Apollo 11
|
|
Statistik for uppdraget
|
---|
Uppdrag
| Apollo 11
|
---|
NSSDC
-ID
| Kommandomodul:
1969-059A
[
1
]
Manlandare:
1969-059C
[
2
]
|
---|
Farkostens namn
| Apollo Lunar Module
|
---|
Manlandare
| Eagle
|
---|
Anrop
| Kommandomodul:
Columbia
Manlandare:
Eagle
·
|
---|
Varaktighet
| 8 dagar, 3 timmar, 18 minuter, 35 sekunder
|
---|
Uppskjutning
|
---|
Raket
| Saturn V
|
---|
Uppskjutningsramp
| Kennedy Space Center
LC-39A
|
---|
Uppskjutning
| 16 juli
1969
, 13:32:00
UTC
John F. Kennedy Space Center
LC 39A
|
---|
Landning
|
---|
Landning
| 24 juli
1969
, 16:50:35 UTC
Stilla havet
(
0°40′26.69″N
23°28′22.69″O
/
0.6740806°N 23.4729694°O
/
0.6740806; 23.4729694
)
|
---|
Manen
|
---|
Antal varv
kring manen
| 30 st
|
---|
Tid i omloppsbana
kring manen
| 59 h 30 min 25,79 s
|
---|
Manlandning
| 20 juli
1969, 20:18:04 UTC
|
---|
Manuppskjutning
| 21 juli
1969, 17:54 UTC
|
---|
Manprover, vikt
| 21,55 kg
|
---|
Antal manpromenader
| 1 st
|
---|
Manpromenader, langd
| 2 timmar, 31 minuter, 40 sekunder
|
---|
Tid pa manen
| 20 juli
1969
, 20:17:40 UTC
|
---|
Landnings plats
| Mare Tranquillitatis
(Stillhetens hav)
|
---|
Dockning
|
---|
Dockning
| 16 juli 1969, 16:56:03 UTC
|
---|
Ur dockning
| 20 juli 1969, 17:44:00 UTC
|
---|
Andra dockningen
| 21 juli 1969, 21:35:00 UTC
|
---|
Andra ur dockning
| 21 juli 1969, 23:41:31 UTC
|
---|
Besattning
|
---|
Besattning
| 3
|
---|
Befalhavare
| Neil Armstrong
|
---|
Pilot
| Michael Collins
(kommandomodulen)
Edwin "Buzz" Aldrin
(manlandaren)
|
---|
Armstrong
,
Collins
och
Aldrin
|
Kronologi
|
---|
|
Apollo 11
var den forsta bemannade rymdfarden som landade pa manen, hojdpunkten i
NASA
:s
Apolloprogram
och en milstolpe i
rymdkapplopningen
mellan
USA
och
Sovjetunionen
. Besattningen utgjordes av befalhavaren
Neil Armstrong
samt
Buzz Aldrin
och
Michael Collins
. Apollo 11 skots upp
16 juli
1969
, Armstrong och Aldrin genomforde den forsta bemannade landningen pa
manen
den
20 juli
och besattningen atervande till jorden den
24 juli
. Apollo 11 uppfyllde darmed
president
John F. Kennedys
mal att "...fore artiondets slut ha landat en manniska pa manen och tagit honom tillbaka i sakerhet." som uttalades vid ett tal till kongressen
25 maj
1961
.
[
3
]
Besattningen som utforde detta bestod av de tre
astronauterna
Neil Armstrong
,
Buzz Aldrin
och
Michael Collins
. Alla tre hade varit i
rymden
en gang tidigare.
Manlandaren fick namnet
Eagle
efter motivet som fanns pa uppdragets
insignier
. Forslag fanns att kommandomodulen skulle kallas
Columbia
efter
Columbiad
, den jattekanon som skot ivag en
rymdfarkost
(aven den fran
Florida
) i
Jules Vernes
roman
Fran jorden till manen
. Det refererade ocksa till
Columbia
, ett historiskt namn pa USA.
[
4
]
[
5
]
I Collins bok 1976 framholl han att Columbia var en hanvisning till
Christopher Columbus
.
