Mauretanien

Redigera lankar
Fran Wikipedia
For det forna berberska kungariket och romerska provinsen, se Mauretania .
Islamiska republiken Mauretanien
????????? ????????? ??????????? ( Arabiska )
al-Jumh?r?yah al-Isl?m?yah al-M?r?t?n?yah
Republique Islamique de Mauritanie ( Franska )
Flagga Statsvapen
Valsprak :  Honneur, Fraternite, Justice
( franska for "ara, broderskap, rattvisa")
Nationalsang:  Mauretaniens nationalsang
lage
Huvudstad
(aven storsta stad) 		Nouakchott
Officiellt sprak Arabiska [ a ]
Statsskick Semipresidentiell republik
 -  Statschef Mohamed Ould Ghazouani
 -  Premiarminister Mohamed Ould Bilal
Sjalvstandighet fran Frankrike  
 -  Erkand 28 november 1960  
Area
 -  Totalt 1 030 700 km² [ 1 ]  ( 30:e )
 -  Vatten (%) forsumbart
Befolkning
 -  2021 (juli) ars uppskattning 4 079 284 [ 2 ]  ( 128:e )
 -  Befolkningstathet 3,96 inv./km² 
BNP  ( PPP ) 2022 ars berakning
 -  Totalt 29,993 miljarder USD [ 3 ]  ( 146:e )
 -  Per capita 6 920 USD [ 3 ]  ( 134:e )
BNP (nominell) 2022 ars berakning
 -  Totalt 9,280 miljarder USD [ 3 ]  ( 153:e )
 -  Per capita 2 141 USD [ 3 ]  ( 170:e )
HDI  (2021) ▲ 0,556 [ 4 ]  ( 158:e )
Valuta Mauretansk ouguiya ( MRU )
Tidszon UTC
Topografi
 -  Hogsta punkt Kediat Idjil , 910  m o.h.
Nationaldag 28 november
Nationalitetsmarke RIM
Landskod MR, MRT, 478
Toppdoman .mr
Landsnummer 222
  1. ^ Den dialekt som talas ar hassaniya . Pulaar , soninke och wolof har status som nationella sprak; aven franska har stark status.

Mauretanien , formellt Islamiska republiken Mauretanien , ar en stat i nordvastra Afrika som gransar till Algeriet , Mali , Senegal , Vastsahara och Atlanten . Befolkningen i landet ar mestadels bosatt i staderna Nouakchott och Nouadhibou samt langs Senegalfloden i soder.

Namn [ redigera | redigera wikitext ]

Namnet kommer fran romarnas namn pa befolkningen i regionen, maurer. Men det ursprungliga Mauretanien lag i det som i dag ar Marocko . I samband med att fransmannen koloniserade omradet "lanade" de namnet Mauretanien fran den romerska provinsen bredvid. [ 5 ]

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Fran ar 1903 var kolonin franska Mauretanien en del av Franska Vastafrika . Mauretanien blev sjalvstandigt 1960. Den forsta presidenten Mokhtar Ould Daddah , forlitade sig till landets elit och blev allt mer radikal. I skolorna blev arabiska obligatorisk sprak och den storsta exportnaringen, gruvnaringen, socialiserades. Ar 1973 anslot sig landet till Arabforbundet . Oroligheter spred sig bland den icke-mauriska befolkningen. [ 6 ]

Ar 1975 annekterade landet den sodra tredjedelen av davarande Spanska Sahara , nuvarande Vastsahara . Strider med befrielserorelsen Polisario , som ville att territoriet skulle bli sjalvstandigt , foljde. Landet styrdes som enpartistat fram till ar 1978, da en militarkupp inforde militarstyre. Ar 1980 tog en ny president over makten och Mauretanien avstod darefter territoriet i Spanska Sahara. Ar 1984 erkande Mauretanien Vastsahara som sjalvstandigt, samma ar skedde en ny militarkupp, och armechefen Maaouya Ould Sid’Ahmed Taya tog over makten. Taya var hart pressad av landets svarta befolkning, protester och utbredd fattigdom. [ 6 ]

