- For andra betydelser, se
Sydney (olika betydelser)
.
Sydney
(uttal:
[/?s?d.niː/]
[
4
]
) ar
huvudstaden
i
delstaten
New South Wales
och den mest folkrika staden i
Australien
. Den ligger pa Australiens sydostra kust vid
Tasmanhavet
. I juni 2021 hade storstadsomradet en ungefarlig befolkning pa 5,2 miljoner invanare.
[
1
]
Invanare i Sydney kallas Sydneysiders och innefattar en kosmopolitisk och internationell befolkning.
[
5
]
Platsen for den forsta
brittiska kolonin
i Australien, Sydney, grundades 1788 i
Sydney Cove
av
Arthur Phillip
, kommendor i
First Fleet
, som en
straffkoloni
.
[
6
]
Staden ar byggd pa kullarna som omger
Port Jackson
, som ar allmant kand som
Sydney Harbour
, dar det beromda
Operahuset i Sydney
och
Sydney Harbour Bridge
ar framtradande. Sydneyregionens inland ar omgivet av nationalparker och kustregionerna har manga vikar, floder och strander, inklusive de beromda
Bondi Beach
och
Manly Beach
. Inom staden finns manga kanda parker, bland annat
Hyde Park
och
Royal Botanic Garden
.
Sydney rankas ofta hogt i olika rankingar av varldsstader. Staden har varit vard for stora internationella idrottsevenemang, inklusive
Brittiska imperiespelen 1938
och
Olympiska sommarspelen 2000
. Den huvudsakliga flygplatsen som betjanar Sydney ar
Sydney Airport
[
7
]
, och den storsta hamnen i staden ar
Sydney Harbour
.
Datering med
C14-metoden
tyder pa att Sydneyregionen beboddes av
infodda australier
for minst 30 000 ar sedan.
[
8
]
De traditionella inhemska invanarna i Sydney Cove var
cadigalfolket
, vars land en gang strackte sig fran soder om
Port Jackson
till
Petersham
.
[
9
]
Uppskattningar om invanarantalet fore ankomsten av
First Fleet
1788 forblir omtvistat, cirka 4 000-8 000 aboriginer levde i Sydneyregionen fore kontakten med brittiska nybyggare. Britterna kallade ursprungsbefolkningen "
Eora
",
[
10
]
eftersom da de fragades var de kom ifran, svarade dessa manniskor: "
Eora
", som betyder "har", eller "fran denna plats" pa deras sprak.
[
9
]
Det fanns tre sprakgrupper i Sydneyregionen, som delades in i dialekter som talades av mindre klaner. De viktigaste spraken
darug
(cadigalfolket, de ursprungliga invanarna i staden Sydney, talade en kustnara dialekt av darug),
dharawal
och
guringai
. Varje klan hade ett territorium. Territoriets lage bestamdes av de tillgangliga resurserna. Aven om urbaniseringen har forstort mycket bevis for dessa bosattningar som
kokkenmoddingar
, ett antal hallristningar, sniderier och
grottmalningar
forblir synliga i
Hawkesburysandsten
i
Sydney Basin
.
[
11
]
Ar 1770 landsteg den brittiska sjokapten lojtnant
James Cook
i
Botany Bay
pa
Kurnellhalvon
. Det ar har som Cook gjorde den forsta kontakten med ett
aboriginskt
samhalle som kallades
Gweagal
.
[
12
]
Med i Cooks besattning fanns den svenske botanikern
Daniel Solander
vars upptackter gav Botany Bay dess namn. Enligt anvisning fran den brittiska regeringen grundades en
straffkoloni
av
Arthur Phillip
, som anlande till Botany Bay med en flotta pa 11 skepp den 18 januari 1788. Denna plats beslutades snart som olamplig for bebyggelse pa grund av dalig jord och brist pa tillforlitligt farskvatten. Phillip grundade darefter kolonin vid ett inlopp langre upp langs kusten, vid
Sydney Cove
pa Port Jackson den 26 januari 1788. Den officiella kungorelsen av grundandet och namngivning av Sydney skedde nastan tva veckor senare, den 7 februari 1788. Det ursprungliga namnet var avsett att vara Albion, men Phillip namngav bosattningen efter den brittiske inrikesministern,
Thomas Townshend, Lord Sydney
, som ett erkannande av Sydneys roll i utfardandet av stadgan som bemyndigade Phillip att etablera kolonin.
[
13
]
I april 1789 spreds en katastrofal epidemi, som nu tros ha varit
smittkoppor
, via Eorafolket och omgivande folkgrupper, med resultatet att de lokala aboriginerna dog i tusental, och kroppar kunde ofta ses guppande i vattnet i Sydney Harbour.
