Apollo 11

Apollo 11
Statistik for uppdraget
Uppdrag Apollo 11
NSSDC -ID Kommandomodul:
1969-059A [ 1 ]
Manlandare:
1969-059C [ 2 ]
Farkostens namn Apollo Lunar Module
Manlandare Eagle
Anrop Kommandomodul: Columbia
Manlandare: Eagle ·
Varaktighet 8 dagar, 3 timmar, 18 minuter, 35 sekunder
Uppskjutning
Raket Saturn V
Uppskjutningsramp Kennedy Space Center LC-39A
Uppskjutning 16 juli 1969 , 13:32:00 UTC
John F. Kennedy Space Center
LC 39A
Landning
Landning 24 juli 1969 , 16:50:35 UTC
Stilla havet
( 0°40′26.69″N 23°28′22.69″O  /  0.6740806°N 23.4729694°O  / 0.6740806; 23.4729694 )
Manen
Antal varv
kring manen
30 st
Tid i omloppsbana
kring manen
59 h 30 min 25,79 s
Manlandning 20 juli 1969, 20:18:04 UTC
Manuppskjutning 21 juli 1969, 17:54 UTC
Manprover, vikt 21,55 kg
Antal man­promenader 1 st
Manpromenader, langd 2 timmar, 31 minuter, 40 sekunder
Tid pa manen 20 juli 1969 , 20:17:40 UTC
Landnings plats Mare Tranquillitatis
(Stillhetens hav)
Dockning
Dockning 16 juli 1969, 16:56:03 UTC
Ur dockning 20 juli 1969, 17:44:00 UTC
Andra dockningen 21 juli 1969, 21:35:00 UTC
Andra ur dockning 21 juli 1969, 23:41:31 UTC
Besattning
Besattning 3
Befalhavare Neil Armstrong
Pilot Michael Collins
(kommandomodulen)
Edwin "Buzz" Aldrin
(manlandaren)

Armstrong , Collins och Aldrin
Kronologi
Foregaende uppdrag
Apollo 10
Nasta uppdrag
Apollo 12
En flicka laser i The Washington Post 21 juli 1969 om manlandningen.

Apollo 11 var den forsta bemannade rymdfarden som landade pa manen, hojdpunkten i NASA :s Apolloprogram och en milstolpe i rymdkapplopningen mellan USA och Sovjetunionen . Besattningen utgjordes av befalhavaren Neil Armstrong samt Buzz Aldrin och Michael Collins . Apollo 11 skots upp 16 juli 1969 , Armstrong och Aldrin genomforde den forsta bemannade landningen pa manen den 20 juli och besattningen atervande till jorden den 24 juli . Apollo 11 uppfyllde darmed president John F. Kennedys mal att "...fore artiondets slut ha landat en manniska pa manen och tagit honom tillbaka i sakerhet." som uttalades vid ett tal till kongressen 25 maj 1961 . [ 3 ]

Besattning [ redigera | redigera wikitext ]

Besattningen som utforde detta bestod av de tre astronauterna Neil Armstrong , Buzz Aldrin och Michael Collins . Alla tre hade varit i rymden en gang tidigare.

Forberedelser [ redigera | redigera wikitext ]

Manlandaren fick namnet Eagle efter motivet som fanns pa uppdragets insignier . Forslag fanns att kommandomodulen skulle kallas Columbia efter Columbiad , den jattekanon som skot ivag en rymdfarkost (aven den fran Florida ) i Jules Vernes roman Fran jorden till manen . Det refererade ocksa till Columbia , ett historiskt namn pa USA. [ 4 ] [ 5 ] I Collins bok 1976 framholl han att Columbia var en hanvisning till Christopher Columbus . [ 6 ]

