Den har artikeln behover fler eller battre kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2014-01) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Denna artikel anses inte vara skriven ur ett globalt perspektiv . Motivering: Otydligt med vilka lander text ror, exempelvis statistiken med skador. Hjalp garna till och forbattra texten om du kan, eller diskutera saken pa diskussionssidan . (2024-05)

Nyar

Nyar firas ofta med fyrverkerier, som har i Bratislava i Slovakien 2005.
Typ	Helgdag
Datum	31 december / 1 januari ( Gregorianska kalendern )
Geografi och firare	Hela varlden
Period	Gammal tradition
Anledning	Nytt ar
Traditioner	Fyrverkerier och smallare Nyarsfester Nyarsloften
Allman helgdag	Manga lander
Allman flaggdag	Manga lander

Nyar ar en traditionell hogtid , som firas vid overgang till ett nytt kalenderar . Enligt den gregorianska kalendern firas nyaret under natten mellan den 31 december och den 1 januari .

I varldens olika lander, kulturer och religioner finns ett antal olika kalendrar. Nyarsdagen ar ofta en helgdag , och i Sverige ar den en rod dag.

Ofta har man stora festivaler som pagar under flera dagar fore och efter sjalva nyaret. Nyaret kan forlaggas till en tid pa grund av arets rytm, till exempel nara midvinter eller till vardagjamningen 20?21 mars i form av fester som valkomnar varen, det kan ocksa anknyta till en strikt tolvmanadskalender (som i den muslimska kalendern) eller ha en rent religios anknytning.

Modernt vasterlandskt nyarsfirande [ redigera | redigera wikitext ]

Det har avsnittet behover kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2015-08) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Nyar firas i storre delen av vastvarlden och i andra lander som har tagit till sig den gregorianska kalendern natten mellan nyarsafton den 31 december och nyarsdagen den 1 januari . Klockslaget tjugofyra den natten (tolvslaget, nyarsslaget) betraktas som overgangen fran det gamla aret till det nya. Nyarsdagen ar i manga lander helgdag och flaggdag .

Medan julen ar en hogtid som manga firar med familjen ar det vanligare att man pa nyarsafton har fest eller middag tillsammans med vanner. Denna fest eller middag ar ofta nagot exklusivare an vanligt, och manga ar finkladda .

Strax innan tolvslaget gar festdeltagarna ofta ut till nagon plats dar man kan avlossa egna fyrverkerier eller titta pa andras, eller sa staller man sig vid fonstret eller pa balkongen for att se fyrverkerierna. Det ar ocksa vanligt att ha med sig champagne som ska oppnas och drickas precis pa tolvslaget. Minuten innan tolvslaget raknar man ned (pa offentliga platser kan man titta pa nagon klocka som ar synlig for alla) och pa tolvslaget ropar man "Gott nytt ar!", oppnar champagnen och skalar. Det ar ocksa vanligt att fartyg som ligger i hamn signalerar precis pa tolvslaget. Nar fyrverkerierna ebbar ut och champagnen ar slut, vilket brukar aga rum 10?15 minuter efter tolvslaget, brukar man dra sig tillbaka till festlokalen for att fortsatta att umgas ytterligare ett par timmar, ofta med musik och dans.

En annan tradition ar nyarspussen ; i samband med tolvslaget pussar man en eller flera av de andra festdeltagarna pa kinden eller munnen och onskar varandra ett gott nytt ar. Om man i nagot avseende vill battra sig under det kommande aret kan man avge ett nyarslofte . Ett nyarslofte brukar handla om att man ska borja gora nagot (till exempel trana eller lara sig ett nytt sprak) eller sluta gora nagot (exempelvis roka).

Fyrverkerier [ redigera | redigera wikitext ]

Traditionellt skjuter man ivag sina forsta fyrverkerier omedelbart efter nyarsslaget, for att fira att ett nytt ar har intratt. Pa senare ar har dock bruket forandrats, och manga skjuter av fyrverkerier redan pa nyarsaftonens kvall, for att fira att det gamla aret gar mot sitt slut. Det innebar att det numera ofta syns fyrverkerier bade fore och efter tolvslaget.