[
6
]
Astronauterna tillats medfora personliga saker (PPK), sma pasar som inneholl personliga saker av betydelse som de ville ta med pa uppdraget.
[
7
]
Fem PPK:er pa 0,5
pund
(0,23 kg) vardera transporterades pa Apollo 11 varav tre (en for varje astronaut) stuvades pa
Columbia
fore uppskjutningen och tva pa
Eagle
.
[
8
]
NASA:s arbetsgrupp for val av Apollo 11:s landningsplats pa manen angav den 8 februari fem potentiella platser baserat pa hogupplosta fotografier av manytan fran de fem obemannade sonderna i
Lunar Orbiter
-programmet med information om ytbetingelserna. Landningsplatsen maste ligga nara manens ekvator for att minimera mangden drivmedel som skulle kravas. Den skulle vara fri fran hinder for att minimera manovrering och platt for att forenkla landningsradarns uppgift. Vetenskapligt varde var inte ett avgorande argument.
[
9
]
Det slutliga platsvalet blev
Stillhetens hav
(
Mare Tranquilitatis
) utifran sju kriterier inom omradena ytjamnhet, drivmedelsbehov, forutsattningar for aterstart och extra strangt krav pa basta solvinkel med hansyn till astronauternas temperaturbelastning.
En
Saturn V
-raket skot upp Apollo 11 fran
John F. Kennedy Space Center
den
16 juli
1969
klockan 9:32 lokal tid (13:32 UTC). Miljoner manniskor bevittnade handelsen pa plats och via televisionen, bland andra USA:s davarande president
Richard Nixon
. 12 minuter senare gick den in i
omloppsbana
kring jorden.
[
10
]
Efter ett och ett halvt varv kring jorden tandes det tredje steget (S-IVB) och skickade rymdfarkosten i bana mot manen. Den 19 juli passerade Apollo 11 bakom manen och avfyrade sina styrraketer for att ga in i omloppsbana kring manen. Under de trettio varv
[
11
]
som farkosten kretsade kring manen kunde besattningen se landningsplatsen i sodra anden av
stillhetens hav
(Mare Tranquillitatis).
Manlandaren, som kallades
The Eagle
(Ornen), stod i
Mare Tranquillitatis
? Stillhetens hav ? efter en nervpirrande landning av
Neil Armstrong
med mindre komplikationer; eftersom platsen de ursprungligen skulle landa pa bedomdes av Armstrong inte vara lamplig forsokte han landa pa en annan plats. Detta kunde ha gatt illa eftersom branslemangden endast var tilltagen for att racka till den ursprungliga landningsplatsen. Laget var dock inte sa desperat som det ibland har utmalats; eftersom branslet hade skvatt runt i tanken gav branslemataren lagre varden an det verkliga nar man gled in over marken. Det har uppskattats att
Eagle
hade minst femton sekunders bransletid kvar nar motorerna stannade, och Armstrong uppfattade inte situationen som trangd. Han lyckades landa sakert i Stillhetens hav.
Efter landningen var det tankt att Armstrong och
Edwin "Buzz" Aldrin
skulle ata och sedan vanta ett par timmar med att stiga ur manlandaren, men de var sa exalterade att de kvickt satte i sig sin mat for att sa snabbt som mojligt fa ga pa manen.
En femtedel av varldens befolkning foljde Armstrongs landstigning genom TV. Armstrong blev den forsta manniskan som satte foten pa manens yta nar han gav de beromda orden: "
That's one small step for a man, one giant leap for mankind
" ("Detta ar ett litet steg for en manniska, men ett jattekliv for manskligheten").
[
12
]
Aven Aldrin deltog i landningen, medan
Michael Collins
stannade kvar i kommandomodulen
Columbia
i omloppsbana runt manen.
De stannade ute i tva och en halv timme och de samlade ihop 21,5 kg manforemal. De utforde aven vetenskapliga experiment innan de atervande till manlandaren.
Kort historik over landningen (svenska tidsangivelser)
[
redigera
|
redigera wikitext
]
Eftersom svensk
sommartid
inte infordes permanent forran
1980
ar tidsangivelserna nedan i
normaltid
.