Ar 1991 tillats for forsta gangen oppositionspartier i en ny konstitution . Forsta valet holls ar 1992 dar man atergick till civilt styre och Taya valdes till president. Samma ar holls parlamentsval, men valet ansags vara riggat och bojkottades darfor av flera oppositionspartier. Landet fortsatte sedan att i praktiken fungera som en enpartistat Ar 1994 fangslades flera misstanka islamister och radikala islamiska organisationer forbjods liksom politiska tal i bonelokaler. Senare har flera radikala islamistiska partier upplosts och islamistiskagrupper har blivit ett problem i landet. I juni ar 2003 gjordes ett nytt kuppforsok, troligtvis utfort av islamistiska officerare. Valet som foljde i november 2003 blev stokigt och oppositionsledaren fangslades men slapptes. Taya vann aterigen. I augusti 2004 greps fyra personer efter att ha planerat en kupp mot presidenten, harda fangelsestraff foljde. [ 6 ]

2005 skedde en militarkupp i landet. [ 7 ] Kuppen slutade utan spillt blod. President Taya befann sig utomlands. Overste Ely Ould Mohamed Vall , som ledde kuppen, tog over makten. Juntan har gradvis infort demokrati i landet genom olika atgarder. [ 6 ]

Ar 2007 genomfordes presidentval. Samtliga val ansags fria och rattvisa av internationella observatorer. Presidentvalet vanns av Sidi Ould Cheikh Abdallahi . Den 6 augusti 2008 skedde aterigen en militarkupp i landet. [ 7 ] Detta efter att president Abdallahi forsokt avskeda fyra generaler, varav en av dem ledde kuppen. [ 8 ] Makten togs over av militaren, med Muhammad Ould Abdel Aziz i spetsen. [ 9 ] I presidentvalet ar 2009 darpa vann Aziz och han fortsatte som president. Ar 2010 inledde Mauretanien tillsammans med narliggande lander ett samarbete for att bekampa terrorism, daribland terroristnatverket Al-Qaida . Motsattningarna med oppositionen fortsatte att vara stora och bade parlamentsvalet ar 2013 och presidentvalet ar 2014 bojkottades av oppositionen. Aziz omvaldes darfor i valet. Aziz anordnade darefter en folkomrostning for att avskaffa tvakammarparlamentet till forman for ett enkammarparlament, vilket ledde till oro. [ 6 ]

I presidentvalet ar 2019 stallde dock en ny presidentkandidat upp som representant for regeringspartiet, Mohamed Ould Cheikh el Ghazouani, som kom att vinna valet. [ 6 ] Ar 2021 atalades den tidigare presidenten, Mohamed Ould Abdel Aziz, for korruption. Misstankarna rorde bedrageri och penningtvatt med oljeinkomster, fastighetsforsaljning samt utforsaljning av ett statligt bolag med mera. [ 10 ]

I juni 2021 meddelande Frankrike att man beslutat att avbryta stodet med terrorismbekampning, Operation Barkhane, som getts i Mauretanien, Niger , Tchad , Mali och Burkina Faso under atta ar. Orsakerna var bland annat de militarkupper som skedde i Mali inom loppet av nio manader, varav den sista skedde strax innan beslut om tillbakadragande meddelades. [ 10 ]

Hot om terror och kidnappning var fortsatt forhojt i mitten av februari 2022 pa grund av att kriminella grupper och olika militanta extremistgrupper hade utfort valdsdad och kidnappningar av vasterlanningar. [ 11 ]

Geografi [ redigera | redigera wikitext ]

Mauretanien.