I Tyskland kallas nyarsfyrverkeriet Silvesterfeuerwerk , 'Sylvesterfyrverkeri', eftersom Silvester har namnsdag pa nyarsafton enligt den tyska almanackan (i den svenska almanackan ocksa, men pa svenska stavas namnet Sylvester).

Storre delen av de fyrverkerier som saljs till privatpersoner i Sverige anvands under nyarsnatten. Fyrverkerier kraver egentligen polistillstand, men vid tillfallen nar man kan forvanta sig fyrverkerier (till exempel nyar, pask och valborgsmassoafton ) behovs vanligtvis inget tillstand, savida det inte innebar risk for skada eller utgor en avsevard storning. Det hander ibland att nagon skadar sig i samband med avlossande av fyrverkerier; ofta beror detta pa att alkohol varit inblandat och pa att sakerhetsforeskrifter ignoreras.

Varje ar ar det omkring 300 personer som uppsoker akuten pa grund av skador av fyrverkerier. Fyrverkerier som gar fel kan ocksa orsaka eldsvador , och det hander att brandkaren far rycka ut precis efter tolvslaget.

Nyarstraditioner i svenska medier [ redigera | redigera wikitext ]

Strax fore tolvslaget reciteras delar av (eller hela, som nyarsaftonen 2019) Edvard Fredins oversattning av Alfred Tennysons dikt Nyarsklockan pa Sollidenscenen pa Skansen , nagot som gjorts sedan 1895 . Aren 1934?1955 sandes recitationen ocksa i radio, och sedan ar 1977 har den televiserats av SVT . Recitatorer har genom aren bland andra varit Anders de Wahl , Georg Rydeberg , Jarl Kulle , Margaretha Krook och Jan Malmsjo .

Andra tv-program forknippade med nyar ar arskavalkader med uppskattade klipp fran det gangna arets tv-handelser, Grevinnan och betjanten som sands pa kvallen den 31 december, Ivanhoe som sands pa eftermiddagen den 1 januari (tidigare pa SVT, numera pa TV3 ) och en nyarskonsert framford av Wienerfilharmonikerna . Backhoppningstavlingen Fyrskansturnen ( tysk-osterrikiska backhopparveckan ) fran Garmisch-Partenkirchen , aterkom 2012 i SVT efter nagra ars uppehall.

I Sveriges Radio ringer klockorna i landets 16 domkyrkor in det nya aret, en samsandning mellan P1 och P2.

Aldre traditioner [ redigera | redigera wikitext ]

Forntida firande i Norden [ redigera | redigera wikitext ]

Under vikingatiden sammanfoll nyar med midvinterblotet eller, som det ocksa kallades, julblotet. Exakt nar pa aret detta holls ar man i vara dagar oense om.

Mycket av det datida firandet kom att integreras i det kristna julfirandet, nar Sverige hade blivit ett kristet land. Sjalva ordet "jul" ar forkristet och overlevde i de nordiska spraken. Det kommer ur urgermanska *jehwla som betydde firande/fest.

Det var redan da sed att avge nyarslofte. Detta kunde ske pa tva satt. Det ena var att tomma bragebagare , det andra var att svara vid en galts borst.

Antik romersk tradition [ redigera | redigera wikitext ]

Enligt den romerska kalendern borjade aret 1 mars. Nar sedan den julianska kalendern infordes under Julius Caesar 45 f.Kr. blev 1 januari officiellt nyarsdag i det romerska riket. Forflyttningen fran 1 mars till 1 januari hade administrativa anledningar. Romarna offrade pa nyarsdagen till Janus och betraktade dagen som en dies faustus ("lycklig dag"), pa vilken man garna foretog sig viktiga handlingar. Man uppvaktade med lyckonskningar, i synnerhet hos magistratspersonerna, samt vaxlade skanker, sasom forgyllda dadlar och fikon , senare sma kopparmynt. Sarskilt var det klientens skyldighet att tillstalla sin patron en gava ( strena ), och kejsarna fordrade en dylik tribut av alla Roms invanare. Detta bruk att ge nyarsgavor (fr. etrennes , av det nyssnamnda strena ) har bibehallit sig i Frankrike och Belgien , och bruket av nyarsonskningar ar allmant i hela den civiliserade varlden.

