| Manual
|
|
|
|
For skribenter
- Anvandarkonto
- Redigering
- Verktyg
- Avancerade hjalpmedel
|
|
|
|
|
|
|
Nar man anvander
Wikipedia som kalla
i
tidningar
,
bocker
,
uppsatser
eller i andra sammanhang, bor man ha i atanke Wikipedias speciella egenskaper jamfort med traditionella typer av kallor, sasom exempelvis tryckta
uppslagsverk
som inte kan andras fran dag till dag eller
webbplatser
som har en entydig avsandare.
Eftersom det finns manga sprakversioner av Wikipedia, enbart svensksprakiga Wikipedia innehaller miljontals artiklar och varje artikel kan vara redigerad av manga bidragsgivare, racker det inte med att bara ange "Wikipedia" som kalla. Aven om Wikipedias mal ar att det som star i artiklarna ska vara korrekt och verifierbart finns det inga garantier for att det verkligen ar det. Det kan trots allt forekomma exempelvis faktafel och
klotter
. Vissa faktauppgifter pa Wikipedia ar ocksa foranderliga; en aktuell uppgift ena dagen kan vara inaktuell nasta dag. Genom att kvalitetsbedoma en artikel och skapa en lamplig hanvisning gar det att minimera riskerna. Den har sidan fokuserar sarskilt pa hur man anger Wikipedia som kalla i olika sammanhang utanfor Wikipedia.
Utover de vanliga riktlinjerna for kallkritik finns det ett antal punkter som ar mer specifika for Wikipedia. I samtliga fall ror det sig om generella principer, en artikel kan mycket val vara bra trots att ingen av nedanstaende stammer och omvant kan den, men mindre sannolikt, vara dalig trots att samtliga pastaenden galler for artikeln. For denna kontroll behovs
artikelns historik
, som hittas genom en flik ovanfor (eller under) sjalva artikeln.
En artikel som stammer in pa nedanstaende pastaenden ar sannolikt av hog kvalitet:
- Manga forfattare
. Pa Wikipedia galler i allmanhet inte den valkanda klyschan ”ju fler kockar desto samre soppa”. Tvartom, ju fler personer som har varit inblandade, desto fler personer har haft mojlighet att kritiskt granska artikeln och korrigera felaktigheter. Vasentliga bidrag till artikeln bor tillmatas storre tyngd an klassificering, wikilankning och liknande, som kan goras slentrianmassigt utan att innehallet kontrolleras i hogre grad.
- Verifierbara kallor
som gor det mojligt att kontrollera att uppgifterna ar trovardiga.
- Hog alder och valbesokt
. Hog alder avser i detta fall tidpunkten nar artikeln skapades, inte senaste redigeringen. Nar en artikel som funnits lange och ar valbesokt har manga haft mojlighet att kontrollera den och korrigera eventuella felaktigheter. Artiklar om vissa amnen kan anda ligga ororda lang tid. Dessa kan trots det halla hog kvalitet, men risken finns aven att artiklarna ar inaktuella eller innehaller oupptackta brister.
- Stabil
, vilket betyder att artikeln inte ar utsatt for konflikter, klotter eller vandalism. Det betyder att det det inte rader nagon oenighet om hur artikeln skall se ut eller vad den ska innehalla. Om den nuvarande versionen ar gammal kan artikeln raknas som stabil. I annat fall kan man valja en aldre version som fatt ligga ifred en langre tid och klicka ”nuvarande” invid denna version for att redovisa skillnaden mellan den aldre versionen och nuvarande. Om inga strukturella andringar gjorts gar det ofta att se huruvida artikeln andrats i sak. Man kan aven kontrollera artikelns diskussionssida for att fa en indikation pa vad som hander eller hant kring artikeln.
- Inga atgardsmallar
kan vara en indikation pa att artikeln ar fri fran allvarliga brister, sarskilt om den ar valbesokt. I synnerhet lagbesokta artiklar med fa forfattare kan dock vara okontrollerade.