Topografi [ redigera | redigera wikitext ]

Storre delen av Mauretanien ar lagt belagen och bestar av vidstrackta sand- och grusslatter. En majoritet av landets yta bestar av oken med flygsand . I nordvast ligger landets hogsta del, Adrarplatan . Dar finns ocksa landets hogsta punkt som nar 915 meter over havet. Langs kusten, som ar 754 kilometer lang, finns oken. [ 12 ]

Hydrografi [ redigera | redigera wikitext ]

Senegalfloden utgor den sydvastra gransen och ar det enda vattendraget som for vatten aret runt. Den utgor ocksa gransen mot Senegal . [ 12 ]

Klimat [ redigera | redigera wikitext ]

I Mauretanien rader okenklimat . Temperaturvaxlingarna pa arsbasis kan vara extrema med en dagstemperatur pa 50 °C i okenomradena under sommaren, men med betydligt svalare natter. Under vintern kan nattemperaturen i stallet na under fryspunkten, medan dagstemperaturen kan na upp till 20?°C. Langs kusten ar temperaturskillnaderna mindre extrema. [ 6 ]

I okenomradena och langs kusten ar nederborden valdigt liten, exempelvis har huvudstaden Nouakchott en nederbord pa 140 mm per ar. Savannomradena i soder har den hogsta nederborden med 500 mm om aret. [ 6 ]

Flora och fauna [ redigera | redigera wikitext ]

En del av Mauretanien ligger i Sahelzonen som kannetecknas av halvtorra grasslatter, taggbuskar och akaciatrad som gror efter kraftiga regn. Dar aterfinns bland annat leopard , gasell , vartsvin och struts .

I oknen, som finns i landets norra del, saknas vaxtlighet. Viss vaxtlighet finns dock i uttorkade flodbaddar som endast for vatten ibland, wadis , samt i oaser . Det enda stora daggdjuret i oknen ar mendesantilop .

Vaxtlighet forandras gradvis fran landets norra del till de sodra. I den sydvastra delen finns en smal savann dar det vaxer spridda apbrodstrad och gras . Pa savannen finns flodhastar , elefanter och lejon . [ 12 ]

Naturskydd [ redigera | redigera wikitext ]

Ett av landets storsta miljoproblem ar en mycket begransad tillgang pa farskvatten da Senegalfloden ar den enda floden som for vatten aret om. Ett annat problem ar att oknen breder ut sig, vilket forvarras av skogsavverkning med atfoljande jorderosion och torka. Overbetning och grashoppsangrepp ar andra miljoproblem i Mauretanien. [ 2 ]

I Mauretanien fanns ar 1996 tva nationalparker och ett par storre naturreservat . Banc d’Arguin nationalpark ligger vid norra atlantkusten och ar en viktig rast- och overvintringsplats for fagelarter som myrsnappa , tarnor , flamingo och pelikan . Diawling nationalpark ligger i Senegalflodens delta. [ 6 ]

Styre och politik [ redigera | redigera wikitext ]

Konstitution och styre [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven: Lista over Mauretaniens statsoverhuvuden och Lista over Mauretaniens premiarministrar

Mauretaniens konstitution ar fran ar 1991 och fastslar att Mauretanien ar en president-, enhets- och formellt flerpartirepublik.

Presidenten valjs i allmanna val vart sjatte ar. Presidenten ar statschef, regeringschef samt landets overbefalhavare.

Parlamentet bestar av tva kammare, senaten och nationalforsamlingen, och har den lagstiftande makten. Senaten, som bestar av 56 ledamoter, valjs av lokala ledare vart sjatte ar enligt ett roterande schema som gor att nagra av platserna fornyas vartannat ar. Nationalforsamlingen har 81 ledamoter som valjs i allmanna val vart femte ar. Det finns ocksa ett konstitutionellt rad, ett hogsta islamiskt rad samt ett ekonomiskt- och socialt rad. [ 13 ]

Administrativ indelning [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Mauretaniens regioner .
Bareina i vastra Mauretanien.

Mauretanien ar indelat i ett huvudstadsdistrikt, Nouakchott , och 12 regioner ("wilayas"). Regionerna ar i sin tur indelade i departement ("moughataa"), som ar indelade i kommuner.

Regionerna ar Adrar , Assaba , Brakna , Dakhlet Nouadhibou , Gorgol , Guidimaka , Hodh Ech Chargui , Hodh El Gharbi , Inchiri , Tagant , Tiris Zemmour och Trarza .

