16 juli

Redigera lankar
Fran Wikipedia
??   ?   16 juli   ?   ??
Veckodag 2024: Tisdag
Jun  · Juli  · Aug
Arets 197:e dag
(198:e under skottar )
168 dagar till arets slut
Ma Ti On To Fr Lo So
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31
2024
Alla datum
Manader
Januari   ? Februari   ? Mars
April   ? Maj   ? Juni   ? Juli
Augusti   ? September   ? Oktober
November   ? December
Pa Wikimedia Commons
finns media som ror 16 juli
Se aven Mall:16 juli

16 juli ar den 197:e dagen pa aret i den gregorianska kalendern (198:e under skottar ). Det aterstar 168 dagar av aret.

Namnsdagar [ redigera | redigera wikitext ]

I den svenska almanackan [ redigera | redigera wikitext ]

  • Nuvarande ? Reinhold och Reine
  • Foregaende i bokstavsordning
    • Raineldes ? Namnet fanns, till minne av ett brabantiskt helgon fran 600-talet, pa dagens datum fore 1795, da det utgick till forman for Reinhold .
    • Reine ? Namnet infordes pa dagens datum 1986 och har funnits dar sedan dess.
    • Reinhold ? Namnet forekom under 1600-talet pa 12 januari . 1795 infordes det pa dagens datum och har funnits dar sedan dess.
    • Reino ? Namnet infordes pa dagens datum 1986, men utgick 1993.
    • Rut ? Namnet forekom pa dagens datum under 1600-talet. 1901 infordes det pa 4 januari och har funnits dar sedan dess.
    • Susanna ? Namnet forekom pa dagens datum under 1600-talet, innan det 1706 infordes pa 11 augusti , dar det har funnits sedan dess.
  • Foregaende i kronologisk ordning
    • Fore 1795 ? Raineldes, Rut och Susanna
    • 1795?1900 ? Reinhold
    • 1901?1985 ? Reinhold
    • 1986?1992 ? Reinhold, Reine och Reino
    • 1993?2000 ? Reinhold och Reine
    • Fran 2001 ? Reinhold och Reine
  • Kallor

I den finlandssvenska almanackan [ redigera | redigera wikitext ]

  • I foregaende i revideringar [ 2 ]
    • 1929 ? Reinhold
    • 1950 ? Reinhold
    • 1964 ? Reinhold
    • 1973 ? Reinhold
    • 1989 ? Reinhold
    • 1995 ? Reinhold
    • 2000 ? Reinhold
    • 2005 ? Reinhold
    • 2010 ? Reinhold
    • 2015 ? Reinhold
    • 2020 ? Reinhold

Handelser [ redigera | redigera wikitext ]