[
14
]
Orsaken till epidemin har alltid varit en fraga om spekulation och kontroverser, dar britternas inflyttning ar bland de mest sannolika forklaringarna. Under alla omstandigheter var resultaten katastrofala for Eorafolket och deras anhoriga, och under det tidiga 1800-talet hade den aboriginska befolkningen i Sydney Basin "reducerats till endast 10 procent enligt uppskattningarna 1788",
[
15
]
eller uppskattningsvis mellan 500 och 1000 aboriginer mellan
Broken Bay
och Botany Bay.
Under guvernor
Lachlan Macquarie
(1810?1821) utokades Sydney fran att enbart vara ett fanglager genom att det byggdes vagar, broar, hamnanlaggningar, kyrkor och offentliga byggnader. Brittiska och irlandska straffangar utnyttjades som arbetskraft. Under 1830- och 1840-talen vaxte staden snabbt genom invandring fran
Storbritannien
och
Irland
, och de forsta fororterna anlades. Ar 1842 blev Sydney officiellt stad, den forsta i Australien, och
Charles H. Chambers
blev den forsta
borgmastaren
.
Sydney ligger i en kustsanka som gransar till
Stilla Havet
i oster,
Greater Blue Mountains
i vaster,
Hawkesbury River
i norr och
Woronoraplatan
i soder. Sydney ligger pa en nedsjunken kustlinje, dar havsnivan har stigit till floddalgangar utskurna i
sandsten
. En av dessa oversvammade dalgangar,
Port Jackson
, mer kand som
Sydney Harbour
, ar den storsta
naturliga hamnen
i varlden. Det finns mer an 70 naturliga hamnar och havsstrander, inkluderat den kanda
Bondi Beach
. Den del av Sydney som utgors av stad tackte 1687
km²
ar 2001
[
16
]
. Sydneys statistiska del, som anvands for befolkningmatningar, ar det inofficiella stadsomradet
[
17
]
och tacker 12145 km².
[
18
]
Detta omrade inkluderar
Central Coast
och
Greater Blue Mountains
.
Geografiskt stracker sig Sydney over tva storre regioner:
Cumberlandslatten
, en relativt platt region soder och vaster om hamnen, och
Hornsbyplatan
, en sandstensplata belagen norr om hamnen, genomskuren av branta dalgangar. De aldsta delarna av staden ligger i de flacka omradena soder om hamnen;
North Shore
i norr utvecklades langsammare pa grund av den kuperade
topografin
.
Klimatet i staden ar fuktigt och
subtropiskt
.
|
Jan
|
Feb
|
Mar
|
Apr
|
Maj
|
Jun
|
Jul
|
Aug
|
Sep
|
Okt
|
Nov
|
Dec
|
Normaldygnets maximitemperaturs medelvarde
|
26
|
26
|
25
|
22
|
20
|
17
|
16
|
17
|
20
|
22
|
23
|
25
|
Normaldygnets minimitemperaturs medelvarde
|
18
|
18
|
17
|
13
|
10
|
8
|
6
|
7
|
10
|
12
|
15
|
17
|
|
Nederbord
|
102
|
114
|
132
|
107
|
99
|
132
|
64
|
81
|
56
|
79
|
86
|
79
|
Diagram
|
temperaturer i °C ? manadsnederbord i mm
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Det mangkulturella Sydney har en rad stadsdelar, alla med sin egen inriktning och specialitet. Har foljer en oversikt over nagra av dem:
- Central business district
,
CBD
, ar Sydneys hjarta, har finns storre kopcentrum, hotell och andra nojesmotesplatser. Som namnet antyder hyser CBD ocksa en rad av Sydneys viktigaste finansiella affarsinstitutioner. Stadsdelens byggnader reflekterar ocksa en stor del av Sydneys kommersiella historia med allt fran vordnadsbjudande banker till ultramoderna skyskrapor. Har finns ocksa nagra av Sydneys aldsta byggnader, till exempel 1819 ars
Hyde Park Barracks
och
St James Church
fran 1822.
- Chinatown
, har slog sig Sydneys ursprungliga kinesiska befolkning ned i borjan av 1900-talet. Manga av dem var gronsaksodlare och handelsman, och inom kort hade en rad affarer och restauranger oppnat, sarskilt i centrum av Chinatown - Dixon Street. Idag kan man har besoka "Paddy's Market", en jattelik inomhusmarknad med krimskrams, souvenirer och matvaror.
- Kings Cross
med omnejd var ursprungligen en plats dar de rika lat bygga sina hus och darfor finns det har manga fina och statliga hus. Idag ar Kings Cross, tillsammans med narliggande
Potts Point
och
Elizabeth Bay
, Australiens mest tatbefolkade omrade. Det ar kant for sitt rika nattliv och restaurangomrade, darfor ar Kings Cross en naturlig magnet for turister. En del synlig
prostitution
forekommer ocksa i omradet.