Rattsvasen [ redigera | redigera wikitext ]

Den juridiska systemet ar en blandning av sharia ( islamsk lag) och fransk civillagstiftning . [ 1 ]

Forsvar [ redigera | redigera wikitext ]

Mauretanien har ett samarbete med Nato genom Mediterranean Dialogue (MD) sedan ar 1995. Detta ar ett forum for att skapa goda relationer i regionen och skapa en stabil sakerhetssituation. Forutom Natomedlemmarna deltar aven Israel , Egypten , Marocko , Tunisien samt Jordanien och Algeriet i samtalen. [ 14 ]

Ekonomi och infrastruktur [ redigera | redigera wikitext ]

Svara torrperioder under 1970- och 1980-talen ledde till en stor utlandsskuld, men i borjan av 2000-talet fick Mauretanien en del av denna avskriven. Landet fick samtidigt annan ekonomisk hjalp fran utlandet. [ 15 ] Efter militarkupperna 2008 drogs mycket av stodet in, bland annat stoppades stodet fran Internationella valutafonden (IMF) och fran internationella bistandsorganisationer. Samtidigt drabbade den internationella finanskrisen fiske-, gruv- och byggindustrin allvarligt. [ 16 ]

Landet ar beroende av fiske och jordbruk. Darfor drabbas naringslivet hart av aterkommande torrperioder. Utrikeshandeln bestar till stor del av export av naturtillgangar, vilket gor landet kansligt for andrade varldsmarknadspriser for dessa. Efter torrperioden 2017, som tvingade nomader och jordbrukare till urbanisering, tecknade Mauretanien och IMF ett avtal om forlangd kreditfacilitet. Detta i syfte att framja ekonomisk tillvaxt, uppratthalla makroekonomisk stabilitet och minska fattigdomen. [ 2 ]

Andelen fattiga har minskat kraftigt fran 2000 da andelen fattiga var 51 procent till 2014 da motsvarande andel var 31 procent. [ 17 ] Inkomstskillnaderna mellan de rikaste och de fattigaste ar stora. [ 18 ]

Naringsliv [ redigera | redigera wikitext ]

Statistik [ redigera | redigera wikitext ]

Sektor Andel av BNP (2017) [ 2 ] Andel av arbetskraften (2014) [ 2 ]
Jordbruk 27, 8 % 50 %
Industri 29,3 % 1,9 %
Service 42,9 % 48,1 %

Jord-, skogsbruk och fiske [ redigera | redigera wikitext ]

Halften av befolkningen ar beroende av jordbruk . [ 2 ]

Kustvattnen utanfor Mauretanien ar bland de fiskrikaste i varlden. Bestandet hotas dock av industriellt overfiske. Fiskerattigheter saljs av regeringen for att fa intakter, men samtidigt konkurreras det lokala, smaskaliga fisket ut. Fisken kommer aldrig Mauretanien till del, da det saknas infrastruktur for att hantera fryst fisk fran det industriella fisket, uppgav Greenpeace i en artikel i The Guardian 2012. [ 19 ]

Energi och ravaror [ redigera | redigera wikitext ]

Ungefar 67 procent av landets elektricitet produceras av fossila branslen, sasom olja, och resterande framstalls av vattenkraft . [ 1 ]

Bland naturtillgangar i landet aterfinns jarnmalm , gips , koppar , fosfat , diamant , guld , petroleum , fisk . [ 2 ]

Handel [ redigera | redigera wikitext ]

Jarnmalmstaget i oknen.

