| Manual
|
|
|
|
For skribenter
- Anvandarkonto
- Redigering
- Verktyg
- Avancerade hjalpmedel
|
|
|
|
|
|
|
En
mall
ar ett hjalpmedel for att infoga samma sak pa manga sidor, till exempel ett
meddelande
eller en
navigationsruta
, ofta (men inte alltid) utformad i en
ruta
. Infogandet av en mall kallas ofta
transkludering
.
En mall ar i praktiken en Wikipedia-sida som ar avsedd att inkluderas inuti en annan Wikipedia-sida. De flesta mallar aterfinns i
namnrymden
"Mall:" och under kategorin
Mallar
.
Ratt anvanda kan mallar underlatta redigerandet for saval en sjalv som for andra anvandare, men att skapa eller andra mallar ar komplicerat och forknippat med vissa risker.
Nar man ska anvanda en mall i en artikel skriver man mallens namn (utan forledet for
namnrymden
"Mall:") inom dubbla klammerparenteser:
{{Mallens namn}}
Om mallen har parametrar fyller man aven i dessa:
{{Mallens namn
|En parameter = Ett varde
|En parameter till = Annu ett varde
|Vardet pa en namnlos parameter (nummer 1)
|Vardet pa en annan namnlos parameter (nummer 2)
}}
En mall kan placeras var som helst i en artikel, men ofta har mallen en forutbestamd plats i artikelns
disposition
dar det ar rekommenderat att placera den. Mallar kan i sin tur anropa andra mallar.
Man kan aven inkludera andra sidor pa samma satt som med mallar. Da lagger man in ratt
namnrymd
:
{{Namnrymd:Sidnamn}}
Namnrymden for vanliga artiklar ar bara ett kolon:
{{:Artikelnamn}}
Mallen "testmall" pa en undersida till en anvandarsida:
{{Anvandare:Anvandarnamn/testmall|para|metrar}}
En av fordelarna med mallar ar att andringar i mallen direkt visas pa alla de sidor som anvander mallen. Om man inte vill ha denna effekt, skriver man ordet
subst
(engelskans
substitute
=ersatt) framfor mallens namn i samband med anropet:
{{subst:Mallens namn}}
Da
kopieras
mallens innehall till den plats dar den anropas nar man
sparar
artikelsidan (se "Gor sa har" nedan). Det blir alltsa inte langre ett
anrop
till mallen utan en statisk ("engangs"-)kopia. Allt som mallen ar gjord for visas da, men forandringar i mallen som gors senare kan inte paverka artikeln. Tekniken kan aven anvandas om man vill gora modifieringar for att passa en viss artikel utan att paverka alla andra artiklar som anvander mallen. Se vidare
Wikipedia:Substitution
.
Om man vill kopiera in innehallet i en mall
utan att
dess
wiki-kod utfors
sa skriver man
{{msgnw:Mallens namn}}
Da hamtas mallens text och omges med <nowiki>-markeringar sa att mallens text visas helt utan tolkning.
Gor sa har:
- Skriv in anrop enligt ovan (med sina dubbla klamrar)
- Spara
artikeln (det racker inte med forhandsvisning?!)
- Starta redigering igen. Da finns hela mallens innehall inkopierat i artikeln dar anropskoden tidigare stod.
- Mallar har oftast en avancerad
syntax
(programsprak), vilket gor att vissa forkunskaper kravs.
- Kolla hur manga sidor som anvander mallen
innan
du andrar nagot. Det kan bli mycket jobb att kolla att den nya varianten fungerar i alla dessa. Om det inte fungerade kan man aterstalla till senast fungerande version i mallens historik.
- Kom ihag att ge nya mallar en lamplig underkategori till
Kategori:Mallar
(innanfor noinclude-taggar och med lamplig sortering,
<noinclude>[[Kategori:Kategorinamn]]</noinclude>
, sa att mallen hamnar i kategorin men inte sidorna den anvands i), da du konstaterat att mallen fungerar. Sa slipper andra att uppfinna "ditt" hjul igen.