- Darling Harbour
var ett av Sydneys storsta industriomraden. Har fanns hamn, jarnvagsstation och en internationell sjotransportsterminal. Omradet forfoll dock en aning men fraschades upp 1988 av staten och idag finns har en mangd parker, museum, shoppingcentrum och restauranger.
- Pyrmont-Ultimo
-halvon var en gang i tiden en vital del i stadens sjotrafik, har fanns varv och annan batindustri, fabriker och ullforsaljning. Nar industrin forsvann sa forfoll Pyrmont, likt Darling Harbour, och folkmangden minskade drastiskt. Men pa senare ar har nya inflyttningar till omradet borjat ske, da framst kontorsarbetare.
- Darlinghurst
eller
"Darlo"
fick sitt namn fran
NSW
-guvernoren Ralph Darling. Den mangkulturella stadsdelen ar idag mest kant som centrum for Sydneys homosexuella befolkning och for
Sydney Gay & Lesbian Mardi Gras
. Forr daremot var Darlinghurst framst beromt for sitt fangelse som idag ar National Art School, och aven for Darlinghurst Court House som byggdes 1835.
- Glebe
ar ett omrade i nordvastra Sydney. Den sodra delen av Glebe,
Glebe Point
, blev populart i borjan av 1800-talet medan den sodra delen av Glebe blev ett omrade for
arbetarklassen
. Idag ar omradet ett av Sydneys mest populara, bade for studenter, kringresande och stadens aldre invanare. Forutom omradets manga affarer, gallerier och restauranger sa statar omradet med en mangd vattennara parker och en samling historiska arbetarbostader och herrgardar.
- Surry Hills
lag i borjan av 1800-talet i Sydneys utkant, det var darfor en ideal plats for en herrgard, men omradet forfoll under arens lopp till ett
slumomrade
med bordeller och okanda gang. Dagens Surry Hills daremot ar helt annorlunda, idag ar omradet, likt angransande
Strawberry Hills
, mer kant for sina konstgallerier, antikhandlare,
kafeer
,
pubar
och kladmarknader.
- The Rocks
, tillsammans med
Dawes
och
Millers Points
bildar Sydneys forsta bostadsomrade, det var har straffangarnas talt restes 1788. Trots att manga generationer har kommit och gatt sa gar det fortfarande att hitta spar fran fanglagren - pubar, kyrkor, arkeologiska utgravningar och bostader minner alla om den tid som var. Stadens aldsta byggnad, Cadman’s Cottage (1816) ligger ocksa i omradet.
- Newtown
, belaget i vastra Sydney, ar historiskt sett beromt for att ha invigt den forsta shoppinggatan utanfor centrala Sydney, King Street. Gatan ar fortfarande en av de storre platserna for shopping och mat med hundratals affarer, restauranger och cafeer. Newtown har lange varit ett etniskt blandat omrade, liksom grannstadsdelarna
MacDonaldtown
,
Golden Grove
,
Camperdown
,
Alexandria
,
St Peters
,
Eveleigh
och
Erskineville
.
- Paddington
ar en av stadens modernaste omraden, det ar valkant for sina manga modeaffarer, restauranger samt marknader. Paddington beskrivs ofta som "en shoppares
Mecka
". Den forsta bebyggelsen i omradet har historia fran 1840-talet, da de forsta stugorna byggdes vid
Victoria Barracks Army Base
.
- Redfern
och
Waterloo
-omradet har sedan lange varit betydelsefullt for industrin, men ursprungligen fanns det i stort sett inget forutom trask och sanddyner. Omradet ligger precis i centrum av det ursprungliga Sydney och har finns det idag en stor mangd magasin och foretagscentrum och da framst vid
Cleveland Street
och narliggande
Green Square
,
Zetland
,
Beaconsfield
och
Rosebery
.
Sydneys
befolkningstathet
ar forhallandevis lag. Orsakerna till det ligger i stadens historia. Sydney ligger i ett omrade vars omnejd betraktades som ingenmansland av nybyggarna. Darfor var ocksa priserna pa mark i omradet valdigt laga, vilket gjorde det enklare for stadens invanare att fa stora markomraden att leva pa till valdigt laga priser. Detta forstarktes an mer av Sydneys utveckling mot att bli en
medelklass
- och handelsstad dar aven
arbetarklassen
tjanade mer an sina
europeiska
motsvarigheter, langt ut i stadens yttre regioner. I andra stader var man tvungen att ha gangavstand mellan bostadsomradena och arbetsplatserna, vilket hindrade utspridning av invanarna.