Astronauterna tillats medfora personliga saker (PPK), sma pasar som inneholl personliga saker av betydelse som de ville ta med pa uppdraget. [ 7 ] Fem PPK:er pa 0,5 pund (0,23 kg) vardera transporterades pa Apollo 11 varav tre (en for varje astronaut) stuvades pa Columbia fore uppskjutningen och tva pa Eagle . [ 8 ]

NASA:s arbetsgrupp for val av Apollo 11:s landningsplats pa manen angav den 8 februari fem potentiella platser baserat pa hogupplosta fotografier av manytan fran de fem obemannade sonderna i Lunar Orbiter -programmet med information om ytbetingelserna. Landningsplatsen maste ligga nara manens ekvator for att minimera mangden drivmedel som skulle kravas. Den skulle vara fri fran hinder for att minimera manovrering och platt for att forenkla landningsradarns uppgift. Vetenskapligt varde var inte ett avgorande argument. [ 9 ] Det slutliga platsvalet blev Stillhetens hav ( Mare Tranquilitatis ) utifran sju kriterier inom omradena ytjamnhet, drivmedelsbehov, forutsattningar for aterstart och extra strangt krav pa basta solvinkel med hansyn till astronauternas temperaturbelastning.

Hojdpunkter fran rymdfarden [ redigera | redigera wikitext ]

Saturn V-raketen som bar Apollo 11 tog flera sekunder att lamna rampen den 16 juli 1969.
Manlandningen.
Buzz Aldrins forsta steg pa manen.
Edwin "Buzz" Aldrin gor honnor for USA:s flagga .
Columbia flyter pa havet medan marinens dykare hjalper till att hamta astronauterna.


Uppskjutningen [ redigera | redigera wikitext ]

En Saturn V -raket skot upp Apollo 11 fran John F. Kennedy Space Center den 16 juli 1969 klockan 9:32 lokal tid (13:32 UTC). Miljoner manniskor bevittnade handelsen pa plats och via televisionen, bland andra USA:s davarande president Richard Nixon . 12 minuter senare gick den in i omloppsbana kring jorden. [ 10 ] Efter ett och ett halvt varv kring jorden tandes det tredje steget (S-IVB) och skickade rymdfarkosten i bana mot manen. Den 19 juli passerade Apollo 11 bakom manen och avfyrade sina styrraketer for att ga in i omloppsbana kring manen. Under de trettio varv [ 11 ] som farkosten kretsade kring manen kunde besattningen se landningsplatsen i sodra anden av stillhetens hav (Mare Tranquillitatis).

Manlandningen [ redigera | redigera wikitext ]

Manlandaren, som kallades The Eagle (Ornen), stod i Mare Tranquillitatis ? Stillhetens hav ? efter en nervpirrande landning av Neil Armstrong med mindre komplikationer; eftersom platsen de ursprungligen skulle landa pa bedomdes av Armstrong inte vara lamplig forsokte han landa pa en annan plats. Detta kunde ha gatt illa eftersom branslemangden endast var tilltagen for att racka till den ursprungliga landningsplatsen. Laget var dock inte sa desperat som det ibland har utmalats; eftersom branslet hade skvatt runt i tanken gav branslemataren lagre varden an det verkliga nar man gled in over marken. Det har uppskattats att Eagle hade minst femton sekunders bransletid kvar nar motorerna stannade, och Armstrong uppfattade inte situationen som trangd. Han lyckades landa sakert i Stillhetens hav.

Efter landningen var det tankt att Armstrong och Edwin "Buzz" Aldrin skulle ata och sedan vanta ett par timmar med att stiga ur manlandaren, men de var sa exalterade att de kvickt satte i sig sin mat for att sa snabbt som mojligt fa ga pa manen.

En femtedel av varldens befolkning foljde Armstrongs landstigning genom TV. Armstrong blev den forsta manniskan som satte foten pa manens yta nar han gav de beromda orden: " That's one small step for a man, one giant leap for mankind " ("Detta ar ett litet steg for en manniska, men ett jattekliv for manskligheten"). [ 12 ] Aven Aldrin deltog i landningen, medan Michael Collins stannade kvar i kommandomodulen Columbia i omloppsbana runt manen.

