Karolinska Institutet

Karolinska Institutet
	Karolinska Institutet
Motto pa svenska	Att forbattra manniskors halsa
Grundat	1810
Agandeform	Statlig myndighet
Budget	7,131 miljarder SEK (2018)
Rektor	Annika Ostman Wernerson
Lararkar	877 arsarbetare (2018)
Studerande	5 962 helarsstudenter (2018)
Doktorander	2 134 (2018)
Sate	Solna , Sverige
Campus	Solna och Flemingsberg
Tidigare namn	Kongl. Carolinska Medico Chirurgiska Institutet ; (1817?1968)
Webbplats	www.ki.se

Karolinska Institutet ( KI , ursprungligen Kongl. Carolinska medico-chirurgiska institutet ), ar ett svenskt statligt universitet i Stockholm . Universitetet omfattar endast en fakultet, den medicinska .

I Sverige star KI for den enskilt storsta andelen av den medicinska akademiska forskningen och har det storsta utbudet av medicinska utbildningar. Det rankades som det framsta svenska larosatet och 38:e framsta larosatet i varlden ^[
2
] i Times Higher Education s rankning av varldens framsta larosaten 2018. ^[
3
]

Sedan 1901 utser Nobelforsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. ^[
4
] Ett campus ligger intill Karolinska universitetssjukhuset, Solna (se Campus Solna ) och ett i Flemingsberg (se Campus Flemingsberg ) vid Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge och Novum Forskningspark . Karolinska Institutet har ocksa institutioner vid Danderyds sjukhus och Sodersjukhuset . Annika Ostman Wernerson utsags till blivande rektor 16/02/23 och tilltradde 01/03/23 tillsammans med prorektor ^[
5
]Martin Bergo

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Karolinska Institutets historia

Karolinska Institutet grundades 1810 i Stockholm pa initiativ av kung Karl XIII , bland annat som ett led i att utbilda fler faltskarer (se aven kirurgie magister ) for att oka den svenska krigsberedskapen. Bland dem som deltog i inrattandet av KI fanns Jacob Berzelius vars forskning inom kemin lade grunden till det nybildade universitetets naturvetenskapliga profil. Ar 2010 firade Karolinska Institutet 200-arsjubileum.

Ar 1663 tillkom Collegium medicum, vilket var en svensk lakarorganisation med andamal att verka for hog standard inom lakarkaren , tillvarata dess intressen och motarbeta kvacksalvare och charlataner . Syftet var aven att vara en undervisnings- och provningsanstalt och genom fornyade stadgar av 1684 och 1688 alades kollegiet undervisningsskyldighet i anatomi , botanik och farmaci samt erholl rattighet och skyldighet att lata varje "doctor medicus, som ville blifva practicus i Stockholm, provincial- eller stadslakare" genomga en examen practicum . Undervisning i namnda amnen, liksom i kemi och obstetrik , bedrevs sedermera vid kollegiets skola, atminstone tidvis, dels av kollegiets ledamoter, dels av sarskilda larare, da vissa statsanslag borjade tilldelas till skolan i borjan av 1680-talet. Den forsta professuren inrattades 1716 i anatomi, men denna var i huvudsak vakant och undervisningen bedrevs i stallet av kollegiets assessorer fram till 1756, da lon pa fast stat anslogs for larostolen.

