Dominica
, formellt
Samvaldet Dominica
,
[
1
]
ar en
republik
inom
Samvaldet
(fore detta
Brittiska samvaldet
) i
Vastindien
och ligger mellan oarna
Guadeloupe
och
Martinique
.
Columbus kom till Dominica i november 1493. Det skedde pa en sondag (
dominica
latin
, "herrens dag", alltsa sondag). On blev spansk, stod senare vaxelvis under franskt och brittiskt styre.
Dominica var den sista karibiska on som koloniserades av
europeerna
, vilket framst berodde pa den inhemska befolkningens harda motstand. Ursprungsbefolkningen,
kalinago
-folket, fick forstarkning fran frander som flydde fran andra oar da europeerna kom, och dessa motsatte sig haftigt alla bosattningsforsok.
[
4
]
Efter spanjorernas misslyckade forsok att bosatta sig pa on gjorde Frankrike ansprak pa Dominica 1635 och franska missionarer blev de forsta europeiska bosattarna pa on. I
Parisavtalet
1763 overgick on dock till att bli en brittisk besittning. Nagra franska forsok att aterta on gjordes, men 1805 blev den definitivt en brittisk koloni.
[
4
]
Efter det brittiska slaveriets avskaffande 1838 hade Dominica under ett antal ar den unika stallningen som den enda brittiska kolonin med svart majoritet i den lokala lagstiftningsforsamlingen, men efter protester fran de vita blev det en
kronkoloni
1896 med minskat inflytande for de svarta. Efter att ha ingatt i den misslyckade
Vastindiska Federationen
1958 blev Dominica ett sjalvstandigt land 1978. Langvarig underutveckling under den koloniala tiden och ett antal orkaners forodande harjningar gjorde det dock svart att fora landet mot en battre ekonomisk utveckling.
[
4
]
Dominica.
Dominicas berg ar inaktiva
vulkaner
med hogsta topp pa 1 447 m och bland dess kratrar finns
Boiling Lake
(
Kokande sjon
), som ar den nast storsta, termiskt aktiva sjon i varlden. Pa en stor del av on vaxer regnskog.
Pa Dominica rader ett
tropiskt klimat
som mildras av
passadvindar
. Regnvadren ar manga och kraftiga, och kan orsaka oversvamningar. Under sensommaren forekommer svara
orkaner
som har drabbat omradet hart, bland annat 1979?1980, 1994?1895 och i september 2017 da on drabbades hart av en orkan med styrkan 5 (av 5). Dessa har skadat jordbruket som ar huvudnaring.
[
5
]
Stranden vid Batalie Bay i Dominica.
Pa on finns en synnerligen ymnig och artrik
flora
och
fauna
, som beskyddas av omfattande naturreservat.
Nuvarande premiarminister
Roosevelt Skerrit
.
Landet blev en republik vid sjalvstandigheten, men har anda kvarstatt i
Brittiska Samvaldet
, och ar ocksa medlem av
La Francophonie
samt i den regionala sammanslutningen
CARICOM
och den subregionala
OECS
,
Organisation of Eastern Caribbean States
.
Den forste premiarministern, socialisten
Patrick John
, tvingades avga 1979 efter flera politiska skandaler. Han ersattes av den konservativa
Mary Eugenia Charles
(Vastindiens forsta kvinnliga regeringschef) och hon satt kvar till 1995. Under Charles ledning starktes banden med USA saval militart som ekonomiskt. I samband med 1995 ars val forlorade de konservativa makten. De ersattes av en center-vanster-regering under ledning av
Edison James
.
[
5
]
I de allmanna valen ar 2000 besegrades det tidigare regeringspartiet
Dominicas forenade arbetarparti
, UWP, av det nagot mer vansterorienterade
Dominicas arbetarparti
, DLP. Detta parti vann valet igen 2005 da
Roosevelt Skerrit
blev premiarminister och aven ar 2009 da DLP kraftigt forstarkte sin stallning och tog 18 av 21 platser i parlamentet. I valen ar 2014 vann DLP en fjarde mandatperiod och Skerrit fortsatte som premiarminister, men med nagot mindre stod med 15 av ledamoterna i parlamentet.
[
4
]
Dominica ar indelat i tio forsamlingar (
parishes
):
St Andrew
,
St David
,
St George
,
St John
,
St Joseph
,
Saint Luke
,
St Mark
,
St Patrick
,
St Paul
och
St Peter
.
Dominicas ekonomi ar beroende av den globala ekonomins utveckling och av sitt jordbruk, framst
bananodling
. Klimatkansligheten ar stor, och 1995 forstordes landets hela bananskord av en kraftig orkan. Jorden ar bordig och tropiska produkter exporteras (framst bananer,
citrusfrukter
och
kokosnotter
). Men Dominica hor till de fattigaste landerna i Vastindien med outvecklad industri och hog arbetsloshet. Landet satsar sedan en tid pa att bygga ut turismen.
[
5
]
Dominicas storsta industri ar tvaltillverkning. Turistnaringen har under 2000-talet okat, vilket har blivit ett vardefullt tillskott for ekonomin.
Ar 2004 brot Dominica de diplomatiska forbindelserna med Taiwan och overgick till att erkanna Kina och betydande kinesiskt stod har erhallits for olika projekt i landet, inklusive en modern vag pa landets vastra sida. Man far ocksa stod fran Venezuela, men aven fran EU som deltar i finansieringen av ett storre bergvarmeprojekt i landet.
[
4
]
Arbetslosheten ar stor och 30 % av befolkningen lever under fattigdomsgransen.
Drygt halften av Dominicas
elektricitet
framstalls genom
vattenkraft
och resten av fossila branslen, sasom
raolja
.
Dominicas naturtillgangar bestar bland annat av:
timmer
,
vattenkraft
och odlingsbar mark.
Befolkningen ar till storsta delen svart (slavattlingar). De flesta ar
katoliker
och talar
kreolfranska
. Officiellt sprak ar dock
engelska
. Den indianska urbefolkningen,
arawaker
och senare
kariber
, ar sa gott som utplanad.
[
5
]
- Befolkningens medelalder: 28,4 ar (2002)
- Befolkningens medellivslangd: 74 ar (2003)
Religios
tillhorighet:
katoliker
77 %,
protestanter
15 %, annan eller ingen 8 %
Brottslighet: Dominica ar genomfartsland for
narkotika
till
USA
och Europa. Det forekommer en del "tvatt" av svarta pengar fran andra lander.
| Lankar till relaterade artiklar
|
|---|
| | Nordamerika
|
|---|
| | Sjalvstandiga stater
| | | | Sarskilda omraden
| Gronland
(Danmark)
·
Clippertonon
,
Guadeloupe
,
Martinique
,
Saint-Barthelemy
,
Saint-Martin
,
Saint-Pierre och Miquelon
(Frankrike)
·
Aruba
,
Bonaire
,
Curacao
,
Saba
,
Sint Eustatius
,
Sint Maarten
(Nederlanderna)
·
Anguilla
,
Bermuda
,
Brittiska Jungfruoarna
,
Caymanoarna
,
Montserrat
,
Turks- och Caicosoarna
(Storbritannien)
·
Navassaon
,
Puerto Rico
,
Amerikanska Jungfruoarna
(USA)
|
| | | | | | | | |
|
|