  • 622 ? Profeten Muhammed flyr fran Mekka, dar hans nya lara inte accepteras, till Yathrib, som strax darefter istallet far namnet ”Profetens stad” ( arabiska : Madinat an-nabi , som i kortform blir Medina) och dar borjar man skapa det forsta muslimska samhallet. Denna flykt, som kallas Hijra , blir utgangspunkten for den muslimska kalendern , som alltsa raknar den kristna tiderakningens ar 622 som sitt ar 1. Under de tio aren fram till Muhammeds dod (632) expanderar den nya religionen sina domaner over hela Arabiska halvon och under arhundradet darefter expanderar den over hela Mellanostern, Nordafrika och Iberiska halvon .
  • 1048 ? Benedictus IX blir avsatt efter atta manader som pave och nar Poppo av Curagnoni dagen darpa valjs till pave (med namnet Damasus II ) later han omgaende bannlysa Benedictus, da han anklagas for simoni (att kopa eller salja kyrkliga ambeten). Denne har namligen varit pave tre ganger (1032?1044, varen 1045 och sedan november 1047) och avgick 1044 genom att salja paveambetet till sin gudfar Gregorius VI . Vad som hander Benedictus efter denna tredje och sista avgang ar nagot oklart, men troligen avlider han i mitten av 1050-talet.
  • 1054 ? Sedan den ostortodoxa och romersk-katolska kyrkan under flera arhundraden har glidit allt langre ifran varandra intraffar denna dag vad som anses vara kulmen pa brytningen mellan dem , [ 3 ] genom att pave Leo IX :s sandebud kardinal Humbertus av Silva Candida traffar patriarken Michael Cerularius i Konstantinopel och paven och patriarken omsesidigt later bannlysa varandras ambeten. Det ar alltsa inte personerna Leo och Michael, som blir bannlysta utan pave- och patriarkdomena i sig. Darfor kvarstar bannlysningarna efter deras dod och under flera arhundraden. Faktum ar att det drojer till 1964 (det vill saga 910 ar), innan den davarande paven Paulus VI och patriarken Atenagoras I vid ett gemensamt mote later hava bannlysningarna. Brytningen mellan de bada kyrkorna, som bada havdar sig predika Jesu Kristi sanna lara, kvarstar dock an idag (2024).
  • 1212 ? En kristen styrka pa 50 000 man besegrar en muslimsk har pa 200 000 man i slaget vid Las Navas de Tolosa . Detta blir en avgorande seger for de kristna och vandpunkten i den kristna atererovringen av Iberiska halvon , som har pagatt sedan den muslimska invasionen 711. Aven om atererovringen tar nastan ytterligare 300 ar ar det nu de kristna, som har fatt initiativet i kampen om halvon och under resten av 1200-talet atererovras det mesta av nuvarande sodra Spanien och Portugal (forutom emiratet Granada, som inte faller forran 1492).
  • 1465 ? En burgundisk styrka pa 20 000 man under greve Karl den djarves av Charolais ledning kampar mot en fransk har pa 15 000 man, ledd av den franske kungen Ludvig XI i slaget vid Montlhery strax soder om Paris. Slaget far ingen avgjord vinnare och paverkar darfor inte det pagaende fransk-burgundiska kriget namnvart.
  • 1661 ? Banken Stockholm Banco (som ar foregangaren till Sveriges riksbank , som grundas 1668) borjar utge Europas forsta pengasedlar , som blir mycket lattare att hantera an kopparmynt (sarskilt de gigantiska kopparmynt pa flera kilo, som har utgetts strax innan). Dessa forsta sedlar ar krediter, som alltsa ska kunna inlosas mot koppar i banken, men de blir under utgivningsaren 1661?1664 sa populara, att folk till och med betalar overpris for dem. Dessutom faller banken for frestelsen att utge fler sedlar an de har tackning for, vilket leder till att de sjunker i varde. 1664 dras darfor sedelutgivningen in och sedlarna dras tillbaka ? vilket gor att vardet borjar stiga igen.
  • 1705 ? En svensk styrka pa 7 000 man under generalmajor Adam Ludwig Lewenhaupts ledning besegrar en dubbelt sa stor rysk har, ledd av faltmarskalk Boris Sjeremetev i slaget vid Gemauerthof i Livland. Den svenska segern blir dock bara symbolisk, da ryssarna snart kan omgruppera, medan Lewenhaupts har inte ar i stridsdugligt skick, nar ryssarna i augusti invaderar Kurland och svenskarna drar sig tillbaka till Riga. Dessutom ar svenska huvudarmen under det pagaende stora nordiska kriget inriktad pa kampen mot Polen, som pagar samtidigt.
  • 1860 ? Angbatskanalen Tamms kanal i Halsingland invigs, tva ar efter fardigstallandet 1858. Den har anlagts pa uppdrag av och uppkallats efter friherre Per Adolf Tamm , som har latit anlagga den for att frakta jarnmalm fran Bergslagen via Bottniska viken till sina masugnar vid Dellensjoarna . Tamm har planer pa att forlanga kanalen, men byggandet av en jarnvag gor att detta aldrig blir av och efter 16 ar slutar man anvanda kanalen for jarnmalmsfrakt, eftersom man har anlagt en jarnvag pa samma stracka.
  • 1945 ? Amerikanska armen genomfor det sa kallade Trinitytestet , dar man genomfor varldens forsta provsprangning av en atombomb . Detta ar en del av det sa kallade Manhattanprojektet , dar amerikanska forskare sedan 1942 har forsokt framstalla en dylik bomb. Testet genomfors i oknen tio mil nordvast om Alamagordo i den amerikanska delstaten New Mexico och dagen och platsen anses allmant som startpunkten for atomaldern .
  • 1952 ? Den svenska jagaren HMS  Halland  (J18) sjosatts vid Gotaverken i Goteborg. Tillsammans med sitt systerfartyg HMS  Smaland  (J19) (sjosatt 23 oktober samma ar) kommer hon att utgora den sa kallade Halland -klassen , som blir den storsta och mest slagkraftiga jagarklassen, som nagonsin ingar i svenska flottan . Dessa bada fartyg blir ocksa de forsta i varlden, som utrustas med sjomalsrobotar . Halland forblir i tjanst till 1987 da hon utrangeras och sedan huggs upp i Spanien. Systerfartyget Smaland tas ur tjanst redan 1979 och utrangeras 1984, men blir sedan museifartyg i Goteborgs hamn, dar hon ligger an idag (2024).
  • 1969 ? Manlandaren Apollo 11 skjuts upp fran John F. Kennedy Space Center vid halv tio pa morgonen. Detta blir kulmen pa den amerikanska rymdkapplopningen mot Sovjetunionen, da det blir den forsta bemannade manfarden och tva personer ur dess besattning landstiger pa manen, nar Apollo 11 landar dar fyra dagar senare.
  • 2019 ? Travstjarnan Aubrion du Gers frontalkrockar med stallkamraten Cyrano du Pont under ett traningspass pa Jean-Michel Bazires traningscamp i Solesmes i nordvastra Frankrike . Bada hastarna avlider. [ 4 ] [ 5 ]

Fodda [ redigera | redigera wikitext ]

Avlidna [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyra” . almanakka.helsinki.fi . Helsingfors universitet . https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html . Last 3 oktober 2020 .  
  2. ^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyra” . almanakka.helsinki.fi . Helsingfors universitet . https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html . Last 3 oktober 2020 .  
  3. ^ ”Religious Organizations” (pa engelska). World Statesmen . http://www.worldstatesmen.org/Religious_Organizations.html#Catholic . Last 22 september 2012 .  
  4. ^ ”Uppgifter: Varldsstjarnan Aubrion du Gers ar dod” . Travronden . 16 juli 2019 . https://www.travronden.se/nyheter/sport/uppgifter-varldsstjarnan-aubrion-du-gers-ar-dod-150217 . Last 16 juli 2019 .  
  5. ^ ”Elitloppstvaan dod: ’Vi ar forkrossade’” . Aftonbladet . https://www.aftonbladet.se/a/b5envA . Last 16 juli 2019 .  
  6. ^ ”Artisten och skadespelaren Jane Birkin ar dod” . SVT Nyheter. 16 juli 2023 . https://www.svt.se/kultur/artisten-och-skadespelaren-jane-birkin-ar-dod . Last 15 januari 2024 .  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=16_juli&oldid=54342180 ”