Aldre kristen tradition [ redigera | redigera wikitext ]

De kristna kyrkorna firade nyar pa varierande tider, ofta pa juldagen den 25 december eller pa Jungfru Marie bebadelsedag , i Bysans och Ryssland 1 september. Nyarsdagen firades med allvarlig botpredikan, som protest mot de hedniska utsvavningarna pa denna dag. 25 december firades som svensk nyarsdag anda fram till 1500-talet ^{[ 1 ]} .

Efter julfestens uppkomst pa 500-talet blev 1 januari helt naturligt denna fests "attondedag" samt firades till minne av Jesu omskarelse och namngivning, med anvandande av Luk. 2:21 som text. Denna ar ocksa den svenska kyrkans gamla evangelietext for nyarsdagen. Av de nya hogmassotexterna for denna dag tar den 2:a argangen sarskild hansyn till arsskiftets betydelse. Det var forst under hogmedeltiden som 1 januari ater slog igenom som nyarsdag, dock inte overallt ens i Vasteuropa . Senare fixerades dock nyarsdagen i och med inforandet av den gregorianska kalendern .

En del gamla kalendarier kallar 1 januari omskarelsefest , eftersom kyrkan pa den dagen firade minnet av Jesu omskarelse och namngivning.

Nyar i olika kulturer [ redigera | redigera wikitext ]

Judisk tradition [ redigera | redigera wikitext ]

Judarna firade alla nymanadsdagar som religiosa hogtidsdagar , men i synnerhet den forsta dagen i manaden Tischri (september-oktober). Med denna dag, som infaller i september, borjar annu judarnas borgerliga ar, men deras religiosa ar borjar med manaden Nisan (i april). Judarna firar nyarsfesten den forsta Tischri, under tva dagar och annu bibehalls vid detta tillfalle en gammal ceremoni med basunskall pa vadurshorn ( shofar ), darav namnet basunfesten. Men det vanligaste namnet ar Rosh Hashanah ( hebreiska : "arets huvud/borjan").

Assyrisk tradition [ redigera | redigera wikitext ]

Det assyriska folket firar sin nyarsdag, kallad Kha-b-Nisan , den 1 april. Firandet pagar i flera dagar och inkluderar assyrisk mat, sang och dans. Det ar valdigt vanligt att manniskor bar assyriska nationaldrakter under firandets dagar. Denna drakt ar oftast fargglad och inkluderar en manlig och kvinnlig huvudbonad med fjadrar.

Kinesisk tradition [ redigera | redigera wikitext ]

Det kinesiska nyaret infaller vid en nymane mellan 20 januari och 19 februari . Det ar tradition att man skall fira nyaret tillsammans med sin familj, varfor det ar den helg med flest inrikesresor inom Kina under aret.

Iransk tradition [ redigera | redigera wikitext ]

De iransktalande folken , sasom perser, vissa afghanska folk, kurder med flera, firar nyar vid vardagjamningen , cirka 21 mars. ^{[ 2 ]} Detta kallas Nouruz eller Newroz ^{[ 3 ]} .