- Rekursion
ar inte tillatet, dvs en mall kan inte direkt eller indirekt anropa
sig sjalv
eller en
overordnad mall
- I teorin gar det aven att anvanda mallar till avancerade programfunktioner; detta ar de dock inte avsedda for, och Wikimedias utvecklare brukar avrada fran det.
[
1
]
Mallar ar normalt sidor i
namnrymden
"
Mall:
". En sadan mall ar alltsa en sida med
namngivning
enligt formen:
- Mall:mallensnamn
Sidor som anvands som mallar kan dock i princip heta vad som helst och ligga i andra namnrymder (med vissa, sma nackdelar). Ett exempel pa anvandning av mallar utanfor Mall-namnrymden ar
anvandarrutor
, som med fordel laggs som
undersidor
i anvandarnamnrymden.
Precis som for andra typer av sidor skiljer mallarna pa stora och sma bokstaver i sidtiteln, forutom i forsta bokstaven, och blanksteg ar ekvivalent med understeck (?_?).
Mallars namn far garna vara beskrivande och behover inte vara sa korta som mojligt. Forkortningar (speciellt egenpahittade) kan orsaka forvirring eftersom de kan ha flera betydelser eller inte ar allmant kanda. Till exempel star sprakkoderna sv och en i
Mall:Sv
och
Mall:En
for svenska och engelska, men
Mall:No
ar inte sprakkoden no for norska utan det engelska ordet "no".
En mall kan innehalla en eller flera bilder, om det gor mallen lattare att forsta. Ett par riktlinjer for bilder i mallar:
- Bilden bor vara stor nog for att det ska synas vad den forestaller, men inte sa stor att den stor mallens layout.
- Det ar ofta en fordel att valja enkla, entydiga och etablerade
piktogram
, som flaggor,
vagmarken
, stiliserade vardagsforemal och liknande. Anvand sadana bara i deras egentliga betydelse, inte till exempel nationalflaggor for att representera sprak.
- Bilden maste vara
fri
, enligt riktlinjerna pa
Wikimedia Commons
. Om du skall ladda upp en ny bild maste du ange licens, upphovsman och kalla. Till exempel kan de flesta foretagslogotyper inte anvandas.
Mallar som anvands for att strukturera upp innehallet pa ett speciellt satt innehaller ofta variabler. I mallkoden ser dessa ut som mallanrop med ett extra par
klammerparenteser
runtom:
{{{Variabelnamn}}}
En parameter kan aven vara styrd av vilken plats den ligger pa i mallanropet. En mall med anropssyntaxen:
{{Mallens namn|x=blabla|a|b|c}}
har foljande variabler i sin kod:
{{{x}}}=blabla
{{{1}}}=a
{{{2}}}=b
{{{3}}}=c
Man kan se vilken parameter som hamnar var i mallen i mallens dokumentation, om en sadan finns.
Nar man fyller i parametrarna i ett mallanrop med varden och sparar artikeln sa rensar
MediaWiki
bort alla overflodiga mellanslag i borjan och slutet av alla variabler, samma galler
alla parserfunktioner
.
For att andra ska veta hur mallen ar tankt att anvandas och som stod for ditt eget minne bor alla nya mallar dokumenteras. Det gors numera med mallen
{{
Dokumentation
}}
. For att enklast lagga till dokumentation till den fardiga mallen avslutar du den nya mallens wikikod med
Mallens wikikod
<noinclude>
{{Dokumentation}}</noinclude>
Nar du sedan forhandsgranskar eller sparat mallen klickar du pa lanken [skapa] i det grona faltet, for att skapa mallens dokumentation utifran ett forslag till disposition. Dokumentationen sparas sedan som en undersida till mallen och inkluderas i mallsidan, men tack vare noinclude-taggarna kommer den inte med nar mallen anvands.
I malldokumentationen finns aven anvisat utrymme dar du kan lagga kategorierna. Dessa kommer ocksa att inkluderas, och ska alltsa inte finnas pa sjalva mallsidan.
Da en dokumentationssida ar skapad kommer mallsidan att ha en lank [redigera] for vidare redigering av dokumentationssidan.
Meddelandemall
avser pa
Wikipedia
en mall vars syfte ar att till
anvandare
framfora nagon form av
metainformation
relaterad till en
artikel
.