[
19
]
Den historiska aspekten och de gangna regeringarnas vilja att salja ut an mer land i stadens utkanter har lett till en sjalvbild av en stad med lag befolkningstathet. Darfor finns det idag en ingrodd fientlighet mot tatare boformer hos manga av stadens invanare, vilket kommer att bli en stor utmaning i stadens utveckling och vaxande.
Sydney har manga populara strander. Pa kusten soder om
Harbour Bridge
ligger strander som
Bondi Beach
, Coogee Beach och
Cronulla Beach
. Pa
The North Shore
ligger bland annat de populara stranderna
Manly Beach
och
Palm Beach
.
Vid folkrakningen 2001 hade Sydney 3 455 110 invanare. Vid rakningen 2005 var det 4 254 894 invanare som bodde i Storsydney med en befolkningstathet pa 345,7 personer per kvadratkilometer. Sydneys centrum ar det mest tatbefolkade omradet i Australien med hela 4 023 invanare per kvadratkilometer.
Folkrakningen 2001 gav ocksa resultat i de olika etniciteterna i staden. De flesta invanarna var
australiensare
,
engelsman
,
irlandare
och
italienare
. 1 % av befolkningen harstammade fran Australiens urbefolkning,
aboriginer
, och 31,2 % var fodda utomlands. De tre storsta kallorna for immigranter var
Storbritannien
,
Kina
och
Nya Zeeland
. En stor andel invandrare kom ocksa fran
Vietnam
,
Libanon
,
Italien
,
Indien
,
Kroatien
samt
Filippinerna
. De flesta invanarna i Sydney har engelska som modersmal, men aven
kinesiska
,
arabiska
(inkluderat den libanesiska dialekten) och
grekiska
talas. Sydney har den sjunde hogsta procenten utlandsfodda i varlden, efter stader som
London
och
Paris
.
Nagra etniciteter ar forknippade med fororter dar de forst bosatte sig: italienare i
Leichhardt
,
Haberfield
och
Five Dock
, greker i
Earlwood
och
Marrickville
, libaneser i
Lakemba
och
Bankstown
, koreaner i
Campsie
och
Strathfield
, makedonier i
Rockdale
, irlandare och nyzeelandare i
Bondi
, judar i
Bondi
,
Waverley
,
St Ives
och
Rose Bay
, indier i
Westmead
och
Parramatta
, kineser i
Hurstville
,
Chatswood
,
Ashfield
och
Haymarket
(dar Sydneys
chinatown
ligger), armenier i
Ryde
och
Willoughby
, kroater i
Liverpool
, turkar i
Auburn
samt vietnameser i
Cabramatta
.
Medelaldern i Sydney ar 34 ar, med 12 % av befolkningen som ar over 65 ar. 15,2 % av befolkningen har en utbildning som motsvarar minst
kandidatexamen
, vilket ar lagre an den nationella medelsiffran pa 19 %. Omkring 67 % av invanarna i Sydney ser sig sjalva som
kristna
, med de framsta grenarna katoliker eller anglikaner. 9 % av befolkningen utovar en icke-kristen religion, framst
buddhism
och
islam
. Buddhismen och islam star for vardera 3,4 % av befolkningens religiosa tillhorigheter. 12 % av befolkningen ser sig inte tillhora nagon religion.
Enligt 2001 ars folkrakningar sag sig 29,9 % av invanarna som katoliker, 20,1 % anglikaner, 17,8 % som medlem i annan kristen gren, 3,4 % som buddhister, 3,4 % muslimer, 1,2 % hinduister och 0,8 % judar. 11,9 % har ingen religion.
Delstaten
New South Wales
skoter de allmanna
sjukhusen
i Sydneys storstadsomrade. Administrationen av dessa sjukhus och specialistcentrum handhas av fyra omradesenheter: Sydney South West (SSWAHS), Sydney West (SWAHS), Northern Sydney och Central Coast (NSCCAHS) och South Eastern Sydney och Illawarra (SESIAHS). Det finns ocksa flera privatsjukhus i staden, varav flera skots av religiosa organisationer.
De flesta invanarna i Sydney reser dagligen med bil pa det stora vagnatet med
motorvagar
och
betalvagar
. Den viktigaste huvudvagen i stadsomradet bildar
Metroadsystemet
. Sydney servas ocksa av
tag
,
taxi
,
bussar
och farjetrafik. Stadens infrastruktur ar kraftigt eftersatt vilket menligt inverkar pa stadens utveckling.
[1]
.
Sydneys pendeltag
skots av
CityRail
och bestar av ett omfattande nat som breder ut sig till fororterna och har flera underjordiska stationer inne i centrala staden. Ett stort infrastrukturprojekt,
Clearways
, tros vara klart 2010.