Jarnmalm, som Mauretanien har stora tillgangar av, utgjorde 57 procent av landets export 2013 och fraktas med tag till kusten. Samma ar exporterades 75 procent av jarnmalmen till Kina . [ 20 ]

Infrastruktur [ redigera | redigera wikitext ]

Utbildning och forskning [ redigera | redigera wikitext ]

Nio ars skolgang ar officiellt obligatorisk. Primarskolan borjar vid sex ars alder och bestar av sex ar. Sekundarskolan ar totalt sex ar, men indelad i tva delar om tre ar vardera. Det finns mojligheter till hogre utbildning i Mauretanien bland annat ett universitet i Nouakchott och ett institut for islamiska studier i Boutilimit . [ 21 ]

Ar 2015 var 47,9 procent av den vuxna befolkningen analfabeter . Andelen kvinnor som var analfabeter (58,4 %) var betydligt hogre an andelen analfabeter bland mannen (37,4 %). [ 1 ]

Befolkning [ redigera | redigera wikitext ]

Demografi [ redigera | redigera wikitext ]

Statistik [ redigera | redigera wikitext ]

Mauretaniens demografi
Kvinnor saljer fisk i Nouakchott, Mauritanien.
Befolkning &&&&&&&&04244878.&&&&&0 4 244 878 (2023 est.)
Befolkningsforandring 1,96 % (2023 est.)
Fodelsetal 27,6 fodslar/ &&&&&&&&&&&01000.&&&&&0 1 000 invanare (2023 est.)
Dodstal 7,3 dodsfall/ &&&&&&&&&&&01000.&&&&&0 1 000 invanare (2023 est.)
Summerad fruktsamhet 3,46 barn/kvinna (2023 est.)
Spadbarnsdodlighet 50 dodsfall/ &&&&&&&&&&&01000.&&&&&0 1 000 levande fodslar (2023 est.)
Migrationsnetto -0,7 migranter/ &&&&&&&&&&&01000.&&&&&0 1 000 invanare (2023 est.)
Aldersfordelning
0?14 ar 36,11 % (2023 est.)
15?64 ar 59,58 (2023 est.)
Konsfordelning
Total konsfordelning 0,93 man/kvinna (2023 est.)
Kalla: World Factbook 2023 [ 22 ]
Medianalder 2015 [ 1 ] 2020 [ 2 ]
Man 19,2 ar 20,1 ar
Kvinnor 21,0 ar 22,0 ar
Totalt 20,1 ar 21,0 ar

Minoriteter [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven: Kategori:Etniska grupper i Mauretanien

I Mauretanien finns svarta och vita morer samt sub-sahariska mauretanier. [ 2 ]

Morerna ar ett arabiserat berber -folk som talar hassanyiaarabiska dialekter. De utgor en majoritet av befolkningen och ar indelade i olika stammar och klasser. De vita morerna, beydaner , ar hogst i rang. De ar attlingar till araber i Banu Hasan, vilka forde arabiska till landet. Den politiska och ekonomisk makten i Mauretanien innehas, av havd, av beydaner . Nast i rang ar zwaya , vilka utgors av stammar varav manga har berber-ursprung. Den nast sista rangen ar de svarta morerna, haratiner , vilka bestar av beskyddande och tributpliktiga stammar. Sist i rang ar slavarna. [ 6 ]

De sub-sahariska mauretanierna bor foretradesvis runt Senegalfloden och bestar bland annat av folkgrupperna Halpulaar, Fulani, Soninke, Wolof, och Bambara . Dessa ar inte arabisktalande. [ 2 ] Imraguen ar en arabisktalande fiskarbefolkning som lever langs Atlantkusten. [ 6 ]

Sprak [ redigera | redigera wikitext ]

Hogarabiska och franska ar de officiella spraken i Mauretanien. Majoriteten talar den arabiska dialekten Hassaniyya . [ 6 ] TV- och radiosandningar fran Mellanostern har dock medfort att de flesta aven forstar vardaglig egyptisk och syrisk arabiska. Arabiska har varit undervisningssprak i Mauretanien sedan slutet av 1980-talet. Detta har medfort att den tidigare fransktalande befolkningen kring Senegalfloden forlorat sin sprakliga fordel vid utbildning. [ 23 ]

Forutom de officiella spraken talas aven Niger?Kongospraken fula och wolof , bada tillhorande den atlantiska gruppen av Niger-Kongosprak, samt mandespraket soninke . [ 6 ] Dessa ar erkanda som nationella sprak. [ 23 ] Fran den afroasiatiska sprakfamiljen talas berberspraket zenaga . [ 6 ] Det sistnamnda talas framst i sodra delarna av landet. [ 24 ]

Religion [ redigera | redigera wikitext ]

I borjan av 2020-talet uppgav World Factbook att samtliga invanare i Mauretanien var muslimer . [ 22 ] Majoriteten ar sunnitiska muslimer tillhorande den malikitiska rattsskolan . De dominerande sufismgrenarna ar Qadiriya och Tijaniya .

