , ^{[ 1 ]} var en fransk baron , idrottsledare, pedagog , forfattare, tidningsutgivare och mustaschkonnassor. Han var en ^{[ 1 ]} av skaparna av de moderna olympiska spelen . 1912 vann han olympiskt guld i litteratur , tavlande for Tyskland under den dubbla pseudonymen "Georges Hohrod" och "M. Eschbach".

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

Han foddes 1863 i Paris som Pierre Fredy, av adlig bord men republikan till overtygelsen. ^{[ 2 ]} Han kom att omfatta patriotiska tankar men med en internationalistisk vinkel. Trots att han kom att fa uppleva Frankrikes forlust i fransk-tyska kriget bar han pa optimism och framatanda. I tjugoarsaldern letade han lange efter att ett mal i livet. ^{[ 2 ]}

de Coubertin inspirerades av Thomas Arnolds teori om idrottens vikt i den engelska manliga utbildningen och fostran. ^{[ 1 ]}

Olympisk verksamhet [ redigera | redigera wikitext ]

Efter att nya arkeologiska fynd (kanske framfor allt tysken Ludwig Curtius ) okat intresse for de antika olympiska spelen framkastade de Coubertin 1889 iden (aterupprepat 1892 ^{[ 1 ]} ) att de olympiska spelen skulle kunna aterupptas. Darefter agnade han under de kommande sju aren stor energi at att bygga internationellt stod for iden, som syftade till en internationell tavling som skulle framja fred, forstaelse och amatoridrott pa en global niva. Hans grundide skapade ocksa manga av de nyckelingredienser som ingar i de moderna olympiska spelen, inklusive den olympiska stadgan, den olympiska eden och protokollet for oppnings- och avslutningsceremonierna vid spelen. ^{[ 3 ]}

de Coubertin var 1894 med och bildade den Internationella Olympiska Kommitten ( IOK ). Han var paverkad av det gamla grekiska idrottsidealet om samspelet mellan kropp och sjal och blev tidigt overtygad om vikten av fysisk fostran for utvecklingen av unga manniskor. Han havdade ocksa betydelsen av internationella idrottstavlingar for att hindra stridigheter mellan nationerna och skapa fred.

De ursprungliga reglerna, foreslagna av Pierre de Coubertin sjalv, innebar att IOK-ordforanden skulle komma fran det land dar de olympiska spelen skulle hallas. Darfor blev greken Demetrios Vikelas kommittens forste ordforande, sedan denne overtygat IOK om att de forsta moderna spelen skulle hallas i Aten 1896. de Coubertin var darefter IOK:s ordforande mellan 1896 och 1925 . ^{[ 3 ]}

Pierre de Coubertin
Litteratur Nation:   Tyskland [ a ]
Olympiska spel
Guld	Stockholm 1912	Litteratur

Under Olympiska sommarspelen 1912 tavlade han i grenen litteratur under pseudonymen Georges Hohrod och M(artin) Eschbach och vann. ^{[ 4 ]} Den tavlande stallde upp som representant for Tyskland . Verket Ode till idrotten lamnades in pa tre sprak ? franska , engelska och tyska . Den forstnamnda pseudonymen kom fran en pseudonym som de Coubertin tidigare anvant sig av, nar han 1899 publicerade den sjalvbiografiska romanen Le Roman d'un rallie . Det antas att de Coubertins fru Marie, fodd Rothan och delvis uppvuxen pa tysk mark, stod for verkets oversattning till tyska. Senare ron har givit vid handen att pseudonymerna ar inspirerade av de tva orterna "Hohrodberg" och "Eschbach-au-Val", belagna nara Maries hembygd i sodra Alsace . ^{[ 5 ]}

1915 (under forsta varldskriget ) flyttade de Coubertin IOK:s hogkvarter till schweiziska Lausanne , och han bodde dar sjalv fram till sin dod. ^{[ 1 ]}

Senare ars studier har fortydligat att de Coubertin inte var den ende som kom med iden att skapa de moderna olympiska spelen. Han var dock den mest aktive i arbetet med att fa till stand och utveckla den moderna olympiska tanken, och i olympiska/franska sammanhang benamns han darfor korrekt som le renovateur ('fornyaren'). ^{[ 1 ]}

Olympiskt motto [ redigera | redigera wikitext ]

Pierre de Coubertin ar kand for att ha myntat det valkanda ordstavet "Det viktigaste i livet ar inte att segra, utan att kampa val." Detta motto ar dock baserat pa de Coubertins komplettering av ett uttalande av Ethelbert Talbot , biskop av Bethlehem i Pennsylvania . ^{[ 6 ]} Denne holl 19 juli 1908, under olympiska spelen 1908 i London , en predikan i Saint Paul's Cathedral dar han infogade: ^{[ 7 ]}

de Coubertin ansag att den har predikan var av stor filosofisk vikt och aterupprepade darefter Talbots ord, vilka han tolkade fritt som "Det viktigaste i dessa olympiska spel ar inte att segra utan att deltaga." ^{[ c ]} Detta kompletterade med en egen fortsattning dar han understrok den idrottsliga /iden: ^{[ 6 ]}

Ovrig verksamhet och familj [ redigera | redigera wikitext ]

de Coubertin grundlade senare aven ett flertal andra internationella organisationer for pedagogik och idrottspedagogik.

Bland Coubertins litterara verk marks Essais de psychologie sportive (1913), Lecons de gymnastique utilitaire (1915) och Pedagogie sportive (1923). ^{[ 9 ]}

de Coubertins liv utanfor den olympiska sfaren var mindre framgangsrik. Hans familjeliv drabbades av ett antal olyckor, vilket enligt bedomare antas fatt honom att delvis engagera sig mer i det olympiska for att glomma bort familjbekymren. ^{[ 1 ]}

1895 gifte han sig med Marie Rothan, en dotter till vanner till slakten. De fick tva barn, dar sonen Jacques efter att ha blivit avglomd i solen (vilket foraldrarna anklagade varandra for) drabbades av utvecklingsstorning och dottern forblev ensam och orolig. Istallet agnade paret energi at tva brorsoner, vilka dock dodades under forsta varldskriget. Nar Pierre de Coubertin 1937 avled utslacktes darfor den 500 ar gamla slaktlinjen Coubertin. ^{[ 1 ]}

Pierre de Coubertin begravdes i Bois de Vaux , nar IOK-hogkvarteret. Enligt hans egen vilja begravdes hans hjarta separat, nara platsen for den antika stadion i Olympia . ^{[ 1 ]}

Asteroiden 2190 Coubertin ar uppkallad efter honom. ^{[ 10 ]}

Bildgalleri [ redigera | redigera wikitext ]

• 
  Pierre de Coubertin som barn (t.h., syster t.v.). Detalj av malning av fadern Charles Louis de Fredy de Coubertin (1869).
• 
  Malning av Jose Ferraz de Almeida Junior , forestallande Pierre de Coubertin som faktare.
• 
  Olympisk malning av fadern Charles de Coubertin (1896).
• 
  de Coubertins grav.
• 
  Coubertin-baronernas vapenskold

Kommentarer [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Om Pierre de Coubertin pa IOK:s webbplats (engelska)
• Wikimedia Commons har media som ror Pierre de Coubertin .
  Bilder & media