[
20
]
[
21
]
[
22
]
Sydney har en privatagd
snabbsparvagslinje
,
Metro Light Rail
, som loper fran centralstationen till
Lilyfield
langs ett tidigare godstagrals. Sydney hade en gang ett stort
sparvagsnatverk
, men detta avvecklades under 1950- till 1960-talet. Bussar kor till de flesta delarna av staden, flera av dessa for att tacka upp de tidigare sparvagslinjerna.
I staden och de inre fororterna har det delstatsagda
Sydney Buses
monopol. I de yttre fororterna kors bussarna av flera privata bussbolag. Konstruktion av ett natverk med
stombussar
i omraden som tidigare inte haft god anslutning till kollektivtrafiken paborjades 1999, och den forsta av dessa, Liverpool-Parramatta Rapid Bus Transitway, oppnade i februari 2003.
I Sydney finns ett system av passagerarfarjor fordelat pa 9 linjer fran Sydney Harbour och uppstroms langs med
Parramattafloden
. Samtliga linjer utgar fran
Circular Quay
som utgor navet.
Kingsford Smith International Airport
, belagen i fororten
Mascot
, ar Sydneys storsta flygplats, och den aldsta i varlden som an idag fungerar som kommersiell flygplats. Pendeltag trafikerar strackan mellan flygplatsen och Sydneys centralstation. Den mindre
Bankstown Airport
, har framst flygningar med privattrafik och hobbyplan. Det finns mindre flygfalt vid
Hoxton Park
och
Camden
. RAAF Base Richmond ligger nordvast om staden. Fragan om staden behover ytterligare en internationell flygplats har vackt flera diskussioner. En studie fran 2003 tydde pa att Kingsford Smith kan klara av Sydneys internationella trafik i 20 ar till med okad trafik. Den slutgiltiga utbyggnaden av flygplatsen kommer att vara avgorande for att klara av den okande mangden flygningar. Utbyggnationen omfattar aven atgarder for att minska de hoga ljudnivaerna kring flygplatsen. Man har kopt land vid
Badgerys Creek
for en andra flygplats och andra platser har ocksa diskuterats.
Tillhandahallande av
vatten
till Sydney skots av
Sydney Catchment Authority
, en av
New South Wales
myndigheter
. De saljer vatten till
Sydney Water
och andra statligt agda samhallsorgan inom vattenbranschen. Vattnet i Sydneys
nederbordsomrade
forvaras huvudsakligen i dammar;
Upper Nepean Scheme
,
Blue Mountains
,
Woronora Dam
,
Warragamba Dam
och
Shoalhaven Scheme
ar nagra exempel.
[
23
]
Historiskt sett har laga nederbordsmangder lett till restriktioner i anvandandet av vatten, och darfor undersoker nu myndigheterna i New South Wales alternativa vattentillgangar: ateranvandande av icke-industriellt restvatten och ett
osmos
-reningsverk for att omvandla havsvatten till dricksvatten.
[
24
]
Det finns tre
naturgas
- och
elektricitetforetag
som verkar i Sydney:
Energy Australia
,
AGL
och
Integral Energy
. Det finns ocksa en rad
telekommunikationsforetag
som forsorjer Sydney med mobil- och fast
telefoni
.
Sydney har flera av Australiens framsta universitet, och har finns ocksa Australiens forsta universitet,
University of Sydney
, grundat 1850.
[
25
]
Det finns fem andra allmanna universitet som skots framst i Sydney:
University of New South Wales
,
Macquarie University
,
University of Technology, Sydney
,
University of Western Sydney
och
Australian Catholic University
(tva av totalt sex campus). Andra universitet som skoter verksamheten i Sydney sekundart ar
University of Notre Dame Australia
och
University of Wollongong
.
Technical and Further Education
(TAFE) bedriver fyra institut i Sydney, vilka erbjuder professionell utbildning:
Sydney Institute of Technology
,
Northern Sydney Institute of TAFE
,
Western Sydney Institute of TAFE
och
South Western Sydney Institute of TAFE
.
Sydney har kommunala skolor, religiosa och friskolor. De kommunala, inklusive forskolor, skots av
New South Wales Department of Education and Training
. Det finns fyra statsadministrerade skolomraden i Sydney, som tillsammans har 919 skolor.
Sydney har en stor variation kulturplatser och institutioner. Sydneys beromda
operahus
har teatrar; det ar hemvist for
Opera Australia
,v det tredje storsta operaforetaget i varlden, och
Sydneys symfoniorkester
.
[
26
]
Andra platser inkluderar
Sydney Town Hall
,
City Recital Hall
, Statsteatern och
the Wharf Theatre
.
Sydney Dance Company
, under ledning av
Graeme Murphy
under 1900-talet, var ocksa hyllat.
