Den V olympiadens spel
Grenar	102 grenar i 15 sporter
Deltagare
Nationer	28
Aktiva	2 547
Man	2 490
Kvinnor	57
Vardskap
Land	Sverige
Ort	Stockholm
Arena	Stockholms Olympiastadion
Invigning	6 juli 1912 [ a ]
Spelen oppnades av	Kung Gustaf V av Sverige [ 1 ]
Laste deltagarnas ed	Ej forran 1920
Laste funktionarernas ed	Ej forran 1972
Elden tandes av	Ej forran 1936
Avslutning	27 juli 1912
← London 1908 Antwerpen 1920 →

Olympiska sommarspelen 1912 , officiellt Den V olympiadens spel , var de femte moderna olympiska spelen och holls i Stockholm i Sverige. Huvudarena var Stockholms stadion , som byggdes for andamalet. Spelen kom att kallas for solskensolympiaden som foljd av det osedvanligt soliga och varma vadret. 100-arsminnet av detta evenemang firades med ett jubileumsmarathonlopp med start i Stockholms stadion vid exakt samma tidpunkt, 14 juli 2012 klockan 13:48. Att Stockholm skulle fa arrangera OS beslutades i Berlin 1909 . ^{[ 2 ]}

Allmant [ redigera | redigera wikitext ]

For askadarna var det soliga vadret positivt, men solen och varmen fick ocksa negativa foljder. Pa avslutningsdagen avled den portugisiske maratonloparen Francisco Lazaro av varmeslag, som han drabbats av under loppet.

Tavlingarnas forsta gren var tennis , som avgjordes 5?12 maj. Detta var hela tva manader innan den officiella invigningen pa Stockholms stadion 6 juli, ^{[ 3 ]} i samband med friidrottstavlingarna. ^{[ 4 ]}

Brottningstavlingarna avgjordes utomhus i Stadion vid den sa kallade staplatskurvan och forutom att det blev mycket trottsamt adrog sig flera av brottarna brannsar eftersom matcherna inte hade nagon tidsbegransning utan pagick ”till fall”. Den langsta matchen var semifinalen i mellanvikt A mellan en ryss, Klein, och en finlandare, Asikainen. Den pagick i 11 timmar, endast med nagra minuters uppehall varje halvtimme for toabesok, forfriskningar med mera. Ryssen domdes som segrare utan att nagot fall intraffat, men vid finalen dagen efter var bada brottarna sa uttrottade att de avstod fran att mota svensken Claes Johansson, som alltsa vann guldet pa walk over. I mellanvikt B avbrots finalen mellan svenske Ahlgren och finske Boling efter 6 timmar och bada fick andra pris. Brottningsreglerna andrades efter detta.

Man var allmant belaten med reglerna under tavlingarna. Arrangorerna hade namligen samlat in regler i olika sporter fran olika lander och sammanstallt dem till moderna regler, som ocksa vid kommande internationella kongresser i stor utstrackning antogs av specialforbunden.

Medaljligan vanns enligt datidens poangberakning av Sverige , vars 64 medaljer gav sammanlagt 137 medaljpoang. ^{[ 5 ]} Efter dagens medaljligesystem, dar antalet guldmedaljer raknas forst, vann emellertid USA .

2,23 % av deltagarna var kvinnor. Med moderna matt kan detta tyckas lite, men andelen var hogst dittills.

Sverige erbjods ocksa ett olympiskt vinterspel i samband med tavlingen. Detta tackade man dock nej till, till forman for de nordiska spelen .

Spelens mest uppmarksammade tavlande var:

• Jim Thorpe fran USA, som tavlade i femkamp och tiokamp och dominerade bada.
• Hawaiianske simmaren Duke Kahanamoku vann 100 m frisim pa ett overlagset satt.
• Finlandske loparen Hannes Kolehmainen satte nya olympiska rekord pa 5 000 meter (aven forsta varldsrekordet), 10 000 m och i terranglopning .
• Svenske hjortskytten Oscar Swahn blev den hittills aldste OS-guldmedaljoren (64 ar, 257 dagar) genom lagguldet pa lopande hjort.
• Greta Johansson tog guld i simhopp , damernas raka hopp. Darmed blev hon Sveriges forsta kvinnliga olympiska mastare.
• Shiso Kanaguri , den japanske maratonloparen som gatfullt forsvann mitt i loppet, for att aterkomma till Sverige och fullborda distansen med tiden 54 ar, atta manader, sex dagar, atta timmar, 32 minuter och 20,3 sekunder. ^{[ 6 ]}

Aret efter spelen uppdagades att Thorpe 1911 hade spelat i ett litet baseballag och fatt en minimal ekonomisk ersattning. Han diskvalificerades for professionalism och medaljerna atersandes till Stockholm och en ny fordelning gjordes. Tiokampen fick darigenom en medaljfordelning, som blev

• Hugo Wieslander , guld
• Charles Lomberg , silver
• Gosta Holmer , brons

Ar 1983 tilldelades Thorpe postumt de bada guldmedaljerna varfor det i den historiska statistiken finns tva guldmedaljorer.