De stannade ute i tva och en halv timme och de samlade ihop 21,5 kg manforemal. De utforde aven vetenskapliga experiment innan de atervande till manlandaren.

Kort historik over landningen (svenska tidsangivelser) [ redigera | redigera wikitext ]

Eftersom svensk sommartid inte infordes permanent forran 1980 ar tidsangivelserna nedan i normaltid .

20 juli 1969
  • 21.17 - Manlandaren Eagle landar pa manens yta.
21 juli 1969
  • 03.39 - Dorren till landaren oppnas, tre timmar tidigare an beraknat.
  • 03.50 - Armstrong kommer ut genom luckan och ska klattra ner de nio stegen till manen.
  • 03.56 - Armstrong satter sin vanstra fot pa manen.
  • 04.14 - Aldrin star nu ocksa pa manen.
  • 04.40 - Den amerikanska flaggan hissas pa manen. Ett samtal mellan president Nixon och astronauterna ager rum. Manbesoket forlangs med en kvart.
  • 05.56 - Aldrin klattrar upp i landaren.
  • 06.10 - Armstrong paborjar sin klattring.
  • 18.54 - Aterfarden till jorden paborjas.

Aterfarden [ redigera | redigera wikitext ]

Manlandaren var konstruerad pa det viset att landningsplattformen stannade kvar pa manen vid aterfarden fran manen (och star dar an idag). Enbart den ovre delen av manlandaren atervande i omloppsbana for att docka med kommando- och servicemodulen dar Collins befann sig och som kretsade runt manen. Aterfarden till jorden gick problemfritt och 195 timmar in i uppdraget landade kommandomodulen i Stilla havet .

Bildgalleri [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran engelsksprakiga Wikipedia , Zeta Chamaeleontis , 18 juli 2019 .

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (pa engelska). NASA . https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1969-059A . Last 27 mars 2020 .  
  2. ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (pa engelska). NASA . https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1969-059C . Last 27 mars 2020 .  
  3. ^ "Man on the moon: Kennedy speech ignited the dream" Arkiverad 6 juni 2010 hamtat fran the Wayback Machine . CNN.com.
  4. ^ Collins 2001, pp. 334?335.
  5. ^ Brooks, Grimwood & Swenson 1979, p. 331.
  6. ^ Collins 1994, p. 116.
  7. ^ "Kit, Pilot's Personal Preference, Apollo 11". National Air and Space Museum. Hamtad 11 oktober 2018
  8. ^ "Personal Preference Kits (PPKs)". Space flown collectible artifacts. Hamtad 24 december 2018.
  9. ^ Harland 1999, p. 19.
  10. ^ Richard W. Orloff. Apollo by the Numbers: A Statistical Reference (SP-4029) . NASA.
  11. ^ Apollo-11 NASA.
  12. ^ Det har lange sagts att Armstrong av misstag utelamnade ett "a" fran frasen " That's one small step for a man, one giant leap for mankind ", vilket da blir det lite kryptiska " ett litet steg for manniskan, ett stort steg for manskligheten ". Armstrong havdade dock att han hade sagt det korrekt (vilket somliga argumenterar, med Armstrongs tendens till noggrannhet och precision, det inte finns nagon anledning att tvivla pa), och en digital ljud analys av Peter Shann Ford (som slutfordes i september 2006 ) bekraftar att den saknade stavelsen bara var ohorbar pa grund av brus och begransningar i den tillgangliga kommunikationsutrustningen . Fords upptackt har annu inte verifierats av sprakexperter, men Armstrong har uttryckt sin onskan att citatet bor skrivas med " a " inom parenteser: " That's one small step for (a) man, one giant leap for mankind " - " Ett litet steg for en manniska, ett gigantiskt kliv for manskligheten ".

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]