Hygien

Hygien ar halsovardslara eller rengoring av kroppen eller manniskans omgivning. ^[
1
] Vilken niva av renlighet som kan anses hygienisk beror pa sammanhanget. Termen kommer av Hygieia , som var dotter till Asklepios och gudinna over halsa, renlighet och renhallning i den grekiska mytologin .

Hygien ar aven en medicinsk disciplin som studerar miljofaktorers inverkan pa manniskors halsotillstand. I Sverige gar detta amnes historia tillbaka till 1876, da en professur i allman halsovardslara inrattades vid Karolinska institutet . Numera har begreppet hygien i denna betydelse alltmer ersatts av miljomedicin .

I vidare bemarkelse anvands begreppet pa aktiviteter som syftar till avlagsnande av nagot oonskat som anses skadligt eller motbjudande (vare sig det i verkligheten ar det eller inte), liksom beteenden eller tankar ( mentalhygien ) eller till och med manniskor (teorier om rashygien ). Hygien ar i dessa avseenden ett laddat begrepp eftersom det inte enbart handlar om det som faktiskt ar skadligt utan ocksa har att gora med djupare psykologiska faktorer.

Forenta Nationerna utropade 2008 till det internationella sanitetsaret . Syftet med sanitetsaret var att belysa hur man med sma medel kan forbattra vardagen for behovande. Hygienomradet praglas i vissa fall av okunskap som forstarks av olika sociala och kulturella tabun. Dalig hygien paverkar manniskans motstandskraft negativt och darigenom livslangden, medan okad kunskap kring hygien gor det dagliga livet enklare att leva.

Bristfallig hygien drabbar inte endast utvecklingslander . Hygien ar en viktig fraga for bade utvecklingslander och den industrialiserade delen av varlden och tillgangen till hygienprodukter ar avgorande for att ge manniskor ett dragligt liv. Blojor , mensskydd , toalettpapper och inkontinensskydd ar bade en fraga om halsa och livskvalitet.