Under Sveriges krig i utlandet hade det alltid varit brist pa faltskarer . Dels hade man tvingats anlita utlanningar, mest tyskar, dels hade man 1789 och 1808 inrattat tillfalliga undervisningsanstalter for utbildning av underlakare for armeerna. Under 1808?09 ars krig tvingades man snabbutbilda en del ynglingar, vilka med mycket sma kunskaper och annu mindre erfarenhet sandes som underlakare ut i kriget. Detta ledde till att den framstaende lakaren Eric Carl Trafvenfelt vid 1809 ars riksdag foreslog att ett institut skulle inrattas, vid vilket skulle utbildas lakare med lagre kompetens, vilka efter en tvaarig kurs kunde anvandas som underlakare i falt och vilka sedan, om tillfalle gavs dem, kunde fortsatta sina medicinska studier. Trafvenfelt namnde i sitt forslag pa liknande institut i andra lander som forebild (det militarmedicinska laroverket Pepiniere i Berlin , stiftat 1795, en liknande anstalt i Sankt Petersburg , stiftad 1798). Standerna anslog med anledning av hans forslag 3 000 riksdaler banko till ett institut for faltlakarutbildning och samtidigt 1825 riksdaler banko till ett garnisonssjukhus. Den 24 maj 1810 tillsattes for behandling av denna och en del andra medicinska fragor en kunglig kommitte, som i utlatande 9 juli 1810 foreslog bland annat foljande: ett institut till danande av faltlakare och ett med institutet forenat garnisonssjukhus bor inrattas i Stockholm; for detta andamal bor, forutom de redan befintliga professurerna, tva nya inrattas, den ena i de teoretiska delarna och den andra i utovningen av saval utvartes som invartes lakarvetenskapen; practices professorn, som bor god erfarenhet av faltsjukvard, skall bedriva sjukvard vid det foreslagna garnisonssjukhuset och dar undervisa institutets elever sarskilt rorande de sjukdomar, som ar vanligast i falt; efter fullgjord kurs avlaggs examen, och om denna godkanns, forklaras eleven av Collegium medicum for chirurgiæ studiosus och kan sedan erhalla forordnande som underlakare i falt. Den 17 november 1810 forklarade Sverige krig mot England . Fragan om det foreslagna institutet blev darfor nu brannande, och kommitten ingav 8 december 1810 en ny skrivelse i amnet.

Stiftandet [ redigera | redigera wikitext ]

Den 13 december 1810 , vilken dag kan betraktas som Karolinska institutets egentliga stiftelsedag, beslot Kungl. Maj:t, att ett "institut till danande av skickliga faltlakare" skulle inrattas och att de tva foreslagna professurerna skulle tillsattas. Den 14 februari 1811 forordnades Erik Gadelius och Carl Fredrik Weltzin att vara, den forre professor i teoretisk medicin och den senare professor i praktisk medicin vid Institutet for faltlakares danande , den senare blev aven overfaltlakare vid Stockholms garnison. I kunglig forordning av 13 december 1810 namns inte nagot om att de forutvarande professurerna i Stockholm skulle tillhora det nya institutet. I de officiella kalendrarna for 1812 och 1813 ar ocksa endast Gadelius och Weltzin upptagna som professorer vid Medico-chirurgiska institutet , sasom det da kallades. Det nya institutets elever undervisades dock aven av professorerna i anatomi och i farmaci, vilkas undervisning, sasom forut namnts, stod oppen for bade medicine och kirurgie studerande. I Collegium medicums protokoll for 1811 raknas anatomie professor Anders Johan Hagstromer och farmacie professor Jons Jacob Berzelius som professorer vid det nya institutet.

Det nya institutets elever skulle fa sin medicinska utbildning vid ett garnisonssjukhus. I borjan avsags att for undervisningen tills vidare skulle upplatas Andra livgardets (sedermera Gota livgardets) sjukhus, men redan 1811 oppnades ett provisoriskt garnisonssjukhus i en f.d. kasern pa Kungsholmen (det nya, 1812 beslutade Garnisonssjukhuset, blev fardigt forst 1834). Den 25 april 1811 bestamdes genom ett kungligt brev, att en direktion for Garnisonssjukhuset skulle tillsattas, vilken direktion skulle utgoras av ett antal officerare, en assessor i Collegium medicum och institutets tva professorer.

I juni 1811 lat Collegium medicum infora en annons i tidningarna om att ynglingar, som vid skolor, gymnasier eller akademier inhamtat kunskap i spraken och nodiga vetenskaper och var intresserade att utbilda sig till underlakartjanster, skulle erhalla fri undervisning och dagtraktamente av 16 skillingar banko, samt att forelasningarna skulle borja 1 juli. Den 17 juni 1811 utfardade Collegium medicum en instruktion for undervisningen vid institutet, varav framgick, att eleverna borde inhamta grunderna i anatomi, diagnostik och terapi, varefter de skulle examineras av professorerna under kontroll av kollegiet for att sedan utsandas som underlakare i falt. Den 1 juli 1811 antogs institutets nio forsta elever. Aren 1811?12 fortgick undervisningen huvudsakligen efter denna plan.

