Palmstruchska banken

Palmstruchska banken eller officiellt Stockholm Banco var Sveriges forsta bank . Den grundades 1656 av livlandaren Johan Palmstruch med Karl X Gustavs tillstand, med tanken att den skulle fungera som en statlig inrattning for att dra at sig kapital , exempelvis genom utgivning av kreditivsedlar .

Bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

Det uppsving inom handeln och naringarna som framkallades genom Gustav II Adolfs och Axel Oxenstiernas ekonomiska politik medforde ett behov av en bank dar kapital kunde samlas och utlanas till personer med foretagsamhet och ekonomisk ledarformaga. Bristen pa kapital var sa stor att man betalade anda upp till 20 % i ranta pa lanade pengar. Redan Gustav Adolf hade fort fragan om inrattande av en bank pa tal i sin proposition till borgerskapets representanter ar 1619. Det blev dock Johan Palmstruch fran Riga , kommissarie i Kommerskollegium , som skulle ta initiativet. ^[
1
] Han hade kommit over till det egentliga Sverige rustad med erfarenheter fran det rikare ekonomiska liv som utvecklat sig i Ostersjoprovinserna , och skaffade sig ar 1656 privilegium pa att i Stockholm och andra svenska stader inratta vaxel- och lanebanker. ^[
2
]

Verksamhet [ redigera | redigera wikitext ]

Aren 1661?1664 gav banken ut kreditivsedlar som var de forsta sedlarna i Europa . Dessa var betydligt enklare for allmanheten att hantera an de enorma myntplatar av koppar , som hade praglats sedan drottning Kristinas dagar. Populariteten gjorde att sedlarna ett tag till och med betalades med overpris. Banken borjade ge ut lan i form av sedlar, vilka inte motsvarade insattningar av kopparmynt. Detta ledde till att vardet borjade sjunka.

Allmanhetens oro over sedlarnas varde ledde till en uttagsanstormning . Rusningen till den Palmstruchska banken ledde till att den maste stanga. Vid den har tidpunkten insag man inte att penningvardet hade ett samband med sedelutgivningens storlek och bankstyrelsen stod helt fragande infor orsaken till att banken gatt omkull. Vid nasta riksdag 1664 beslutade standerna att avskaffa sedelmyntet, for att saken inte skulle upprepas. Sedlarna drogs in successivt under nagra ar, varvid vardet forbattrades ? de styrande kunde fortfarande inte forsta hur detta hangde ihop. Beslutet att avskaffa sedlarna fick sta fast.

Vid det rattsliga efterspelet i hovratten havdade Palmstruch att de andra intressenterna i Stockholm Banco var medansvariga. Nagot atal mot dem kunde dock inte vackas, de utgjorde landets maktigaste elit, bland andra rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie , riksskattmastaren Gustav Bonde samt riksraden Seved Baat , Schering Rosenhane och Christer Bonde . Den brist som uppstatt i bankens kassa domdes Palmstruch sjalv att ersatta "vid risk av livets forlust". Nar den domen foll satt han redan i fangelse sedan flera ar. Han benadades kort fore sin dod.

Riksbanken grundas [ redigera | redigera wikitext ]

Standerna ansag emellertid att behovet av en statlig bank fanns kvar, och ar 1668 grundades Riksens Standers Bank , som smaningom blev Sveriges riksbank . Detta beslut togs vid riksdagen 1668 . Den nya banken styrdes av deputerade fran tre av standen ? adeln , prasterna och borgarna . Bonderna vagade inte engagera sig i den nya banken.

Genom den nya banken gick en stor del av kronans inkomster, sasom stora sjotullen , kopparrantan och myntverkets vinst. Den nya banken blev en ratt osmidig laneinrattning med rigida regler sasom oforanderlig ranta pa sex procent och krav pa panter i form av bland annat guld , silver , parlor , smycken , koppar, tenn , jarn , socker , salt , beck eller tjara .