Konsttavlingar [ redigera | redigera wikitext ]

Coubertin, en av skaparna av de olympiska spelen, hade forordat att aven tavlingar i konst skulle forekomma vid de olympiska spelen. Internationella olympiska kommitten , ( IOK ) beslutade infora konsttavlingar vid sommarspelen i Stockholm 1912. Men Viktor Balck , ordforande i den svenska organisationskommitten och kronprins Gustaf Adolf , ordforande i Riksidrottsforbundet var tveksamma till att blanda fysiska tavlingar med konstnarliga. Till slut kom man fram till en kompromiss med tavlingar i arkitektur , skulptur , bildkonst , musik , och litteratur med en jury utsedd av IOK. ^{[ 7 ]}

Jubileumsmaraton [ redigera | redigera wikitext ]

Sondagen den 14 juli 1912 avgjordes maratonloppet, som var hojdpunkten vid de femte olympiska spelen i Stockholm. Stockholms nybyggda Olympiastadion var fullsatt till sista plats med 22 000 askadare, trots att biljettpriserna var hogre an nagon annan tavlingsdag. For att fira 100 ars minnet av detta evenemang anordnades ett jubileumsmarathonlopp med start i Stockholms Olympiastadion vid exakt samma tidpunkt, 14 juli 2012 klockan 13:48.

Ar 1912 startade 69 lopare och 35 kom i mal. I 2012 ars upplaga fanns 10 510 anmalda lopare fran 66 nationer. Loppet hade start och mal vid kungliga laktaren pa Stadion. Det innebar att deltagarna sprang knappt 350 meter pa loparbanan innan de lamnade arenan genom marathonporten mot Valhallavagen . Banan gick till Sollentuna och tillbaka. 2012 ars Jubileumsmarathon foljde samma bana sa nara som mojligt. Tidstypisk kladsel var ett onskemal. ^{[ 8 ]}

Klockan 13.48 den 14 juli 1912 gick starten for det olympiska maratonloppet i Stockholm. Alexis Ahlgren fran Trollhattan tog taten inne pa Stadion. Till hoger: Jubileumsmarathon 2012-07-14, klockan 13.50 lamnade loparna Stadion och svanger in pa Valhallavagen.

Sporter [ redigera | redigera wikitext ]

Medaljfordelning [ redigera | redigera wikitext ]

       Vardnation ( Sverige )

Plac.	Land	Guld	Silver	Brons	Totalt antal medaljer
1	USA	25	19	19	63
2	Sverige	24	24	17	65
3	Storbritannien	10	15	16	41
4	Finland	9	8	9	26
5	Frankrike	7	4	3	14
6	Tyskland	5	13	7	25
7	Sydafrika	4	2	0	6
8	Norge	4	1	4	9
9	Kanada	3	2	3	8
	Ungern	3	2	3	8

Deltagande nationer [ redigera | redigera wikitext ]

Totalt deltog 28 lander i spelen. Egypten , Island , Japan , Portugal och Serbien debuterade vid dessa spel. Japan blev darmed det forsta asiatiska och Egypten blev det forsta arabiska landet att medverka i de olympiska spelen.

Dokumentarer [ redigera | redigera wikitext ]

I maj 2012 (med repris i juli 2012) visade SVT dokumentarfilmen Solskensolympiaden som skildrade sommar-OS 1912. ^{[ 9 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Internationella Olympiska Kommitten

Kommentarer [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Allmanna kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• SOK (1913). ”Official Report 1912” (pa engelska). digital.la84.org . https://digital.la84.org/digital/collection/p17103coll8/id/11660/rec/7 . Last 7 mars 2021 .  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Olympiska sommarspelen 1912 .
  Bilder & media
• Olympiska rorelsen
• The Olympic Games of Stockholm 1912 - Official Report (scan as pdf, 52 MB) Alternative download source

v   ?   r Olympiska spelen Sommarspelen Aten 1896  ? Paris 1900  ? Saint Louis 1904  ? Aten 1906 ² ? London 1908  ? Stockholm 1912  ? Berlin 1916 ¹ ? Antwerpen 1920  ? Paris 1924  ? Amsterdam 1928  ? Los Angeles 1932  ? Berlin 1936  ? Helsingfors 1940 ¹ ? London 1944 ¹ ? London 1948  ? Helsingfors 1952  ? Melbourne 1956  ? Rom 1960  ? Tokyo 1964  ? Mexico City 1968  ? Munchen 1972  ? Montreal 1976  ? Moskva 1980  ? Los Angeles 1984  ? Seoul 1988  ? Barcelona 1992  ? Atlanta 1996  ? Sydney 2000  ? Aten 2004  ? Peking 2008  ? London 2012  ? Rio de Janeiro 2016  ? Tokyo 2020  ? Paris 2024  ? Los Angeles 2028  ? Brisbane 2032 Vinterspelen Chamonix 1924  ? Sankt Moritz 1928  ? Lake Placid 1932  ? Garmisch-Partenkirchen 1936  ? Sankt Moritz 1940 ¹ ? Cortina d'Ampezzo 1944 ¹ ? Sankt Moritz 1948  ? Oslo 1952  ? Cortina d'Ampezzo 1956  ? Squaw Valley 1960  ? Innsbruck 1964  ? Grenoble 1968  ? Sapporo 1972  ? Innsbruck 1976  ? Lake Placid 1980  ? Sarajevo 1984  ? Calgary 1988  ? Albertville 1992  ? Lillehammer 1994  ? Nagano 1998  ? Salt Lake City 2002  ? Turin 2006  ? Vancouver 2010  ? Sotji 2014  ? Pyeongchang 2018  ? Peking 2022  ? Milano?Cortina 2026 Ovrigt Antikens olympiska spel  ? Internationella olympiska kommitten ¹ Installda pa grund av varldskrig  ? ² Inofficiellt