Meddelandemallen placeras i regel pa artikelns huvudsida, men ibland istallet pa dess
diskussionssida
.
Den vanligaste typen av meddelandemall ar
atgardsmallar
. En typ av atgardsmall ar
stubmallar
, som anvands for att markera ut
stubbar
. Aven
ursprungsmallar
(se nedan) kan ses som en form av atgardsmallar.
Pagaendemallar informerar lasaren om att artikeln (delvis) behandlar ett pagaende skeende, och att informationen darfor kan komma att forandras snabbt, allteftersom ny information blir kand och laggs in i artikeln, ibland (som vid katastrofer och andra nyhetshandelser) under medverkan av manga anvandare. Nar handelsen ar over och redigeringsaktiviteten avtagit sa avlagsnas mallen.
Pagaendemallar har tidigare
foreslagits for radering
, med resultatet
behall
.
Framtidsmallar informerar lasaren om att artikeln (helt eller delvis) behandlar ett framtida skeende, och att informationen darfor kan komma att forandras, allteftersom ny information blir kand och planer forandras. Mallen avlagsnas nar handelsen ar over och artikeln beskriver nu- eller datid snarare an framtid.
Det rader delade meningar om framtidsmallar bor anvandas pa svensksprakiga Wikipedia. Pa engelsksprakiga Wikipedia har man
slutat anvanda dem
, och istallet overgatt till mallen
Crystal
for att endast malla
spekulativt
material om framtida handelser (
Vad Wikipedia inte ar: Ingen kristallkula
).
Anvandarmallar ar meddelandemallar avsedda for anvandares diskussionssidor (ej att forvaxla med
anvandarrutor
, som ar avsedda att laggas in pa anvandarsidor). Denna typ av mallar ar formodligen den mest kontroversiella, da manga anvandare ogillar att fa opersonliga mall-meddelanden istallet for text som anvandaren formulerat sjalv. Mest allmant accepterade ar nog
klottermallarna
och
mallarna for problematiska anvandare
, eftersom det ofta inte kanns meningsfullt att lagga ner tid pa personligt utformade meddelanden till sadana anvandare. Darnast kommer formodligen valkommenmallarna, som ger mer eller mindre nytillkomna anvandare en introduktion till nagra nyttiga sidor att lasa.
Projektmallar ar en form av meddelandemallar som placeras pa artiklars diskussionssidor, for att hugade anvandare ska kunna hitta till
projektet
. De kan dessutom innehalla uppgifter om artikeln ifraga ur projektets synpunkt, sasom hur viktig den ar att forbattra eller hurpass langt utvecklad den ar.
Faktamallar
skapar en
faktaruta
med basala uppgifter om uppslagsordet, och placeras i det ovre hogra hornet i
inledningen av en artikel
.
Djur
,
vaxter
,
filmer
,
orter
,
kommuner
och
forsamlingar
ar nagra kategorier av artiklar som ofta utnyttjar faktarutor.
Navigationsrutor
eller
navigationsmallar
(aven kallade
navigeringsmallar
) syftar till att
skapa korsreferenser och underlatta navigering
mellan grupper av relaterade artiklar.
De flesta navigationsmallar har ett
liggande
format och placeras underst i artikelns
disposition
. Manga av dessa ar baserade pa
metamallen
Navbox
.
Det finns dessutom ett fatal navigationsmallar som har ett
staende
format, med avsedd placering overst i artikeln. Dessa mallar ar kontroversiella i
artikelnamnrymden
. Till nackdelarna brukar raknas att de riskerar att begransa andra layoutmassiga mojligheter i artikelns
inledning
, sa som framfor allt
inledningsbilder
och
faktarutor
, att bristande grafisk standard gor svenska Wikipedia mer svarlast, samt att de overst placerade navigationsrutorna ger en otillborlig vikt at navigationen pa bekostnad av artikelns innehall. Till fordelarna brukar raknas bland annat att de tack vare sin position ar lattare att upptacka for lasaren, samt att de vid behov kan placeras direkt i relevanta avsnitt utan att bryta textflodet.
OBS!