For
kontroversiella
artiklar ar det svarare att bedoma trovardigheten. A ena sidan tenderar kontroversiella amnen att engagera manniskor och gora dem till mycket kritiska granskare av vad ”motstandare” har skrivit. Om alla parter ar med och skriver pa en kontroversiell artikel i god anda innebar det ofta att dessa blir av hog kvalitet. Om
a andra sidan
bara en part har skrivit pa artikeln kan kvaliteten bli mycket lag. Det ar ocksa mojligt att artikeln varit foremal for upprepade ”redigeringskrig”, som fatt manga skribenter att trottna. Stora delar av artikeln kan ha bytts ut i samband med redigeringskrigen och nuvarande version behover inte avspegla konsensus. For dessa artiklar ar det sarskilt viktigt att kontrollera antal forfattare och stabilitet. Diskussionssidan kan visa vilka de viktigaste tvistefragorna varit och huruvida man kunnat uppna konsensus om artikelns utformning. Ocksa om artikeln uppnatt ratt god kvalitet finns inga garantier for att den ocksa skulle vara neutral.
Wikipedia har versionshantering och en viss version av en artikel kan hamtas. I menyn invid (eller under) artikeln finns alternativet
permanent lank
till denna version av artikeln och anvand en sadan i referensen.
Vissa delar av innehallet pa Wikipedia hamtas fran
Wikidata
. Detta galler framst faktamallar. Idag versionshanteras Wikipedia artikeln, Wikipedia mallarna och Wikidata var for sig sa en viss version av en Wikipedia artikel med information fran en mall som hamtar fran Wikidata kommer att visa senaste informationen fran Wikidata, med den senaste versionen av mallen det vill saga att det kan avvika fran det data som hamtades fran Wikidata da en viss version av en Wikipedia artikel visades.
Liksom med andra kallor, sarskilt de som har okanda upphovsman, bor du vara forsiktig och oberoende verifiera riktigheten om det ar mojligt. Av olika anledningar, speciellt inom universitetsvarlden anses inte Wikipedia vara en acceptabel kalla. Ett alternativ kan da vara att anvanda sig av kallorna som finns i artikeln.
En
wiki
ar ett annorlunda medium och som sadant overensstammer inte vanliga bokreferensformat. Wikipedia ar inte ett papper sa du maste anvanda en elektronisk referensform istallet. Det exakta formatet beror pa vilken form du anvander, men det finns nagra generella principer att beakta:
- Ett speciellt referensverktyg finns till din hjalp. Till vanster om alla artiklar finns en lank,
Anvand denna sida som referens
. Genom att klicka pa den kommer du till en sida som visar all relevant information och referens enligt olika mallar. Kom ihag att det ar ditt ansvar att se till att referensen foljer de krav som finns.
- Du bor generellt inte attribuera nagon eller nagra sarskilda bidragsgivare nar du refererar till artiklar pa Wikipedia. Wikipedia skrivs av flera, men om du behover se vilka som har bidragit till artikeln kan du hitta det i artikelhistoriken. Bidragsgivarna visas antingen med sitt anvandarnamn eller en IP-adress. Det ar aven tillatet att citera anvandare i enlighet med
citatratten
. Da bor du ange anvandarnamnet pa den som skrivit texten, datum da texten skrevs och skapa en hanvisning till sidan. Du behover inte be om tillatelse, men manga uppskattar nog om du hor av dig anda.
- Hanvisningen ska normalt visa bade artikelnamnet och "Wikipedia", pa samma satt som du skulle gora om du refererade till en papperspublikation. Varje artikel bor ha en separat referens.
- De flesta referensmallar kraver den kompletta webbadressen till artikeln. Du kan klicka pa
Permanent lank
i vanstermarginalen. Lanken hanvisar till en specifik version av artikeln, den du kopierar lanken fran. Dina lasare hanvisas da direkt till samma version, oberoende av senare andringar. Om du bara hanvisar till artikelnamnet kan den ratta versionen vara svar att hitta, i synnerhet om artikeln flyttats till nytt namn eller arbetsfordelningen mellan relaterade artiklar andrats.
- Referensmallen kan krava datum och tid pa den artikelversion du anvander. Om du anvander en permanent lank behovs dessa inte for att hitta ratt version. Datum och tid for den senaste andringen kan hittas langst ner i varje artikel, eller sa kan du anvanda tidpunkt da du hamtade artikeln.