Sovjetisk och post-sovjetisk tradition [ redigera | redigera wikitext ]

I de fora detta sovjetrepublikerna ar det sedan sovjettiden nyaret som ar "den stora festen", firandet var under sovjettiden ateistiskt och inte knutet till nagon religion . Manga traditioner som i exempelvis Sverige forknippas med julen, hor i dessa lander hemma pa nyar. Man klar sina julgranar till den 31 december, och det ar ocksa den har dagen som man delar klapparna. ^{[ 4 ]} Man dricker aven champagne och skjuter raketer . Efter revolutionen 1917 avskaffades det kristna julfirandet och med det aven Farbror Frost , officiellt fran 1929 . Men fran 1936 infordes istallet nyarsfirande med nyarsgran , Farbror Frost, hans barnbarn Snoflickan och nyarspresenter istallet for julklappar . Farbror Frost har sitt ursprung i slavisk mytologi , men har paverkats av den angloamerikanska Santa Claus . Han ar saledes den ostslaviska motsvarigheten till jultomten . Det finns en gammal tradition fran fore revolutionen att gudbarnen den har dagen besoker sina faddrar och dar bjuds pa Kutja och te och far pengar och godis .

Finsk och finlandssvensk tradition [ redigera | redigera wikitext ]

I Finland var nyaret fram till senare halften av 1900-talet en integrerad del av julperioden.  Bade pa nyaret och trettondagen upprepades manga av julens traditioner, bl.a. at man julmat, illuminerade med facklor och ljus och utvaxlade gavor. Arsskiftet gav upphov till folktro och forsok att forutse hur livet, skorden, anstallningen skulle gestalta sig foljande ar eller om doden skulle besoka familjen. Framfor allt ungdomar idkade garna spadom . Att stopa nyarslyckor i tenn ar typiskt for nyarsfirandet i Finland. Stopslevar kan kopas overallt fore nyar. Allmanna tolkningar av det stelnade tennet ar att skrovlighet betyder lycka, en bat en resa, en blomma brollop eller forlovning. Nyarslyckor som innehaller bly forbjods av miljoskal 2018 och det ar oklart om seden kommer att fortleva. Fenomenet att utfarda ett nyarslofte finns det belagg pa i finlandsk tidningspress redan pa 1880-talet. Iden med nyarsloften var framst en borgerlig tradition och namndes t.ex. i barntidningar vid sekelskiftet 1900. Bade det svensk- och finsksprakiga borgerskapets barn uppmanades att fundera pa lampliga loften. I folklig miljo blev seden allman forst efter andra varldskriget . ^{[ 5 ]}

Fyrverkeri vid nyaret hor 1900-talet till. Da etablerades ocksa ett offentligt firande i foreningar och forsamlingars regi samt utomhusprogram vid radhus och pa torg. Men forst efter andra varldskriget blev nyarsaftonen en festkvall for hela befolkningen. ^{[ 5 ]}

Pa nyarsdagen haller bl.a. kommundirektorer, forsvarsministern och biskopen for det svensksprakiga Borga stift mottagningar for inbjudna gaster. Under sjalvstandighetstiden har presidentens nyarstal varit ett viktigt inslag. Sedan 1960-talet har presidentens tal, nyarskonserten fran Wien och backhoppningstavlingen i Garmisch-Partenkirchen hort till standardprogrammen pa TV. ^{[ 5 ]}

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Britt-Marie Nasstrom, Blot , 2002.

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Interfaith Calendar
• Holidays on Net

• Wikimedia Commons har media som ror nyar .?

v   ?   r Nyar Dagar Nyarsafton  · Nyarsdagen I olika lander Newroz  · Nouruz  · Tet Traditioner Agnetas nyarskarameller  · Backhoppningen i Garmisch-Partenkirchen  · Fyrverkerier  · Grevinnan och betjanten  · Ivanhoe  · New Year's Rockin' Eve  · Nyarsdopp  · " Nyarsklockan "  · Nyarskonserten fran Wien  · Nyarskrona  · Nyarslofte  · Sylvesterlopp  · Times Square Ball Musik " Auld Lang Syne "  · " Happy New Year "  · " Levy-Dew "  · " New Year's Day "  · " Sverige "  · " What Are You Doing New Year's Eve? " Relaterat Nyarsfilmer  · Nyar i TV  · Gregorianska kalendern  · Hogmanay  · Juletider  · Skottsekund Kategori