Ar 1813 utvidgades institutet hogst vasentligt och fick betydligt storre uppgifter. I det kungliga brevet av 27 januari 1813, varigenom Collegium medicum forandras till Sundhetskollegium, heter det bland annat:

”

for att befria Sundhetscollegium fran goromal, hvilka upptaga tid och tjanligare af andra kunna bestridas, och for att vinna en sammanstamning mellan de flera har i staden varande undervisningsverk i den inre och yttre lakarekonsten samt i synnerhet for att gifva at Medico-chirurgiska institutet mera fullkomlighet och verksamhet hafva vi beslutat:

1) att de redan har inrattade professurer, namligen anatomiæ och chirurgiæ, artis obstetriciæ samt chemiæ och pharmaciæ... bora anses sasom larare vid Medico-chirurgiska institutet;
2) medicinæ theoretices och practices professorerna vid sjalfva institutet forblifva vid den befattning, som dem redan ar uppdragen;...
4) collegium behaller ... ofverinseendet vid institutet ..., men alla examina, som hittills blifvit anstallda vid Collegii medici sessioner, komma hadanefter att forrattas af vederborande professorer...
6) Serafimerordenslasarettet skall vara tillgangligt for institutets elever...

?

Forst 6 december 1815 faststallde Kungl. Maj:t reglemente for Medico-chirurgiska institutet, enligt vilket andamal var att "undervisa i lakarekonstens saval teoretiska som praktiska delar med sardeles afseende pa tilldanande af lakare for armen och flottorna". Enligt detta reglemente skulle vid institutet finnas sex professorer med var sin adjunkt, namligen i naturalhistoria, i kemi, i anatomi, i obstetrik, i teoretisk medicin och kirurgi, i praktisk medicin och kirurgi. De tva sistnamnda professorerna undervisade pa Garnisonssjukhuset, den forre i patologisk anatomi vid obduktionerna, den senare i klinisk medicin och kirurgi.

Utvecklingen under 1800-talet [ redigera | redigera wikitext ]

Den 11 december 1822 fick institutet ater nytt reglemente. I borjan av detsamma heter det:

”

Wi Carl Johan etc. gore veterligt, att, som egentliga foremalet med ... institutet varit, att genom undervisning derstades uti lakarekonstens sa val teoretiska som praktiska delar tilldana skickliga lakare for armen och flottorna, och ett sadant andamal nu blifvit uppfylldt, samt da under inrattningens fortgang erfarenheten adagalagt nyttan daraf, att institutet i forening med harvarande sjukhusinrattningar ma erhalla en sadan organisation, att palitliga och tillvande praktiska lakare for alla grenar af medicinalverket till statens tjanst vid samma institut kunna danas, alltsa...

?

Trots dessa ord ar forandringarna i det nya reglementet obetydliga, och institutets uppgift att framst vara ett militar-medicinskt laroverk framgick fortfarande av stadgarna. Sa stadgas till exempel nu bestamt, att professorn i praktisk medicin och kirurgi skall samtidigt vara overfaltlakare vid Stockholms garnison (vilket han aven tidigare varit, aven om det inte var infort i 1815 ars reglemente), samt att adjunkten i samma amne skall vara overlakare vid Garnisonssjukhuset ; vidare bestams viss militarlakartjanstgoring sasom kompetens for professuren och adjunkturen i fraga. Professorn i praktisk medicin och kirurgi skall halla kliniska forelasningar vid Garnisonssjukhuset. Som ett nytt stadgande marks, att en av professorerna utnamns, pa forslag av Sundhetskollegium , som fortfarande ar institutets overstyrelse, till institutets inspektor ( Hagstromer hade redan 1816 utsetts till inspektor). Ingen fick nu bli elev vid institutet utan att vid nagot av rikets universitet ha avlagt mediko-filosofisk examen. Angaende de vid institutet avlagda examina gallde i huvudsak 1815 ars stadgar. Bestammelsen om institutets skyldighet att i handelse av krig avbryta den vanliga undervisningen for att utbilda underlakare for armen kvarstod. Ar 1828 tillkom for alla lakare, saval medicine doktorer som kirurgie magistrar, vilka onskade kompetens till offentlig larar- och lakarbefattning, en ny examen, bestaende dari, att vederborande skulle infor Sundhetskollegium avlagga praktiskt prov pa skicklighet att i den medicinska ambetsutovningen anvanda och tillampa sin kannedom i medicina legalis och politia medica. Detta s.k. ambetsprov avlades salunda infor Sundhetskollegium, och det medicinska ambetsverket blev pa sa vis aterigen en examensinrattning.