Sydney Theatre Company
har flera uppsattningar av lokala pjaser och beromda
dramatiker
som
David Williamson
, samt flera klassiska och internationella dito. Andra viktiga teaterbolag i Sydney ar
Company B
och
Griffin Theatre Company
. Fran 1940-talet fram till 1970-talet influerades stadens kulturliv av
Sydney Push
, en grupp politiska aktivister och forfattare, bland andra
Germaine Greer
.
National Institute of Dramatic Art
, baserat i
Kensington
, har flera internationellt kanda tidigare elever som
Mel Gibson
,
Baz Luhrmann
och
Cate Blanchett
. Sydneys roll inom filmindustrin har okat sedan
Fox Studios Australia
oppnade har 1998. Kanda filmer som filmats i staden ar bland annat
Moulin Rouge!
,
Mission: Impossible II
,
Star Wars: Episod II ? Klonerna anfaller
och
Star Wars: Episod III ? Morkrets hamnd
,
Superman Returns
,
Dark City
och
Matrix
. Andra filmer som har anknytning till Sydney ar
Hitta Nemo
,
Strictly Ballroom
,
Muriels brollop
och
Dirty Deeds
. 2006 hade over 229 filmer blivit filmade, regisserade, eller pa annat satt producerade i Sydney.
[
27
]
Sydney har flera olika festivaler och nagra av Australiens storsta sociala och kulturella forestallningar. Bland dessa finns
Sydney Festival
, Australiens storsta festival vilken firas bade inom- och utomhus under januari;
Big Day Out
, en resande
rockmusikfestival
vilken ursprungligen kom fran Sydney;
Sydney Gay & Lesbian Mardi Gras
langs
Oxford Street
;
Sydney Film Festival
och flera mindre festivaler som
Tropfest
och
Archibald Prize
, en tavling organiserad av New South Wales konstgalleri.
Royal Easter Show
, vilket ar Australiens storsta festival, halls varje ar i Sydney Olympic Park, och
Australian Fashion Week
halls i april. Sydneys
nyarsfirande
och
Australia Day
har ocksa flest besokare i Australien. Staden var vardstad for
Varldsungdomsdagen
ar 2008.
Australiska musikgrupper, vilka bildats i Sydney ar bland andra
AC/DC
,
Rose Tattoo
,
Midnight Oil
,
INXS
,
Hoodoo Gurus
,
Radio Birdman
,
You Am I
,
The Cruel Sea
,
Wolfmother
,
The Clouds
,
The Crystal Set
, samt flera andra musikgrupper.
Sydneys framsta nattlivsstallen finns vid
Kings Cross
, Oxford Street,
Darling Harbour
,
Circular Quay
och
The Rocks
, vilka alla har barer, nattklubbar och restauranger.
Star City Casino
ar Sydneys framsta kasino och ligger nara Darling Harbour. Det finns ocksa flera traditionella pubar, kafeer och restauranger i innerstadsomraden om Newtown, Balmain och Leicchardt. De lokala livemusiksstallena i Sydney har minskat under det senaste decenniet pa grund av hardare regler pa ljudvolym. Det finns dock fortfarande flera scener, framst i de inre stadsdelarna eller fororterna, dar livemusik spelas. Forsok har gjorts for att aterskapa det lokala musiklivet i Sydney som en gang fanns, framst under 1970- och 1980-talen.
I Sydney finns flera shoppingcenter och varumarksaffarer.
Westfield Parramatta
ar for narvarande det storsta shoppingcentrumet i Southern Hemisphere, och
Westfield Bondi Junction
ar ett shoppingcentrum i de ostra fororterna.
Queen Victoria Building
pa George Street har ocksa flera affarer, liksom kring
Pitt Street
och Oxford Street. Flera av de stora regionala centrumen i storstadsomradet har stora shoppingkomplex.
Sydney har flera museer. De storsta ar
Australian Museum
,
Powerhouse Museum
,
Art Gallery of New South Wales
,
Museum of Contemporary Art
och
Australian National Maritime Museum
.
Det finns flera parker i Sydney och flera naturomraden i de centrala delarna av staden. I affarsdistriktet finns
Chinese Garden of Friendship
,
Hyde Park
,
The Domain
och
Royal Botanical Gardens
. Storstadsomradet har flera
nationalparker
, bland annat
Royal National Park
, den nast aldsta nationalparken i varlden. Flera parker finns ocksa i Sydneys sydvastligaste delar, vilka ar en del av
Greater Blue Mountains Area
, ett av
varldsarven
.
[
28
]
I Sydney finns
Australian Rugby Leagues
huvudkontor och har finns ocksa 9 av de 16
National Rugby League
(NRL)-lagen (
Sydney Roosters
,
South Sydney Rabbitohs
,
Parramatta Eels
,
Cronulla Sharks
,
Wests Tigers
,
Penrith Panthers
,
Canterbury Bulldogs
och
Manly-Warringah Sea Eagles
), tillsammans med den norra delen av
st George Illawarra Dragons
(laget ar ocksa halvbaserat i
Wollongong
).