Enligt 1991-ars konstitution ar statsreligionen islam och religionen ar ocksa, enligt konstitutionen, grunden for alla lagar. Visare framgar aven att presidenten maste vara muslim. Forutom att religionsfriheten begransas i konstitutionen begransas den aven i andra lagar. Som exempel kan namnas att den som konverterar fran islam forlorar sitt medborgarskap. [ 6 ]

Sociala forhallanden [ redigera | redigera wikitext ]

Korruption ar omfattande i Mauretanien och enligt Amnesty International ar rattssakerheten bristande och tortyr systematiskt forekommande. [ 25 ] [ 26 ]

Mauretanien forbjod formellt slaveri 1981. [ 27 ] Trots detta fortsatte slaveri att vara accepterat och slavar koptes och saldes oppet i landet. [ 28 ] Den 9 augusti 2007 gjorde Mauretaniens parlament en ny ansats att kriminalisera slaveriet. [ 27 ] Uppskattningsvis en femtedel av Mauretaniens befolkning var forslavad 2008. [ 29 ] Tio ar senare uppgavs att antalet forslavade minskat till omkring tva procent, vilket inkluderade tvingad arbetskraft och tvangsgifte . Daremot inkluderades inte de som de facto levde som slavar. FN menade att antalet forslavade fortsatt kunde uppga till omkring en femtedel. [ 2 ] Mauretaniens slaveri omfattade aven en rasdimension. Slavagarna var attlingar till invaderande arabiska grupper och berber -stammar med ljusare hy medan slavarna var morka afrikaner. [ 30 ]

Halsa, ovriga befolkningsdata [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven: Hiv och aids i Afrika
Hiv och aids 2015 [ 1 ] 2020 [ 2 ]
Andel av befolkningen 0,66 % 0,3 %
Antal 8 500
Dodsfall per ar <500
Fetma 2014 2016
Andel av befolkningen 8,6 % 12,7 %
Undervikt hos barn <5 2012 2018
Andel av befolkningen 19,5 % 19,2 %

Kultur [ redigera | redigera wikitext ]

Traditioner [ redigera | redigera wikitext ]

Matkultur [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 2020 klassade UNESCO den berberiska matratten couscous som ett kulturellt varldsarv efter en gemensam ansokan fran Mauretanien, Algeriet , Marocko och Tunisien . [ 10 ]

Internationella rankningar [ redigera | redigera wikitext ]

Organisation Undersokning Bedomning Rankning
Heritage Foundation / The Wall Street Journal frihet-index 2019 55,7 ( Mostly unfree ; 100 ar bast) 119 av 180
Reportrar utan granser World Press Freedom Index 2019 31,65 (0 ar bast) 94 av 180
Transparency International Korruptionsindex 2018 27 (0 ar valdigt korrupt, 100 valdigt rent) 141 av 180
FN:s utvecklingsprogram Human Development Index 2018 0,527 - Low human development 161 av 189
The Economist Demokratiindex 2018 [ 31 ] 3,82 - Auktoritar (10 ar bast) 119 av 167