Sambandet mellan institutet och Garnisonssjukhuset upplostes smaningom; 1828 bestamdes, att adjunkten i praktisk medicin ej langre skulle vara overlakare vid Garnisonssjukhuset, och 1829 befriades professorn i samma amne fran overfaltlakartjansten. Slutligen bestamdes det 30 december 1835, att professurerna i praktisk medicin och kirurgi samt i teoretisk medicin och kirurgi skulle forandras till en professur i medicin och en professur i kirurgi, och att dessa professurer, om tillfalliga hinder ej forelag, skulle vara forenade, den forra med overlakarens och den senare med overkirurgens befattning vid Serafimerlasarettet. Harigenom forlades den medicinska och kirurgiska kliniska undervisningen i sin helhet till Serafimerlasarettet; den kliniska undervisningen, som vid sistnamnda lasarett alltifran 1753 (1802) agt rum, hade forut varit alldeles fristaende och utan samband med de egentliga undervisningsanstalterna.

Alltifran mitten av 1820-talet rasade under 50 ar en haftig strid mellan de medicinska fakulteterna vid universiteten och institutet angaende den medicinska undervisningen. Fakulteterna ansag, att institutet gjorde intrang i deras rattigheter, och det kraftigt vaxande institutet kande sig klavbundet genom sina stadgar, vilka medforde, att detsamma endast i ringa man (huvudsakligen genom tredje examen, som avlades av medicine doktorer ) deltog i utbildningen av lakare. Striden var sarskilt bitter eftersom bada parterna ansag sig strida for sin tillvaro. Det sag ocksa lange ut, som om endera parten maste ga under, men striden slutade, som sa ofta, genom en kompromiss. Den 26 april 1861 bestamdes, att institutet skulle med medicinska fakulteterna i Uppsala och Lund delta i lakarbildningen, vid huvudstadens kliniska inrattningar bedriva den huvuddelen av den praktiska undervisningen saval i medicin som i kirurgi samt i likhet med namnda fakulteter ha ratt att anstalla medicine licentiatexamen (vilken medfor rattighet att legitimeras som lakare): att institutet, som tidigare varit understallt Sundhetskollegium, skulle stallas under overstyrelse av kanslern for Uppsala universitet; att den som onskade inskrivas vid institutet, skulle vid nagot av universiteten ha avlagt medicine kandidatexamen och efter densamma fullgjort viss tjanstgoring vid universitetsklinikerna. Samtidigt stadgades, att kirurgie magisterexamen och den 1828 inforda ambetsexamen skulle upphora; institutet befriades aven fran sin skyldighet att i krigstid avbryta sin undervisning for att utbilda underlakare for armen. Institutet hade salunda erhallit jamlikhet med fakulteterna, och forst nu var den 1797 beslutade foreningen mellan medicin och kirurgi genomford.

Striden med fakulteterna var dock annu ej utkampad; efter ett kort stillestand ateruppflammade den och slutade, forst da institutet i sina stadgar av 18 november 1874 erholl ratt att anstalla saval medicine kandidat- som medicine licentiatexamen samt aven ratt att bedoma avhandlingar, som vid institutet forsvarats for erhallande av medicine doktorsgrad (sjalva utdelandet av doktorsgraden forbeholls dock at fakulteterna). Stadgarna av 1861, 1874 och 1886 inneholl bestammelser om undervisningen vid de under arens lopp tillkomna institutionerna och klinikerna. Institutet organiserades i narmaste overensstammelse med statsuniversiteten och med dessas medicinska fakulteter. I 1886 ars stadgar ar namnet inspektor pa lararkollegiets ordforande utbytt mot namnet rektor.