ANZ Stadium
i Sydney ar arenan for NRL:s slutfinal.
Den forsta
rugby unionsklubben
grundades i
Sydney University
1864, och 1882 holls den forsta matchen mot
Queensland
. Idag spelar statens lag,
New South Wales Waratahs
i
Super Rugby
. Sydney stallde ocksa upp med de tva lagen
Sydney Fleet
och
Western Sydney Rams
i
Australian Rugby Championship
2006. Traditionella klubbtavlingar ar bland annat
Shute Shield
. Sydney ar ocksa ofta vardstad for
Wallabies internationals
.
Forutom rugbyfotboll har Sydney lag i de flesta nationella masterskapen,
Sydney Swans
(
AFL
),
Sydney FC
(
A-League
),
Sydney Kings
och
West Sydney Razorbacks
(
NBL
),
Sydney Uni Flames
(
WNBL
),
Sydney Blues
(
ABL
) och
Sydney Swifts
i Australiens
netballs
Commonwealth Bank Trophy
och New South Waleslaget
New South Wales Blues
(
first-class cricket
).
National Rugby League
,
Football Federation Australia
och
Australian Rugby Union
har alla sina huvudkontor i Sydney.
Sydney var vardstad for de
Brittiska imperiespelen 1938
och
Olympiska sommarspelen
2000. Sydneys mest kanda sportomraden inkluderar
Sydney Olympic Park
vilket bestar av Telstra Stadium, dar bland annat NRL:s slutfinal och
Rugby League State of Origin
halls. I stadion holls ocksa finalen for
Varldsmasterskapen i rugby 2003
. Forutom Telstra Stadium har Sydney Olympic Park andra sportfaciliteter, som en friidrottsanlaggning, hockeyrink, bagskyttecenter, simhall, tennishall och tva inomhusarenor (varav en ar
Acer Arena
). Det finns manga andra sportfaciliteter spridda over staden som ocksa anvandes under de olympiska spelen 2000.
Sydney Football Stadium
(Allianz Stadium), aven kand som Aussie Stadium, har lag som Sydney Roosters, Sydney FC och NSW Waratahs, och den narliggande
Sydney Cricket Ground
har varit plats for flera sporter under arhundradet, men ar framst bas for
cricket
och
australisk fotboll
i staden. Sydney Swans spelar de flesta av deras hemmamatcher pa Sydney Cricket Ground. Det finns ocksa flera ovriga sportarenor och fotbollsplaner runt staden, varav flera anvants for professionella masterskap som
National Rugby League
.
Aboriginal Fine Art Prints ar ett konstmuseum over sallsynta grafiska och informativa upplagor. Museet har ocksa de dyraste verk av australiensiska konstnarer.
Acer Arena ar Australiens storsta inomhus underhallningarena och sportplats med over 21000 sittplatser. Har halls konserter, is-forestallningar, bilshower m.m.
Anzac-bron ar en bro som fardigstalldes 1996 och knyter samman Pyrmont och Rozelle over Johnston-bukten. Bron ar 345 meter lang, den storsta kabelbron i Australien, och den ger vackra utsikter over staden. Bron har en australiensisk flagga i ostra tornet, nyzeelandsk flagga i vastra tornet och en bronsstaty forestallande en soldat.
Anzac Memorial ar ett minnesmarke i Hyde Park for att hedra australiensiska och nyzeelandska soldater som tjanstgjorde i andra varldskriget. I minnesmarket finns en bronsstaty, 120,000 sma stjarnor inristade i marmor och en evigt brinnande laga.
- ^ [
a
b
]
”3218.0 - Regional Population Growth, Australia, 2010-11”
(pa engelska).
Australian Bureau of Statistics
. 30 mars 2012. Arkiverad fran
originalet
den 17 april 2012
.
https://web.archive.org/web/20120417121207/http://www.abs.gov.au/ausstats/abs@.nsf/Products/3218.0~2010-11~Main+Features~Main+Features?OpenDocument#PARALINK1
. Last 13 april 2012
.
- ^
Australian Bureau of Statistics; 2006 Census QuickStats: Sydney (Urban Centre/Locality)
Last 20 december 2009.
- ^
Australian Bureau of Statistics; Regional Population Growth, Australia, 2008-09, Main features
Last 27 november 2010.
- ^
(pa engelska)
Macquarie ABC Dictionary
. The Macquarie Library Pty Ltd. 2003. sid. 1000.
ISBN 1-876429-37-2
- ^
”Designing for Diversity: the Multicultural City”
(pa engelska).