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b c d e f ] ”Mauritania” . The World Factbook . CIA . 11 februari 2016. Arkiverad fran originalet den 24 december 2018 . https://web.archive.org/web/20181224211108/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/mr.html . Last 24 februari 2016 .  
  2. ^ [ a b c d e f g h i j k l ] ”Mauritania” (pa engelska). The World Factbook (Central Intelligence Agency). 2022-03-04 . https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/mauritania/#people-and-society . Last 19 mars 2022 .  
  3. ^ [ a b c d ] ”World Economic Outlook database: April 2022” (pa engelska). Internationella valutafonden . https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 . Last 2 augusti 2022 .  
  4. ^ ”Human Development Report 2021/2022” (pa engelska) (   PDF ). United Nations Development Programme. sid. 284-287 . https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf . Last 3 december 2022 .  
  5. ^ Harrison, Dick (24 juni 2016). ”Lag antikens och nutidens Mauretanien pa samma plats?” . Svenska Dagbladet . ISSN 1101-2412 . https://www.svd.se/a/KM7ye/lag-antikens-och-nutidens-mauretanien-pa-samma-plats . Last 29 mars 2022 .  
  6. ^ [ a b c d e f g h i j k l m n o ] ”Mauretanien - Uppslagsverk - NE.se” . www.ne.se . https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mauretanien . Last 19 mars 2022 .  
  7. ^ [ a b ] ”Troops stage coup in Mauritania” (pa brittisk engelska). 6 augusti 2008 . http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/7544834.stm . Last 13 februari 2022 .  
  8. ^ ”Mauritania's president deposed in coup” (pa engelska). the Guardian . 6 augusti 2008 . http://www.theguardian.com/world/2008/aug/06/1 . Last 13 februari 2022 .  
  9. ^ Mauritania army stages coup; junta takes charge AP Arkiverad 12 augusti 2008 hamtat fran the Wayback Machine .
  10. ^ [ a b c ] ”Kalendarium” . www.ui.se . Arkiverad fran originalet den 7 april 2022 . https://web.archive.org/web/20220407150753/https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/mauretanien/kalendarium/ . Last 19 mars 2022 .  
  11. ^ ”Ambassadens reseinformation” . Sweden Abroad . https://www.swedenabroad.se/sv/om-utlandet-for-svenska-medborgare/mauretanien/reseinformation/ambassadens-reseinformation/ . Last 13 februari 2022 .  
  12. ^ [ a b c ] Thuesen, Nils Petter (2022-01-17). ”Mauritania” (pa norskt bokmal). Store norske leksikon . http://snl.no/Mauritania . Last 19 mars 2022 .  
  13. ^ Berg, Ole T. (2021-07-12). ”Mauritanias politiske system” (pa norskt bokmal). Store norske leksikon . http://snl.no/Mauritanias_politiske_system . Last 20 mars 2022 .  
  14. ^ NATO. ”Mediterranean Dialogue” (pa engelska). NATO . https://www.nato.int/cps/en/natohq/topics_52927.htm . Last 15 mars 2022 .  
  15. ^ IRIN News, 18 oktober 2002: $65 million debt written off Last 24 februari 2016, Pa engelska .
  16. ^ ”Mauretanien” . www.globalis.se . https://www.globalis.se/Laender/mauretanien . Last 19 mars 2022 .  
  17. ^ ”Mauretanien” . www.globalis.se . https://www.globalis.se/Laender/mauretanien?id=10341&indicator=Befolkning%20under%20den%20nationella%20fattigdomsgr%C3%A4nsen . Last 19 mars 2022 .  
  18. ^ ”Mauretanien ? Sociala forhallanden” . www.ui.se . https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/mauretanien/sociala-forhallanden/ . Last 19 mars 2022 .  
  19. ^ The Guardian, 2 april 2012: Is the EU taking its over-fishing habits to west African waters? Last 24 februari 2016, Pa engelska .
  20. ^ Atlas.media.mit: Mauritania Arkiverad 4 mars 2016 hamtat fran the Wayback Machine . Last 24 februari 2016: Pa engelska
  21. ^ Welle-Strand, Anne (2021-08-19). ”Skole og utdanning i Mauritania” (pa norskt bokmal). Store norske leksikon . http://snl.no/Skole_og_utdanning_i_Mauritania . Last 20 mars 2022 .  
  22. ^ [ a b ] ”Mauritania” (pa engelska). The World Factbook (Central Intelligence Agency). 2023-12-06 . https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/mauritania/#people-and-society . Last 12 december 2023 .  
  23. ^ [ a b ] ”Mauritania - Desert, Wildlife, Flora | Britannica” (pa engelska). www.britannica.com . https://www.britannica.com/place/Mauritania/Plant-and-animal-life . Last 14 december 2023 .  
  24. ^ Thuesen, Nils Petter (2023-08-23). ”Mauritania” (pa norska). Store norske leksikon . https://snl.no/Mauritania . Last 14 december 2023 .  
  25. ^ Mauritania: 'Chains Are Jewellery for Men' Arkiverad 2 mars 2012 hamtat fran the Wayback Machine ., All Africa, 2008-12-03
  26. ^ 'Prisoner torture rising' in Mauritania , Iol.co.za, 2008-12-03
  27. ^ [ a b ] Mauritanian MPs pass slavery law , BBC News. 2007-08-09
  28. ^ Allt om Historia , nummer 2, 2007.
  29. ^ ”International Day for the Remembrance of the Slave Trade and Its Abolition” . webarchive.nationalarchives.gov.uk . https://webarchive.nationalarchives.gov.uk/ukgwa/20090609145651/http://www.lga.gov.uk/lga/core/page.do?pageId=29049 . Last 13 februari 2022 .  
  30. ^ American Anti-Slavery Group (2008). Country Report: Mauritania - An 800-year-old system of black chattel slavery thrives in Mauritania . Arkiverad 7 oktober 2008 hamtat fran the Wayback Machine .
  31. ^ ”Democracy Index 2018” (pa engelska) . https://infographics.economist.com/2019/DemocracyIndex/ . Last 8 januari 2020 .  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