1900-talet ? Likstalldhet med de medicinska fakulteterna [ redigera | redigera wikitext ]

Karolinska Institutet erholl 1900 genom inrattandet av Nobelstiftelsen uppdraget att utdela Nobelpriset i fysiologi och medicin. Den 16 februari 1906 erholl institutet ratt att utdela medicine doktorsgrad. Enligt stadgar utfardade 27 november 1908 avskaffades den medicinska filosofiska examen , som skulle avlaggas vid universiteten, innan de medicinska studierna fick paborjas. Det enda direkta samband, som institutet nu hade med fakulteterna, var, att institutets elever efter avlagd medicine kandidatexamen skulle tjanstgora sex manader vid universitetsklinikerna; a andra sidan maste fakulteternas larjungar fullgora storre delen av sina tjanstgoringar vid institutets kliniker. Den 13 juni 1923 fullbordades genom kungligt brev institutets utvidgning till en fullstandig medicinsk fakultet. De studerande, som vid institutet avlade medicine kandidatexamen, behovde efter 1 mars 1924 ej sasom forut genomga den faststallda sex manaders propedeutiska sjukhustjanstgoring i Lund eller i Uppsala , utan kunde omedelbart fortsatta vid de till institutet for andamalet nyanslutna sjukvardsinrattningarna.

Kort efter institutets organiserande inkoptes 1816 for detsammas rakning en storre tomt vid Hantverkargatan, dar efterhand nybyggnader for institutets behov tillkom. Aren 1865?66 uppfordes en byggnad for de patologisk-anatomiska, rattsmedicinska och kemiska institutionerna; 1883?85 uppfordes en byggnad for de anatomiska, histologiska, fysiologiska, hygieniska och farmakologiska institutionerna. Aren 1893?94 foretogs en om- och tillbyggnad av de patologisk-anatomiska och kemiska institutionerna. Aren 1909?10 uppfordes en nybyggnad for den farmakologiska institutionen. Ar 1916 fick den rattsmedicinska institutionen en egen byggnad samt inrattades ett sjalvstandigt rontgeninstitut vid Serafimerlasarettet .

Forutom vid dessa nu namnda pa institutets tomt belagna institutioner bedrevs undervisning vid en del av huvudstadens sjukhus. Den kliniska undervisningen bedrevs efterhand vid en mangd specialkliniker dels vid Serafimerlasarettet, dels vid Allmanna barnbordshuset , vid Kronprinsessan Lovisas vardanstalt for sjuka barn, vid Stockholms hospital for sinnessjuka samt vid enskilda avdelningar av Sabbatsbergs sjukhus , av S:t Gorans sjukhus och av Maria sjukhus .

Institutets kraftiga utveckling medforde trangsel pa kliniker och institutioner. De studerande fick ofta vanta pa plats vid inrattningarna, vilket ledde till att undervisningen forsvarades undervisningen och examina fordrojdes. Ar 1919 tillsattes kommitte inom Serafimerlasarettet (med universitetskanslern som ordforande) for att uppgora forslag till institutets vidgande och forflyttning. Under 1940- och 1950-talen utflyttades verksamheten successivt till Norrbackaomradet i Solna . Ar 1964 uppgick Tandlakarhogskolan i Stockholm i Karolinska institutet.

Verksamhet [ redigera | redigera wikitext ]

Karolinska Institutet ar Sveriges storsta centrum for medicinsk utbildning och forskning, med 30 procent av den medicinska utbildningen och drygt 40 procent av all akademisk medicinsk forskning i landet. Detta motsvarar ocksa Karolinska institutets andel av de totala statliga anslagen till medicinsk forskning; Sverige har alltsa valt att koncentrera en stor del av den medicinska forskningen till Karolinska Institutet. Verksamhetsiden ar att genom forskning, utbildning och information medverka till att forbattra manniskors halsa.

Karolinska Institutet har narmare 4 000 anstallda. Rektor fran 2013 till 2016 var Anders Hamsten , professor i kardiovaskulara sjukdomar . ^[
6
] Verksamheten ar indelad i tre stora omraden med var sin styrelse: utbildning, forskarutbildning och forskning. Varje styrelse har en dekanus som ordforande. Karolinska Institutet ar i egenskap av universitet att rakna som en statlig myndighet med en politiskt vald hogsta styrelse (Konsistoriet). Universitetet har 22 relativt sjalvstandiga institutioner som bedriver forskning och utbildning. Dartill finns aven ett universitetsbibliotek: Karolinska Institutets Universitetsbibliotek .

Forskningen utgor storsta delen av KI:s verksamhet (cirka 80 procent) och spanner over ett brett falt; fran grundforskning inom molekylarbiologi till folkhalsovetenskap. Genom ett nara samarbete med Stockholms lans landsting bedriver Karolinska institutet en omfattande klinisk forskning. KI samverkar ocksa med en rad framstaende larosaten runt om i varlden, bade nar det galler forskning och utbyte av studenter.