For narvarande (april 2021) tillhor navbox-baserade navigationsmallar det sidinnehall som
inte
visas i Wikipedias
mobila
lage
(kan nas via lanken "Mobil vy" langst ner nar du surfar fran en dator).
Kallmallar avser att underlatta
Kallhanvisningar
, som ar viktiga for Wikipedia.
Vanliga kallmallar ar tex
{{
Bokref
}}
och
{{
Webbref
}}
, som underlattar att skapa en tydlig kallhanvisning for en viss typ av kalla. Det finns aven kallmallar som underlattar referenser inom en artikel, sa som
{{
harvnb
}}
och
{{
fotnot
}}
.
En
ursprungsmall
kan ses som en kombination av en
kallmall
och en
atgardsmall
, med syfte att informera lasaren om dels en ursprunglig
kalla
till artikeln (exempelvis
"Ugglan"
eller
en annan sprakversion
), och dels de eventuella brister i artikeln som denna kalla kan vara upphov till (liksom vid
atgardsmallar
som varning saval som uppmaning att bidra till en battre artikel). Till skillnad mot egentliga kallmallar handlar dock ursprungsmallar om
textens
ursprung snarare an
informationens
ursprung. Ursprungsmallar kannetecknas avses ligga langst ner pa en
artikel
i anslutning till eventuella
stubbmallar
och
navigationsrutor
. Ursprungsmallarnas formgivning ar snarlik stubbmallarnas, da de skrivs med kursiv stil, och ofta inleds med en liten symbolbild, men ingen "list-punkt". Manga ursprungsmallar baseras pa
{{
Artikelursprung
}}
.
Ursprungsmallar har ibland kritiserats for att ha spelat ut sitt syfte da manga artiklar med dessa mallar sedan lange har befriats fran respektive ursprungskallas brister, och ursprungskallan ar ofta inte den dominerande kallan. Vissa ursprungsmallar har pa dessa grunder borjat ersattas den rena
kallmallen
{{
Runeberg.org
}}
.
Kategorier som laggs in i en mall utan att omges med
<noinclude>
-taggar kommer ocksa att placera alla sidor som anvander den mallen i kategorin. Lampligheten av detta varierar mellan olika typer av mallar, och ibland har olika Wikipediaanvandare olika asikter om huruvida det ar lampligt att kategorisera via mall.
Mallar som anvands for
kvalitetskontroll
, och darmed inte ar avsedda att ligga i artiklarna permanent, lagger ofta artikeln i motsvarande kvalitetskontrollkategori. Fordelar med detta ar bland annat att man bara behover redigera pa ett stalle i artikeln nar problemet atgardats, och att kategorierna underlattar systematiskt arbete med att atgarda problem.
Om
ursprungsmallar
ses som kvalitetskontrollmallar galler samma resonemang for dem. Kategorisering via ursprungsmallar har kritiserats for att inte fylla nagon egentlig funktion, i samband med synen att mallarnas funktion enbart ar att tala om var texten kommer ifran.
Kallmallar
och
anvandarmallar
kategoriserar normalt inte sidorna de laggs in pa.
Faktamallar
och
navigeringsmallar
kategoriserade ofta artiklar i Wikipedias barndom. Detta har mer och mer avvecklats, av flera skal:
- Det ar svart att veta vilken mall som placerar en sida i en kategori utan att ga igenom alla mallarna som anvands pa en sida.
- Nar en mall skapas kan det vara svart att forutse i vilka artiklar den kan anvandas. Om mallen kommer till anvandning i en bredare samling artiklar an det ursprungligen var tankt kan kategorin vara olamplig for de nya artiklarna.
- Om forhallanden andras kan kategorin bli olamplig for vissa artiklar, trots att mallen fortfarande ar lamplig.
- Om det finns en lamplig underkategori till den kategori som laggs in av mallen kan inte artiklar som passar i underkategorin laggas in dar utan att artiklarna hamnar i bade over- och underkategorin,
vilket brukar avradas fran
.
Trots detta anvands kategorisering via mallar fortfarande i vissa sammanhang, sa nagon klar konsensus om nar mallkategorisering ar lampligt finns kanske inte.