v   ?   r
Lankar till relaterade artiklar
v   ?   r
Mauretaniens administrativa indelning
Regioner
v   ?   r
Afrika
Algeriet  · Angola  · Benin  · Botswana  · Burkina Faso  · Burundi  · Centralafrikanska republiken  · Djibouti  · Egypten  · Ekvatorialguinea  · Elfenbenskusten  · Eritrea  · Etiopien  · Gabon  · Gambia  · Ghana  · Guinea  · Guinea-Bissau  · Kamerun  · Kap Verde  · Kenya  · Komorerna  · Republiken Kongo (Brazzaville)  · Demokratiska republiken Kongo (Kinshasa)  · Lesotho  · Liberia  · Libyen  · Madagaskar  · Malawi  · Mali  · Marocko  · Mauretanien  · Mauritius  · Mocambique  · Namibia  · Niger  · Nigeria  · Rwanda  · Sao Tome och Principe  · Senegal  · Seychellerna  · Sierra Leone  · Somalia  · Sudan  · Swaziland  · Sydafrika  · Sydsudan  · Tanzania  · Tchad  · Togo  · Tunisien  · Uganda  · Zambia  · Zimbabwe
v   ?   r
Afrikanska unionen (AU)
Algeriet  · Angola  · Benin  · Botswana  · Burkina Faso  · Burundi  · Centralafrikanska republiken  · Djibouti  · Egypten  · Ekvatorialguinea  · Elfenbenskusten  · Eritrea  · Etiopien  · Gabon  · Gambia  · Ghana  · Guinea  · Guinea-Bissau  · Kamerun  · Kap Verde  · Kenya  · Komorerna  · Kongo-Brazzaville  · Kongo-Kinshasa  · Lesotho  · Liberia  · Libyen  · Madagaskar  · Malawi  · Mali  · Marocko  · Mauretanien  · Mauritius  · Mocambique  · Namibia  · Niger  · Nigeria  · Rwanda  · Sao Tome och Principe  · Sahariska arabiska demokratiska republiken ( Vastsahara )  · Senegal  · Seychellerna  · Sierra Leone  · Somalia  · Sudan  · Swaziland  · Sydafrika  · Tanzania  · Tchad  · Togo  · Tunisien  · Uganda  · Zambia  · Zimbabwe
v   ?   r
Arabforbundet
v   ?   r
Islamiska konferensen
Islam
Auktoritetsdata
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mauretanien&oldid=54499873 ”