Vid Astrid Fagræus laboratorium (KM-F) i Solna bedrivs det djurforsok pa bl.a. makaker och det finns mojlighet att gora forsok pa: kaniner , marsvin , moss , grisar , sorkar , nabbmoss , grasander och rattor . En begransad avelsverksamhet av forsoksdjur pagar ocksa och laboratoriet kan tillhandahalla blod, plasma samt serum fran kanin, marsvin och apa. ^[
7
]

Karolinska Institutet har for narvarande (2008) cirka 2000 forskarstudenter. Varje ar disputerar over 300 forskarstudenter vid KI for doktorsexamen . Promotionen sker vid en arlig ceremoni i Stockholms stadshus , dar de nya doktorerna far ta emot doktorshatt , ring och diplom som bevis pa sin nya vardighet.

Inom medicin och halsa erbjuder Karolinska Institutet en rad olika utbildningsprogram samt en mangd vidareutbildningar och fristaende kurser. Utbildningarna omfattar bland annat dessa omraden: arbetsterapeut ; audionom ; barnmorska ; biomedicin ; biomedicinsk analytiker ; folkhalsovetenskap ; logoped ; lakare ; medicinsk informatik ; optiker ; psykolog ; psykoterapi ; rontgensjukskoterska ; sjukgymnast ; sjukskoterska ; tandhygienist ; tandlakare ; tandtekniker och toxikologi .

Institutioner [ redigera | redigera wikitext ]

Institutionsomradet med befintliga och planerade byggnader 1940.

Institutionsomradet med befintliga byggnader 1996.

Institutionen for biovetenskaper och naringslara
Institutionen for cell- och molekylarbiologi
Institutionen for folkhalsovetenskap
Institutionen for fysiologi och farmakologi
Institutionen for klinisk forskning och utbildning, Sodersjukhuset
Institutionen for klinisk neurovetenskap
Institutionen for klinisk vetenskap, intervention och teknik
Institutionen for kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Institutionen for kvinnors och barns halsa
Institutionen for laboratoriemedicin
Institutionen for larande, informatik, management och etik
Institutionen for medicin, Huddinge
Institutionen for medicin, Solna
Institutionen for medicinsk biokemi och biofysik
Institutionen for medicinsk epidemiologi och biostatistik
Institutionen for mikrobiologi, tumor- och cellbiologi
Institutet for miljomedicin
Institutionen for molekylar medicin och kirurgi
Institutionen for neurobiologi, vardvetenskap och samhalle
Institutionen for neurovetenskap
Institutionen for odontologi
Institutionen for onkologi-patologi

Rektorer och prorektorer [ redigera | redigera wikitext ]

Rektorer [ redigera | redigera wikitext ]

For rektorslangd fore 1995, se Karolinska institutets historia#Rektorer

1995?2003 Hans Wigzell
2004?2013 Harriet Wallberg
2013?2016 Anders Hamsten
2016? (vakant, vikarierande rektor fran 18 februari 2016 Karin Dahlman-Wright )
Augusti 2017?Februari 2023 Ole Petter Ottersen
Mars 2023? Annika Ostman Wernerson

Prorektorer [ redigera | redigera wikitext ]

Januari 2010?Januari 2013 Jan Andersson
Januari?Februari 2016 Karin Dahlman-Wright (vikarierande rektor februari 2016?juli 2017)
Mars 2016?December 2016 Henrik Gronberg (vikarierande)
Januari 2017?Juli 2017 Anders Ekbom (vikarierande)
Augusti 2017-September 2019 Karin Dahlman-Wright
September 2019?Februari 2023 Anders Gustafsson (vikarierande)
Mars 2023? Martin Bergo

Nobelpriset i medicin [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Nobelpriset i fysiologi eller medicin

Alfred Nobel utsag ar 1895 Karolinska Institutet att ansvara for utnamningen av Nobelpriset i fysiologi eller medicin . Priset borjade delas ut 1901. I borjan skotte Karolinska Institutets lararkollegium valet av pristagare. Idag traffas valet av den privatrattsliga Nobelforsamlingen vid Karolinska Institutet . Forsamlingen bestar av femtio valda ledamoter som ar professorer vid Karolinska Institutet.