1995 Global Cultural Diversity Conference Proceedings, Sydney
. Australian Government Department of Immigration and Citizenship. Arkiverad fran
originalet
den 25 augusti 2011
.
https://www.webcitation.org/61Co53wY5?url=http://www.immi.gov.au/media/publications/multicultural/confer/10/speech44a.htm
. Last 18 september 2012
.
- ^
Phillip, Arthur.
”The Voyage of Governor Phillip to Botany Bay”
(pa engelska)
.
http://www.gutenberg.org/etext/15100
. Last 18 september 2012
.
- ^
”Geographical Names Register Extract: Sydney (Kingsford Smith) Airport”
(pa engelska).
Geographical Names Register (GNR) of NSW
. Geographical Names Board of New South Wales. Arkiverad fran
originalet
den 25 maj 2011
.
https://web.archive.org/web/20110525234356/http://www.gnb.nsw.gov.au/name_search/extract?id=TRlpoeZTGH
. Last 28 september 2010
.
- ^
Macey, Richard (15 september 2007).
”Settlers' history rewritten: go back 30,000 years”
.
The Sydney Morning Herald
.
http://www.smh.com.au/news/national/settlers-history-rewritten/2007/09/14/1189276983698.html
. Last 15 september 2007
.
- ^ [
a
b
]
”Indigenous History of Sydney Cove”
(pa engelska). City of Sydney
.
http://www.cityofsydney.nsw.gov.au/barani/themes/theme1.htm
. Last 18 september 2012
.
- ^
Kohen, J.L. (2000). ”First and last peoples: Aboriginal Sydney”. i Connell, J. (pa engelska).
Sydney the emergence of a global city
. Oxford University Press. sid. 76?78, 81?82, 83.
ISBN 0-19-550748-7
- ^
Elder, Bruce (7 september 2007).
”History set in stone”
(pa engelska).
The Age
(Melbourne)
.
http://www.theage.com.au/news/new-south-wales/history-set-in-stone/2007/09/05/1188783292366.html
. Last 18 oktober 2007
.
- ^
”Once were warriors”
(pa engelska).
Sydney Morning Herald
. 11 november 2002
.
http://www.smh.com.au/articles/2002/11/10/1036308574533.html
. Last 21 december 2008
.
- ^
”The 10 people Who Shaped Sydney”
(pa engelska).
Sydney Morning Herald
. 27 november 2008
.
http://blogs.smh.com.au/urbanjungle/2008/11/the_10_people_w.html
. Last 21 december 2008
.
- ^
”The origin of the smallpox outbreak in Sydney in 1789”
(pa engelska). Highbeam.com. Arkiverad fran
originalet
den 31 augusti 2011
.
https://web.archive.org/web/20110831054140/http://www.highbeam.com/doc/1G1-180278188.html
. Last 18 september 2012
.
- ^
”Spread of small pox”
(pa engelska). Xtimeline.com. Arkiverad fran
originalet
den 19 mars 2012
.
https://web.archive.org/web/20120319005400/http://www.xtimeline.com/evt/view.aspx?id=41139
. Last 18 september 2012
.
- ^
2016.0 Census of Population and Housing: Selected Characteristics for Urban Centres, Australia
,
Australian Bureau of Statistics
, 2003-03-26
- ^
1217.0.55.001 ? Glossary of Statistical Geography Terminology, 2003
, Australian Bureau of Statistics, 2003
- ^
"2032.0 ? Census of Population and Housing: Australia in Profile ? A Regional Analysis, 2001"
, Australian Bureau of Statistics, 2004-01-16
- ^
Forster, Clive 1996
Australian Cities: Continuity and Change
. Oxford University Press
- ^
CityRail (2002).
Rail Clearways Plan
Arkiverad
9 juni 2009 hamtat fran the
Wayback Machine
.
- ^
Kerr, J. and A. Smith. 22 juli 2004.
Panic stations over CityRail driver exodus
.
Sydney Morning Herald
- ^
Kerr, J. 4 december 2004.
Terminal dilemma
.
Sydney Morning Herald
- ^
Sydney Catchment Authority.
History of Sydney's water supply
Arkiverad
30 april 2007 hamtat fran the
Wayback Machine
.
- ^
Sydney Water.
Sydneys avsaltningsprojekt
Arkiverad
28 mars 2007 hamtat fran the
Wayback Machine
..
- ^
The Australian Education Network University and College Guide. 2005.
Rankings of Australian universities
.
- ^
Australian Government
Department of Foreign Affairs and Trade
- ^
http://www.imdb.com/find?s=kw&q=Sydney
- ^
National Parks, New South Wales,
Royal National Park
Arkiverad
20 augusti 2006 hamtat fran the
Wayback Machine
.