20 juli 1969
- 21.17 - Manlandaren
Eagle
landar pa manens yta.
|
21 juli 1969
- 03.39 - Dorren till landaren oppnas, tre timmar tidigare an beraknat.
- 03.50 - Armstrong kommer ut genom luckan och ska klattra ner de nio stegen till manen.
- 03.56 - Armstrong satter sin vanstra fot pa manen.
- 04.14 - Aldrin star nu ocksa pa manen.
- 04.40 - Den amerikanska flaggan hissas pa manen. Ett samtal mellan
president Nixon
och astronauterna ager rum. Manbesoket forlangs med en kvart.
- 05.56 - Aldrin klattrar upp i landaren.
- 06.10 - Armstrong paborjar sin klattring.
- 18.54 - Aterfarden till jorden paborjas.
|
|
Manlandaren var konstruerad pa det viset att landningsplattformen stannade kvar pa manen vid aterfarden fran manen (och star dar an idag). Enbart den ovre delen av manlandaren atervande i omloppsbana for att docka med
kommando- och servicemodulen
dar Collins befann sig och som kretsade runt manen. Aterfarden till jorden gick problemfritt och 195 timmar in i uppdraget landade kommandomodulen i
Stilla havet
.
- Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran
engelsksprakiga Wikipedia
,
Zeta Chamaeleontis
,
18 juli 2019
.
- ^
”NASA Space Science Data Coordinated Archive”
(pa engelska). NASA
.
https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1969-059A
. Last 27 mars 2020
.
- ^
”NASA Space Science Data Coordinated Archive”
(pa engelska). NASA
.
https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1969-059C
. Last 27 mars 2020
.
- ^
"Man on the moon: Kennedy speech ignited the dream"
Arkiverad
6 juni 2010 hamtat fran the
Wayback Machine
. CNN.com.
- ^
Collins 2001, pp. 334?335.
- ^
Brooks, Grimwood & Swenson 1979, p. 331.
- ^
Collins 1994, p. 116.
- ^
"Kit, Pilot's Personal Preference, Apollo 11". National Air and Space Museum. Hamtad 11 oktober 2018
- ^
"Personal Preference Kits (PPKs)". Space flown collectible artifacts. Hamtad 24 december 2018.
- ^
Harland 1999, p. 19.
- ^
Richard W. Orloff.
Apollo by the Numbers: A Statistical Reference (SP-4029)
.
NASA.
- ^
Apollo-11
NASA.
- ^
Det har lange sagts att Armstrong av misstag utelamnade ett "a" fran frasen "
That's one small step for a man, one giant leap for mankind
", vilket da blir det lite kryptiska "
ett litet steg for manniskan, ett stort steg for manskligheten
". Armstrong havdade dock att han hade sagt det korrekt (vilket somliga argumenterar, med Armstrongs tendens till noggrannhet och precision, det inte finns nagon anledning att tvivla pa), och en
digital
ljud
analys
av
Peter Shann Ford
(som slutfordes i
september
2006
) bekraftar att den saknade stavelsen bara var ohorbar pa grund av
brus
och begransningar i den tillgangliga
kommunikationsutrustningen
. Fords upptackt har annu inte verifierats av sprakexperter, men Armstrong har uttryckt sin onskan att citatet bor skrivas med "
a
" inom parenteser: "
That's one small step for (a) man, one giant leap for mankind
" - "
Ett litet steg for en manniska, ett gigantiskt kliv for manskligheten
".
Apolloprojektet
|
---|
| Apollo 11
| | Obemannade
| Little Joe II
| | | Saturn IB
| | | Saturn V
| |
| | | Bemannade
| | | Anlaggningar
| | | Raketer
| | | Farkoster
| | | | | Apolloprogrammet
|
|
Bemannade rymdfarkoster
|
---|
| Aktiva
| Sovjet/
Ryssland:
| | | Kina:
| | | Privat:
| |
| | | Avvecklade
| | | Under utveckling
| | | TKS
?
Buran
|
|